Sponsrad av Fridh Advokatbyrå
EU:s flykting- och gränspolitik
Allmänt om migration, statistik
Information från myndigheter och organisationer
Pressklipp saknas
Factsheet: Migrants in detention
"...[T]he confinement of aliens, accompanied by suitable safeguards for the persons concerned, is acceptable only in order to enable States to prevent unlawful immigration while complying with their international obligations, in particular under the 1951 Geneva Convention relating to the Status of Refugees and the European Convention on Human Rights. States' legitimate concern to foil the increasingly frequent attempts to circumvent immigration restrictions must not deprive asylum seekers of the protection afforded by these conventions ... Where the [European] Court [of Human Rights] is called upon to examine the conformity of the manner and method of the execution of the measure with the provisions of the [European] Convention [on Human Rights], it must look at the particular situations of the persons concerned ... The States must have particular regard to Article 3 of the Convention, which enshrines one of the most fundamental values of democratic societies and prohibits in absolute terms torture and inhuman or degrading treatment or punishment irrespective of the circumstances and of the victim's conduct ..." (M.S.S. v. Belgium and Greece (application no. 30696/09), Grand Chamber judgment of 21 January 2011, §§ 216-218).
/Faktabladet innehåller sammanfattningar av en rad beslut från Europadomstolen som berör förvarstagande och rörelserestriktioner, förhållanden i förvar och häkten och förvarstagandes laglighet./
Hämta faktabladet, på engelska (Extern länk till pdf-fil)
Se även:
Factsheet on "Accompanied migrant children in detention" (Extern länk till pdf-fil)
Factsheet on "Unaccompanied migrant minors in detention" (Extern länk till pdf-fil)
Protecting rights of women and girls: Council of Europe recommendation adopted
The Committee of Ministers, meeting in Turin, has adopted a new recommendation to protect the rights of migrant, refugee and asylum-seeking women and girls providing measures to better respond to needs and challenges that they face.
Drawing on Council of Europe treaties including the Istanbul Convention on preventing and combating violence against women and the Convention on action against trafficking in human beings, the recommendation addresses issues faced by women and girls: from adequate transit and reception facilities, to their health needs or establishing gender-sensitive asylum policies.
Also drawing on findings from the European Committee on the Prevention of Torture and from relevant United Nations instruments, it provides member States with a checklist of measures to ensure that migrant women's human rights are better protected.
Part of the Council of Europe Action Plan on Protecting Vulnerable Persons in the Context of Migration and Asylum in Europe (2021-2025), the recommendation furthermore provides guidance to member States regarding women's needs in terms of social services, employment, education and participation, to ensure that public policies fully contribute to the integration and empowerment of migrant, refugee and asylum-seeking women and girls.
Welcoming the adoption, Secretary General Marija Pej?inovi? Buri? stressed how crucial it was to acknowledge that women and girl migrants, refugees or asylum-seekers have particular needs and circumstances which should be considered at all stages of the migration process.
"The war in Ukraine sadly shows the high risks faced by refugee women and girls. This recommendation provides specific advice to our member States on how to better protect them from all forms of violence, to support victims and to ensure accountability of perpetrators" she said.
Läs mer och hämta rekommendationerna (Extern länk)
Se även
Europarådet 22-05-16: IDAHOT: LGBTI persons fleeing war face specific risks and need protection (Extern länk)
Europadomstolen: Thematic factsheet - Migration and Asylum
Department for the execution of judgments of the European Court of Human Rights
/Asylnytt: Detta är en tematisk samling av rättsfall från Europadomstolen. Nedan följer utdrag ur inledningen./
Migrants, asylum seekers and refugees enjoy the human rights and fundamental freedoms enshrined in the European Convention on Human Rights given that, under Article 1 of the Convention, Contracting States undertake to secure to everyone within their jurisdiction the rights and freedoms defined therein. Also, under Article 14 of the Convention and the Court's caselaw, no difference in treatment based exclusively or to a decisive extent on a person's ethnic origin can be justified in a contemporary democratic society.
The Court has stressed that the problems which States may encounter in managing migratory flows or in the reception of asylum-seekers cannot justify recourse to practices which are not compatible with the Convention or the Protocols thereto. Particular attention has been paid by the Court to asylum-seekers considered as a "particularly underprivileged and vulnerable population group in need of special protection" as well as to children whose extreme vulnerability takes precedence over considerations relating to the status of irregular migrant.
