ASYLNYTT

En man från Somalia sökte asyl bland annat på grund av att han utsatts för omänsklig behandling av Al-Shabaab och riskerade upprepning om han återvände. Mannen är döv och har utvecklat ett eget teckenspråk som bara hans familj förstår. Av allt att döma har han även andra funktionshinder. Vid asylutredningen närvarade tolkar och teckenspråkstolkar som upprepade gånger påpekade att mannen inte verkade förstå frågorna, att de inte heller förstod vad han försökte uttrycka och att han tycktes härma tolkarna. Trots detta fick mannen avslag med motivering att hans uppgifter varit osammanhängande och motstridiga och att han därför inte var tillförlitlig. Inför domstolsförhandlingen bad ombudet att en pågående utredning av mannens funktionsnedsättning skulle inväntas och att mannens syster skulle kallas som vittne. Migrationsdomstolen gick dock till beslut och avslog överklagan på det befintliga materialet utan muntlig förhandiing trots att mannens trovärdighet ifrågasatts. Migrationsöverdomstolen underkänner nu det förfarandet och slår fast att migrationsdomstolen inte har utrett saken "som dess beskaffenhet kräver". Målet återförvisas. Domen är vägledande.

Hämta referat av mål nr UM1584-22, MIG 2022:4 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 220413:

Asylnytt 22-04-00:

Migrationsöverdomstolen återförvisar mål som borde behandlats i nämnd

En person från Kamerun bedömdes av Migrationsverket vara flykting gentemot sin hemtrakt men fick utvisningsbeslut med hänvisning till internflykt. Mannen överklagade och påpekade att han även har en hotbild från myndigheterna. Domstolen avslog överklagandet. Migrationsöverdomstolen konstaterar att en ensam domare avgjort målet i migrationsdomstolen, trots att varken frågan om internflykt eller hotbilden från myndigheterna kan anses vara frågor av "enkel beskaffenhet". Enligt förvaltningslagen ska målen avgöras med domare och tre nämndemän när målet inte är av enkel beskaffenhet. Ensamdomare ska över huvud taget användas restriktivt, enligt Migrationsöverdomstolen. Dessutom hade mannen nekats muntlig förhandling trots att hans trovärdighet hade haft betydelse för utgången. Detta är så allvarliga brister att målet återförvisas till migrationsdomstolen.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 220324:

Asylnytt 22-03-24:

Migrationsöverdomstolen: Familjens enhet gäller även vid återförvisning

En familj från Afghanistan med två barn sökte asyl 2015. Tre år senare fick de avslag eftersom deras skäl inte ansågs tillräckliga. Efter ytterligare två och ett halvt år behandlades saken av migrationsdomstol. Familjemedlemmarna hade konverterat men domstolen bedömde inte att det var fråga om genuin och personlig religiös övertygelse och slog fast utvisningsbesluten för föräldrarna och ett barn. Men för det andra barnet gällde att hans religionsutövning inte var känd när Migrationsverket utredde ärendet och han hade inte heller varit med vid domstolens muntliga förhandling. Därför återförvisades hans ärende till Migrationsverket för utredning. Migrationsöverdomstolen går i sin dom igenom vad Flyktingkonventionen, skyddsgrundsdirektivet och utlänningslagen föreskriver om familjens enhet. Slutsatsen blir att prövningen av familjemedlemmarnas skäl ska hållas samman tills hela familjens rätt att stanna kan avgöras, detta bland annat för att uppehållstillstånd för en person kan påverka de andras skyddsskäl eller anknytning. Eftersom återförvisningen av barnets ärende vunnit laga kraft kan den inte återtas. Migrationsöverdomstolen beslutar att även de övriga familjemedlemmarnas ärenden ska återförvisas. Domen är vägledande.

Hämta referat av mål nrr UM 6923-21, MIG 2022:2 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 211122:

Asylnytt 21-11-22:

Migrationsöverdomstolen: Återvändare med nya skäl skulle fått muntlig förhandling

En person från Irak sökte asyl i Sverige och fick avslag. Han återvände då till Irak där han vistades i ett och ett halvt år. Därefter återkom han till Sverige och sökte asyl på nyttt, nu på grund av att han riskerade förföljelse som homosexuell. Migrationsverket och senare migrationsdomstolen ansåg att mannen, eftersom han hävdade att han visste om sin sexuella läggning innan han sökte asyl första gången och hade haft en pojkvän i Sverige, borde ha tagit upp detta som asylskäl åtminstone i samband med överklagande. Att han inte gjort det ledde till att domstolen bedömde uppgifterna som så lite trovärdiga att någon muntlig förhandling inte ansågs nödvändig. Nu har Migrationsöverdomstolen tagit upp frågan om muntlighet. Migrationsöverdomstolen påpekar att utrymmet att neka muntlig förhandling är mycket begränsat om en bedömning av den sökandes trovärdighet har betydelse för utgången. Det ska i så fall "stå klart" att uppgifterna är osanna. Enligt Migrationsöverdomstolen framstår det inte som klart att uppgifterna i det här ärendet inte stämmer. Därför återförvisas ärendet till migrationsdomstolen.

