fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Asylutredning och rättsprocedur

Betydelsen av internationella konventioner

Information från myndigheter och organisationer

Pressklipp saknas


Arkiveringsdatum 211210:

ECtHR November 2021:

Europadomstolen: Thematic factsheet - Migration and Asylum till sidans topp

Department for the execution of judgments of the European Court of Human Rights

/Asylnytt: Detta är en tematisk samling av rättsfall från Europadomstolen. Nedan följer utdrag ur inledningen./

Migrants, asylum seekers and refugees enjoy the human rights and fundamental freedoms enshrined in the European Convention on Human Rights given that, under Article 1 of the Convention, Contracting States undertake to secure to everyone within their jurisdiction the rights and freedoms defined therein. Also, under Article 14 of the Convention and the Court's caselaw, no difference in treatment based exclusively or to a decisive extent on a person's ethnic origin can be justified in a contemporary democratic society.

The Court has stressed that the problems which States may encounter in managing migratory flows or in the reception of asylum-seekers cannot justify recourse to practices which are not compatible with the Convention or the Protocols thereto. Particular attention has been paid by the Court to asylum-seekers considered as a "particularly underprivileged and vulnerable population group in need of special protection" as well as to children whose extreme vulnerability takes precedence over considerations relating to the status of irregular migrant.

Over the years, the European Court has developed a very rich body of case-law concerning migration and asylum and the execution of the relevant judgments by respondent States has advanced the human rights protection of migrants, asylum seekers and refugees at national level. The present factsheet sets out examples of general and, where possible, individual measures adopted and reported by States, in the context of the execution of the European Court's judgments, concerning notably: access to territory and forced returns; reception and protection of migrants and asylum seekers; protection from discrimination and hatecrimes; familylife and familyreunification; detention of migrants and asylumseekers; victims of trafficking in human beings.

Hämta broschyren (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Justitiedepartementet 21-12-07:

FN:s kommitté mot tortyr har lämnat sin rapport om Sverige till sidans topp

Som ett avslutande moment av den åttonde rapporteringscykeln har FN:s kommitté mot tortyr (CAT) nu presenterat sina synpunkter. Denna rapport med så kallade Concluding observations har föregåtts av ett dialogmöte i Geneve i november 2021 och en omfattande rapport från Sverige 2018. FN konstaterar att positiv utveckling skett på flera områden, men framför också fortsatt kritik.

Vid dialogmötet i Genève den 9-10 november ställde kommittén en mängd kompletterande frågor utifrån Sveriges rapport från 2018. Dialogen med kommittén har fungerat utmärkt och utfördes i en mycket god och konstruktiv anda.

Kommitténs granskningar är ett viktigt instrument för att förbättra situationen för frihetsberövade och minska tortyr och illa-behandling i de stater som tillträtt tortyrkonventionen. Det är också ett värdefullt verktyg när det gäller att identifiera förbättringsområden i Sverige.

/Asylnytt: Rapporten innehåller bland annat kritik mot att förvarstagande av asylsökande inte alltid används som sista möjliga utväg. Det finns också påpekanden om rättssäkerhetsgarantier som behövs för att inga utvisningar ska verkställas med risk för tortyr eller förnedrande behandling./

Hämta rapporten (Extern länk)

Se skuggrapporter från Civil Rights Defenders och Röda Korset:

Asylnytt 4 november (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 211104:

Swedish Red Cross / CAT 21-10-04:

Alternative Report to the United Nations Committee Against Torture till sidans topp

/text från Röda Korsets hemsida mars 2021:/

Röda Korset har skickat in en alternativ rapport till FN:s Tortyrkommitté där vi pekar på en rad brister i Sveriges implementering av Tortyrkonventionen och ger förslag på åtgärder.

(...)

Vi har mycket relevant erfarenhet och kunskap att bidra med till granskningen och för att hjälpa svenska staten att bättre leva upp till sina åtaganden. Vi ser detta som en del av vår roll i ett demokratiskt samhälle, och ett stöd för de mänskliga rättigheterna och till det internationella systemet för granskning.