Over the years, the European Court has developed a very rich body of case-law concerning migration and asylum and the execution of the relevant judgments by respondent States has advanced the human rights protection of migrants, asylum seekers and refugees at national level. The present factsheet sets out examples of general and, where possible, individual measures adopted and reported by States, in the context of the execution of the European Court's judgments, concerning notably: access to territory and forced returns; reception and protection of migrants and asylum seekers; protection from discrimination and hatecrimes; familylife and familyreunification; detention of migrants and asylumseekers; victims of trafficking in human beings.
Hämta broschyren (Extern länk)
FN:s kommitté mot tortyr har lämnat sin rapport om Sverige
Som ett avslutande moment av den åttonde rapporteringscykeln har FN:s kommitté mot tortyr (CAT) nu presenterat sina synpunkter. Denna rapport med så kallade Concluding observations har föregåtts av ett dialogmöte i Geneve i november 2021 och en omfattande rapport från Sverige 2018. FN konstaterar att positiv utveckling skett på flera områden, men framför också fortsatt kritik.
Vid dialogmötet i Genève den 9-10 november ställde kommittén en mängd kompletterande frågor utifrån Sveriges rapport från 2018. Dialogen med kommittén har fungerat utmärkt och utfördes i en mycket god och konstruktiv anda.
Kommitténs granskningar är ett viktigt instrument för att förbättra situationen för frihetsberövade och minska tortyr och illa-behandling i de stater som tillträtt tortyrkonventionen. Det är också ett värdefullt verktyg när det gäller att identifiera förbättringsområden i Sverige.
/Asylnytt: Rapporten innehåller bland annat kritik mot att förvarstagande av asylsökande inte alltid används som sista möjliga utväg. Det finns också påpekanden om rättssäkerhetsgarantier som behövs för att inga utvisningar ska verkställas med risk för tortyr eller förnedrande behandling./
Hämta rapporten (Extern länk)
Se skuggrapporter från Civil Rights Defenders och Röda Korset:
Asylnytt 4 november (Extern länk)
Alternative Report to the United Nations Committee Against Torture
/text från Röda Korsets hemsida mars 2021:/
Röda Korset har skickat in en alternativ rapport till FN:s Tortyrkommitté där vi pekar på en rad brister i Sveriges implementering av Tortyrkonventionen och ger förslag på åtgärder.
(...)
Vi har mycket relevant erfarenhet och kunskap att bidra med till granskningen och för att hjälpa svenska staten att bättre leva upp till sina åtaganden. Vi ser detta som en del av vår roll i ett demokratiskt samhälle, och ett stöd för de mänskliga rättigheterna och till det internationella systemet för granskning.
Våra kommentarer fokuserar på fyra områden
+ Att Sverige bör kriminalisera tortyr i svensk lagstiftning, så som det redan föreslagits i utredningen "Ett särskilt tortyrbrott? Ds 2015före42"
+ Brister när det gäller förvar av migranter och asylsökande, särskilt när det gäller barn. Här lyfter vi upp de lärdomar från vår rapport Barn in förvar från 2018 och rekommenderar att barn inte ska placeras i förvar, att effekterna av förvar för barn utreds och att förvarstagna inte sätts in Kriminalvårdens lokaler.
+ Brister när Sverige utreder asylärenden från asylsökande som varit utsatta för tortyr och dokumentation av denna, kunskap om hur tortyren påverkar individen och dess berättelse samt behovet av att stärka utbildning för Migrationsverkets personal och tydliggöra rutiner.
(...)
Hela texten (Extern länk)
Hämta rapporten från FN:s webbplats för övervakning av mr-konventioner (Extern länk)
Se även rapporteringen 21-10-08 från JO (Sveriges rapportör enligt tilläggsprotokollet OPCAT):
RFSL Submission to the Committee on the Elimination of Discrimination against Women
Review of Sweden, 80 Session (18 October - 12 November 2021)
/utdrag ur RFSL:s inlaga:/
Asylum-seeking and refugee LBTI women
The principle of non-refoulment
4. The concerns stated in the Concluding Observations from this Committee on the combined eighth and ninth periodic report of Sweden, noting that Sweden's asylum policy leads to particularly negative consequences for women and children asylum seekers, are unfortunately still valid. In July 2021 a new very restrictive asylum law came into effect. People who are granted asylum in Sweden only get temporary residence permits and the possibility of reuniting with family members has been even further obstructed.
