fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Asylutredning och rättsprocedur

Verkställighetshinder, ny prövning, Europadomstolen

Information från myndigheter och organisationer

Pressklipp saknas


Arkiveringsdatum 211210:

Asylnytt 21-12-10:

Uppdaterat ställningstagande om verkställighetshinder efter avvisad asylansökan till sidans topp

Migrationsverket har uppdaterat ställningstagandet "Tillämpning av 12 kap. 18-19 §§ utlänningslagen då Migrationsverket har beslutat att avvisa ansökan om asyl enligt 5 kap. 1b § samma lag". Denna paragraf handlar om avvisning/utvisning till ett första asylland eller ett säkert tredje land. Därvid avvisas själva asylansökan eftersom asylskälen gentemot personens medborgarskapsland inte prövas. Liksom tidigare bedömer Migrationsverket att paragrafen 12:18 kan tillämpas, det vill säga att Migrationsverket får beakta vissa verkställighetshinder som uppstår efter att en asylansökan har avvisats. Det går däremot inte att bevilja en ny prövning av avvisningsbeslutet enligt 12:19 eftersom någon sakprövning i asylfrågan inte har gjorts. Enligt ställningstagandet kan en ny prövning ändå ske enligt 12:19 tredje stycket gentemot medborgarskapslandet, om verkställighetshinder först har konstaterats gentemot det tidigare beslutade verkställighetslandet. Detta enligt principen att en asylsökande har rätt att få en prövning av skyddsbehoven. Även medicinska och praktiska hinder kan prövas och leda till uppehållstillstånd. I det uppdaterade ställningstagandet beskrivs med detaljerat än i det föregående tågordningen i olika situationer och när en ny asylprövning behövs.

Hämta ställningstagandet RS/045/2021 version 2.0 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 211006:

Asylnytt 21-10-06:

EU-domstolen: Omständigheter som förelegat tidigare kan behandlas vid ny prövning till sidans topp

Målet gäller en person som fått beslut om utvisning till Irak och först därefter vid en ny ansökan tagit upp att han riskerade förföljelse på grund av sin sexuella läggning. Den österrikiska domstolen ansåg att omständigheterna inte skulle prövas eftersom han varit homosexuell under grundärendet men underlåtit att ta upp detta som asylskäl. Själv hävdar han att det nya består i att han först efter att ha bott länge i Österrike förstått att han kan uttrycka sin homosexualitet. EU-domstolen anser att begreppet "nya fakta eller uppgifter" som enligt asylprocedurdirektivet krävs för att en efterföljande ansökan ska behandlas, inte bara omfattar fakta eller uppgifter som har framkommit efter det att en asylprocedur har avslutats utan även fakta eller uppgifter som förelåg redan innan proceduren avslutades, men som inte åberopades av sökanden. Direktivet tillåter staterna att föreskriva att den nya ansökan bara behöver prövas om den sökande utan egen förskyllan varit förhindrad att lägga fram de nya omständigheterna tidigare, men ansökan får alltså inte avslås på den grunden om detta inte finns inskrivet i nationell lag. Asylprocedurdirektivet i sin nuvarande form tillåter inte att staterna sätter upp tidsfrister för att göra en ny ansökan.

Läs domen i mål nr C-18/20 (Extern länk)

Läs Migrationsverkets sammanfattning (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210904:

Justitiedepartementet 21-08-26:

Nya regler i Europakonventionen efter den 1 augusti - kortare tidsfrist till sidans topp

Den 1 augusti 2021 trädde ändringsprotokoll nr 15 till Europakonventionen i kraft. Ändringarna innebär i huvudsak nya regler som syftar till att öka effektiviteten hos Europadomstolen. Bland annat blir tidsfristen för att lämna in klagomål till Europadomstolen kortare. Den nya tidsfristen tillämpas dock först från och med den 1 februari 2022.

Samtliga 47 konventionsstater har nu ratificerat ändringsprotokollet och det trädde därför i kraft den 1 augusti 2021. Sverige ratificerade protokollet redan i mars 2016 efter att riksdagen hade godkänt det.

Ändringarna i protokoll nr 15 innebär i huvudsak följande.

Principerna om subsidiaritet och staternas bedömningsmarginal synliggörs

Konventionsstaterna har många gånger en bedömningsmarginal när de tillämpar bestämmelserna i Europakonventionen (principen om staternas bedömningsmarginal). Principen återspeglar det faktum att det i första hand är konventionsstaterna som ansvarar för att rättigheterna i Europakonventionen upprätthålls. Europadomstolens roll att övervaka att konventionsstaterna fullgör sina skyldigheter är subsidiär (subsidiaritetsprincipen). Genom ändringarna görs en hänvisning till principerna i ingressen till konventionen.