Våra kommentarer fokuserar på fyra områden

+ Att Sverige bör kriminalisera tortyr i svensk lagstiftning, så som det redan föreslagits i utredningen "Ett särskilt tortyrbrott? Ds 2015före42"

+ Brister när det gäller förvar av migranter och asylsökande, särskilt när det gäller barn. Här lyfter vi upp de lärdomar från vår rapport Barn in förvar från 2018 och rekommenderar att barn inte ska placeras i förvar, att effekterna av förvar för barn utreds och att förvarstagna inte sätts in Kriminalvårdens lokaler.

+ Brister när Sverige utreder asylärenden från asylsökande som varit utsatta för tortyr och dokumentation av denna, kunskap om hur tortyren påverkar individen och dess berättelse samt behovet av att stärka utbildning för Migrationsverkets personal och tydliggöra rutiner.

(...)

Hela texten (Extern länk)

Hämta rapporten från FN:s webbplats för övervakning av mr-konventioner (Extern länk)

Se även rapporteringen 21-10-08 från JO (Sveriges rapportör enligt tilläggsprotokollet OPCAT):

Thematic report on the isolation of inmates, by the Parliamentary Ombudsman - National Preventive Mechanism Report 2018 - NPM Report 2015-2017 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210921:

CEDAW 21-09-17:

RFSL Submission to the Committee on the Elimination of Discrimination against Women till sidans topp

Review of Sweden, 80 Session (18 October - 12 November 2021)

/utdrag ur RFSL:s inlaga:/

Asylum-seeking and refugee LBTI women

The principle of non-refoulment

4. The concerns stated in the Concluding Observations from this Committee on the combined eighth and ninth periodic report of Sweden, noting that Sweden's asylum policy leads to particularly negative consequences for women and children asylum seekers, are unfortunately still valid. In July 2021 a new very restrictive asylum law came into effect. People who are granted asylum in Sweden only get temporary residence permits and the possibility of reuniting with family members has been even further obstructed.

5. Sweden still does not live up to the principle of non-refoulment. There is evidence of lesbian and bisexual women being deported 2017-2020 to countries where same-sex relations are criminalized, such as Uganda, Ethiopia, Nigeria, Gambia and Kenya. A number of cases related to deportation or refoulment of representatives of LGBTI community from Sweden have earlier been reviewed by the UN Committee against Torture.

(...)

Hämta dokumentet i wordformat (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210603:

UNHCR May 2021:

Procedure guidelines: Assessing and determining the best interests of the child till sidans topp

Part I establishes the historical, theoretical and legal foundations of the UNHCR Best Interests Procedure, and provides key considerations on how to apply the Guidelines as a whole in a given context. Chapter 1 on the Scope and History of the UNHCR BIP provides background information on the role and mandate of the UNHCR, as well as the evolution of the Best Interests Procedure in UNHCR policy and practice. It also specifies how to apply the BIP Guidelines in different settings.

Chapter 2 on the Legal and Policy Framework for the BIP outlines the international legal framework for best interests procedures in general. It also provides specific guidance for UNHCR on how to work to strengthen national best interests procedures, including using these BIP Guidelines. Finally, based on the best interests principle and international law as well as international and UNHCR-specific policy, it provides important normative guidance on the application of procedural safeguards and on balancing competing rights in decision-making within the BIP.

Hämta dokumentet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210314:

ECRE 21-03-12:

ECRE/ELENA legal note on asylum and the UN treaty system till sidans topp

On 12 March 2021, ECRE published a legal note on 'Asylum and the UN Treaty System'.

The note aims to analyse how access to asylum can be advanced via international legal avenues, especially by focusing on the prohibition of refoulement as an imperative element of an accessible, effective and fair asylum procedure. To this end, it explores the meaning of the principle of non-refoulement under international human rights law and, in particular under the ICCPR, CAT, CEDAW, CRC, CRPD, CED and CERD.

The note focuses on the standards that the monitoring bodies responsible for the implementation of each Treaty has developed in their jurisprudence, as well as through their General Comments and Recommendations. It aims to provide an analysis of these standards in the hope that it will assist in their application in national litigation and ensure compliance with international law both in policy and decision-making.