5. Sweden still does not live up to the principle of non-refoulment. There is evidence of lesbian and bisexual women being deported 2017-2020 to countries where same-sex relations are criminalized, such as Uganda, Ethiopia, Nigeria, Gambia and Kenya. A number of cases related to deportation or refoulment of representatives of LGBTI community from Sweden have earlier been reviewed by the UN Committee against Torture.
(...)
Hämta dokumentet i wordformat (Extern länk)
Procedure guidelines: Assessing and determining the best interests of the child
Part I establishes the historical, theoretical and legal foundations of the UNHCR Best Interests Procedure, and provides key considerations on how to apply the Guidelines as a whole in a given context. Chapter 1 on the Scope and History of the UNHCR BIP provides background information on the role and mandate of the UNHCR, as well as the evolution of the Best Interests Procedure in UNHCR policy and practice. It also specifies how to apply the BIP Guidelines in different settings.
Chapter 2 on the Legal and Policy Framework for the BIP outlines the international legal framework for best interests procedures in general. It also provides specific guidance for UNHCR on how to work to strengthen national best interests procedures, including using these BIP Guidelines. Finally, based on the best interests principle and international law as well as international and UNHCR-specific policy, it provides important normative guidance on the application of procedural safeguards and on balancing competing rights in decision-making within the BIP.
Hämta dokumentet (Extern länk)
ECRE/ELENA legal note on asylum and the UN treaty system
On 12 March 2021, ECRE published a legal note on 'Asylum and the UN Treaty System'.
The note aims to analyse how access to asylum can be advanced via international legal avenues, especially by focusing on the prohibition of refoulement as an imperative element of an accessible, effective and fair asylum procedure. To this end, it explores the meaning of the principle of non-refoulement under international human rights law and, in particular under the ICCPR, CAT, CEDAW, CRC, CRPD, CED and CERD.
The note focuses on the standards that the monitoring bodies responsible for the implementation of each Treaty has developed in their jurisprudence, as well as through their General Comments and Recommendations. It aims to provide an analysis of these standards in the hope that it will assist in their application in national litigation and ensure compliance with international law both in policy and decision-making.
In its conclusion, the note recognises that the case law of the UN Human rights treaties enriches the international understanding of asylum related guarantees around the world and widens the scope of non-refoulement by engaging the international responsibility of states to prevent serious human rights violations for every individual concerned.
Läs mer och hämta materialet (Extern länk)
Så påverkas barns ärenden av ny dom om barnkonventionen
Migrationsverket får just nu många frågor om hur ärenden förhåller sig till barnkonventionen och särskilt ett avgörande från Migrationsöverdomstolen den 22 december 2020. Domen handlar om prövningen av barnets bästa och vilka omständigheter som ska vägas in när man ska pröva om ett barn har det som i lagstiftningen kallas särskilt ömmande skäl.
- Det finns en förväntan om att avgörandet innebär att alla barn som har befunnit sig länge i Sverige nu beviljas uppehållstillstånd, men det är fortfarande en individuell bedömning som ska göras, säger Carl Bexelius, tillförordnad rättschef vid Migrationsverket.
Avgörandet (2020:24) som meddelades av Migrationsöverdomstolen i december 2020 rör ett nu 14-årigt barn som är född och uppvuxen i Sverige. Migrationsöverdomstolen ansåg att barnet hade fått en så pass stark anknytning till Sverige att det vid en sammantagen bedömning ansågs vara oproportionerligt att utvisa barnet. Barnet hade ingen släkt kvar i hemlandet, talade flytande svenska, gick i svensk skola och hade ett socialt nätverk här.
I det här fallet vägde barnets bästa sammantaget över de omständigheter som talade mot att barnet skulle ha rätt till uppehållstillstånd. Domstolen bedömde att den illegala vistelsen inte var en omständighet som kunde belasta barnet eftersom barnet inte har haft samma möjlighet att påverka det beslutet som en vuxen person.
Domstolen var samtidigt tydlig med att barnkonventionen i sig inte kan grunda rätt till uppehållstillstånd.
I en prövning ska man ta hänsyn till barnets bästa i särskild ordning, betonar domstolen. Det betyder att om exempelvis Migrationsverket ska pröva om en familj ska få uppehållstillstånd, ska det göras en bedömning av just barnets omständigheter, inte enbart barnens föräldrar. Barn är individuella rättighetsbärare, framhåller domstolen.
(...)