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-11-22:

Högsta domstolen: Både god man och socialnämnd får föra talan om moderskap

Ett par barn sökte asyl i Sverige på egen hand. De registrerades som ensamkommande och fick en god man. Senare kom (den uppgivna) modern till Sverige. För att barnen skulle få flytta till henne krävdes att moderskapet fastställdes av domstol. Gode mannen tyckte inte att det var lämpligt att barnen flyttade till kvinnan och ville inte föra barnens talan om att fastställa moderskapet. När istället socialnämnden tog upp saken till domstol så avvisade tingsrätten och så småningom även hovrätten målet, med motivering att socialnämnden inte var behörig att föra barnens talan. Nu har saken nått högsta domstolen som slår fast att både en god man och socialnämnden kan föra barnens talan, analogt med att både en mor och socialnämnd kan föra barnens talan i ett faderskapsmål. Enligt högsta domstolen borde tingsrätten ha prövat talan i vanlig ordning. Målet återförs därför dit.

Läs pressmeddelande och ladda ner domarna i mål nr Ö 751-21 och Ö 753-21 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210603:

Asylnytt 21-06-03:

Risk för militärtjänst i Syrien leder till bifall vid överklaganden men inte resning

EU-domstolen kom för några månader sedan med ett förhandsavgörande som innebar att en person som hållit sig undan tjänstgöring i den syriska armén borde ha flyktingstatus. (Mål C-238/19, refererat i Asylnytt 201124). Migrationsverket följde upp detta med ett rättsligt ställningstagande, RS/022/2020. Därefter har presumtionen varit att personer från Syrien som riskerar att kallas in till militärtjänst (män mllan 18 och 42) kan betraktas som flyktingar. Migrationsverket har vid det här laget även medgett bifall i ett stort antal överklaganden där beslut hade fattats innan praxis ändrades. Dessa personer har beviljats uppehållstillstånd av respektive migrationsdomstol. Migrationsöverdomstolen har nu prövat ett ärende om verkställighetshinder, där den sökande tidigare hade fått avslag i alla instanser, trots risk för att tvingas fullgöra militärtjänst. Personen ansökte om resning med hänvisning tlll EU-domstolens ställningstagande. Migrationsöverdomstolen ansåg dock att förhållandet inte var skäl nog för resning. Ansökan avslogs.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210520:

Asylnytt 21-05-20:

Migrationsöverdomstolen: Migrationsverket borde vidarebefordrat felsänd överklagan

En person som skulle överklaga ett domstolsbeslut till Migrationsöverdomstolen skickade av misstag sitt överklagande till Migrationsverket. Där registrerades det som en anmälan om verkställighetshinder. Därigenom kom överklagandet inte in i tid och beslutet vann laga kraft. Den sökande har nu ansökt om återställande av försutten tid. Förvaltningsmyndigheter har skyldighet att vidarebefordra handlingar som hamnat hos fel mottagare. Att ha gjort ett sådant misstag kan därför vara en giltig ursäkt för att överklagandet försenats. Men det får inte vara alltför komplicerat att ta reda på rätt mottagare eller få tag på avsändaren. I det här fallet framgick det tydligt av inlagan vad det var fråga om. Den var också avsänd i så god tid att den skulle kommit in i tid om den vidarebefordrats eller om avsändaren - vars adress fanns angiven - uppmanats att korrigera misstaget. Migrationsöverdomstolen beslutar att återställa tiden, det vill säga att överklagan ska tas upp till prövning av migrationsdomstolen.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210504:

Asylnytt 21-05-04:

Migrationsöverdomstolen: Mål återförvisas för utredning av koppling till Gülenrörelsen