In its conclusion, the note recognises that the case law of the UN Human rights treaties enriches the international understanding of asylum related guarantees around the world and widens the scope of non-refoulement by engaging the international responsibility of states to prevent serious human rights violations for every individual concerned.

Läs mer och hämta materialet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210226:

Migrationsverket 21-02-16:

Så påverkas barns ärenden av ny dom om barnkonventionen till sidans topp

Migrationsverket får just nu många frågor om hur ärenden förhåller sig till barnkonventionen och särskilt ett avgörande från Migrationsöverdomstolen den 22 december 2020. Domen handlar om prövningen av barnets bästa och vilka omständigheter som ska vägas in när man ska pröva om ett barn har det som i lagstiftningen kallas särskilt ömmande skäl.

- Det finns en förväntan om att avgörandet innebär att alla barn som har befunnit sig länge i Sverige nu beviljas uppehållstillstånd, men det är fortfarande en individuell bedömning som ska göras, säger Carl Bexelius, tillförordnad rättschef vid Migrationsverket.

Avgörandet (2020:24) som meddelades av Migrationsöverdomstolen i december 2020 rör ett nu 14-årigt barn som är född och uppvuxen i Sverige. Migrationsöverdomstolen ansåg att barnet hade fått en så pass stark anknytning till Sverige att det vid en sammantagen bedömning ansågs vara oproportionerligt att utvisa barnet. Barnet hade ingen släkt kvar i hemlandet, talade flytande svenska, gick i svensk skola och hade ett socialt nätverk här.

I det här fallet vägde barnets bästa sammantaget över de omständigheter som talade mot att barnet skulle ha rätt till uppehållstillstånd. Domstolen bedömde att den illegala vistelsen inte var en omständighet som kunde belasta barnet eftersom barnet inte har haft samma möjlighet att påverka det beslutet som en vuxen person.

Domstolen var samtidigt tydlig med att barnkonventionen i sig inte kan grunda rätt till uppehållstillstånd.

I en prövning ska man ta hänsyn till barnets bästa i särskild ordning, betonar domstolen. Det betyder att om exempelvis Migrationsverket ska pröva om en familj ska få uppehållstillstånd, ska det göras en bedömning av just barnets omständigheter, inte enbart barnens föräldrar. Barn är individuella rättighetsbärare, framhåller domstolen.

(...)

Hela pressmeddelandet (Extern länk)

Se även Migrationsverkets formella rättsliga kommentar, länk i notisen nedan

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-02-26:

Migrationsverkets rättsliga kommentar till vägledande mål om barnets bästa till sidans topp

Den nya kommentaren tolkar Migrationsöverdomstolens avgörande om en 14-årig flicka som bott hela sitt liv i Sverige, (se referat av MIG 2020:24 i Asylnytt 21-01-25). Det centrala i domen är enligt Migrationsverket att barnet är en självständig rättighetsbärare och ska ges möjlighet att komma till tals. Domstolen har även vägt in barnets synpunkter i domen. Men Migrationsverket påpekar att det ska göras en proportionalitetsbedömning och i ett annat fall kan resultatet ändå bli att barnets bästa inte väger över andra intressen. Domen var den första där Migrationsöverdomstolen bedömt att en utvisning skulle bryta mot ett åtagande i barnkonventionen. Det var även första gången som Migrationsöverdomstolen grundligt prövade barnets bästa sedan barnkonventionen blev svensk lag. Men att barnkonventionen blivit lag är inte avgörande, enligt Migrationsverket, eftersom reglerna för uppehållstillstånd finns i Utlänningslagen och just regeln om barnets bästa finns även där. Principen om barnets bästa kan i sig inte ge uppehållstillstånd. Enligt Migrationsverket ger domen inte utrymme för en mer generös bedömning av ömmande omständigheter än tidigare. Däremot är det prejudicerande att illegal vistelse för ett barn kan bidra till anpassning, även om legal vistelse väger tyngre.

