ASYLNYTT
Sponsrad av Fridh Advokatbyrå
ARKIV:
EU:s flykting- och gränspolitik
Allmänt om migration, statistik
Asylnytt - Arkiv
Nya regler och lagförslag
Barnkonventionen och svensk lag
Information från myndigheter och organisationer
Pressklipp saknas
- Arkiveringsdatum 220518:
- Utredning ska se över barns möjligheter att klaga och utkräva sina rättigheter
- Arkiveringsdatum 200107:
- Migrationsverket: Barnkonventionen ny lag - men ingen ny regel för uppehållstillstånd
- FARR:s ordförande nyår 2020: Vad skålar vi för?
- Arkiveringsdatum 191120:
- UD: Vägledning vid tolkning och tillämpning av FN:s konvention om barnets rättigheter
Arkiveringsdatum 220518:
Socialdepartementet 22-04-29:
Utredning ska se över barns möjligheter att klaga och utkräva sina rättigheter
Regeringen ger en särskild utredare i uppdrag att utreda frågor om barns möjligheter att klaga och utkräva sina rättigheter enligt barnkonventionen. Syftet med utredningen är att få kunskap som kan ligga till grund för möjliga åtgärder när det gäller barns möjligheter att klaga och utkräva sina rättigheter.
- Målet för regeringens barnrättspolitik är att alla barn och unga ska respekteras och ges möjlighet till utveckling, trygghet, delaktighet och inflytande. Nu ska barns möjligheter att klaga och utkräva sina rättigheter utredas. Det är ytterligare ett steg framåt i arbetet mot målet, säger socialminister Lena Hallengren.
Utredaren ska bland annat ta ställning till om Sverige bör ansluta sig till (så kallat ratificera) det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen om en individuell klagomålsmekanism och analysera konsekvenserna av en eventuell ratificering. Det är upp till varje stat att besluta om ett protokoll ska ratificeras. Det tredje tilläggsprotokollet innebär att barn, eller representanter för barn, kan vända sig till FN:s kommitté för barnets rättigheter om de anser att deras rättigheter enligt barnkonventionen har blivit kränkta.
Till särskild utredare utses Anita Linder, lagman vid Kammarrätten i Stockholm.
Uppdraget ska redovisas senast den 28 augusti 2023.
Hämta direktivet (Extern länk)
innehållArkiveringsdatum 200107:
Migrationsverket 19-12-19:
Barnkonventionen ny lag - men ingen ny regel för uppehållstillstånd
Den 1 januari 2020 blir barnkonventionen svensk lag och det innebär att barn tydligare får rätt att komma till tals och bli lyssnade på. Barnkonventionen blir en av flera lagar som Migrationsverket tar hänsyn till i barns ärenden.
- Barnperspektivet stärks, men lagen i sig ger ingen ny rätt för barnet att få uppehållstillstånd i Sverige. Det är viktigt att säga eftersom vi hör att de förväntningarna finns, säger biträdande rättschef Carl Bexelius.
Redan idag vägs barnets bästa in enligt barnkonventionen när Migrationsverket prövar barns ärenden. Skillnaden när konventionen blir lag är inte nya förutsättningar för att få uppehållstillstånd.
- Men vi ska tydligare identifiera, motivera och dokumentera de avvägningar vi gör för det enskilda barnet, något vi också har sett behov av genom våra egna uppföljningar, säger Carl Bexelius.
En annan skillnad blir att Migrationsverkets beslut kan överklagas till en domstol med hänvisning just till barnkonventionens bestämmelser.
Under det senaste året har Migrationsverket tagit fram nya rutiner och stöd i olika delar av handläggningen där barn berörs. Chefer och medarbetare har utbildats för att stärka barns rättigheter i migrationsprocessen. En ram för det arbetet har bland annat varit Barnombudsmannens kunskapslyft.
Större fokus på barn i familj
Att barnkonventionen nu blir lag öppnar också för ett större fokus på att utreda barns egna skäl även när det gäller barn i familj.
- Vi ser att barn i familj riskerar att inte få komma till tals, vilket också har lyfts av olika barnrättsorganisationer. Det behöver vi bli bättre på, säger Carl Bexelius.
