fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Asylutredning och rättsprocedur

Dublinärenden och andra snabbprocedurer

Information från myndigheter och organisationer

Pressklipp saknas


Arkiveringsdatum 211231:

Asylrättscentrum 21-12-10:

Rättssäkerheten och säkra ursprungsländer till sidans topp

I maj 2021 infördes i svensk rätt nya bestämmelser om handläggning av asylansökningar från personer från s.k. säkra ursprungsländer. Migrationsverket ges genom lagändringen utökade möjligheter att fatta beslut om avvisning med omedelbart återvändande för asylsökande från de aktuella länderna.

Det har riktats farhågor om att särskilda regler för asylsökande från vissa länder försvagar den individuella asylrätten. Det skulle i sin tur kunna innebära en risk för att personer med ett faktiskt skyddsbehov avvisas och att principen om non-refoulement alltså åsidosätts. Mot denna risk står behovet av effektiva asylprocesser och att asylsökande inte ska tvingas vänta orimligt länge på beslut. Till viss del ställs alltså rättssäkerhet mot effektivitet i dessa avvägningar.

Granskning av ärenden

För att utreda hur rättssäkerhetsaspekterna faktiskt har tillvaratagits i enskilda ärenden har Asylrättscentrum granskat beslut från Migrationsverket. För att genomföra granskningen har vi begärt ut samtliga beslut om avvisning med omedelbar verkställighet som fattades under de första tre månaderna som reglerna om säkra ursprungsländer var i bruk.

Totalt var det 37 beslut om omedelbart återvändande för personer som kommer från något av länderna på listan över säkra ursprungsländer. Besluten gäller 63 personer, 39 män och 24 kvinnor. Tolv barnfamiljer fick beslut om omedelbar verkställighet. Sammanlagt berördes 22 barn av besluten.

Asylrättscentrums rekommendationer

Utifrån granskningen lämnas följande rekommendationer för att öka rättssäkerheten vid handläggning av asylansökningar från säkra ursprungsländer

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 211006:

Asylnytt 21-10-06:

Utvisning till säkert tredjeland inte ett alternativ för skyddsbehövande enligt domstol till sidans topp

Målet gäller en man med tre barn. De är alla medborgare i Jemen, men har bott i Saudiarabien, där mannen haft arbete. Hustrun är kvar i Saudiarabien men är medborgare i Filippinerna. När mannen förlorade sitt arbete i Saudiarabien upphörde hans och därmed även barnens uppehållstillstånd. De sökte asyl eftersom de inte vågar resa till Jemen, på grund av konflikten där och att döttrarna enligt pappan riskerar tvångsgifte. Migrationsverket har prövat asylskälen och konstaterat att familjemedlemmarna är alternativt skyddsbehövande gentemot Jemen. Men Migrationsverket anser att de istället kan utvisas till Filippinerna som ett säkert tredjeland för dem på grund av kvinnans anknytning dit. De skyddsskäl som familjemedlemmarna försökt anföra gentemot Filippinerna ansågs inte tillräckliga. Men migrationsdomstolen påpekar att det inte finns något utrymme för att tillämpa regeln om säkert tredjeland efter att asylskälen har prövats och de sökande bedömts som skyddsbehövande. Regeln om säkert tredjeland kan bara användas för att avvisa en ansökan och inte göra någon sakprövning. Därför beviljas mannen och barnen uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210701:

Asylnytt 21-07-01:

Migrationsöverdomstolen: Ingen ny prövning för den som utvisats till tredje land till sidans topp

En familj som sökt asyl i Sverige fick sin asylansökan avvisad (dvs den behandlades inte) med motivering att de kunde söka skydd i ett tredje land som var säkert för dem. De fick utvisningsbeslut som ännu inte har verkställts. Familjen påtalade verkställighetshinder bl.a. för att situationen förändrats i det tredje landet dit de skulle skickas. Migrationsverket avslog ansökan om ny prövning eftersom en förutsättning för ny prövning är att asylansökan har prövats i sak gentemot den sökandes hemland. Migrationsdomstolen upphävde beslutet med motivering att en utvisning till ett tredje land också innebär en viss sakprövning, rörande säkerheten i detta land och bör kunna prövas på nytt. Migrationsöverdomstolen håller inte med om detta. Reglerna i EU:s asylprocedurdirektiv och skyddsgrundsdirektiv innebär att en ansökan som avvisats inte kan bli föremål för en efterföljande ansökan. Motsvarande ska gälla vid ny prövning enligt Utlänningslagens paragraf 12:19. Familjen beviljades därför inte en ny prövning.