Hämta den rättsliga kommentaren, RK/002/2021 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201124:

Migrationsverket 20-11-17:

Rättsligt ställningstagande angående rätt till derivativ skyddsstatus i asylärenden till sidans topp

/Ur Syfte och bakgrund:/

Principen om familjens enhet härrör från 1951 års Genèvekonvention om flyktingars rättsliga ställning (Genèvekonventionen). De konventionsbundna staterna rekommenderas att säkerställa att en flyktingfamiljs enhet respekteras. Det innebär att familjemedlemmar till flyktingar ska kunna åtnjuta samma skydd och status i mottagarlandet. UNHCR gör här skillnad på flyktingstatus på grund av individuella skäl (refugee status) och flyktingstatus på grund av att en familjemedlem har härledda flyktingskäl från flyktingen1 (derivative refugee status).

Principen om familjens enhet har i svensk rätt också använts i en annan betydelse. Det handlar då inte om huruvida familjemedlemmar till en flykting ska beviljas flyktingstatus, utan i stället om att undvika familjesplittring enligt Europakonventionen. Om ett beslut om avvisning/utvisning eller ett beslut att avslå en ansökan om uppehållstillstånd resulterar i att en familj splittras, kan en sådan familjesplittring vara oproportionerlig och strida mot artikel 8 Europakonventionen och därmed 11 eller 13 §§ den tillfälliga lagen. 2 Det är en annan bedömning än om en familjemedlem till en flykting ska beviljas derivativ status.

Det här rättsliga ställningstagandet ger ledning för när derivativ skyddsstatus för familjemedlemmar kan ges i asylärenden.

Hämta dokumentet, RS 020/2020 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylrättscentrum 20-11-20:

FN-kritiken mot Sverige och allvarliga hälsotillstånd till sidans topp

Vilket ansvar har Sverige att utreda den faktiska tillgången till vård när det gäller psykisk ohälsa? I det här avsnittet av Människor & Migration pratar vi om det ärende som lett till att Sverige får kritik av en FN-kommitté och hur det är att driva ärenden internationellt.

I maj 2019 lämnade Asylrättscentrums jurist Linnea Midtsian in ett klagomål till FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD). Ärendet gäller en kvinna som trots att hon lider av svår depression och hennes hälsotillstånd bedömts som livshotande, skulle utvisas från Sverige. Asylrättscentrum menade att genom att svenska myndigheter inte utrett om hon har tillgång till vård i hemlandet kränker hennes rättigheter. Det är första gången CRPD prövar ett utvisningsärende, så beslutet är historiskt.

I avsnittet diskuterar Linnea Midtsian och Asylrättscentrums chefsjurist Anna Lindblad ärendet, vad beslutet betyder för kvinnan och vad det kan få för konsekvenser för andra människor som sökt asyl i Sverige. De pratar också om vad det innebär att driva ärenden internationellt och vad som händer när Sverige får kritik av FN.

Podden produceras och samtalsleds av Asylrättscentrums kommunikationsansvariga Maja Dahl.

Lyssna till podden (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-11-24:

FN:s barnkommitté prickar Schweiz för att inte ha hört barn i Dublinärende till sidans topp

Målet rör en familj från Azerbajdzjan som sökt asyl i Schweiz en gång tidigare. De hade då återvänt självmant till Azerbajdzjan, efter att ha upplevt ett dåligt mottagande, saknat tolk mm. Efter återkomsten greps dock mannen. Kvinnan fortsatte att verka som journalist, men hotades vid flera tillfällen med syfte att få henne att sluta skriva artiklar och delta i demonstrationer mm. Kvinnan och barnen tog sig till Schweiz på nytt, denna gång med hjälp av visum från Italien, vilket ledde till beslut om överföring dit enligt Dublinförordningen. Kvinnan överklagade med hänvisning till sitt eget och barnens mående och att barnen inte skulle ryckas upp igen, bristerna i Italiens mottagande mm. Familjen fick ett nytt boende och det äldre barnet placerades i skola, vilket enligt kvinnan invaggade dem i säkerhet. Trots detta väcktes de kl två på natten för att föras till Italien. Poliserna uppges ha visat barnen ett foto på en fjättrad person för att förklara hur det går om man inte medverkar frivilligt. Överföringen kunde inte genomföras på grund av att kvinnan bröt samman. Kvinnan har för barnens räkning vänt sig till FN:s barnrättskommitté och hävdar att barnkonventionen kränkts på flera sätt, bla att de inte hörts. Kommittén anser inte att det är visat att överföringen till Italien skulle utgöra en kränkning eftersom det inte finns bevis om mottagandet i Italien. Däremot anser kommittén att Schweiz borde ha vägt in barnens trauman när de övervägde om Schweiz skulle överta ärendet. Schweiz har brutit mot principen om barnets bästa och rätt att höras (artiklarna 3 och 12) och ska därför pröva saken på nytt.