Tidsfristen för att ge in klagomål till Europadomstolen minskas från sex till fyra månader

Den tekniska utvecklingen har ansetts medföra att klagofristen kan minskas till fyra månader. Den nya klagofristen överensstämmer också väl med klagofristen i de flesta konventionsstater.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210720:

Asylnytt 21-07-00:

EU-domstolen: Nya omständigheter får inte avfärdas bara för att de inte är bevisade till sidans topp

En man som varit chaufför åt en direktör i Afghanistan som utsattes för attentat, sökte asyl i Nederländerna och berättade att han varit hotad till livet om han inte lämnade över sin arbetsgivare till talibanerna. Myndigheterna i Nederländerna trodde inte på att han var personligen hotad. Efter avslag inkom han med en ansökan om ny prövning och bifogade intyg i original från brandkåren om sitt nedbrända hus, ett dokument som han tidigare bara haft kopia av. Han gav också in intyg från sin arbetsgivare och anställningskontraktet. Ansökan avslogs eftersom det inte framgick om handlingarna var äkta. Den nederländska domstolen vill nu veta om EU-rätten tillåter att en efterföljande ansökan avslås direkt för att handlingars äkthet inte är styrkta av den sökande. Domstolen frågar också om det är tillåtet att ha olika principer för bevisvärdering i grundärendet och i en efterföljande ansökan. EU-domstolens svar är nej på båda frågorna. Handlingar ska kunna anses som nya fakta även om äktheten behöver utredas. Myndigheten är skyldig att samarbeta om att bedöma uppgifterna på samma sätt som i ett grundärende.

(En detalj som är intressant ur svensk synpunkt är att varken den nederländska domstolen eller EU-domstolen fäster något avseende vid att det inte rörde sig om någon helt ny omständighet, snarare nya bevis för det som redan anförts.)

Domen i mål C-921/19 (Extern länk)

Migrationsverkets referat av mål C-921/19 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210603:

Asylnytt 21-06-03:

Praxis oklar rörande när ensamkommande barn får ges utvisningsbeslut till sidans topp

Som Asylnytt referat i utgåva 21-01-25 så har EU-domstolen i mål nr C-441/19 slagit fast att ensamkommande barn under 18 år inte får ges utvisningsbeslut utan att medlemsstaten innan beslutet tas försäkrat sig om att det finns ett ordnat mottagande. Utvisning av ett barn får alltså inte skjutas upp till 18-årsdagen på grund av att mottagandet inte säkerställts. Sveriges praxis liknar den som EU-domstolen dömde ut. Förra året kom Migrationsverkets ställningstagande SR 11/2020 om verkställighet av beslut som rör ensamkommande barn. Där rekommenderades att barn åtminstone från 14 års ålder som visat att de saknar ordnat mottagande ändå ska ges utvisningsbeslut tillsammans med tidsbegränsade tillstånd fram tills barnet fyllt 18. Detta ställningstagande har dragits tillbaka, men det har inte kommit något nytt. Förfarandet nämns även i två andra ställningstaganden som fortfarande gäller, de om praktiska verkställighetshinder och om ömmande omständigheter under den tillfälliga lagen. Några ärenden av det här slaget har nått domstolar. Domstolen i Göteborg har återförvisat två ärenden på grund av att det ordnade mottagandet inte har varit utrett som EU-domen kräver. Domstolen i Malmö har gett avslag i ett par ärenden där ombuden tagit upp EU-domen. I dessa fall har domstolen bedömt att en förälder är tillgänglig och mottagandet tillräckligt utrett.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210416:

Migrationsverket 21-04-15:

Kammarrätt: Ingen rätt till bistånd enligt LMA innan ny prövning har beviljats till sidans topp

Kammarrätten i Sundsvalls avgörande från den 13 april 2021 i mål nr 3347-20

Dom om det inte är uppenbart oskäligt att upphöra med rätten till bistånd enligt lagen om mottagande av asylsökande m.fl. när en ansökan om verkställighetshinder är inlämnad och inte än är avgjord.

Bakgrund

Migrationsverket överklagade Förvaltningsrätten i Umeås dom att bevilja en asylsökande bistånd enligt lagen (1994) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA). Förvaltningsrätten hade bedömt att det var uppenbart oskäligt att rätten till bistånd skulle upphöra enligt 11 § LMA när ansökan om verkställighetshinder enligt utlänningslagen (2005:716) inte slutligen var avgjord, trots att tidigare tidsfrist enligt 8 kap. 21 § första stycket utlänningslagen löpt ut.

