fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Asylutredning och rättsprocedur

Migrationsverkets asylutredning allmänt

Information från myndigheter och organisationer

Pressklipp saknas


Arkiveringsdatum 220324:

Asylnytt 22-03-24:

Uppdaterat ställningstagande från Migrationsverket om sjukdom som förföljelse till sidans topp

Migrationsverkets rättsliga ställningstagande RS/008/2020, Tillämpning av artikel 3 i Europakonventionen då sjukdom åberopas, har uppdaterats med mindre justeringar. Ställningstagandet handlar om i vilka situationer en sjuk person vid ett återsändande kan riskera att behandlas så illa att det uppgår till brott mot Europakonventionens artikel 3, dvs innebära ett slags skyddsbehov. Justeringarna har gjorts för att införliva slutsatser från Europadomstolens beslut i målet 57467/15, Savran v. Denmark. Utvisningen till Turkiet av mannen, som led av paranoid schizofreni, bröt inte mot artikel 3, enligt Europadomstolens stora kammare i Savran-målet. Ett påpekande som införts i Migrationsverkets ställningstagande rör att eventuella effekter av en sjuk persons beteende gentemot andra människor inte ingår i begreppet "intensivt lidande", utan lidandet avser den utvisade personen. Ett förtydligande har lagts in om att det är först när den sökande har uppfyllt sin bevisbörda för att behandlingen skulle bryta mot artikel 3 som myndighetens ansvar träder in, att skingra eventuella tvivel och komma med ytterligare bevisning. I det stora hela är dock det rättsliga ställningstagandet oförändrat.

Hämta ställningstagandet RS/008/2020 v 3 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210808:

Asylnytt 21-08-08:

Migrationsverket antar ställningstaganden om tolkning av utlänningslagen från 20 juli till sidans topp

Migrationsverket har skapat en samlingssida för ställningstaganden som berör hur ändringarna i utlänningslagen från den 20 juli ska tolkas. Här följer några exempel.

Frågan om permanent uppehållstillstånd är numera en egen "sak" som prövas separat från "saken" uppehållstillstånd. PUT kan bara beviljas i samband med förlängning av ett tidigare tillstånd, men beslutet får inte fattas förrän efter att det tidigare tillståndet löpt ut.

Vad som är en förlängning och vad som är ett statusbyte men ändå ett "fortsatt uppehållstillstånd" har betydelse bl.a. för om ansökan får göras från Sverige. För anhöriga kan ett tillstånd enligt en annan bestämmelse räknas som förlängning om anknytningspersonen är densamma. Ett exempel är att anhöriga barn som fyllt 18 ska kunna få uppehållstillstånd genom paragrafen för särskilt beroende som bott i samma hushåll. Undantag: Om föräldern själv fått sitt uppehållstillstånd som anhörig.

Föräldrar som tillåtits komma som anhöriga till ensamkommande barn kan inte få förlängt tillstånd enligt samma paragraf efter att barnet fyllt 18 eller blivit svensk medborgare. Ingen särskild lösning för detta ges i ställningstagandet.

Den som på grund av särskild anknytning eller våld i hemmet får stanna trots att anknytningen till make/partner brustit kan få uppehållstllstånd 13 månader, men det tillståndet kan varken förlängas eller permanentas. I vissa fall kan en ny anknytning tillåtas som statusbyte. Annars återstår den nya grunden särskilt ömmande omständigheter för vuxna.

En arbetskraftsinvandrare som får permanent tillstånd kommer att få försörjningskrav för medföljande familjemedlemmar, eftersom detta inte räknas som förlängning.

För att utnyttja möjligheten till särskilt ömmande för vuxna ska det både finnas särskilt ömmande omständigheter och en särskild anknytning. I ställningstagandet om detta sätts en tydlig miniminivå om två år för den vistelse som grundar anknytningen.