Hämta referat av mål nr UM 9885-20, MIG 2021:11 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210603:

Asylnytt 21-06-03:

Rättsliga ställningstaganden om säkra ursprungsländer och om myndighetsskydd till sidans topp

Sverige har tidigare avvisat asylsökande med omedelbar verkställighet, alltså utan att de får stanna i Sverige för att överklaga, om Migrationsverket bedömt att det går att få skydd av landets myndigheter. EU-domstolen har dock sagt ifrån att Sverige inte får bedöma ansökan som ogrundad på grund av en bedömning av ursprungslandet utan att ha en lista över vilka ursprungsländer som anses som säkra - detta framgår av EU:s asylprocedurdirektiv. Efter denna EU-dom har Sverige justerat Utlänningslagen och Migrationsverket fick i uppdrag att upprätta en lista över säkra länder - se Asylnytt 21-05-20. Migrationsverket har nu publicerat ett längre ställningstagande om vilka situationer då det är tillåtet att avvisa asylsökande med omedelbar verkställighet. En förutsättning är att ansökningen bedöms som "uppenbart ogrundad". Det rättsliga ställningstagandet innehåller en genomgång av förutsättningarna för att bedöma (eller inte bedöma) en ansökan som ogrundad. Tre typer av anledningar kan förekomma: att skälen som framförts inte har med skyddsbehov att göra, att ursprungslandet är säkert eller att uppgifterna som lämnats är falska eller uppenbart osannolika.

Det tidigare rättsliga ställningstagandet om ett effektivt myndighetsskydd har uppdaterats med terminologi och resonemang ur det uppdaterade skyddsgrundsdirektivet och nyare internationell praxis.

Hämta det nya ställningstagandet om avvisning med omedelbar verkställighet och säkra ursprungsländer, RS/071/2021 (Extern länk)

Hämta det uppdaterade ställningstagandet om ett effektivt myndighetsskydd, RS/068/2021 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-06-03

Rättsligt ställningstagande om asylansökningar som inte behöver prövas i sak till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett nytt ställningstagande om ansökningar som kan "avvisas", det vill säga inte prövas i sak. Denna situation regleras i Utlänningslagens 5 kap. 1b§ och inträffar när personen redan har skydd i en annan EU-stat eller när ett land utanför EU betraktas som ett första asylland eller åtminstone ett säkert tredjeland för personen. Personen kan då få beslut om att återvända dit utan att de asylskäl som personen har mot sitt hemland behöver prövas. Om personen har fått asyl i ett annat EU-land kan avvisning/utvisning ske även om uppehållstillståndet i EU-landet har löpt ut. Om ett barn föds i Sverige får dock barnets asylansökan inte avvisas för att föräldern har asyl i ett annat EU-land. I ställningstagandet behandlas andra situationer då undantag kan göras, till exempel hälsoskäl eller risk för omänsklig eller förnedrande behandling genom särskild utsatthet eller extrem fattigdom. Undantag kan även göras för att undvika familjesplittring, med liknande skäl som i Dublinförordningen. För att avvisa/utvisa till ett land utanför EU krävs en prövning av om personen är skyddad mot förföljelse där och flera andra villkor. I ställningstagandet behandlas även frågor om offentligt biträde, överklagande, återreseförbud, förvarstagande mm. Ställningstagandet RS/065/2021 ersätter SR 44/2018.