Hela pressmeddelandet (Extern länk)
Se även Migrationsverkets formella rättsliga kommentar, länk i notisen nedan
Migrationsverkets rättsliga kommentar till vägledande mål om barnets bästa
Den nya kommentaren tolkar Migrationsöverdomstolens avgörande om en 14-årig flicka som bott hela sitt liv i Sverige, (se referat av MIG 2020:24 i Asylnytt 21-01-25). Det centrala i domen är enligt Migrationsverket att barnet är en självständig rättighetsbärare och ska ges möjlighet att komma till tals. Domstolen har även vägt in barnets synpunkter i domen. Men Migrationsverket påpekar att det ska göras en proportionalitetsbedömning och i ett annat fall kan resultatet ändå bli att barnets bästa inte väger över andra intressen. Domen var den första där Migrationsöverdomstolen bedömt att en utvisning skulle bryta mot ett åtagande i barnkonventionen. Det var även första gången som Migrationsöverdomstolen grundligt prövade barnets bästa sedan barnkonventionen blev svensk lag. Men att barnkonventionen blivit lag är inte avgörande, enligt Migrationsverket, eftersom reglerna för uppehållstillstånd finns i Utlänningslagen och just regeln om barnets bästa finns även där. Principen om barnets bästa kan i sig inte ge uppehållstillstånd. Enligt Migrationsverket ger domen inte utrymme för en mer generös bedömning av ömmande omständigheter än tidigare. Däremot är det prejudicerande att illegal vistelse för ett barn kan bidra till anpassning, även om legal vistelse väger tyngre.
Hämta den rättsliga kommentaren, RK/002/2021 (Extern länk)
Rättsligt ställningstagande angående rätt till derivativ skyddsstatus i asylärenden
/Ur Syfte och bakgrund:/
Principen om familjens enhet härrör från 1951 års Genèvekonvention om flyktingars rättsliga ställning (Genèvekonventionen). De konventionsbundna staterna rekommenderas att säkerställa att en flyktingfamiljs enhet respekteras. Det innebär att familjemedlemmar till flyktingar ska kunna åtnjuta samma skydd och status i mottagarlandet. UNHCR gör här skillnad på flyktingstatus på grund av individuella skäl (refugee status) och flyktingstatus på grund av att en familjemedlem har härledda flyktingskäl från flyktingen1 (derivative refugee status).
Principen om familjens enhet har i svensk rätt också använts i en annan betydelse. Det handlar då inte om huruvida familjemedlemmar till en flykting ska beviljas flyktingstatus, utan i stället om att undvika familjesplittring enligt Europakonventionen. Om ett beslut om avvisning/utvisning eller ett beslut att avslå en ansökan om uppehållstillstånd resulterar i att en familj splittras, kan en sådan familjesplittring vara oproportionerlig och strida mot artikel 8 Europakonventionen och därmed 11 eller 13 §§ den tillfälliga lagen. 2 Det är en annan bedömning än om en familjemedlem till en flykting ska beviljas derivativ status.
Det här rättsliga ställningstagandet ger ledning för när derivativ skyddsstatus för familjemedlemmar kan ges i asylärenden.
Hämta dokumentet, RS 020/2020 (Extern länk)
FN-kritiken mot Sverige och allvarliga hälsotillstånd
Vilket ansvar har Sverige att utreda den faktiska tillgången till vård när det gäller psykisk ohälsa? I det här avsnittet av Människor & Migration pratar vi om det ärende som lett till att Sverige får kritik av en FN-kommitté och hur det är att driva ärenden internationellt.
I maj 2019 lämnade Asylrättscentrums jurist Linnea Midtsian in ett klagomål till FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD). Ärendet gäller en kvinna som trots att hon lider av svår depression och hennes hälsotillstånd bedömts som livshotande, skulle utvisas från Sverige. Asylrättscentrum menade att genom att svenska myndigheter inte utrett om hon har tillgång till vård i hemlandet kränker hennes rättigheter. Det är första gången CRPD prövar ett utvisningsärende, så beslutet är historiskt.
I avsnittet diskuterar Linnea Midtsian och Asylrättscentrums chefsjurist Anna Lindblad ärendet, vad beslutet betyder för kvinnan och vad det kan få för konsekvenser för andra människor som sökt asyl i Sverige. De pratar också om vad det innebär att driva ärenden internationellt och vad som händer när Sverige får kritik av FN.
Podden produceras och samtalsleds av Asylrättscentrums kommunikationsansvariga Maja Dahl.