I ställningstagandet om försörjning för permanent uppehållstillstånd sätts miniminivån för anställning till 18 månaders jobb, till skillnad från 2 år under den tillfälliga lagen.

SAMLINGSSIDA FÖR NYA STÄLLNINGSTAGANDEN EFTER LAGÄNDRINGARNA 20 JULI (Extern länk)

Här följer de hittills publicerade. Förslag till tidigare ställningstaganden för jämförelse är Asylnytts, inte Migrationsverkets.

Förlängning av uppehållstillstånd på grund av anknytning - RS/079/2021 (Extern länk)

Kravet på välgrundade utsikter att beviljas uppehållstillstånd under en längre tid - RS/080/2021 Motsvarar tidigare RS 049-2021 (Extern länk)

Försörjningskravet i 5 kap. 3 b § utlänningslagen - RS/081/2021 - Motsvarar tidigare RS/011/2020 (Extern länk)

Hantering av ansökningar om fortsatt uppehållstillstånd m.m. - RS/082/2021 - Vissa delar kan jämföras med tidigare RS/050/2021 (Extern länk)

Hantering av ansökningar om uppehållstillstånd på flera grunder och ansökningar om uppehållstillstånd som görs av en utlänning som redan har uppehållstillstånd - RS/083/2021 (Extern länk)

Rättsutredning Migrationsverkets prövningsram i ärenden om uppehållstillstånd - Dnr 1.3.4-2021-15000. Denna hänger ihop med ovanstående RS/083/2021 och kan då jämföras med tidigare RS/046/2021 (Extern länk)

Särskilda krav för att beviljas permanent uppehållstillstånd - RS/084/2021 (Extern länk)

Uppehållstillstånd enligt 5 kap. 6 § utlänningslagen - RS/085/2021 - Vissa jämförelser kan göras med tidigare SR 13/2020 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210616:

Asylnytt 21-06-16:

Migrationsverket uppdaterar ställningstagande om sannolik identitet till sidans topp

Migrationsverket har uppdaterat det rättsliga ställningstagandet om sannolik identitet i asylärenden. Ställningstagandet, RS/031/2021 ersätter SR 18/2019. Båda innehåller först en generell genomgång av regler för bevisprövning och därefter avsnitt om identiteten, bland annat möjligheten till muntlig bevisning. Ett påpekande som fanns i det äldre ställningstagandet om att Migrationsverket inte kan kräva av ett barn att lämna in handlingar är nu utbytt mot: "Ett barn ska upplysas om att det kan styrka eller göra sin identitet sannolik genom att lämna in identitetshandlingar eller andra handlingar". I det äldre ställningstagandet stod att barn inte får pressas till att lämna uppgifter och att syftet inte får vara att få fram information som strider mot föräldrarnas uppgifter. Dessa meningar har bytts ut mot: "En del av att utreda barnets identitet är att utreda vilka barnets vårdnadshavare eller föräldrar är, i synnerhet då bedömningen av barnets identitet baseras på uppgifter föräldrarna lämnar". I övrigt finns knappast några betydelsebärande ändringar. (Observera att utredning med barn även berörs i ett specifikt ställningstagande om att höra barn och i ett om motsättningar mellan barn och andra inblandade).

Hämta RS/031/2021 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210520:

Asylnytt 21-05-20:

Uppdaterat ställningstagande om förföljelse på grund av kön avseende kvinnor till sidans topp

Migrationsverket har uppdaterat sitt rättsliga ställningstagande om hur förföljelse av kvinnor på grund av kön ska utredas och bedömas. Uppdateringen innehåller ett par mindre förtydliganden, dels om förhållandet mellan migrationsverkets utredningsskyldighet och kvinnans bevisbörda, dels rörande vad som kan vara en giltig ursäkt för att ha tagit upp könsrelaterad förföljelse sent i processen. En giltig ursäkt kan vara "om orsaken kan relateras till hennes kulturella bakgrund, tidigare traumatisering eller utsatthet eller annan orsak som kan påverka möjligheten för kvinnan att lämna en detaljerad berättelse." I övrigt är ställningstagandet i stort oförändrat förutom uppdaterade länkar. Bilagan "Metod för att utreda förföljelse på grund av kön" är oförändrad. Ställningstagandet RS/069/2021 ersätter SR 26/2017.