Hämta ställningstagandet RS/065/2021 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-06-03:

Rättsligt ställningstagande om övertagande och återtagande enligt Dublinförordningen till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande om hur Dublinförordningen ska användas i olika situationer då en person söker asyl i två eller flera EU-länder. En viktig poäng är att det land där en asylansökan först lämnats in har en särställning. Om landet redan har tagit ansvaret och börjat pröva asylansökan så blir det inte aktuellt att tillämpa kriterierna i kapitel III i Dublinförordningen. Landet är skyldigt att återta personen och fortsätta prövningen. Om ett land har tagit emot asylansökan men proceduren att bestämma ansvarigt land inte är avslutad så blir det ändå ett återtagande, för att avsluta denna procedur. Återtagande ska dock inte begäras om personen klart visar att landet dit hen har tagit sig har ansvar enligt artikel 8-10 i Dublinförordningen, det vill säga enligt reglerna för ensamkommande barn eller för sammanförande av familjemedlemmar. Konsekvensen om personen först skulle återtas skulle annars bli att fristen för ännu en överföring till "rätt" stat hinner löpa ut och barnet/familjemedlemmen förlorar sin rätt. Ställningstagandet innehåller fler exempel på hur olika situationer ska hanteras.

Hämta ställningstagandet, RS/043/2021 (Extern länk)

EU-domstolen 19-04-02: De sammanslagna målen C-582/17 och C-583/17 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210520:

Asylnytt 21-05-20:

EU-domstolen: Händelser efter beslut om Dublinöverföring ska kunna tas upp till sidans topp

En man från Palestina sökte asyl i Belgien. Myndigheten beslutade att han skulle överföras till Spanien enligt Dublinförordningen. Sedan anlände mannens bror till Belgien. Eftersom deras ärenden hängde ihop begärde mannen uppskov och överklagade överföringen. Den belgiska domstolen avvisade överklagandet med motivering att beslutets lagenlighet inte kunde påverkas av händelser som inträffat senare. Belgiens högsta förvaltningsdomstol överlämnade ärendet till EU-domstolen för ett förhandsavgörande. EU-domstolen konstaterar, liksom tidigare generaladvokaten, att EU-domstolen redan prövat liknande fall. Överklagande har ansetts tillåtet dels då den asylsökande riskerar omänsklig eller förnedrande behandling i den ansvariga staten, dels då det efter beslutet uppkommit nya avgörande omständigheter. Generaladvokaten ansåg att det innebär att den sökande ska ha tillgång till ett effektivt rättsmedel i denna situation. Men EU-domstolen slår fast att de nya omständigheterna inte behöver prövas inom ramen för överklagande. Staten kan även besluta om ett särskilt rättsmedel för att ta upp nya omständigheter. Huvudsaken är att omständigheter som inträffat efter beslutet ska beaktas om dessa är avgörande för en korrekt tillämpning av Dublinförordningen.

Domen i mål C-194/19 (Extern länk)

Pressmeddelande, på engelska (Extern länk till pdf-fil)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210226:

Asylnytt 21-02-26:

EU-domstolen: Dublinöverföring får överklagas utan att det ses som att inte samarbeta till sidans topp

EU-domstolen har behandlat två mål som sammanlagt rör fyra personer i liknande situation. Personerna har sökt asyl i Irland men fått beslut om överföring till annat EU-land, enligt Dublinförordningen. De har överklagat överföringsbesluten och samtidigt ansökt om tillstånd att arbeta under processen i Irland. De har alla fått avslag med hänvisning till att den som ska överföras till annat EU-land inte har rätt att arbeta. Även dessa beslut har överklagats. Irländsk lag föreskriver att asylsökande som fått vänta på beslut i asylärendet i nio månader har rätt att arbeta, om tidsutdräkten inte beror på den sökande. En domstol i Irland har bett EU-domstolen om förhandsavgörande rörande bland annat om den som fått Dublinbeslut ska räknas som sökande enligt asylprocedurdiektivet och om vilket agerande från den sökandes sida som kan göra att denne räknas som ansvarig för en fördröjd procedur. EU-domstolens svar är att det är i strid med mottagandedirektivet att utestänga någon från arbetsmarknaden enbart för att ett Dublinbeslut har tagits. En asylsökande som inte samarbetar kan anses ansvarig för att ett ärende drar ut på tiden. Men att personen låtit bli att söka asyl i första möjliga land eller överklagar en Dublinöverföring ska inte leda till att denne räknas som ansvarig för en tidsutdräkt.

