ASYLNYTT
Sponsrad av Fridh Advokatbyrå
ARKIV:
EU:s flykting- och gränspolitik
Allmänt om migration, statistik
Asylnytt - Arkiv
Asylutredning och rättsprocedur
Tillämpning av gymnasielagen
Information från myndigheter och organisationer
- Arkiveringsdatum 210125:
- Migr-överdomstolen: Förlängning pga studier ska behandlas även om tillstånd löpt ut
- Arkiveringsdatum 210111:
- Domstol: Ungdom med tillfälligt tillstånd får söka arbetstillstånd utan att lämna landet
- Arkiveringsdatum 201124:
- Uppdaterat rättsligt ställningstagande om gymnasiereglerna
- Dragkamp mellan Migrationsverket och domstol i fråga om sent inkommen ansökan
- Arkiveringsdatum 200805:
- Migrationsdomstol: Gymnasiereglerna används även om förlängningsansökan är sen
Arkiveringsdatum 211018:
Asylnytt 21-10-18:
Migrationsverket uppdaterar om undantag från passkravet
Migrationsverkets rättsliga ställningstagande "Kraven på klarlagd identitet och pass i ärenden om uppehållstillstånd" har uppdaterats. En inledning har lagts till i avsnitt 4 som beskriver avsnittets struktur. Ett nytt avsnitt 9 har tillkommit som rör Utlänningsförordningens undantag från skyldigheten att ha giltigt pass för personer med tidsbegränsade uppehållstillstånd. Under den tillfälliga lagen fanns en bestämmelse om att de som fått tillstånd enligt den lagen inte behövde ha pass för vistelsen i Sverige. I samband med ändringarna i utlänningslagen 20 juli 2021 ändrades denna paragraf så att det generella undantaget nu gäller personer som fått tillstånd av vissa skäl, bland annat de som har skyddsbehov eller ömmande omständigheter. För vissa andra typer av uppehållstillstånd, bland annat de som beviljats enligt gymnasielagen, gäller undantaget numera med villkoret "om han eller hon inte har någon handling som gäller som pass och saknar möjlighet att inom rimlig tid skaffa en sådan handling". Det som nu införts i ställningstagandet handlar om en övergångsregel: De som nu har tillstånd som givits enligt den tillfälliga lagen behöver inte ha pass i Sverige. Detsamma gäller vid överklagande av ett beslut enligt den tillfälliga lagen. Men när det handlar om ett nytt uppehållstillstånd ska de nya formuleringarna tillämpas.
Migrationsverkets ställningstagande om gymnasielagen har uppdaterats med ett stycke om hur undantaget ser ut för dem som får nya tillstånd enligt denna lag.
Hämta version 3 av ställningstagandet om identitet och pass, RS/032/2021 (Extern länk)
Hämta version 3 av ställningstagandet om uppehållstillstånd för gymnasiestudier, RS/018/2020 (Extern länk)
innehållArkiveringsdatum 210125:
Asylnytt 21-01-25:
Migr-överdomstolen: Förlängning pga studier ska behandlas även om tillstånd löpt ut
En person som hade fått avslag på asylansökan ansökte om uppehållstillstånd enligt begränsningslagen 16f § (nya gymnasielagen) och fick ett första tillstånd för studier. När han ansökte om förlängning hade det första tillståndet redan löpt ut. Ansökan avvisades som för sent inkommen. Men migrationsdomstolen i Göteborg upphävde beslutet och återförvisade ärendet, med motivering att lagen inte föreskriver när ansökan ska vara inlämnad. Migrationsverket överklagade till Migrationsöverdomstolen med motivering att när det inte finns någon regel så ska en allmän princip tillämpas, som i ärenden om arbetstillstånd. Migrationsöverdomstolen anser dock inte att det går att tillämpa en sådan allmän princip på gymnasiereglerna. Det går inte heller att läsa ut av de aktuella paragraferna att ansökan ska ges in innan det tidigare tillståndet löpt ut. En formulering som förekommer är att den som "har haft" ett uppehållstillstånd enligt 16f eller vissa andra paragrafer ska beviljas tillstånd för studier på gymnasial nivå (om övriga villkor är uppfyllda). Migrationsverkets överklagande avslås och ungdomens ansökan ska behandlas i sak. Domen är vägledande. Domstolen var dock inte enig, en av domarna har lämnat en utförlig reservation.