Hämta ställningstagandet RS/069/2021 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210504:

Asylnytt 21-05-04:

Uppdaterat ställningstagande om prövning av identitet och medborgarskap mm till sidans topp

Ställningstagande RS/029/2021, ersätter SR 19/2019

Migrationsverket har uppdaterat sitt rättsliga ställningstagande om utredning och prövning av identitet och medborgarskap samt hemvist och vanlig vistelseort i asylärenden. Liksom i en stor mängd ställningstaganden under denna säsong har i stort sett endast layout, vissa länkar och enstaka formuleringar justerats. Just i detta ställningstagande har dock meningen "Handlingar av hög kvalitet utfärdade med syfte att klarlägga identiteten kan normalt vara tillräckliga" bytts ut mot "Handlingar av hög kvalitet utfärdade med syfte att klarlägga identiteten kan normalt ha ett högt bevisvärde". Ändringen kan ses som en anpassning till gällande rutiner.

Hämta ställningstagandet RS 029/2021 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201124:

RFSL 20-11-19:

Hbtqi-asylsökande nekas asyl med otillåtna avslag till sidans topp

En ny rättsutredning från RFSL visar att hbtqi-asylärenden avslås med otillåtna motiveringar. Asylsökande förväntas dölja att de är hbtqi, transpersoners asylskäl missas och rättsosäkerheten är stor i hbtqi-asylärenden.

I RFSL:s rättsutredning har asylrättsjurist Aino Gröndahl granskat över 2000 enskilda beslut och domar i hbtqi-asylärenden från Migrationsverket och migrationsdomstolarna mellan åren 2012-2020.

Migrationsmyndigheterna ställer ett antal krav för att sökande ska göra trovärdigt och tillförlitligt sina hbtqi-asylskäl: Hen ska ha genomgått en inre process fram till insikt om sin sexuella läggning, könsidentitet eller sitt könsuttryck. Hen ska ha känt eller åtminstone kunna reflektera kring känslor av olikhet, stigma och skam. Ju mer tabu hbtqi är i hemlandet, desto mer krävs att sökande kan prata om det. Kravet är ologiskt och strider mot utlänningslagen. Den som tagit "för stora risker" anses inte trovärdig och får avslag. Detta baserar sig på fördomen att hbtqi-personer inte tar risker.

Kraven utgår från den felaktiga, stereotypa föreställningen att hbtqi-personer har universellt gemensamma erfarenheter som kan utredas och bedömas. Skyddsberättigade hbtqi-personer som inte har eller kan beskriva dessa erfarenheter anses inte trovärdiga, får avslag och utvisas. Kraven strider mot UNHCR:s riktlinjer, EU-rätten, EU-domstolens praxis, utlänningslagens förarbeten och Migrationsverkets eget rättsliga ställningstagande.

(...)

Läs mer och hämta utredningen samt statistikbilaga (Extern länk)

Sveriges Radio Västmanland 20-11-23: Migrationsverket kräver bevis för sexuell läggning (Extern länk)

Sveriges Radio Västmanland 20-11-23: Migrationsverket välkomnar utredning om HBTQI-personers asylärenden (Extern länk)

Sveriges Radio Västmanland 20-11-23: Åsa Coenraads (M): Migrationsverket brister i kunskapen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Newcomers Youth 20-11-16:

Rapport: Jag vill vara fri till sidans topp

/Observera att detta är inte samma rapport som refereras ovan!/

Jag vill vara fri är en rapport från Newcomers Youth - RFSL Ungdoms projekt för hbtqi-ungdomar med asylerfarenhet. Rapporten innehåller dels en rättslig granskning av hbtqi-ungdomars asylärenden och i synnerhet användandet av tillförlitlighetskriterier i trovärdighetsbedömningar. Men den innehåller även nio hbtqi-ungdomars berättelser om deras erfarenheter av att söka asyl i Sverige.