Läs domen i målen C-322/19 och C-385/19 (Extern länk)

Läs utförligt referat av Migrationsverket (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-02-26:

Generaladvokat: Dublinbeslut kan överklagas på grund av händelser efter beslutet till sidans topp

En person från Palestina sökte asyl i Belgien. Myndigheten där fann att Spanien borde vara ansvarigt för ansökan och skickade en förfrågan som Spanien accepterade. Efter detta anlände mannens bror till Belgien och skulle få sin asylansökan prövad där. Eftersom deras ärenden hängde ihop begärde mannen uppskov och överklagade överföringen. Den belgiska domstolen avvisade överklagandet med motivering att beslutets lagenlighet inte kunde påverkas av händelser som inträffat senare. Mannen överklagade till högsta förvaltningsdomstolen överlämnade ärendet till EU-domstolen för ett förhandsavgörande. EU-domstolens generaladvokat konstaterar att EU-domstolen redan prövat liknande fall. Överklagande har ansetts tillåtet dels då den asylsökande riskerar omänsklig eller förnedrande behandling i den ansvariga staten och även då det efter beslutet uppkommit nya omständigheter som är avgörande för en korrekt tillämpning av förordningen. Generaladvokaten anser alltså att den sökande ska ha tillgång till ett effektivt rättsmedel om det uppstått nya relevanta omständigheter. Nästa steg är att EU-domstolen ska ta ställning i frågan.

Läs generaladvokatens yttrande i mål C-194/19, H.A. mot Belgien (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200831:

Asylnytt 20-08-31:

EU-domstolen: Muntlig intervju ska hållas även inför avvisning/utvisning inom EU till sidans topp

En man från Eritrea sökte asyl i Tyskland. Det kom senare fram att han tidigare sökt asyl i Italien och även beviljats flyktingstatus där. Mannen fick avslag i Tyskland eftersom han kom från ett säkert tredje land. Han fick också ett utvisningsbeslut som kunde verkställas med tvång. Saken överklagades till en domstol som slog fast avslaget men upphävde utvisningen (verkställigheten) eftersom den sökande inte hörts vid en personlig intervju. Den exakta frågan rörde om ett beslut måste upphävas om det inte hållits någon personlig intervju eller om det räcker att personen får komma till tals i samband med överklagande. EU-domstolens svar är att den personliga intervjun är av grundläggande betydelse för asylförfarandet. Detta gäller även vid beslut om ärendet ska prövas i sak eller inte. Eftersom det kan förekomma att en person skulle riskera förnedrande behandling i en medlemsstat behöver personen intervjuas. Har en personlig intervju inte hållits ska ärendet återförvisas, om inte domstolen vid överklagandet kan garantera att personen får lägga fram alla sina argument mot beslutet under förhållanden som uppfyller alla villkor för personliga intervjuer i asylprocedurdirektivet.

Mål C-517/17, Milkiyas Addis mot Bundesrepublik Deutschland (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200426:

Asylnytt 20-04-26:

Migrationsöverdomstolen: Fråga om att ta över Dublin-ärende kan inte överklagas till sidans topp

En man som sökte asyl i Grekland informerade de grekiska myndigheterna om att hans hustru fanns i Sverige och hade fått asyl här. Grekiska myndigheter skickade då en förfrågan till Sverige om att ta över mannens asylärende. Migrationsverket svarade nej. Parets ombud i Sverige överklagade och yrkade samtidigt på att överklagan måste vara möjlig genom EU-rättens krav på tillgång till ett effektivt rättsmedel. Migrationsdomstolen avvisade överklagan med motivering att det som går att överklaga är ett överföringsbeslut och något sådant fanns ännu inte. Ombudet överklagade igen och uppmanade Migrationsöverdomstolen att be EU-domstolen om ett förhandsavgörande. Migrationsöverdomstolen tog istället upp saken till omedelbart avgörande och beslutade om avslag. Sveriges vägran att samtycka till överföring kan enligt Migrationsöverdomstolen inte överklagas. Domen är vägledande. Målnummer 14005-19, MIG 2020:4

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200107:

British Red Cross 2019:

Guide to joining family under the Dublin regulation till sidans topp

What is the Dublin Regulation?

/Asylnytt: Guiden som kan laddas ned vänder sig främst till personer som vill återförenas med familj i Storbritannien, men principerna är desamma i Sverige.