Hämta referat av mål UM 9719-20, MIG 2021:1 (Extern länk)
FARR kommentar 21-01-08: Sen ansökan om förlängning för studier ska behandlas (Extern länk)
Arkiveringsdatum 210111:
Asylnytt 21-01-11:
Domstol: Ungdom med tillfälligt tillstånd får söka arbetstillstånd utan att lämna landet
En ungdom som sökt asyl som ensamkommande barn beviljades uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. När det var dags att förlänga tillståndet var han inte minderårig längre och skyddsstatusförklaringen drogs tillbaka. Han beviljades fortsatt uppehållstillstånd på grund av att han gick i gymnasiet. Han överklagade beslutet om att dra in skyddsstatus. Innan det överklagandet behandlats löpte uppehållstillståndet ut och han sökte om nytt tillstånd på grund av en anställning. Innan han fått svar på detta vann beslutet om att dra in hans skyddsstatus laga kraft. Alla tre möjligheter till uppehållstillstånd på grund av arbete avslogs nu: Han fick inte uppehållstillstånd enligt gymnasiereglerna eftersom han inte hade lyckats få betyg från gymnasiet. Han beviljades inte spårbyte eftersom ansökan inte lämnats in inom två veckor efter att avslaget på grund av skyddsbehov vunnit laga kraft. "Vanligt" arbetstillstånd avslogs eftersom det ska sökas från hemlandet. Saken har nu nått migrationsdomstolen som anser att det finns skäl för undantag från regeln att arbetstillstånd ska sökas från hemlandet. Domstolen motiverar det med att hela vistelsetiden i Sverige varit laglig och personen haft uppehållstillstånd. Dessutom är det ursäktligt att han inte ansökt om spårbyte inom två veckor, eftersom han vid den tidpunkten redan hade lämnat in en ansökan om uppehållstillstånd på grund av arbete. Målet återförvisas till Migrationsverket för att åter pröva ansökan om arbetstillstånd.
Arkiveringsdatum 201124:
Asylnytt 20-11-24:
Uppdaterat rättsligt ställningstagande om gymnasiereglerna
Det ställningstagande som ersätts är SR 40/2018, det som handlar om alla gymnasiereglerna, alltså inte bara "nya gymnasielagen". Ändringarna rör främst förtydliganden. Det handlar till exempel om vilka utbildningar och kursbyten som är tillåtna, hur länge tillstånd kan ges för introduktionskurs och i vilka situationer deltidsstudier eller inslag av studier på lägre nivå kan godkännas. I ställningstagandet förklaras att sjukskrivning eller föräldraledighet kan vara skäl för deltidsstudier - och möjligen för kortvarigt avbrott. En utbildning kan godkännas om den har påbörjats då beslutet fattas, men ansökan måste enligt Migrationsverket göras innan uppehållstillståndet löpt ut (den frågan kommer att prövas av Migrationsöverdomstolen). Avsnittet om vad det innebär att studera aktivt är utbyggt och uppdelat för de olika utbildningsvägarna. Det framgår nu att underkända betyg kan spela roll, åtminstone om personen inte kan bevisa sitt aktiva deltagande på annat sätt. Detta gäller särskilt komvux. Nytt i detta sammanhang är en skrivning om situationen när en person har fått ett uppehållstillstånd (till exempel fyraårigt) som sträcker sig längre än sex månader efter att studierna avslutats. I sådana fall ska avslutade studier räknas som att studera aktivt, det vill säga att tillståndet behöver inte återkallas. Ett avsnitt om vandels- och säkerhetsprövningen har tillkommit. Det klargörs att den som haft tillstånd enbart på grund av gymnasiestudierna i normalfallet inte kan byta spår till en annan typ av tillstånd utan att lämna Sverige.