Läs eller hämta communication No. 56/2018 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200715:

Migrationsverket 20-06-25:

Rättsligt ställningstagande från MIgrationsverket: Prövning av barns bästa till sidans topp

/Utdrag:/

Bakgrund och syfte

Som myndighet är Migrationsverket skyldigt att vid alla åtgärder som rör barn i första hand beakta vad som bedöms vara barnets bästa. Migrationsverkets verksamhet bedrivs inom ett antal huvudprocesser och delprocesser. Frågor som berör barns rättigheter aktualiseras i samtliga processer, dock i större eller mindre omfattning.

Detta ställningstagande syftar till att ge generell processövergripande rättslig vägledning till Migrationsverkets operativa verksamhet rörande barnkonventionens förhållande till utlänningsrätten och hur en rättssäker prövning av barnets bästa bör göras i enskilda ärenden. Ställningstagandets generella inriktning medför att frågor om exempelvis flickor och pojkars skilda förutsättningar i Sverige respektive hemlandet eller situationen för HBTQ-personer inte tas upp särskilt. Det är emellertid viktigt att alltid ta hänsyn till varje barns individuella förutsättningar även i förhållande till exempelvis kön eller sexuell läggning. Här kan vägledning i relevanta delar sökas i de rättsliga ställningstagandena om utredning och bedömning av förföljelse på grund av kön avseende kvinnor och om utredning och prövning av den framåtsyftande risken för personer som åberopar skyddsskäl på grund av sexuell läggning, könsöverskidande identitet eller könsuttryck.

(...)

Hämta dokumentet RS/009/2020 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket 20-06-25:

Uppdaterat ställningstagande från Migrationsverket om att höra barn till sidans topp

/Utdrag:/

Bakgrund och syfte

Barnkonventionen inkorporerades som lag den 1 januari 2020, det vill säga att konventionen togs in i svensk lagstiftning. Svenska myndigheter, men även domstolar och lagstiftare har dock varit skyldiga att beakta barnkonventionen sedan den trädde i kraft 1990 genom ratificering.

Syftet med inkorporeringen av barnkonventionen är att förtydliga att domstolar och rättstillämpare ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn samt att ett barnrättsbaserat synsätt ska ha genomslag i rättstillämpningen.

För att kunna göra en bedömning av vad som är barnets bästa måste barnet ha getts möjlighet att komma till tals. Barn med funktionsnedsättning ska så långt som möjligt få komma till tals som andra barn. Det innebär att Migrationsverket ska möta varje barn utifrån sina unika förutsättningar. Ett barn har rätt att få komma till tals, men ingen skyldighet. Det framgår av 1 kap. 11 § utlänningslagen (2005:716, UtlL) och artikel 12 i barnkonventionen.

För att kunna ge barnet bästa möjliga förutsättningar att kunna ta tillvara sina rättigheter ska Migrationsverket ur likhets- och objektivitetssynpunkt se till att barn får komma till tals på ett så likartat sätt som möjligt. Dessutom ska ett jämställdhetsperspektiv alltid finnas med i frågor som rör barn.

Syftet med detta rättsliga ställningstagande är att klargöra när utlänningslagens eller barnkonventionens bestämmelser om att höra barn ska tillämpas, men även på vilket sätt barnen ska få komma till tals. Ställningstagandet gäller för alla Migrationsverkets processer.

Ställningstagandet ersätter SR 36/2015.