Utdrag ur inledningen:/

The Dublin Regulation is a European law that regulates which European country should take responsibility for asylum seekers' claims for protection. The Dublin Regulation allows for families who are separated across different European countries to be reunited during their asylum claim. Children under 18 years old have the greatest range of possibilities to join their family members in another European country. Spouses, and dependent and vulnerable adults may also be eligible, depending on certain conditions. After the applicant claims asylum, the Dublin process can take up to 11 months. If the application is accepted, the applicant will legally travel to join their family. The applicant is entitled to live in the same European country as their family members while their asylum claim is processed. This guide explains the basic Dublin principles and procedures. It should not be used as legal advice.

Hämta guiden (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191025:

Asylnytt 19-10-24:

Rättsligt ställningstagande om verkställighetshinder till länder inom EU till sidans topp

Det händer att en person som redan har skydd i ett annat EU-land av någon anledning inte kan verkställas dit. Normalt har då personen fått ett beslut om avvisning eller utvisning utan att asylskälen har prövats i sak i Sverige. Tidigare har Migrationsverket hävdat att paragrafen om verkställighetshinder inte kan användas i den situationen. Förra året ändrades praxis genom ett rättsligt ställningstagande, SR 09/2018. Migrationsverket förklarade där att även om ny prövning inte kan beviljas då ingen asylprövning har skett så kan paragrafen 12:18 om verkställighetshinder ändå användas för att pröva om det finns hinder mot att verkställa till EU-landet. I sådana fall kan personen även beviljas en asylprövning gentemot hemlandet enligt paragraf 12:19 tredje stycket. Denna möjlighet är avsedd för personer som tidigare fått avvisnings- eller utvisningsbeslut utan att asylskälen har prövats. Det nya ställningstagandet utvecklar denna procedur mer i detalj. Ett nytt inslag i ställningstagandet är att verkställighetshinder enligt 12:18, första stycket 3, dvs medicinska hinder eller till exempel familjesplittring, ska prövas gentemot EU-landet. Om personen beviljas uppehållstillstånd på denna grund så behöver inte asylskälen dessutom prövas mot hemlandet.

Hämta dokumentet, SR 24/2019 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190209:

Asylnytt 19-02-00:

Dublinförordningen gäller som vanligt gentemot Storbritannien enligt EU-domstolen till sidans topp

EU-domstolen har lämnat ett förhandsavgörande om överföring enligt Dublinförordningen från Irland till Storbritannien. En fråga gällde om samma instans som behandlar kriterierna enligt Dublinförordningen (vilket land som ska pröva ansökan) också måste vara den instans som avgör om en stat ska göra undantag och ta över ansvaret på eget initiativ. En annan fråga var om den stat som behandlar ansökan enligt Dublinförordningen också separat måste ta ställning till barnets bästa. Domstolen ville även få svar på om Dublinförordningen gäller gentemot Storbritannien som meddelat sin avsikt att lämna EU. Enligt EU-domstolen gäller Dublinförordningen för Storbritannien så länge landet inte de facto lämnat EU. Beträffande barnets bästa finner domstolen att den saken inte behöver tas upp i någon särskild procedur, eftersom den kan prövas i överklagande av Dublinärendet. EU-domstolen konstaterar att det är upp till staterna att bestämma själva vilka instanser som ska behandla Dublinärenden såväl rörande kriteria som undantagsklausulen. Det behöver inte vara samma instans.

Domen i sin helhet har senare publicerats av Migrationsverket tillsammans med ett referat.

Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Läs domen på svenska eller annat språk, målnummer C-661/17 (Extern länk)

Läs Migrationsverkets referat och hämta domen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181231:

Asylnytt 18-12-31

Migrationsverket uppdaterar riktlinjer om avvisning till EU-land eller första asylland till sidans topp

Rättsligt ställningstagande angående avvisning av ansökan om uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 1 b § utlänningslagen, SR 44/2018. Ställningstagandet ersätter SR 18/2017 som är snarlikt. Information som lagts till är att ett beslut om avvisning med omedelbar verkställighet inte får verkställas förrän tiden för överklagande löpt ut eller - om det överklagats - en domstol tagit ställning till om verkställigheten ska inhiberas. Under denna tid ska personen till exempel inte kallas till återvändandesamtal eller tas i förvar för verkställighet. Nytt är även påpekandet att det är tillåtet att fatta beslut om utvisning till hemlandet även om en person beviljats skyddsstatus i ett annat land. Det andra EU-landet kan då anges som alternativt land att verkställa avvisningen/utvisningen till. Ytterligare ett påpekande är att ett land där UNRWA är verksamt under vissa omständigheter kan anses vara ett första asylland för palestinier.