Lyssna till podden (Extern länk)
FN:s barnkommitté prickar Schweiz för att inte ha hört barn i Dublinärende
Målet rör en familj från Azerbajdzjan som sökt asyl i Schweiz en gång tidigare. De hade då återvänt självmant till Azerbajdzjan, efter att ha upplevt ett dåligt mottagande, saknat tolk mm. Efter återkomsten greps dock mannen. Kvinnan fortsatte att verka som journalist, men hotades vid flera tillfällen med syfte att få henne att sluta skriva artiklar och delta i demonstrationer mm. Kvinnan och barnen tog sig till Schweiz på nytt, denna gång med hjälp av visum från Italien, vilket ledde till beslut om överföring dit enligt Dublinförordningen. Kvinnan överklagade med hänvisning till sitt eget och barnens mående och att barnen inte skulle ryckas upp igen, bristerna i Italiens mottagande mm. Familjen fick ett nytt boende och det äldre barnet placerades i skola, vilket enligt kvinnan invaggade dem i säkerhet. Trots detta väcktes de kl två på natten för att föras till Italien. Poliserna uppges ha visat barnen ett foto på en fjättrad person för att förklara hur det går om man inte medverkar frivilligt. Överföringen kunde inte genomföras på grund av att kvinnan bröt samman. Kvinnan har för barnens räkning vänt sig till FN:s barnrättskommitté och hävdar att barnkonventionen kränkts på flera sätt, bla att de inte hörts. Kommittén anser inte att det är visat att överföringen till Italien skulle utgöra en kränkning eftersom det inte finns bevis om mottagandet i Italien. Däremot anser kommittén att Schweiz borde ha vägt in barnens trauman när de övervägde om Schweiz skulle överta ärendet. Schweiz har brutit mot principen om barnets bästa och rätt att höras (artiklarna 3 och 12) och ska därför pröva saken på nytt.
Läs eller hämta communication No. 56/2018 (Extern länk)
Rättsligt ställningstagande från MIgrationsverket: Prövning av barns bästa
/Utdrag:/
Bakgrund och syfte
Som myndighet är Migrationsverket skyldigt att vid alla åtgärder som rör barn i första hand beakta vad som bedöms vara barnets bästa. Migrationsverkets verksamhet bedrivs inom ett antal huvudprocesser och delprocesser. Frågor som berör barns rättigheter aktualiseras i samtliga processer, dock i större eller mindre omfattning.
Detta ställningstagande syftar till att ge generell processövergripande rättslig vägledning till Migrationsverkets operativa verksamhet rörande barnkonventionens förhållande till utlänningsrätten och hur en rättssäker prövning av barnets bästa bör göras i enskilda ärenden. Ställningstagandets generella inriktning medför att frågor om exempelvis flickor och pojkars skilda förutsättningar i Sverige respektive hemlandet eller situationen för HBTQ-personer inte tas upp särskilt. Det är emellertid viktigt att alltid ta hänsyn till varje barns individuella förutsättningar även i förhållande till exempelvis kön eller sexuell läggning. Här kan vägledning i relevanta delar sökas i de rättsliga ställningstagandena om utredning och bedömning av förföljelse på grund av kön avseende kvinnor och om utredning och prövning av den framåtsyftande risken för personer som åberopar skyddsskäl på grund av sexuell läggning, könsöverskidande identitet eller könsuttryck.
(...)
Hämta dokumentet RS/009/2020 (Extern länk)
Uppdaterat ställningstagande från Migrationsverket om att höra barn
/Utdrag:/
Bakgrund och syfte
Barnkonventionen inkorporerades som lag den 1 januari 2020, det vill säga att konventionen togs in i svensk lagstiftning. Svenska myndigheter, men även domstolar och lagstiftare har dock varit skyldiga att beakta barnkonventionen sedan den trädde i kraft 1990 genom ratificering.
Syftet med inkorporeringen av barnkonventionen är att förtydliga att domstolar och rättstillämpare ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn samt att ett barnrättsbaserat synsätt ska ha genomslag i rättstillämpningen.
För att kunna göra en bedömning av vad som är barnets bästa måste barnet ha getts möjlighet att komma till tals. Barn med funktionsnedsättning ska så långt som möjligt få komma till tals som andra barn. Det innebär att Migrationsverket ska möta varje barn utifrån sina unika förutsättningar. Ett barn har rätt att få komma till tals, men ingen skyldighet. Det framgår av 1 kap. 11 § utlänningslagen (2005:716, UtlL) och artikel 12 i barnkonventionen.
För att kunna ge barnet bästa möjliga förutsättningar att kunna ta tillvara sina rättigheter ska Migrationsverket ur likhets- och objektivitetssynpunkt se till att barn får komma till tals på ett så likartat sätt som möjligt. Dessutom ska ett jämställdhetsperspektiv alltid finnas med i frågor som rör barn.