Det rättsliga perspektivet har vävts samman med berättelserna eftersom den juridiska verkligheten och den upplevda erfarenheten inte alltid stämmer överens. Newcomers Youth har sedan år 2016 erbjudit nyanlända, asylsökande och papperslösa hbtqi-ungdomar sociala mötesplatser och juridisk rådgivning. Projektets erfarenheter efter dessa fyra år är att dessa barn och ungdomar är en mycket utsatt grupp och att de ofta har svårt att tillvarata sina rättigheter inom asylsystemet. Syftet med rapporten är att lyfta situationen för projektets målgrupp samt komma med rekommendationer till relevanta makthavare för att åstadkomma en förbättring.

"Jag mådde så bra när jag fick komma till Sverige, då jag äntligen kunde få vara mig själv. Inte behöva vara rädd för att någon skulle vara efter mig. Men det var svårt att leva som öppet gay i en småstad som Boden. Jag bodde med tre andra män, som jag inte kände mig bekväm med på grund av att de kom från samma kultur som mig och dessutom var heterosexuella. Jag fick ta emot massa kränkande kommentarer och det var ingen som hjälpte mig."

David, 23 år från Marocko

Läs eller hämta rapporten (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201023:

Asylnytt 20-10-23:

Domstol återförvisar ärende på grund av kognitiv funktionsnedsättning till sidans topp

En person som beviljats ny prövning på grund av att hans sexuella läggning skulle kunna utgöra skyddsbehov, fick avslag efter den nya muntliga utredningen. Enligt Migrationsverket hade han inte på ett reflekterande sätt kunnat redogöra för sina tankar och överväganden som uppkommit och hur hans sexuella läggning påverkat hans liv. Mannens ombud anförde i överklagandet att mannen har en språklig sårbarhet som begränsar hans verbala förmåga att utveckla personliga tankar, resonemang och egna upplevelser. Ett utlåtande från en specialpedagog och magister i barn- och ungdomsvetenskap bekräftade att mannen under sin studietid haft tydliga symptom på kognitiv funktionsnedsättning. Han har grava koncentrationssvårigheter och behöver en bedömningskontext som är anpassad efter det. Hans muntliga förmåga är inte åldersadekvat, han har ett begränsat ordförråd, svårt att förstå abstrakta ord och teoretiska förklaringar. Eftersom det inte framkommit att den muntliga utredningen anpassats på något sätt, väljer domstolen att återförvisa ärendet för ytterligare utredning. Källa förvaltningsrätten i Malmö.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200805:

Asylnytt 20-08-05:

Motstridigheter inte förvånande när protokollet behövt rättas enligt domstol till sidans topp

En man som arbetat för den kurdiska organisationen KDPI i Iran sökte asyl med en lång redogörelse för sina kontakter med organisationen, uppgifter som utförts, omständigheterna kring flykten, utvecklingen sedan han kom till Sverige mm. Han har även lämnat in handlingar, foton som visar kontakter med KDPI-ledare mm. Migrationsverket ifrågasatte berättelsen på grund av en rad motstridigheter rörande vem som sagt vad, datum mm och bedömer att hoten inte gjorts sannolika. I sin inlaga till domstolen påpekade mannen att protokollen från asylintervjuerna var behäftade med mängder av fel och missuppfattningar som behövde rättas. Migrationsdomstolen håller med Migrationsverket om att dokumenten har lågt bevisvärde. Men domstolen bedömer att mannen lämnat en sammanhängande och detaljerad berättelse som han hållit fast vid och framstår som självupplevd. Enligt domstolen består motstridigheterna främst av uppgifter som redan korrigerats, vissa uppenbara felskrivningar etc. Domstolen påpekar att det inte är förvånande om något datum missats med tanke på den stora mängd rättningar som behövt göras. Mannen beviljas uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Malmö.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200715:

Migrationsverket 20-06-25:

Rättsligt ställningstagande från MIgrationsverket: Prövning av barns bästa till sidans topp

/Utdrag:/

Bakgrund och syfte

Som myndighet är Migrationsverket skyldigt att vid alla åtgärder som rör barn i första hand beakta vad som bedöms vara barnets bästa. Migrationsverkets verksamhet bedrivs inom ett antal huvudprocesser och delprocesser. Frågor som berör barns rättigheter aktualiseras i samtliga processer, dock i större eller mindre omfattning.

Detta ställningstagande syftar till att ge generell processövergripande rättslig vägledning till Migrationsverkets operativa verksamhet rörande barnkonventionens förhållande till utlänningsrätten och hur en rättssäker prövning av barnets bästa bör göras i enskilda ärenden. Ställningstagandets generella inriktning medför att frågor om exempelvis flickor och pojkars skilda förutsättningar i Sverige respektive hemlandet eller situationen för HBTQ-personer inte tas upp särskilt. Det är emellertid viktigt att alltid ta hänsyn till varje barns individuella förutsättningar även i förhållande till exempelvis kön eller sexuell läggning. Här kan vägledning i relevanta delar sökas i de rättsliga ställningstagandena om utredning och bedömning av förföljelse på grund av kön avseende kvinnor och om utredning och prövning av den framåtsyftande risken för personer som åberopar skyddsskäl på grund av sexuell läggning, könsöverskidande identitet eller könsuttryck.

(...)

Hämta dokumentet RS/009/2020 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket 20-06-25:

Uppdaterat ställningstagande från Migrationsverket om att höra barn till sidans topp

/Utdrag:/

Bakgrund och syfte

Barnkonventionen inkorporerades som lag den 1 januari 2020, det vill säga att konventionen togs in i svensk lagstiftning. Svenska myndigheter, men även domstolar och lagstiftare har dock varit skyldiga att beakta barnkonventionen sedan den trädde i kraft 1990 genom ratificering.

Syftet med inkorporeringen av barnkonventionen är att förtydliga att domstolar och rättstillämpare ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn samt att ett barnrättsbaserat synsätt ska ha genomslag i rättstillämpningen.

För att kunna göra en bedömning av vad som är barnets bästa måste barnet ha getts möjlighet att komma till tals. Barn med funktionsnedsättning ska så långt som möjligt få komma till tals som andra barn. Det innebär att Migrationsverket ska möta varje barn utifrån sina unika förutsättningar. Ett barn har rätt att få komma till tals, men ingen skyldighet. Det framgår av 1 kap. 11 § utlänningslagen (2005:716, UtlL) och artikel 12 i barnkonventionen.

För att kunna ge barnet bästa möjliga förutsättningar att kunna ta tillvara sina rättigheter ska Migrationsverket ur likhets- och objektivitetssynpunkt se till att barn får komma till tals på ett så likartat sätt som möjligt. Dessutom ska ett jämställdhetsperspektiv alltid finnas med i frågor som rör barn.

Syftet med detta rättsliga ställningstagande är att klargöra när utlänningslagens eller barnkonventionens bestämmelser om att höra barn ska tillämpas, men även på vilket sätt barnen ska få komma till tals. Ställningstagandet gäller för alla Migrationsverkets processer.

Ställningstagandet ersätter SR 36/2015.