Hämta dokumentet RS/018/2020 (Extern länk)
Asylnytt 20-11-24
Dragkamp mellan Migrationsverket och domstol i fråga om sent inkommen ansökan
En person som haft ett första uppehållstillstånd för gymnasiestudier enligt den tillfälliga lagens paragraf 16f (den "nya gymnasielagen") ansökte om förlängning för att gå en en gymnasial utbildning. Ansökan lämnades in efter att hans första tillstånd löpt ut. Migrationsverket avvisade ansökan som för sent inkommen. Migrationsdomstolen i Göteborg återförvisade ärendet för behandling i sak, eftersom lagen inte föreskriver att ansökan ska göras inom någon viss tid. Nu har Migrationsverket behandlat ansökan på nytt. Denna gång avslås ansökan (inte avvisas) men av samma skäl, nämligen att den har kommit in för sent. När Migrationsdomstolen åter fick ärendet bedömde domstolen att det rör sig om en avvisning - och tar samma beslut som förra gången. Målet återförvisas alltså än en gång till Migrationsverket för behandling i sak. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.
Ett annat ärende som rör samma situation har släppts upp för prövning i Migrationsöverdomstolen, men denna har inte behandlat saken ännu.
Arkiveringsdatum 201023:
Asylnytt 20-10-23:
Migrationsdomstol godtar sen anmälan till Skatteverket
En person som haft uppehållstillstånd för studier enligt gymnasiereglerna lyckades få en provanställning som övergick i en fast anställning innan hans uppehållstillstånd löpte ut. Han ansökte om permanent uppehållstillstånd på grund av försörjning och bifogade alla handlingar rörande anställningen som krävs. Han fick ändå avslag på grund av att ingen anmälan om anställningen hade kommit in till Skatteverket i juni 2020 då beslutet fattades. Detta är ett av kraven för att uppehållstillstånd ska beviljas. Saken har nu nått migrationsdomstolen. Inför avgörandet hade personen åberopat en underrättelse om anställning som inkommit till Skatteverket i september. Han yrkade om uppehållstillstånd eller i andra hand återförvisning. Migrationsverket medgav yrkandet om återförvisning och domstolen gick på samma linje. Ärendet återförvisas för vidare handläggning av MIgrationsverket. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Malmö.
Arkiveringsdatum 201002:
Asylrättscentrum 20-09-21:
Nytt prövningstillstånd om gymnasielagen
Migrationsöverdomstolen har beviljat ytterligare ett prövningstillstånd i en rättsfråga som rör den s.k. gymnasielagen. Enbart omständigheten att ett nytt prövningstillstånd beviljats för ett tillfällig lagstiftning visar på hur komplicerad lagstiftningen är, och att det finns luckor som lagstiftaren inte förutsett.
Bakgrunden till frågan i målet
De flesta som beviljats uppehållstillstånd på gymnasielagen (inklusive det som kallas för den nya gymnasielagen) hade ett beslut om utvisning som fått laga kraft. Har man ett sådant beslut innebär det att utvisningen kan verkställas och man kan "skickas tillbaka" till sitt ursprungsland.
När dessa personer beviljats uppehållstillstånd har utvisningen inte upphävts. Detta beror på att det bara finns lagstöd för att häva utvisningsbeslut när ett permanent uppehållstillstånd beviljas.
Frågan i målet
Frågan i målet är vad som händer när en person beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för gymnasiestudier ansöker om ett förlängt tillstånd först efter att det tillfälliga uppehållstillståndet gått ut.
Den fråga i målet som har lett till att Migrationsöverdomstolen meddelat prövningstillstånd gäller om en ansökan om ett nytt tidsbegränsat uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå ska prövas i sak även om ansökan kommit in till Migrationsverket efter att giltighetstiden för det tidigare uppehållstillståndet löpt ut. Kan ansökan prövas i sak och leda till att man får förlängt uppehållstillstånd eller ska ansökan avvisas?
Varför skulle ansökan avvisas?
(...)
Läs mer (Extern länk)
Arkiveringsdatum 200831:
FARR 20-08-29:
Nya gymnasielagen - Förlängning (uppdatering)
Texten publicerad 20-04-03, uppdaterad 20-08-29, RÄTTAD rörande inkomstkravet för permanent uppehållstillstånd
FÖRLÄNGNING AV UPPEHÅLLSTILLSTÅND ENLIGT DEN NYA GYMNASIELAGEN
Det tillfälliga uppehållstillståndet varar i 13 månader och du måste ansöka om förlängning innan det går ut (tidigast två månader innan det tillfälliga uppehållstillståndet går ut) för att du inte ska falla ur samhällssystemen. För att få fortsatt tillstånd måste du ha börjat på en utbildning som är godkänd av Migrationsverket. För att kunna få förlängt på grund av gymnasiestudier får du inte ha fyllt 25 år. Finns det risk att du fyller 25 innan beslut tas bör du försöka få fast arbete och även söka tillstånd på grund av arbetet.