Kammarrätten i Sundsvall

Kammarrätten i Sundsvall ändrade den 13 april 2021 i mål nr 3347-20 förvaltningsrättens dom och fastställde Migrationsverkets beslut om upphörande.

Kammarrätten hänvisade till förarbeten till ändringar i LMA. Rätten konstaterade att för att det ska anses uppenbart oskäligt att låta rätten till bistånd upphöra måste det finnas starka skäl. Det ska vara fråga om undantagsfall i situationer där utlänningen av någon anledning inte kan avvisas eller utvisas. Till exempel kan det anses vara uppenbart oskäligt att låta rätten till bistånd upphöra när verkställighet inte kan ske trots att utlänningen fullt ut har verkat för att verkställighet ska kunna ske. Så kan också vara fallet om verkställighet inte kan ske på grund av allvarlig sjukdom av tillfällig karaktär. (Se prop. 2015/16:146 s. 18.)

(...)

Läs mer och hämta domen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210226:

Asylrättscentrum 21-02-18:

EU-staters ansvar för att säkerställa ordnat mottagande till sidans topp

Måste EU:s medlemsstater försäkra sig om ordnat mottagande för att kunna besluta att utvisa ensamkommande barn? Det är frågan som står i centrum för en dom i mål C-441/19 i EU-domstolen. Asylrättscentrums jurist Anna-Pia Beier har läst domen och sammanfattar den här.

Bakgrund

I juni 2017 ansökte ett ensamkommande barn, som då var 15 år, om asyl i Nederländerna. I mars 2018 beslutade Staatssecretaris van Justitie en Veiligheid att barnet inte kunde beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Enligt nederländsk rätt innebär Staatssecretaris beslut också ett beslut om återvändande. I april 2018 överklagade barnet beslutet och gjorde bland annat gällande att han inte vet var hans föräldrar bor och att han inte skulle känna igen dem när han återvänder. Han känner ingen annan familjemedlem och vet inte ens om sådana existerar.

I den nederländska lagstiftningen görs en åtskillnad utifrån ensamkommande barns ålder. När det gäller barn som är under 15 år vid tidpunkten för inlämnandet av asylansökan görs en utredning av om det finns ett ordnat mottagande i mottagarlandet innan ett beslut fattas avseende asylansökan. Om det inte finns något sådant mottagande beviljas dessa barn ett ordinarie uppehållstillstånd. För barn som är 15 år eller äldre vid tidpunkten för inlämnandet av asylansökan genomförs inte någon sådan utredning.

Det är mot denna bakgrund som domstolen i Nederländerna beslutat att fråga EU-domstolen om den skillnad som görs i den nederländska lagstiftningen mellan ensamkommande barn över 15 år och ensamkommande barn under 15 år är förenlig med unionsrätten.

EU-domstolens bedömning

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210125:

Asylnytt 21-01-25

EU-domstolen: Ensamma barn får inte ges utvisningsbeslut som inte kan verkställas till sidans topp

Målet rör en ensamkommande pojke som sökte asyl i Nederländerna som 15-åring. Enligt nederländsk lag görs ingen utredning rörande barnets mottagande i ursprungslandet om barnet fyllt 15. Ett barn som inte bedöms ha asylskäl kan få beslut om utvisning, men om det då visar sig att ordnat mottagande saknas verkställs inte utvisningen förrän barnet fyllt 18. Domstolen i Nederländerna har frågat EU-domstolen om förfarandet överensstämmer med EU-direktiven. Domstolens svar är nej. Återvändandedirektivet formulering är visserligen att utvisning inte får "verkställas" utan att medlemsstaten försäkrat sig om att det finns ett ordnat mottagande. Men eftersom det finns ett krav på att ta hänsyn till barnets bästa anser EU-domstolen att direktivet måste tolkas så att medlemsstaten ska göra utredningen och försäkra sig om det ordnade mottagandet innan beslut fattas. Domstolen slår också fast att länderna inte får göra skillnad beroende på ålder. Inget barn under 18 år får alltså ges utvisningsbeslut utan att medlemsstaten försäkrat sig om att det finns ett ordnat mottagande. EU-domstolen poängterar att staten inte får inte skjuta upp att verkställa utvisningen om det faktiskt finns ett ordnat mottagande - men om mottagandet inte längre är säkerställt ska beslutet inte verkställas.