En person från Turkiet sökte asyl på grund av sina kopplingar till Gülenrörelsen som han varit anhängare av i många år. Mannen hade bott ett antal år i Bosnien där han varit engagerad inom rörelsen på flera sätt. Han hade också använt appen ByLock (vilket är tillräckligt för fängslande i Turkiet) och hade inte gjort militärtjänst. Han lämnade in bevis för att myndigheterna känt till honom. Han fick dock avslag med motivering att enbart koppling till Gülenrörelsen inte är tillräckligt för förföljelse och att han inte visat att de turkiska myndigheterna har något intresse för honom. Ombudet har påtalat att det inte kan krävas en pågående rättsprocess för att utreda riskerna. Migrationsdomstolen nekade muntlig förhandling och tog i sin dom enbart upp skälen rörande militärtjänsten. Nu har saken nått MIgrationsöverdomstolen som ger den lägre instansen bakläxa. Efter att ha redogjort för landinformation om massarresteringar och omänsklig behandling av personer med påstådda kopplingar till Gülenrörelsen konstaterar Migrationsöverdomstolen att migrationsdomstolen inte har uppfyllt sitt utredningsansvar. Ingen riskbedömning har gjorts utifrån mannens kopplingar till Gülenrörelsen eller vad hemlandsmyndigheterna känner till. Målet återförvisas till migrationsdomstolen. Domen är vägledande.

Hämta dom i mål nr UM 12806-20, MIG 2021:4, från kammarrätten i Stockholm (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-05-04:

Migr-överdomstolen: Utvisning ska prövas först, därefter om den bryter mot åtaganden

En person ansökte om uppehållstillstånd i Sverige dels på grund av asylskäl, dels på grund av anknytning till en son som är dansk medborgare. Migrationsverket avslog ansökan. Saken överklagades och migrationsdomstolen återförvisade ärendet med motivering att utvisningen skulle strida mot Sveriges internationella åtaganden enligt Europakonventionen och EU-rätten. Domen överklagades av Migrationsverket för att domstolen inte prövat skälen för uppehållstillstånd utan direkt prövat om en utvisning skulle strida mot något internationellt åtagande. Migrationsöverdomstolen går nu på samma linje. Domstolen har inte prövat personens identitet, medborgarskap eller grunder för uppehållstillstånd. Eftersom domstolen inte tagit ställning till om personen ska utvisas så går det inte att pröva om utvisningen strider mot konventionsåtaganden. Målet återförvisas till migrationsdomstolen. Källa kammarrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210226:

Asylnytt 21-02-26:

Migrationsöverdomstolen skickar tillbaka mål som avgjorts utan offentligt biträde

En familj som sökt asyl kom inte överens med sitt offentliga biträde inför att de skulle överklaga Migrationsverkets avslag. De ville anföra nya asylskäl och biträdet bad att få entlediga sig. Domstolen förordnade en annan person som biträde, men meddelade inte famliijen. Utredningen hade sänts till det biträde som inte längre var ombud. Det nya biträdet fick möjlighet att yttra sig men svarade inte. Kvinnan i den sökande familjen mailade domstolen och bad om information men fick inget svar. När hon väl fått reda på biträdesbytet så har hon sökt det nya offentliga biträdet men kontaktuppgifterna fungerar inte. Domstolen skickade ytterligare information till biträdet som inte heller nu yttrade sig. Därefter avgjordes målet. De sökande fick inte reda på att dom fallit förrän efter tre månader. Migrationsöverdomstolen har beviljat prövningstillstånd och undanröjer domen på grund av den bristfälliga handläggningen som gjort att de sökande inte fått möjlighet att yttra sig. Migrationsöverdomstolen anser också att det finns synnerliga skäl att bevilja byte av offentligt biträde en andra gång och förordnar den person som familjen har föreslagit. Målet återförvisas till migrationsdomstolen. Källa kammarrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210111:

Asylnytt 21-01-11:

Begäran om resedokument med styrkt identitet ska kunna överklagas, enligt domstol

En person som har uppehållstillstånd med flyktingstatus hade fått resedokument, där det fanns antecknat att indentiteten inte är styrkt. Mannen hade senare fått tillgång till ett personbevis från hemlandet och ett flyktingkort från UNHCR utöver de handlingar han lagt fram tidigare. Migrationsverket svarade att bedömningen av den iförda anteckningen inte ändrats. Migrationsverket påpekade också att mannen inte ingett något hemlandspass. Verket omprövade inte det tidigare beslutet men formulerade inte detta som ett avslag. Trots detta vände sig mannen till migrationsdomstolen, som valde att betrakta beslutet som ett avslag. Domstolen upplyser att det fram till 1 juli 2014 har funnits en bestämmelse i Utlänningsförordningen om att det inte går att överklaga ett beslut om anteckning i reseokument om att identiteten inte är styrkt. Denna bestämmelse är dock borttagen och har inte förts in någon annanstans. Därför betraktar domstolen det som överklagbart. Eftersom Migrationsverket inte fattat något nytt beslut i sak trots att identitetshandlingarna inte granskats tidigare så återförvisas ärendet till Migrationsverket. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201124:

Asylnytt 20-11-24:

Ingen resning i mål där praxis har ändrats efter att det överklagade beslutet togs

Migrationsöverdomstolen beviljade vid ett tillfälle resning i ett mål om "nya gymnasielagen". Personen hade fått utvisningsbeslut från Migrationsverket när han var 17. Efter att ärendet återförvisats fick han ett nytt "första beslut" då han fyllt 18. Hans ansökan enligt nya gymnasielagen avslogs senare med motivering att han bara var 17 vid det första beslutet. Domstolen höll med och Migrationsöverdomstolen beviljade inte prövningstillstånd, men senare beviljades personen resning och fick rätt. Att utgå från det första första beslutet var felaktig rättstillämpning enligt Migrationsöverdomstolen - ett upphävt beslut har ingen rättsverkan. Efter detta har Migrationsöverdomstolen i grundärende fattat liknande beslut. Men flera personer i samma situation som redan hade lagakraftvunna beslut har nekats resning med den korta motiveringen att det inte fanns "synnerliga skäl att pröva saken på nytt". I ett nytt ärende där resning nekades har Migrationsöverdomstolen nu gett en längre förklaring, nämligen att den praxis som nu gäller har tillkommit efter personens beslut om utvisning. "Senare klarlagd rättstillämpning är inte resningsgrundande". Ytterligare ett skäl är att argumenten är desamma som vid den tidigare beviljade resningsansökan. Resningsinstitutet ska bara användas för nya omständigheter som behöver prövas, inte för regelmässig överprövning. Källa kammarrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-11-24:

Migrationsöverdomstolen: Muntlighet borde gällt i mål där HD sagt nej till utlämning

En person från Tadzjikistan hävdade att han var misstänkt för ett fabricerat brott i hemlandet och riskerade tortyr i häkte om han skulle återsändas. Tadzjikistan har begärt mannen utlämnad men detta har Högsta domstolen avrått från med motivering att det finns en verklig risk för att en person som utlämnats till Tadzjikistan skulle behandlas på ett sätt som skulle bryta mot Europakonventionen. Regeringen följde rådet och avslog begäran om utlämning. Men när mannen sökte asyl fick han avslag och migrationsdomstolen nekade muntlig förhandling. Motiveringen var att målet i hemlandet inte rör något politiskt brott eller liknande utan en civilrättslig tvist. Enligt Migrationsdomstolen var det bara spekulationer att brottsmisstankarna skulle vara fabricerade och det straff mannen riskerar är inte oproportionerligt. Migrationsöverdomstolen anser att migrationsdomstolen inte har utrett fallet tillräckligt. Bland annat har Högsta domstolens och regeringens beslut inte vägts in. Eftersom det finns en reell risk att mannen häktas i hemlandet borde migrationsdomstolen ha gjort en grundligare utredning innefattande mannens egna uppgifter. Muntlig förhandling var inte obehövlig. Målet återförvisas till migrationsdomstolen.

Läs Migrationsverkets referat samt hämta domen i mål nr 2475-20 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201023:

Asylnytt 20-10-23:

Migrationsöverdomstolen: Ny överklagandetid beviljas på grund av felaktig information

En person som ansökt om ny prövning fick den 12 juni av sitt ombud veta via mail att ansökan avslagits. Ombudet har efter det upprepat frågat Migrationsverket vilket datum den sökande ansågs delgiven. En handläggare uppgav efter mer än en vecka att överklagandetiden inte börjat löpa. I senare meddelande fick ombudet veta att delgivning skulle ske vid samtal den 13 juli och överklagandetiden börja löpa då. Mötet avbokades på grund av sjukdom och därefter meddelade MIgrationsverket att det inte skulle bli något mer möte men att han kunde överklaga direkt. Överklagan skickades in samma dag, den 3 augusti, men avvisades på grund av att den sökande hade delgivits den 12 juni och tiden för överklagande löpt ut. Nu har saken nått Migrationsöverdomstolen som slår fast att Migrationsverkets felaktiga information inte får leda till att någon förlorar möjligheten att överklaga. "Den försuttna tiden återställs", dvs personen får en ny chans att överklaga. Källa kammarrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-10-23:

Migrationsöverdomstolen: Domstol skulle ha bedömt inkomna handlingar

En person som är varaktigt bosatt i ett EU-land, ansökte om uppehållstillstånd i Sverige på grund av en anställning. Mannen hade lämnat in anställningsbeviset samt kopior av uppehållstillståndskort från Grekland och hemlandspass. Migrationsverket bad om komplettering med lönespecifikationer, kontoutdrag och arbetsgivardeklarationer. Eftersom dessa handlingar inte kom in avslogs ansökan. Mannen överklagade och bifogade de begärda handlingarna. Domstolen valde att behandla ärendet som det såg ut vid tidpunkten för Migrationsverkets beslut och avslog överklagan. Migrationsöverdomstolen påpekar att samtliga omständigheter som åberopas till stöd för uppehållstillstånd ska prövas. Den instans som prövar frågan ska utgå från de förhållanden som råder vid prövningstillfället. I och med att domstolen inte har vägt in de tillkomna handlingarna har den sökande inte fått en fullständig prövning. Därför återförvisas ärendet till migrationsdomstolen. Källa kammarrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201002:

Asylnytt 20-10-02:

Muntlig förhandling krävdes i konvertitmål enligt Migrationsöverdomstolen

En person från Afghanistan sökte asyl på grund av en viss hotbild men fick avslag i alla instanser. Han anförde senare verkställighetshinder och berättade då att hotbilden egentligen var värre än han uppgett eftersom hoten riktats mot honom själv och inte mot en släkting. Senare uppgav han också att han konverterat till kristendom vilket ledde till att han beviljades en ny prövning. Migrationsverket ansåg dock inte att han kunnat visa att omvändelsen var genuin. Inför behandlingen i migrationsdomstolen då han inte beviljats muntlig förhandling uppgav han skriftligt ytterligare ett skäl, nämligen att han är bisexuell. Han förklarade bland annat att utredaren varit stressad och att det var svårt för honom att berätta om detta. Av domstolens beslut framgår att mannens trovärdighet anses låg bland annat på grund av att han uppgett olika asylskäl. Mannen får avslag utan muntlig förhandling. Migrationsöverdomstolen påpekar nu att muntlig förhandling normalt ska hållas om bedömning av trovärdigheten i berättelsen har omedelbar betydelse för frågan om uppehållstillstånd. Att muntlig förhandling inte hölls är en sådan brist i handläggningen att målet återförvisas till migrationsdomstolen.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200805:

Asylnytt 20-08-05:

Ny överklagningstid beviljades av Migrationsöverdomstolen efter dålig information

En tvååring hade fått avslag på en ansökan om uppehållstillstånd. Vårdnadshavaren skickade överklagandet med posten och filmade för säkerhets skull sig själv vid brevlådan. Dagen innan överklagandetiden gick ut talade han med en handläggare och visade videon. Handläggaren lovade kontakta honom om brevet inte kom fram. Detta skedde, men inte förrän då överklagandetiden redan gått ut. Överklagandet registrerades ett par dagar senare och avvisades då som för sent inkommet. Migrationsöverdomstolen hänvisar till förvaltningslagen som stadgar att en myndighet ska hjälpa den enskilde att tillvarata sina intressen. Enligt Migrationsöverdomstolen borde Migrationsverket redan vid besöket ha informerat om att överklagandet inte kommit in och konsekvenserna. Att Migrationsverket inte uppfyllt sin serviceskyldighet är en giltig ursäkt för den sent inkomna handlingen och därför ska överklagandetiden återställas.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200523:

Asylnytt 20-05-23:

Överklagande med nya skyddsskäl skulle ha avgjorts med nämndemän

En person från Afghanistan sökte asyl och fick avslag av Migrationsverket på grund av att han inte ansågs ha skyddsskäl. i samband med överklagan påtalade han att han blivit ateist, något som inte hade prövats. Överklagandet avslogs som ett enkelt ärende, av en domare utan nämnd. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen som konstaterade att målet krävde en bedömning av situationen för ateister i Afghanistan utifrån tillgänglig landinformation. Det kan enligt Migrationsöverdomstolen inte anses vara ett mål av enkel beskaffenhet. Målet återvisas därför till migrationsdomstolen för att prövas av en rätt bestående av en lagfaren domare och tre nämndemän. Källa kammarrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200426:

Asylnytt 20-04-26:

Migrationsöverdomstolen: Överklagan som lämnats sent till fel instans tas inte upp

En familj hade fått avslag på en ansökan och överklagade till migrationsdomstol. Domstolen avslog överklagan. Familjemedlemmarna överklagade denna dom i en skrivelse som de personligen lämnade in till Migrationsverkets handläggare, som lovade vidarebefordra till domstolen. Detta skedde sista dagen av tidsfristen för att överklaga. Överklagan avvisades som för sent inkommen. Detta beslut överklagades. Migrationsöverdomstolen klargör att det ska gå att återställa försutten tid om ett överklagande lämnas till fel myndighet och sedan inte vidarebefordrats. Men för att detta ska gälla måste det vara någorlunda tydligt vad ärendet rör sig om och det måste finnas tid för vidarebefordran. I det här fallet fanns ingen realistisk möjlighet för Migrationsverket att sända överklagandet till domstolen så att det kom fram i rätt tid. Därför har familjen inte någon giltig ursäkt och begäran om återställande av försutten tid avslås. Källa Kammarrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-04-26:

Migrationsöverdomstolen: Muntlig förhandling ska hållas om trovärdighet ifrågasätts

En kvinna från El Salvador sökte asyl och berättade om förföljelse, hot och utpressning från kriminella gäng. Migrationsverket bedömde hennes berättelse som tillförlitlig genom att hon lämnat en detaljerad och kronologiskt sammanhängande berättelse som föreföll självupplevd och att uppgifterna hade stöd i landinformation. Hon fick ändå avslag på grund av möjligheten till myndighetsskydd i hemlandet. Eftersom trovärdigheten inte var ifrågasatt begärde kvinnan inte muntlig förhandling i domstolen, men hon åberopade rapporter till stöd för att hon inte kan få skydd av myndigheterna. Men migrationsdomstolen gjorde en helt annan bedömning än Migrationsverket. Enligt domstolen var berättelsen på en rad punkter inte tillförlitlig och stod i strid med landinformation. Därför behövde frågan om myndighetsskydd inte ens behandlas. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen som slår fast att migrationsdomstolen borde ha kallat till muntlig förhandling om tillförlitligheten var ifrågasatt. Migrationsöverdomstolen påpekar också att migrationsdomstolen inte har redovisat vilken landinformation som den stöder sig på. På grund av bristerna i handläggningen undanröjs domen och målet återvisas till migrationsdomstolen för ny handläggning. Källa kammarrätten i Stockholm

Hämta domen i mål nr UM 20231-19 från Migrationsverket (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200125:

Förvaltningsrätten i Stockholm 20-01- 19:

Migrationsdomstolen kan inte upphäva regeringsbeslut om återreseförbud från 1977

Regeringens beslut om utvisning och återreseförbud från 1977 kan inte upphävas av migrationsdomstolen med stöd i bestämmelser i 2005 års utlänningslag. Det bedömer Migrationsdomstolen i Stockholm i en dom idag.

En chilensk kvinna utvisades av regeringen på obestämd tid år 1977 med förbud att återvända till Sverige. Migrationsverket har ansett att besluten om utvisning och återreseförbud ska upphävas av migrationsdomstolen genom en så kallad analogisk tillämpning av reglerna om upphävande av utvisning på grund av brott i 2005 års utlänningslag.

Migrationsdomstolens bedömning

Besluten om utvisning och återreseförbud från 1977 är fattade av regeringen med stöd av bestämmelser som rör rikets säkerhet i 1954 års utlänningslag. Det ankommer fortfarande på regeringen att vara enda överinstans i sådana ärenden som rör kvalificerade säkerhetsintressen. Med beaktande av säkerhetsintresset och regeringens roll som enda överinstans i ärenden som rör rikets säkerhet anser domstolen att reglerna om utvisning på grund av brott i 2005 års utlänningslag inte är analogt tillämpliga. Domstolen har därför avslagit ansökan.

- Det är ovanligt att domstolen behöver ta ställning till om utvisningsbeslut som har fattats för över 40 år sedan ska upphävas. I nu gällande lagstiftning saknas uttryckliga bestämmelser för att kunna upphäva regeringens beslut. Domstolens bedömning är att man inte heller kan använda sig av s.k. analogisk lagtillämpning, säger rådmannen Fredrik Bergius.

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200107:

Asylnytt 20-01-07:

Förslag till EU-domstolen: 60 dagars tidsfrist för domstol bör få överskridas vid behov

EU-domstolens generaladvokat har lämnat yttrande i ett ärende inlämnat av en ungersk domstol rörande tidsfrist för att fatta beslut i asylärenden. Ungersk lag föreskriver att dom ska avkunnas inom 60 dagar från att ett asylbeslut överklagats. Enligt domstolen som ställde frågan var det i det aktuella målet omöjligt att hinna avgöra saken med de procedurer som rättssäkerheten krävde. Den asylsökande hade samma inställning medan den ungerska regeringen ansåg att 60 dagar är tillräckligt, med användande av modern teknik. Generaladvokaten går i sitt yttrande igenom en rad fördelar och nackdelar med tidsfrister och problemen med att försöka fastställa en generell regel för alla medlemsstater och alla omständigheter. Förslaget till beslut innebär att det är upp till den nationella domstolen att avgöra om det är möjligt att genomföra en full prövning av behovet av internationellt skydd och med säkerställande av den sökandes rättigheter. Om detta inte är möjligt måste domstolen underlåta att tillämpa tidsfristen och slutföra prövningen så snart som möjligt efter det. Slutligt beslut om hur frågan ska besvaras kommer att tas av EU-domstolen.