Vem handlar det om? Denna artikel är skriven främst för dem som har 13 månaders uppehållstillstånd enligt "nya gymnasielagen". Men ungefär samma regler gäller även dig som har haft ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov om detta tillstånd inte kan förlängas och du går i gymnasiet. Ungefär samma regler gäller också om du har haft uppehållstillstånd som minderårig på grund av brist på ordnat mottagande. En skillnad är att om du tillhör någon av dessa kategorier kan du få uppehållstillstånd två 13-månadersperioder för att gå ett sådant introduktionsprogram som leder till fortsatta studier (till exempel språkintro). Därefter krävs att du kommit in på ett nationellt program, allmän kurs på folkhögskola eller ett yrkespaket som leder till att söka jobb. Den som har haft ett första uppehållstillstånd enligt nya gymnasielagen kan inte få förlängt för mer än en 13-månadersperiod för introduktionsprogram som leder till fortsatta studier.
För de ungdomar som har tillfälliga uppehållstillstånd genom den nya gymnasielagen och ska förlänga sina uppehållstillstånd, finns det två olika grunder som kan ge beviljad förlängning:
(...)
Läs mer (Extern länk)
Arkiveringsdatum 200805:
Asylnytt 20-08-05:
Migrationsdomstol: Gymnasiereglerna används även om förlängningsansökan är sen
I föregående utgåva av Asylnytt refererades ett ärende om en person som haft uppehållstillstånd enligt gymnasielagen och ansökte om förlängning. Han hade dock inte kommit in på en utbildning på gymnasienivå förrän efter att det första tillståndet löpt ut. Han hade därför fått avslag, men enligt migrationsdomstolen finns inget krav i lagen på att studierna ska ha påbörjats innan tillståndet löpt ut och ansökan återförvisades till Migrationsverket. I ett nu aktuellt ärende hade personen missat att göra ansökan innan det första tillståndet löpt ut. Migrationsverket valde då att avvisa ansökan enligt "gymnasielagen" och samtidigt pröva ansökan som en fråga om verkställighetshinder och fattade beslut om avslag enligt Utlänningslagens paragraf 12:18. Migrationsdomstolen påpekar att det inte finns några lagbestämmelser om när en ansökan om förlängning enligt gymnasiereglerna i den tillfälliga lagen ska ha kommit in. Det finns inte heller någon regel om att avvisa ansökningar. Enligt domstolen borde Migrationsverket ha prövat ansökan i sak och därför återförvisas ärendet. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.
Det finns ett par liknande ärenden som återförvisats från förvaltningsrätten.
Arkiveringsdatum 200715:
Asylnytt 20-07-15:
Uppdaterat rättsligt ställningstagande om tillämpning av "nya gymnasielagen"
Migrationsverket har uppdaterat sitt rättsliga ställningtagande om tillämpningen av paragraf 16 f i den tillfälliga lagen, den som kallas "nya gymnasielagen". Det som förändrats är endast vissa punkter som påverkats av Migrationsöverdomstolens praxis. En tydlig förändring är att om ett ärende har återförvisats från Migrationsdomstol så är det alltid Migrationsverkets andra beslut (det gällande beslutet) som är giltigt. Detta har betydelse vid beräkningen av om 15 månader gått från asylansökan till beslut samt vilken ålder personen har vid beslutet. Migrationsöverdomstolens dom i ett vandelsärende refereras, vilket innebär en markering av att en förhållandevis låg grad av brottslighet och misskötsamhet kan leda till att uppehållstillstånd för studier vägras. Migrationsöverdomstolens beslut om att uppehållstillstånden får förenas med arbetstillstånd refereras också. Eftersom i princip alla ärenden enligt 16f har behandlats av Migrationsverket vid det här laget, får dessa uppdateringar främst betydelse i verkets yttranden till domstol eller i ett fåtal försenade ärenden. Migrationsöverdomstolens praxis i vandelsfrågan påverkar dock även vid förlängning, även om förlängningsparagraferna inte berörs i just detta ställningstagande. Ställningstagandet ersätter SR 41/2018.
Hämta rättsligt ställningstagande RS/013/2020 (Extern länk)
Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.
Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.