Hämta det rättsliga ställningstagandet RS 010/2020 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200523:

Asylnytt 20-05-23:

Justitiekanslern kritiserade Migrationsverket för beslut om två afghanska bröder till sidans topp

Ärendet som avgjordes i februari gäller de ensamkommande bröder som skulle utvisas trots att den yngre fortfande var minderårig. Den äldre brodern hade en svår synskada, behövde hjälp med dagliga behov och hade psykiska problem. Han flyttades från familjehemmet när han fyllt 18 men fick efter flera turer bo nära den yngre. Han hade då gjort ett självmordsförsök. Enligt MIgrationsverkets beslut kunde den äldre klara sig själv i Afghanistan trots sin synnedsättning och annan utsatthet som framkommit. Den yngre fick utvisningsbeslut trots att han fortfarande var minderårig med hänvisning till att han genom sin äldre bror hade ett manligt nätverk. Kort efter detta beslut tog den äldre brodern sitt liv. Efter detta fick den yngre brodern permanent uppehållstillstånd. JK granskar ärendet från många aspekter, hanteringen av den äldre broderns boende, ansvar för självmordet och den utdragna handläggningen. JK bedömer efter en tlllsyn att det funnits en rad allvarliga brister i handläggningen och Migrationsverket har inte säkerställt att handläggare och beslutsfattare haft den kunskap och uppdaterad information som krävs. Däremot avslog JK begäran om skadestånd.

Läs JK:s beslut, dnr 6629-18-4.3 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200521:

Sveriges Advokatsamfund 20-05-15:

Skrivelse om muntliga utredningar med anledning av coronavirusets spridning till sidans topp

Angående Migrationsverkets nya rutiner för genomförandet av muntliga utredningar med anledning av coronavirusets spridning

Advokatsamfundet har de senaste dagarna kontaktats av ett stort antal ledamöter som haft frågor om Migrationsverkets nya rutiner för genomförandet av muntliga utredningar med anledning av den pågående coronapandemin.

Frågorna rör främst om det är godtagbart ur ett advokatetiskt perspektiv att en advokat som offentligt biträde deltar vid utredning per telefon och huruvida ett sådant förfarande är rättssäkert för den asylsökande.

Jag har tagit del av bl.a. Migrationsverkets beslut daterat den 16 april 2020 med tillfällig instruktion för muntliga utredningar via Skype (I-11/2020), och även av korrespondens mellan verket och Migrationskollegiet i Malmö. Av detta underlag får jag uppfattningen att det inte finns något principiellt beslut från Migrationsverket som hindrar att ett biträde som önskar delta på plats tillsammans med sin klient vid ett utredningstillfälle gör det. Av den information vi fått framgår dock att många advokater har bibringats uppfattningen att de inte får närvara på plats, bl.a. eftersom de kallelser till utredning som skickats ut enbart anger att biträde och tolk erbjuds att delta vid utredningssammanträdet per telefon.

Vidare har vi fått uppgifter om att anställda vid Migrationsverket meddelat att det offentliga biträdet inte kommer beviljas ersättning för tidsspillan och utlägg om biträdet väljer att åka till orten från vilken klienten ska delta i utredningen, och i något fall även att verket kommer se över ett entledigande av biträdet om denne inte godtar föreslagna former för utredningen. Detta är inte godtagbaii.

(...)

Läs skrivelsen (Extern länk till pdf-fil)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200125:

Migrationsverket 20-01-21:

Migrationsverket om hantering av ansökningar om uppehållstillstånd på flera grunder till sidans topp

Rättsligt ställningstagande angående hanteringen av ansökningar om uppehållstillstånd på flera grunder och ansökningar om uppehållstillstånd som görs av en person som redan har uppehållstillstånd

/Utdrag ur Sammanfattning:/

I processuellt avseende görs ingen skillnad på olika typer av uppehållstillstånd beroende på de bakomliggande skälen för tillståndet. Ett uppehållstillstånd ger en rätt att vistas i Sverige antingen under en viss tidsperiod eller utan tidsbegränsning. Det innebär att en person endast kan inneha ett uppehållstillstånd för samma tidsperiod. Detta gäller oavsett om det är ett permanent eller tidsbegränsat uppehållstillstånd. En person som har ett uppehållstillstånd kan således inte beviljas ett nytt uppehållstillstånd för samma eller delvis överlappande tidsperiod. En person som har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd kan inte heller beviljas ett permanent uppehållstillstånd för samma period som det tidsbegränsade tillståndet gäller.