Barnets bästa viktigt - men inte avgörande enligt lagstiftaren
(...)
Läs mer (Extern länk)
Sveriges Radio Ekot 19-12-28: Barnkonventionen stärker inte rätten för asylsökande barn (Extern länk)
FARR 19-12-31:
Vad skålar vi för?
Sara Edvardson Ehrnborg, ordförande FARR
Retoriken kring barn, kvinnor och män på flykt har hårdnat ytterligare 2019. Vi som befinner oss på sociala medier, på arbetsplatser, ute på gatan eller på middag eller fest med våra vänner och deras vänner, hör hatfulla ord, förnekelse av fakta, xenofobiska kommentarer. Det sker oftare nu. Vi känner oss maktlösa, frustrerade över det, ja, vi känner inte alls igen oss. En permanent och obönhörligt hård asylpolitik, en känsla av domedag, ett uppmålat kaos...var det såhär det skulle bli inför det nya året?
Vad skålar vi för då?
Barnkonventionen-ska-äntligen-bli-lag-året börjar i morgon. Men hur blir det egentligen för barnen som varit på flykt, som kom hit och som fick sina rättigheter trampade på? Enligt Migrationsverket blir det ingen direkt skillnad. Men det visste vi. FARR liksom många andra har varnat för just detta; att även om vi nu får en lag där barns rätt ska tillmätas större betydelse kommer det inte att påverka situationen för alla barn.
För vi vet att barn på flykt inte har samma rättigheter som andra barn. Vi har sett det hända många gånger om och vi har uthärdat det. Vi är luttrade. Och vi vet att Migrationsverket håller med oss. I en artikel om Barnkonventionen som lag, publicerad på Migrationsverkets hemsida den 19 december, beskriver rättschef Carl Bexelius att verket "kan komma fram till att det vore för barnets bästa att få uppehållstillstånd, men att det ändå inte finns utrymme för det enligt de lagar som gäller".
Smaka på det. Det bästa för barnet är att få ett uppehållstillstånd. Men Utlänningslagen ger inget utrymme för det. Alltså kommer Sverige att bryta mot den lag som ska säkerställa barns bästa.
Så länge det gäller barn på flykt.
Så vad skålar vi för?
(...)
Läs mer (Extern länk)
Arkiveringsdatum 191120:
Utrikesdepartementet 19-11-14:
Vägledning vid tolkning och tillämpning av FN:s konvention om barnets rättigheter
Denna vägledning avser att utgöra ett stöd vid tolkning och tillämpning av barnkonventionen.
Vägledningen syftar till att underlätta för olika aktörer bl.a. vid rättstillämpning genom att redogöra för hur man metodmässigt kan gå tillväga när man tolkar och tillämpar en internationell konvention som barnkonventionen.
Det som är i fokus för vägledningen är att redogöra för de folkrättsliga källor och tolkningsregler som används vid tolkning av en internationell konvention eftersom dessa skiljer sig från de rättskällor och tolkningsregler som används vid tolkning av en inhemsk lag.
Syftet med vägledningen är att ge kunskap om de folkrättsliga tolkningsmedel och källor som kan vara relevanta vid tolkning av barnkonventionen samt relevanta rättskällor som kan fungera som hjälpmedel vid tolkning av konventionen. Den omfattar även övrigt stöd och vägledning från FN:s kommitté för barnets rättigheter (barnrättskommittén) och andra konventionskommittéer som, trots att de inte är juridiskt bindande, kan utgöra ett viktigt stöd och ge viss vägledning för tolkning och tillämpning av barnkonventionen. Vägledningen ska också göra det möjligt att på ett enkelt sätt hitta relevanta källor och övrig vägledning som finns tillgänglig.
Ladda ned dokumentet (Extern länk)
Arkiveringsdatum 191002:
Arbetsmarknadsdepartementet 19-09-13:
Tilläggsdirektiv till Barnkonventionsutredning
Förlängd tid för uppdraget
Uppdraget skulle redovisas senast den 15 november 2019.
Utredningstiden förlängs. Uppdraget ska i stället redovisas senast den 15 november 2020.
Hämta tilläggsdirektivet (Extern länk)
Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.
Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.