Hämta ställningstagandet SR 44/2018 (Extern länk)

Se även:

SR 43/2018, Rättsligt ställningstagande angående avvisning med omedelbar verkställighet till hemlandet enligt 8 kap. 19 § utlänningslagen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181218:

Migrationsverket 18-12-07:

Migrationsverket uppdaterar riktlinjer om omedelbar verkställighet till hemlandet till sidans topp

Rättsligt ställningstagande angående avvisning med omedelbar verkställighet till hemlandet enligt 8 kap. 19 § utlänningslagen.

/Asylnytt: SR 43/2018 ersätter SR 16/2017 och SR 31/2018. Innefattar bland annat anpassning till avgöranden från EU-domstolen C-181/16 och C-404/17/

Sammanfattning

+ Begreppet "uppenbart" är kärnan i att kunna bedöma huruvida avvisning med omedelbar verkställighet kan äga rum. Om den sökande endast åberopar skäl som inte hänför sig till skyddsskäl, t.ex. ekonomiska eller sociala skäl, kan en ansökan bedömas såsom uppenbart ogrundad. Detsamma gäller om det endast åberopas hälsoskäl som inte når upp till artikel 3 Europakonventionen.

+ Om den sökande inte har rätt till skydd på grund av att det bedöms finnas ett tillräckligt skydd av myndigheterna i hemlandet, eller asylskälen i övrigt bedöms vara otillräckliga, kan det inte fattas beslut om avvisning med omedelbar verkställighet enligt 8 kap. 19 § UtlL. Avvisning utan förordnande om omedelbar verkställighet är möjlig.

+ EU-medborgare kan inte avvisas inom tre månader från inresan.

+ Viseringsfria personer kan avvisas med stöd av 8 kap. 2 § 3 p. UtlL inom viseringsfri tid om de ansöker om asyl eller bosättning i Sverige.

+ Det är styrkan i åberopade skäl som är avgörande för om offentligt biträde ska förordnas och hur handläggningen ska ske.

(...)

+ Vid överklagande av beslut med omedelbar verkställighet ska en migrationsdomstol pröva frågan om inhibition (att avbryta verkställigheten). Från beslutet, under överklagandefristen och fram till migrationsdomstolens prövning av inhibitionsfrågan får verkställighet inte ske. Verkställighetsåtgärder får heller inte vidtas.

Hämta ställningstagandet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181125:

Asylnytt 18-11-00:

EU-domstolen om tidsfrist för omprövning av nekad accept enligt Dublinförordningen till sidans topp

EU-domstolen har tagit ställning till två sammanslagna mål om tidsfrist vid omprövning av Dublinbeslut. Båda målen gällde asylsökande i Nederländerna. Den ena hade väntat nästan ett år på beslut om eventuell överföring till Tyskland. Tyskland hade sagt nej till accept men sedan inte svarat på en begäran om omprövning. Den andra hade fått ett beslut om överföring till Italien trots att Italien ursprungligen sagt nej. Italien hade svarat ja på en begäran om omprövning men inte förrän efter ca åtta veckor. Frågorna till EU-domstolen gäller om det finns någon tidsfrist för att svara på en begäran om omprövning och vilket land som blir ansvarigt om tidsfristen löpt ut. EU-domstolens svar är att staterna ska sträva efter att besvara en begäran om omprövning inom två veckor. (En sådan begäran får lämnas inom tre veckor från att accept nekas.) Men om den tillfrågade staten inte svarar inom den tiden ligger ansvaret för att pröva asylansökan ändå kvar hos den stat som ställt frågan, och proceduren ska anses avslutad.

Läs domen i mål C-47/17 och C-48/17 på svenska (Extern länk)

Hämta eller läs på andra språk (Extern länk)

Längre referat av Migrationsverket (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.