Olika typer av uppehållstillstånd ger olika rättsverkningar och olika rättigheter för den enskilde. I det fall det finns förutsättningar för att bevilja uppehållstillstånd på flera olika grunder samtidigt ska vi därför bevilja det mest förmånliga uppehållstillståndet sett till tillståndstidens längd. Det betyder att ett permanent uppehållstillstånd ska beviljas framför ett tidsbegränsat uppehållstillstånd, och att prövningsordningen i 5 kap. utlänningslagen därmed i undantagsfall kan behöva frångås. I valet mellan olika tidsbegränsade uppehållstillstånd ska prövningsordningen i 5 kap. utlänningslagen följas.

Eftersom man bara kan inneha ett uppehållstillstånd vid varje givet tillfälle, och eftersom olika typer av uppehållstillstånd har olika materiella rättsverkningar, måste prövningen av rätten till uppehållstillstånd på olika grunder göras i ett sammanhang. Prövningen måste alltså hållas samman. Det gäller oavsett om prövningen är förenad med en fråga om utvisning eller inte.

Hämta ställningstagandet, SR 01/2020 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191129:

JO 19-11-21:

JO kritiserar Migrationsverket för utfrågning utan offentligt biträde till sidans topp

Kritik mot Migrationsverket för att ha ställt ingående frågor om en asylsökandes skyddsskäl utan att först ha förordnat ett offentligtbiträde

Beslutet i korthet: Vid ett fördjupat ansökningssamtal med en asylsökandeställdes ingående frågor om sökandens skyddsbehov utan att ett offentligt biträde närvarade. I beslutet uttalar JO bl.a. följande. Om ett offentligt biträde förordnas först efter att ingående frågor har ställts om den sökandes asylskäl vid ett ansökningssamtal finns en risk för att den asylsökandes trovärdighet sätts i fråga om han eller hon senare kommer med ändringar eller tillägg. En del frågor om skyddsbehovet kan behöva ställas inledningsvis, men ansökningssamtalet får inte övergå till ett utredningssamtal där följdfrågor och fördjupade frågor ställs innan Migrationsverket har tagit ställning till sökandens behov av offentligt biträde. Det samtal som hölls i ärendet liknade mer en asylutredning än ett ansökningssamtal. Migrationsverket kritiseras för den bristfälliga handläggningen.

Hämta beslutet 5040-2018 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190721:

Asylnytt 19-07-21:

Migrationsverket uppdaterar flera ställningstaganden rörande sannolik identitet till sidans topp

Migrationsverket har uppdaterat sitt rättsliga ställningstagande om sannolik identitet i asylärenden (som främst rör möjligheten att visa sannolik identitet genom muntlighet), ställningstagandet om kraven på klarlagd identitet och pass i ärenden om uppehållstillstånd och slutligen ställningstagandet om utredning och prövning av identitet och medborgarskap samt hemvist och vanlig vistelseort i asylärenden. Uppdateringarna hänför sig till Migrationsöverdomstolens avgörande MIG 2019:1 i år, som klargör att upppehållstillstånd kan beviljas utan att personen gjort sin identitet sannolik om det av andra omständigheter framgår att personen riskerar förföljelse eller av andra skäl har ett skyddsbehov - och att detta kan konstateras oavsett om identiteten gjorts sannolik. Om skyddsbehovet är beroende av att den sökande är en specifik person krävs dock att identiteten görs sannolik. Bortsett från dessa tillägg med referenser är de nya ställningstagandena, SR 18, 19 och 20/2019, likalydande som de ersatta, RCI 08/2013, SR 07/2016 samt 22/2018. Det ställningstagande som främst påverkats är det första, som kunde tolkas som att sannolik identitet är ett villkor för asyl.