Hämta det rättsliga ställningstagandet RS 010/2020 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-07-15:

Uppdaterat om Europakonventionens hinder mot utvisning vid svår sjukdom till sidans topp

Migrationsverket har uppdaterat ställningstagandet om tillämpning av artikel 3 i Europakonventionen då sjukdom åberopas. Det rör sig om exceptionella situationer då en utvisning skulle resultera i intensivt lidande eller en avsevärd förkortning av den förväntade livslängden. Några formuleringar har justerats, bland annat genom en tydligare koppling till Paposhvili-domen, den dom i Europadomstolen som slog fast att en sådan utvisning kan innebära brott mot artikel 3. I det uppdaterade ställningstagandet framgår att kostnaden för vårdnaden i hemlandet i vissa fall kan spela in i den samlade bedömningen och att den sökande ska ha tillgång till vården i praktiken. Liksom i det tidigare ställningstagandet poängteras att det inte är någon skillnad mellan barn och vuxna i dessa fall. Skrivningen har skärpts till att det "saknas utrymme för att generellt väga in barnets bästa inom ramen för bedömningen". Bedömningen av hälsotillståndet, vården, nätverk mm kommer ändå att påverkas av att det rör sig om ett barn. I det förra ställningstagandet fanns ett stycke som indikerade att den tillfälliga lagens begränsning av uppehållstillstånd av ömmande omständigheter även påverkar bedömningen av verkställighetshinder. Detta stycke har tagits bort. Även bilagan med referat av äldre praxis har utgått. En del av referaten ingår dock i ställningstagandets text. Ställningstagandet ersätter SR 37/2018.

Hämta ställningstagandet RS/008/2020 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200426:

Asylnytt 20-04-26:

Uppdaterat ställningstagande från Migrationsverket om konventionsåtaganden till sidans topp

Det rättsliga ställningstagandet "angående innebörden av svenskt konventionsåtagande och artikel 8 i Europakonventionen vid tillämpningen av 11 och 13 §§ i den tillfälliga lagen", SR 24/2016, har ersatts med ett nytt. Detta ställningstagande handlar om vilka undantag från begränsningarna i den tillfälliga lagen som skulle kunna behöva göras för att en utvisning eller nekad familjeåterförening inte ska bryta mot ett svenskt konventionsåtagande. Den ändring som skett är även här att ett stycke har införts om Migrationsverkets tolkning av Migrationsöverdomstolens dom om praktiska verkställighetshinder MIG 2019:4. Detta medför att brist på ordnat mottagande för ensamkommande barn ska bedömas som bestående hinder och ge uppehållstillstånd på grund av ömmande omständigheter endast om barnet är yngre än 14 år. Utvisning av äldre barn som saknar ordnat mottagande anses inte bryta mot något konventionsåtagande eftersom de inte verkställs förrän ärendet preskriberats. I övrigt har hänvisningar uppdaterats till aktuella ställningstaganden om praktiska verkställighetshinder och om familjens enhet.

Hämta det rättsliga ställningstagandet, SR 12/2020 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200324:

UNHCR 20-03-16:

Legal Considerations on access to territory in the context of the COVID-19 response till sidans topp

This paper sets out key legal considerations, based on international refugee and human rights law, on access to territory for persons seeking international protection in the context of measures taken by States to restrict the entry of non-nationals for the protection of public health in response to the COVID-19 pandemic. It reconfirms that while States may put in place measures which may include a health screening or testing of persons seeking international protection upon entry and/or putting them in quarantine, such measures may not result in denying them an effective opportunity to seek asylum or result in refoulement.

1. Under international law, States have the sovereign power to regulate the entry of non- nationals. However, international law also provides that measures to this effect may not prevent them from seeking asylum from persecution.i

2. Central to the right to seek asylum is the principle of non-refoulement,ii which prohibits, without discrimination,iii any State conduct leading to the 'return in any manner whatsoever' to an unsafe foreign territory, including rejection at the frontier or non-admission to the territory.iv

(...)

Hela uttalandet (Extern länk)

UNHCR 20-03-18: UNHCR Legal Considerations with regard to the EU Commission´s Guidelines for border management measures to protect health and ensure the availability of goods and essential services (Extern länk)

UNHCR Reliefweb topic page on Covid 19 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.