Syftet med detta rättsliga ställningstagande är att klargöra när utlänningslagens eller barnkonventionens bestämmelser om att höra barn ska tillämpas, men även på vilket sätt barnen ska få komma till tals. Ställningstagandet gäller för alla Migrationsverkets processer.
Ställningstagandet ersätter SR 36/2015.
Hämta det rättsliga ställningstagandet RS 010/2020 (Extern länk)
Uppdaterat om Europakonventionens hinder mot utvisning vid svår sjukdom
Migrationsverket har uppdaterat ställningstagandet om tillämpning av artikel 3 i Europakonventionen då sjukdom åberopas. Det rör sig om exceptionella situationer då en utvisning skulle resultera i intensivt lidande eller en avsevärd förkortning av den förväntade livslängden. Några formuleringar har justerats, bland annat genom en tydligare koppling till Paposhvili-domen, den dom i Europadomstolen som slog fast att en sådan utvisning kan innebära brott mot artikel 3. I det uppdaterade ställningstagandet framgår att kostnaden för vårdnaden i hemlandet i vissa fall kan spela in i den samlade bedömningen och att den sökande ska ha tillgång till vården i praktiken. Liksom i det tidigare ställningstagandet poängteras att det inte är någon skillnad mellan barn och vuxna i dessa fall. Skrivningen har skärpts till att det "saknas utrymme för att generellt väga in barnets bästa inom ramen för bedömningen". Bedömningen av hälsotillståndet, vården, nätverk mm kommer ändå att påverkas av att det rör sig om ett barn. I det förra ställningstagandet fanns ett stycke som indikerade att den tillfälliga lagens begränsning av uppehållstillstånd av ömmande omständigheter även påverkar bedömningen av verkställighetshinder. Detta stycke har tagits bort. Även bilagan med referat av äldre praxis har utgått. En del av referaten ingår dock i ställningstagandets text. Ställningstagandet ersätter SR 37/2018.
Hämta ställningstagandet RS/008/2020 (Extern länk)
Uppdaterat ställningstagande från Migrationsverket om konventionsåtaganden
Det rättsliga ställningstagandet "angående innebörden av svenskt konventionsåtagande och artikel 8 i Europakonventionen vid tillämpningen av 11 och 13 §§ i den tillfälliga lagen", SR 24/2016, har ersatts med ett nytt. Detta ställningstagande handlar om vilka undantag från begränsningarna i den tillfälliga lagen som skulle kunna behöva göras för att en utvisning eller nekad familjeåterförening inte ska bryta mot ett svenskt konventionsåtagande. Den ändring som skett är även här att ett stycke har införts om Migrationsverkets tolkning av Migrationsöverdomstolens dom om praktiska verkställighetshinder MIG 2019:4. Detta medför att brist på ordnat mottagande för ensamkommande barn ska bedömas som bestående hinder och ge uppehållstillstånd på grund av ömmande omständigheter endast om barnet är yngre än 14 år. Utvisning av äldre barn som saknar ordnat mottagande anses inte bryta mot något konventionsåtagande eftersom de inte verkställs förrän ärendet preskriberats. I övrigt har hänvisningar uppdaterats till aktuella ställningstaganden om praktiska verkställighetshinder och om familjens enhet.
Hämta det rättsliga ställningstagandet, SR 12/2020 (Extern länk)
Legal Considerations on access to territory in the context of the COVID-19 response
This paper sets out key legal considerations, based on international refugee and human rights law, on access to territory for persons seeking international protection in the context of measures taken by States to restrict the entry of non-nationals for the protection of public health in response to the COVID-19 pandemic. It reconfirms that while States may put in place measures which may include a health screening or testing of persons seeking international protection upon entry and/or putting them in quarantine, such measures may not result in denying them an effective opportunity to seek asylum or result in refoulement.
1. Under international law, States have the sovereign power to regulate the entry of non- nationals. However, international law also provides that measures to this effect may not prevent them from seeking asylum from persecution.i
2. Central to the right to seek asylum is the principle of non-refoulement,ii which prohibits, without discrimination,iii any State conduct leading to the 'return in any manner whatsoever' to an unsafe foreign territory, including rejection at the frontier or non-admission to the territory.iv
(...)
Hela uttalandet (Extern länk)
UNHCR Reliefweb topic page on Covid 19 (Extern länk)
Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.
Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.