ASYLNYTT
Sponsrad av Fridh Advokatbyrå
ARKIV:
EU:s flykting- och gränspolitik
Allmänt om migration, statistik
Asylnytt - Arkiv
Asylutredning och rättsprocedur
Tolkning
Information från myndigheter och organisationer
- Arkiveringsdatum 200715:
- Migrationsöverdomstolen: Advokat som talar ett visst språk kan ändå ha rätt till tolk
- Arkiveringsdatum 200523:
- Rättsligt ställningstagande angående lämplighetsprövning av tolkar och översättare
Arkiveringsdatum 210603:
Delmi 21-05-20:
Tolkfunktionen i asylprocessen
Asylintervjun är förmodligen den mest kritiska delen inom asylprocessen, och de allra flesta intervjuer sker med hjälp av tolk. Detta kan bli ett problem när asylsökande kommer från språkområden där det saknas tolkkompetens i Sverige, vilket i sin tur drabbar den asylsökande och är ett hot mot rättssäkerheten i asylprocessen.
Kunskapsöversikten avser att ge en bild av den forskning som finns om tolkfunktionen i asylprocessen, med särskilt fokus på de intervju- och förhandlingssituationer som förekommer när myndigheter handlägger och beslutar i frågor om asyl, alltså mötet mellan migrationsmyndigheter och asylsökande. Översikten bygger på forskning om tolkning i institutionella miljöer i allmänhet och forskning om tolkning i asylprocessen i synnerhet.
Några övergripande slutsatser och rekommendationer
+ Den viktigaste slutsatsen är att behovet av att stärka och professionalisera tolkfunktionen i asylprocessen framstår som både nödvändigt och akut.
+ Tolkar i offentlig sektor behöver få en stabilare professionell status och den etablerade tolketiken bli mer allmänt känd. Såväl de som har tolkuppdrag som andra deltagare i asylintervjuer bör ges möjlighet att träna kommunikativa strategier för att säkra och underlätta noggrant och opartiskt utförande av tolkning.
+ Turtagningen i tolkmedierade samtal inte är likadan som i enspråkiga samtal, vilket har konsekvenser för samtalets koherens och spontanitet.
+ Den befintliga forskningen är än så länge begränsad. Det finns få detaljstudier av autentiska tolkmedierade asylintervjuer, i synnerhet sådana som genomförts med tolken på distans, via telefon eller video. De studier som genomförts pekar entydigt på att brister i tolkfunktionen kan äventyra rättssäkerheten i asylprocessen.
(...)
Läs mer och hämta översikten (Extern länk)
Cision 21-05-20: Ny kunskapsöversikt från Delmi - Tolkfunktionen i asylprocessen (Extern länk)
innehållArkiveringsdatum 200715:
Asylnytt 20-07-15
Migrationsöverdomstolen: Advokat som talar ett visst språk kan ändå ha rätt till tolk
En advokat som talar arabiska nekades ersättning för tolk i ett ärende där en kollega närvarat vid förhandling i hennes ställe. Enligt migrationsdomstolen fanns inget skäl att betala tolk då advokaten marknadsför sig som arabisktalande. Advokaten framför att utgångspunkten är att tolk ska finnas och det måste vara advokatens sak att avgöra om det inte behövs. Hon talar inte alla dialekter och kan inte alla juridiska termer, och bör inte förväntas utnyttja sina språkkunskaper i strikt juridiska sammanhang. Justitiekanslerna och advokatsamfunder har yttrat sig till förmån för att advokaten haft rätt att anlita tolk. Migrationsverket anför att det ankommer på biträdet att upplysa om det finns orsak till att språkkunskaper inte är tillräckligt samt att advokaten i det här fallet borde ha insett och meddelat att tolkkostnaden skulle öka till följd av att en kolla ersatte henne. Migrationsöverdomstolen anser att enbart det förhållandet att ett biträde talar ett visst språk inte medför att ersättning för tolk ska nekas. Att en kollega ersatte advokaten i det här fallet har inte medfört en beaktansvärd kostnadsökning. Överklagandet bifalles och domen är vägledande. Domen är vägledande. Källa kammarrätten i Stockholm, mål nr 18777-19, MIG 2020:12.
Arkiveringsdatum 200523:
Migrationsverket 20-04-24:
Rättsligt ställningstagande angående lämplighetsprövning av tolkar och översättare
Syfte och bakgrund
Migrationsverket har ett stort behov av tolkar såväl inom asylprövningen, mottagningen som vid övriga besök och utredningar. Verket har både behov av kontakttolk och telefontolk. Det förekommer även att tolk är närvarande via video och Skype. Detta medför att verket måste upphandla ett flertal avtal med olika tolkförmedlingar. För att det ska vara tydligt, såväl vid upphandling som vid beställning av tolk och upprättande av en digital tolkportal, behöver Migrationsverket fastställa vilka krav verket ska ställa för lämplighetsprövning av tolkar i Migrationsverkets ärenden.
/Ställningstagandet handlar om jäv, tystnadsplikt, behovsprövning, val av språk, specifika önskemål, kompetens, översättning mm/
Hämta dokumentet, SR 18/2020 (Extern länk)
Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.
Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.