Hämta ställningstagandet om sannolik identitet i asylärenden, SR 18/2019 (Extern länk)

Hämta ställningstagandet om utredning och prövning av identitet, medborgarskap och hemvist i asylärenden, SR 19/2019 (Extern länk)

Hämta ställningstagandet om klarlagd identitet och pass i ärenden om uppehållstillstånd, SR 20/2019 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-07-21:

Migrationsverket om vad som är "hot mot allmän ordning och säkerhet" vid anknytning till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande om vad som kan leda till att en person nekas uppehållstillstånd som anhörig på grund av "hot mot allmän ordning och säkerhet". Begreppet finns i EU-rätten och ska tolkas lika oavsett om det rör sig om skyddsgrundsdirektivet, familjeåterföreningsdirektivet, eller rörlighetsdirektivet. Uppehållstillstånd får inte nekas av allmänpreventiva skäl eller för att avskräcka andra utan det ska röra sig om personens eget beteende och utgöra ett verkligt och tillräckligt allvarligt hot som påverkar ett av samhällets grundläggande intressen. Det kan röra sig om terrorism, inklusive medlemskap i terrororganisation, krigsförbrytelser och andra brott mot mänskligheten men även hot mot statens funktion (tex betalsystem) eller annan allvarlig brottslighet såsom narkotikabrott eller grovt vapenbrott. Även våldsbrott till exempel mot anknytningspersonen kan utgöra ett sådant hot. Varken tidigare domar eller att en person uteslutits från skydd innebär med automatik att personen utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet men kan ses som indikation. En individuell bedömning ska göras och även en proportionalitetsbedömning av individens rätt till familjeliv.

För personer med skyddsstatus som befinner sig i Sverige krävs "tvingande hänsyn till nationell ordning och allmän säkerhet" för att neka uppehållstillstånd, dvs en högre ribba.

Hämta dokumentet SR 22/2019 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190620:

Asylrättscentrum 19-06-11:

Tillförlitliga kriterier? En granskning av Migrationsverkets tillförlitlighetsbedömningar till sidans topp

En viktig del i ett asylbeslut är bedömningen av den asylsökandes muntliga uppgifter. Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar har granskat vilka kriterier som Migrationsverket använder sig av när tillförlitligheten i en asylberättelse bedöms. Vi har granskat totalt 90 avslagsbeslut från fyra olika regioner.

Till vår hjälp har vi haft ett beslutsstöd som tagits fram av Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet för just bedömning av muntliga utsagor i asylärenden. Rådgivningsbyrån har kartlagt vilka kriterier som används i de analyserade besluten och med hjälp av beslutsstödet har vi resonerat kring de olika kriteriernas lämplighet.

Detaljrikedom och motstridiga uppgifter är de två mest förekommande kriterierna. Detta är positivt då dessa är lämpliga att använda enligt beslutsstödet. Mer problematiskt är att det används en del kriterier som inte är lämpliga, så som realism i utsagans innehåll. Genom vår granskning har vi identifierat tre kriterier som inte omnämns i beslutsstödet men som används av Migrationsverket. Dessa är spekulationer, andrahandsuppgifter och brist på subjektiv rädsla. Gemensamt för dessa är att vi inte har kunnat finna något vetenskapligt stöd för att de är lämpliga att använda som tillförlitlighetskriterier.

Rådgivningsbyrån ser den här studien som ett första steg i vårt arbete med tillförlitlighetsbedömningar och vi kommer att följa upp med studier där vi tittar närmare på frågor som kommit upp under arbetet med denna studie. Vi ser ett behov av en framtida granskning av ärenden där det bedömts finnas motstridiga uppgifter, ärenden där uppgifter inte bedömts vara tillräckligt detaljerade samt där den enskildes berättelse bedömts vara orealistisk.

Läs mer och hämta rapporten (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.