Sponsrad av Fridh Advokatbyrå
EU:s flykting- och gränspolitik
Allmänt om migration, statistik
Information från myndigheter och organisationer
Pressklipp saknas
MIÖD: En person som har dömts till utvisning får offentligt biträde vid asylansökan
Målet gäller en person som har dömts till utvisning av allmän domstol efter ett brott. Han har därefter ansökt om asyl, och fått rätt till en ny prövning eftersom han inte tidigare har fått några asylskäl prövade. Migrationsverket avslog hans begäran om offentligt biträde med motivering att rätten till biträde är kopplad till risken för att få ett utvisningsbeslut - vilket ju personen redan hade. Migrationsdomstolen ansåg att han ändå skulle ha offentligt biträde med ledning av EU-direktiv, som utgår från rätten till biträde i fråga om skyddsstatus. Migrationsverket överklagade. Migrationsöverdomstolen slår nu fast att mannen ska beviljas offentligt biträde vid utredningen, men inte med hänvisning till EU-direktiv eftersom dessa handlar om överklagande. Men enligt Migrationsöverdomstolen är praxis att om en ny prövning avslås i den här situationen så ska ett nytt utvisningsbeslut fattas. Därför finns det förutsättningar för att förordna offentligt biträde.
Hämta referat av mål nr 2383-21, MIG 2021:15 (Extern länk)
Utvisning efter brott: Vägledande dom om vilka beslut som kan överklagas
En person som dömts till utvisning på grund av brott ansökte om uppehållstillstånd av skyddsskäl. Efter slutligt avslag i den processen påtalade han verkställighetshinder. Grunderna för verkställighetshinder för brottsdömda finns i 12 kap 16b § i Utlänningslagen. Migrationsverket kan dock inte fatta beslut, bara (enligt 12 kap 20§) lämna över yttrande till Migrationsdomstolen. I detta fall avslogs såväl ansökan enligt 16b§ som begäran om ny prövning enligt 12 kap 19b§. Personen överklagade. Migrationsdomstolen avslog begäran om ny prövning men avvisade ansökan enligt 12 kap 16b§ med motivering att ett beslut att inte lämna över ärendet inte var överklagbart. I inlagan till Migrationsöverdomstolen framförde personen att beslut enligt 12 kap 16b§ kan överklagas enligt Utlänningslagen. Även Migrationsverket ansåg att beslutet var överklagbart. Men Migrationsöverdomstolen förklarar att beslut enligt 12 kap 16b§ är ex officio-beslut jämförbart med beslut enligt 12 kap 18§ som inte kan överklagas. Det är först om ny prövning beviljats enligt 12 kap 19b§ som en sakprövning enligt 12 kap 16b§ kommer till stånd och vid ett eventuellt avslag kan överklagas.
Hämta domstolens referat i mål UM 11328-20, MIG 2021:7 (Extern länk)
MiÖD: Inget nytt utvisningsbeslut behövs då det redan finns ett långt återreseförbud
En person med uppehållstillstånd i Sverige begick ett grovt brott och dömdes bland annat till utvisning med återreseförbud utan tidsbegränsning. Därefeter sökte han asyl men fick avslag i den processen. Migrationsverket fattade inget nytt utvisningsbeslut eftersom det redan fanns ett sådant och ett återreseförbud som skulle vara längre än preskriptionstiden för ett nytt utvisnignsbeslut. Migratonsdomstolen återförvisade ärendet för att utvisningsbeslut med tidsfrist samt uppgift om utvisningsland saknades. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen som går på Migrationsverkets linje. Ett nytt beslut kan behövas i ett fall då återstående återreseförbud är kortare än verkningstiden för det nya beslutet, eller om det pågår till exempel en nåde-process som skulle kunna sluta med upphävande av besluten i brottmålet. Det är alltså inte omöjligt att en person kan ha utvisningsbeslut i två processer samtidigt. Men i det här fallet behövs det inte. Målet återförvisas till förvaltningsrätten. MiG 2020:18
Hämta referatet i mål UM 4025-20 från Migrationsöverdomstolen (Extern länk)
Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.
Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.