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Läs eller hämta pressmeddelande i mål C-441/19 (Extern länk till pdf-fil)

Läs förhandsavgörandet i dess helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200913:

Asylnytt 20-09-13:

EU-domstolen om tidsfrist för överklagande av efterföljande ansökan till sidans topp

EU-domstolen har avgett ett förhandsavgörande till en belgisk domstol. Saken gällde en person som lämnat in en ny ansökan (närmast motsvarande en ansökan om verkställighetshinder i Sverige). Ansökan avslogs och beslutet skickades till det belgiska generalkommissariatet för flyktingar och statslösa, detta beroende på att mannen inte uppgivit någon adress. När mannen hämtade ut brevet återstod bara ett par dagar av överklagandetiden om tio dagar och hans överklagan kom in för sent. Mannen har bestridit saken men EU-domstolen godkänner nu både tiden tio dagar och överlämnandet till generalkommissariatet. Förutsättningen är dock 1) att sökande ska informeras om vart deras brev skickas om de inte anmält adress, 2) att det inte blir orimligt svårt för dem att få tillträde dit samt 3) att de faktiskt får tillgång till sina rättigheter inom den utsatta tiden samt 4) att likvärdighetsprincipen upprätthålls.

Domen i mål C-651/19 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200426:

Asylnytt 20-04-26:

Justerat ställningstagande från Migrationsverket om ömmande omständigheter till sidans topp

Det rättsliga ställningstagandet "angående prövning och bedömning av barns ärenden om uppehållstillstånd enligt 5 kap. 6 § och 12 kap. 18 § första stycket 3 utlänningslagen", SR 36/2016, har bytts ut. Detta handlar om hur bedömningar av barns humanitära skäl ska gå till med nuvarande begränsningar enligt den tillfälliga lagen samt hur motsvarande bedömningar ska göras i ärenden om verkställighetshinder som rör barns medicinska och andra särskilda skäl. Referensnummer till ställningstaganden om verkställighet mm har uppdaterats. Endast ett stycke i texten har justerats. Det handlar om att ett uppehållstillstånd på grund av ömmande omständigheter i grundärendet kräver att utvisning skulle bryta mot ett konventionsåtagande - men i paragrafen om verkställighetshinder finns ingen motsvarande regel. I det tidigare ställningstagandet fanns ett påpekande om att utrymmet för att ge tillstånd vid verkställighetshinder när grundärendet prövats enligt den tillfälliga lagen ändå påverkas indirekt, eftersom det krävs nya omständigheter. I det nya ställningstagandet saknas påståendet om att prövningen påverkas indirekt. Istället står att samma materiella bedömningar som tillämpades innan den tillfälliga lagen infördes ska tillämpas även fortsättningsvis i ärenden om verkställighetshinder, inklusive kravet på nya omständigheter.

Hämta det nya ställningstagandet, SR 13/2020 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

FARR 20-04-17:

Nytt från Migrationsverket: 14-åringar får utvisningsbeslut till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett nytt rättsligt ställningstagande, SR 10/2020, om praktiska verkställighetshinder. Den viktigaste nyheten är att ensamkommande barn som inte har något ordnat mottagande i hemlandet ändå ska få utvisningsbeslut om de fyllt 14. Utvisningen verkställs när de fyllt 18.

De förändringar som skett utgår bl.a. från ett avgörande i Migrationsöverdomstolen. Domen handlade om en statslös familj vars utvisningsbeslut inte kunde verkställas, MIG 2019:4. Denna dom inleds: "Möjligheten att bevilja uppehållstillstånd p.g.a. praktiskt verkställighetshinder redan innan ett första beslut om utvisning har preskriberats bör tillämpas restriktivt".

(...)

Kommentar

Migrationsverket utgår från en dom i Migrationsöverdomstolen. Domen kan kritiseras i sig för bedömningen att det behövs fyra år för att avgöra om en utvisning rent praktiskt går att verkställa och att sju års vistelsetid för barn inte är något problem. Men Migrationsverkets tolkning går utöver detta när ensamkommande barn utan möjlighet att på egen hand verkställa sin utvisning ska försättas i samma otrygga situation. Till skillnad från barnen i Migrationsöverdomstolens fall kommer det ensamkommande barnet slutligen att utvisas från sin nuvarande familj, inte tillsammans med dem.

Detta är inte det enda exemplet på att lagtillämpningen förskjuts genom Migrationsverkets tolkningar och egna ställningstaganden.

(...)

