ASYLNYTT

Med anledning av covid-19-pandemin beslutade Sveriges ambassad i Teheran om en rutin som innebar att alla som skulle besöka ambassaden var tvungna att genomgå en kontroll av kroppstemperaturen. En kvinna som skulle intervjuas i ett ärende om uppehållstillstånd nekades tillträde till ambassadens lokaler på grund av att hennes kroppstemperatur översteg den gräns som ambassaden bestämt.

Granskningen har aktualiserat frågan om huruvida bestämmelserna om grundläggande fri- och rättigheter i 2 kap. regeringsformen, bl.a. skyddet mot påtvingade kroppsliga ingrepp, är tillämpliga vid en utlandsmyndighet. Enligt JO skulle det strida mot fundamentala principer för hur en svensk myndighet ska agera och kunna få oacceptabla konsekvenser i enskilda fall om en utlandsmyndighet inte skulle behöva respektera regeringsformens skydd mot påtvingade kroppsliga ingrepp. En utlandsmyndighet måste därför ha stöd i svensk lag för att få vidta ett sådant ingrepp.

JO anser att temperaturtagningen faller in under begreppet kroppsligt ingrepp i regeringsformens mening, även om kontrollen för de allra flesta inte torde uppfattas som särskilt integritetskänslig och termometern möjligen inte vidrör kroppen. Mot bakgrund av den information ambassaden tillhandahållit och då ambassaden inte erbjudit några alternativ till fysiska besök i ambassadens lokaler, anser JO att kontrollen inte varit frivillig. Temperaturtagningen utgjorde därför ett kroppsligt ingrepp som var påtvingat. Ambassaden kritiseras för att ha infört och tillämpat rutinen utan stöd i lag.

Lär mer och ladda ner beslutet i sin helhet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 211018:

UNHCR 21-10-15:

UNHCR calls on states to expedite family reunification procedures for Afghan refugees

UNHCR, the UN Refugee Agency, is urging states to facilitate and expedite family reunification procedures for Afghans whose families are left behind in Afghanistan or who have been displaced across the region.

While recent political developments in Afghanistan have not led to large-scale cross-border displacement, many among pre-existing Afghan refugee and asylum seeker populations remain separated from their families owing to the inaccessibility of family reunification procedures.

Many are approaching UNHCR offices, desperately concerned for the safety and welfare of their family members who remain in Afghanistan or neighbouring countries.

To ensure the preservation of family unity and to help protect lives on account of the exceptionally challenging situation in the country, UNHCR is urging states to prioritize and simplify family reunification admission procedures.

The principle of family unity is protected under international law and in binding regional legal instruments. Domestic legislation in many countries also gives effect to this principle.

While many countries have specific legal frameworks that provide for refugee family reunification and offer specific safeguards and waivers, UNHCR is worried that many Afghan refugees could face considerable administrative barriers in realising this legal right.

Some of these barriers include prohibitive costs, lengthy waiting times and inflexible documentation requirements.

While a few countries have recently committed to fast-tracking, including through the adoption of humanitarian visa programmes, and prioritizing reunification procedures for Afghan families, UNHCR is urging states to ease, expand and expedite these arrangements.

(...)

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210603:

Asylnytt 21-06-03:

Domstolar tillåter föräldrar till barn som är svenska medborgare att söka från Sverige

Migrationsdomstolarna i Göteborg och Luleå har i ett flertal fall låtit en förälder få uppehållstillstånd utan att lämna Sverige på grund av anknytning till ett litet barn som har fötts under vistelsen här. Det som talat för att undantaget tillämpas är att barnet varit svensk medborgare och att identiteten är styrkt. En förälder från Somalia har inte styrkt identitet, men domstolen väger in att hon inte skulle få möjlighet att återvända till Sverige. De sökande har inte haft någon illegal vistelse, till exempel för att personen har sökt asyl och anknytningen prövas i grundärendet. I två fall har personerna rest in med besöksvisum, fött barn här och ansökt på grund av anknytningen. (En situation som kan uppstå till exempel då en svensk medborgare återvänder till Sverige tillsammans med make/maka). Den sökande föräldern har i de flesta fall vårdnad, men i ett fall medges ansökan trots att det rör sig om rätt till umgänge. Det har i dessa ärenden inte argumenterats om någon speciell utsatthet hos barnet, utan det är barnets påverkan av den långa handläggningstiden i anknytningsärenden som vägts in, ibland tillsammans med reserestriktionerna under pandemin. Dessa beslut är inte vägledande.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210504:

Asylnytt 21-05-04:

Kvotflykting vars familj inte kunnat ansöka inom tre månader slipper försörjningskrav

En man från Syrien flydde och hamnade i ett flyktingläger i Sydsudan. Han blev uttagen som kvotflykting till Sverige, men på grund av den långsamma proceduren kom han hit fyra månader efter att han fått uppehållstillstånd. Därefter tog det sex veckor innan han fått uppehållstillståndskort och därefter personnummer. Familjen om hustru och fem barn ansökte om familjeåterförening omgående efter detta. De fick avslag för att försörjningskravet inte var uppfyllt. Enligt EU-rätten är försörjningskrav för en familj tillåtet endast om ansökan gjorts mer än tre månader efter att anknytningspersonen fått flyktingstatus. Detta återspeglas i svensk lag genom att undantag från försörjningskravet beviljas om ansökan görs inom tre månader. Migrationsöverdomstolen går inte in på tidsuträkten i Sverige men konstaterar att när tidsfristen började löpa befann sig alla familjemedlemmarna i olika flyktingläger. Ansökan gjordes så snart det var möjligt. Migrationsöverdomstolen påpekar att det följer av EU-domstolens praxis att en flykting ska undantas från försörjningskravet om det "på grund av särskilda omständigheter är objektivt sätt ursäktligt" att ansökan lämnats för sent. Domen är vägledande. Källa kammarrätten i Stockholm.