Läs förslaget till avgörande i mål C-406/18, PG (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191214:

Asylnytt 19-12-14:

Resning: Ett beslut som upphävts ska inte ligga till grund för kommande beslut

Saken gäller en person som fick avslag på sin asylansökan när han var minderårig, 17 år gammal. Detta beslut upphävdes av migrationsdomstolen som återförvisade ärendet till Migrationsverket. När han fick ett nytt "första" beslut hade han fyllt 18. När han senare ansökte om uppehållstillstånd enligt begränsningslagens § 16 f, "nya gymnasielagen", fick han åter avslag. Enligt MIgrationsverket hade han inte fyllt 18 när han fick sitt första beslut, vilket är ett av villkoren för denna bestämmelse. Migrationsdomstolen intog samma ståndpunkt och Migrationsöverdomstolen beviljade inte prövningstillstånd. Nu har han med hjälp av ett privat ombud i en stödgrupp begärt resning. Detta beviljades. Migrationsöverdomstolen konstaterar nu att det första beslutet var undanröjt av migrationsdomstolen och "har därmed inte några rättsliga verkningar". Migrationsverkets och migrationsdomstolens beslut rörande gymnasielagen grundade sig på felaktig rättstillämpning och ska upphävas. Utvisningen får inte verkställas medan Migrationsverket prövar saken på nytt. (Källa: ombud)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191120:

Riksdagen 19-11-14:

Förlängda möjligheter för migrationsdomstolarna att överlämna mål

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att migrationsdomstolarna fortsatt ska ha möjlighet att överlämna mål till andra migrationsdomstolar. Förslaget innebär en förlängning till utgången av 2020 av den tillfälliga lösning som infördes 2017 för att förbättra domstolarnas förutsättningar att hålla handläggningstiderna på en rimlig nivå även när antalet mål ökar kraftigt. Målen får bara lämnas överlämnas om det kan göras utan avsevärd olägenhet för någon part.

/Förslaget antogs utan betänkande eller debatt/

Samlingssida för ärendet (Extern länk)

Se även:

Skriftlig fråga av Maria Malmer Stenergard (M): Underfinansieringen av migrationsdomstolarna och svar av Justitieministern (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191025:

Asylnytt 19-10-24:

Domstolsbeslut måste respekteras av lägre instans, enligt EU-domstolen

En ungersk domstol har begärt ett förhandsavgörande i ett asylärende. Saken gällde en person som fick avslag på sin asylansökan. Mannen överklagade till domstol som gjorde en annan bedömning men återförvisade ärendet till den administrativa myndigheten. Enligt ungersk lag är detta den enda möjligheten, domstolen kan inte fatta ett nytt beslut. I det här fallet gick ärendet fram och tillbaka till domstolen flera gånger och till slut vände sig alltså domstolen till EU-domstolen. EU-domstolen har nu svarat att det är tillåtet att låta den administrativa myndigheten behålla befogenheten att fatta beslut. Men om en administrativ myndighet bedömer att en person inte behöver internationellt skydd och därefter en domstol eller annan högre myndighet efter en grundlig utredning i sak har kommit till motsatt slutsats så ska detta gälla. Annars blir rätten till överklagande meningslös. Om den administrativa myndigheten ger avslag på nytt utan att det kommit fram några nya omständigheter så är domstolen skyldig att ersätta detta beslut med sitt eget, även om detta är förbjudet enligt nationell lag.

Dom i mål C-556/17 (Extern länk)

Läs Migrationsverkets referat (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190912:

Migrationsöverdomstolen mfl domstolar 19-08- 27:

Pressat för migrationsdomstolarna - och mer ansträngt blir det

Antalet mål kopplade till anknytning, medborgarskap och arbetstillstånd förväntas öka rejält under de kommande åren. Trots det får migrationsdomstolarna kraftigt minskade anslag i budgeten. Det innebär att tusentals människor riskerar att hamna i årslång väntan på besked.

Migrationsmålen har sedan år 2016 legat på rekordhöga nivåer. Migrationsverket sänker nu prognosen för antalet asylansökningar. Men för migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen innebär inte det att målen blir färre - tvärtom förväntas antalet vara fortsatt högt eftersom de övriga migrationsmålen förväntas bli fler.