Artikeln med beskrivning och FARR:s kommentar till flera rättsliga ställningstaganden (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-04-26:

Migrationsverket om praktiska hinder: Korta tillstånd för 14-åringar utan mottagande till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett nytt rättsligt ställningstagande om praktiska verkställighetshinder. De förändringar som skett utgår bl.a. från Migrationsöverdomstolens avgörande om en statslös familj vars utvisningsbeslut inte kunde verkställas, MIG 2019:4 Denna dom inleds: "Möjligheten att bevilja uppehållstillstånd p.g.a. praktiskt verkställighetshinder redan innan ett första beslut om utvisning har preskriberats bör tillämpas restriktivt". Migrationsverket drar slutsatsen att ensamkommande barn från 14 års ålder bör få utvisningsbeslut kombinerat med 12 månaders tillstånd i taget även om de saknar ordnat mottagande i hemlandet, eftersom de kommer att fylla 18 och kunna utvisas innan beslutet preskriberats. För barn under 14 kan brist på ordnat mottagande ses som bestående hinder och leda till uppehållstillstånd av ömmande omständigheter, eftersom utvisning skulle strida mot ett konventionsåtagande. Enligt det tidigare ställningstagandet skulle barn i denna situation normalt få tidsbegränsade tillstånd utan utvisningsbeslut. Dessutom förordades uppehållstillstånd av ömmande omständigheter för barn under 16. Det nya ställningstagandet innehåller vissa andra preciseringar samt ett stycke om verkställighetshinder i säkerhetsärenden. Det förra ställningstagandets omfattande lista över gällande rätt och praxis har utgått.

Hämta ställningstagandet om praktiska verkställighetshinder, SR 10/2020 (Extern länk)

Hämta ställningstagande om verkställighet av beslut som rör ensamkommande barn,

200426till innehåll (Extern länk)

Asylnytt 20-04-26:

Nytt rättsligt ställningstagande om verkställighet för ensamkommande barn till sidans topp

Även det rättsliga ställningstagandet om verkställighet av beslut som rör ensamkommande barn har bytts ut med anledning av Migrationsverkets tolkning av Migrationsöverdomstolens dom om praktiska verkställighetshinder, MIG 2019:4. Den ändring som skett är att den ungefärliga gränsen för att brist på ordnat mottagande bedöms som bestående hinder och kan ge uppehållstillstånd på grund av ömmande omständigheter har flyttats från 16 år till 14, samt att 12-månaders tillstånden som ges då hindret inte bedöms som bestående normalt ska förenas med utvisningsbeslut. Detta ställningstagande handlar främst om ensamkommande barn som får utvisningsbeslut utan något tidsbegränsat tillstånd alls eftersom de anses ha ett ordnat mottagande (vilket medför att de inte heller omfattas av gymnasielagen). Formuleringarna kring verkställighet från den tidigare versionen kvarstår, däribland: "Vi ska fortlöpande bedöma vilka förutsättningar det finns för att kunna genomföra en verkställighet. Om det i praktiken är utsiktslöst att finna ett ordnat mottagande ska vi inte driva arbetet vidare. Vi ska i en sådan situation ta ställning till om det finns verkställighetshinder." Det framgår inte om Migrationsverket avser att verkställighetshinder med 12 månaders tillstånd skulle kunna erkännas i ökad utsträckning för denna grupp i och med att utvisningsbesluten ändå skulle kvarstå.

Hämta ställningstagandet om verkställighet av beslut för ensamkommande barn, SR 11/2020 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191025:

Asylnytt 19-10-24:

Rättsligt ställningstagande om verkställighetshinder till länder inom EU till sidans topp

Det händer att en person som redan har skydd i ett annat EU-land av någon anledning inte kan verkställas dit. Normalt har då personen fått ett beslut om avvisning eller utvisning utan att asylskälen har prövats i sak i Sverige. Tidigare har Migrationsverket hävdat att paragrafen om verkställighetshinder inte kan användas i den situationen. Förra året ändrades praxis genom ett rättsligt ställningstagande, SR 09/2018. Migrationsverket förklarade där att även om ny prövning inte kan beviljas då ingen asylprövning har skett så kan paragrafen 12:18 om verkställighetshinder ändå användas för att pröva om det finns hinder mot att verkställa till EU-landet. I sådana fall kan personen även beviljas en asylprövning gentemot hemlandet enligt paragraf 12:19 tredje stycket. Denna möjlighet är avsedd för personer som tidigare fått avvisnings- eller utvisningsbeslut utan att asylskälen har prövats. Det nya ställningstagandet utvecklar denna procedur mer i detalj. Ett nytt inslag i ställningstagandet är att verkställighetshinder enligt 12:18, första stycket 3, dvs medicinska hinder eller till exempel familjesplittring, ska prövas gentemot EU-landet. Om personen beviljas uppehållstillstånd på denna grund så behöver inte asylskälen dessutom prövas mot hemlandet.

Hämta dokumentet, SR 24/2019 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.