- De fyra migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen hanterar utöver asylmål ett antal andra migrationsmål som till exempel anknytnings- och medborgarskapsmål. Bland annat den senare kategorin förväntas öka kraftigt. Effekten av att många uppehållstillstånd har beviljats de senaste åren blir att domstolarna nu några år senare får ett stort antal övriga migrationsmål. Det återstår också att hålla tusentals muntliga förhandlingar för att pröva asylansökningar, säger lagmannen Lars Sjöström, Migrationsdomstolen vid Förvaltningsrätten i Malmö.

De otillräckliga resurserna medför att målen inte kommer att avgöras i den takt de kommer in med ökade handläggningstider och ökade kostnader för det allmänna som följd. Bakom varje siffra finns människor vars liv är satta på paus i väntan på besked.

- För att vi ska kunna nå regeringens verksamhetsmål, det vill säga att merparten av övriga migrationsmål ska avgöras inom fem månader, måste migrationsdomstolarna få mer resurser. Som det ekonomiska läget ser ut efter att budgetpropositionen för 2020 har presenterats finns nu risk för fleråriga väntetider på att migrationsärenden ska avgöras slutligt, det är varken samhällsekonomiskt eller humanitärt försvarbart, säger Lars Sjöström.

Pressmeddelandet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190826:

Asylnytt 19-08-25:

Nämndeman sov under förhandling - nu måste migrationsdomstolen ta om målet

En person som sökt asyl på grund av olika typer av hot i hemlandet fick avslag och överklagade. Eftersom målet innebar en bedömning av mannens trovärdighet beviljade migrationsdomstolen muntlig förhandling. Även domstolen avslog, men en av nämndemännen var skiljaktig. Hon menade att mannen var trovärdig och i behov av skydd. Vid överklagan till Migrationsöverdomstolen anförde ombudet mannens skyddsbehov och vissa ömmande omständigheter, men yrkade också på att målet i sista hand skulle återförvisas till domstolen eftersom en nämndeman sovit under förhandlingen. Två av de närvarande vittnena vitsordade skriftligt att nämndemannen fallit i sömn flera gånger. Rättens ordförande uppgav att han inte hade sett att någon sov men Migrationsöverdomstolen tog fasta på uppgifterna och återförvisade ärendet med påpekande att domstolen ansett att det fanns behov av en muntlig förhandling. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190721:

Asylnytt 19-07-21:

Migrationsöverdomstolen: Skyddsstatus skulle inte ha återkallats utan muntlighet

En man från Syrien som haft uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande ansökte om förlängning. I samband med detta fann Migrationsverket att mannen hade gift sig när hustrun var 13 år gammal och även haft sexuellt umgänge. Detta ska enligt Migrationsverket definieras som våldtäkt. Mannens skyddsstatus återkallades. Istället för förlängning fick han beslut om utvisning, dock med ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av verkställighetshinder. Mannen överklagade och anförde att han och hustrun varit lyckligt gifta sedan 2005 och att äktenskapet ingicks i enlighet med hemlandets lagar, seder och traditioner. Han hävdade också, med hänvisning till HD, att brottet inte ska ses som grovt. Domstolen nekade muntlig förhandling och avslog överklagan utifrån Migrationsverkets argument. Migrationsöverdomstolen upphäver nu denna dom eftersom muntlig förhandling inte kan ses som obehövlig när beslutet har så stora rättsverkningar. Migrationsöverdomstolen påpekar att det är Migrationsverket som har bevisbördan för återkallelse och att migrationsdomstolens utredningsskyldighet är långtgående. Vad den sökande framfört kan inte utan vidare ses som obefogat. Målet återförvisas till migrationsdomstolen.

Hämta domen i mål nr UM 19410-18, från Lifos (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190610:

Asylnytt 19-06-10:

Migrationsöverdomstolen: Polisens avvisning skulle ha prövats av Migrationsverket

Den normala gången då polismyndigheten beslutar att en utlänning ska avvisas är att beslutet kan överklagas till Migrationsverket och därefter till Migrationsdomstol som sista instans. Undantag gäller om polisen samtidigt beslutat om att upphäva en Schengenvisering. Detta överklagas direkt till migrationsdomstol och kan överklagas vidare till Migrationsöverdomstolen. I det fall som målet gäller var det Migrationsverket som fattat beslut om att upphäva viseringen, men Migrationsverket lämnade ändå överklagandet av polisens beslut om avvisning direkt vidare till domstol. Migrationsöverdomstolen slår fast att Migrationsverket borde ha prövat ärendet. Migrationsöverdomstolen prövar dock inte avvisningsbeslutet i sak, eftersom migrationsdomstolens beslut i ärenden som polisen prövat i första instans inte får överklagas. Domen är vägledande.

Hämta referat i mål UM 21599-18, MIG 2019:8 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.