Hämta referat av mål nr 8722-20 och 8723-20, referat nr 2021:5 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-05-04:

Migr-överdomstolen: Utvisning ska prövas först, därefter om den bryter mot åtaganden

En person ansökte om uppehållstillstånd i Sverige dels på grund av asylskäl, dels på grund av anknytning till en son som är dansk medborgare. Migrationsverket avslog ansökan. Saken överklagades och migrationsdomstolen återförvisade ärendet med motivering att utvisningen skulle strida mot Sveriges internationella åtaganden enligt Europakonventionen och EU-rätten. Domen överklagades av Migrationsverket för att domstolen inte prövat skälen för uppehållstillstånd utan direkt prövat om en utvisning skulle strida mot något internationellt åtagande. Migrationsöverdomstolen går nu på samma linje. Domstolen har inte prövat personens identitet, medborgarskap eller grunder för uppehållstillstånd. Eftersom domstolen inte tagit ställning till om personen ska utvisas så går det inte att pröva om utvisningen strider mot konventionsåtaganden. Målet återförvisas till migrationsdomstolen. Källa kammarrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210402:

IRAP / Better Care Network 21-04- 01:

Expert report: Access to documents by Eritrean refugees in family reunification

Daniel Mekonnen & Sara Palacios Arapiles - Equal Rights Beyond Borders and the International Refugee Assistance Project (IRAP)

This Independent Expert Report (hereinafter "the report") is concerned with challenges experienced by Eritrean refugees in Europe in the context of family reunification processes, in particular those relating to strict documentary requirements demanded by some EU Member States, in particular Germany. The report shows that these requirements often hinder the effectiveness of the right to family reunification. Further, those requirements pose unnecessary risks, often placing Eritrean refugees, and their relatives in Eritrea, at serious risk. In presenting its main findings and conclusions, this report uses a methodological approach that combines analysis of primary and secondary data. The data gathering method involved desk research and thirty-nine semi-structured interviews conducted between October and December 2020 with a range of carefully selected sources.

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210208:

Asylnytt 21-02-08:

Domstol tillåter mödrar att söka uppehållstillstånd utan att lämna Sverige

En kvinna från Filippiinerna hade bott i Sverige i 20 år men sedan frånsagt sig sitt svenska medborgarskap och återvänt till Filippinerna där hon var politiskt aktiv. Nu har hon åter rest till sin man i Sverige tillsammans med deras gemensamma barn, en tvååring. I det andra fallet hade även maken fillipinskt ursprung men var svensk medborgare sedan 10 år. Deras gemensamma barn föddes i Filippinerna och ca ett år senare reste modern med barnet till Sverige och ansökte om uppehållstillstånd efter någon månad. I båda fallen har Migrationsverket avslagit och hänvisat kvinnorna till att göra ansökan från hemlandet. Migrationsdomstolen påpekar att handläggningstiden är uppemot 17 månader. Under nuvarande förhållanden med pandemin är det enligt domstolen inte rimligt att hänvisa familjerna att träffas genom besök eller att fadern skulle följa med till Fillipinerna. Domstolen nämner både karantänsreglerna och det olämpliga i att göra sådana resor på grund av risken för smittspridning. Det står klart att övriga villkor för familjeåterförening är uppfyllda. Därför beviljar domstolen uppehållstillstånd på grund av anknytningen i båda fallen.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201124:

Asylnytt 20-11-24:

Migrationsverkets rättsliga ställningstagande om barns ålder i anknytningsärenden

Som Asylnytt har rapporterat i utgåva 20-08-05, så har EU-domstolen uttalat att när barn ansöker om att återförenas med föräldrar i ett EU-land så ska bedömningen av barnets ålder utgå från ansökningsdagen, inte beslutsdagen. Detta innebär att Sveriges praxis ändras. EU-domen gäller situationer som omfattas av familjeåterföreningsdirektivet, dvs när föräldern har uppehållstillstånd med flyktingstatus. Migrationsverkets rättsliga kommentar klargör nu att alla andra kategorier som enligt Utlänningslagen har rätt till återförening enligt samma paragraf som flyktingar också kommer att omfattas. Det innebär att även barn till alternativt skyddsbehövande och barn till svenska medborgare omfattas. Detsamma gäller barn till forskare och till föräldrar med EU-blåkort eller ICT-tillstånd (flyttande inom företag). Däremot omfattas inte barn till föräldrar som själva fått uppehållstillstånd enligt Utlänningslagens paragraf 5:3a. Det kan till exempel vara en förälder som fått uppehållstillstånd för att gifta sig eller bli sambo i Sverige eller på grund av anknytning till ett annat barn i Sverige. Barn till föräldrar som har uppehållstillstånd på grund av studier eller arbete omfattas inte heller.

Hämta den rättsliga kommentaren, RK/002/2020 (Extern länk)

Se även:

Asylrättscentrum 20-10-29: Uppdaterad rättslig styrning angående betydelsen av personens ålder vid ansökningsdatum (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201111:

Migrationsverket 20-10- 29:

EU-dom flyttar fokus från besluts- till ansökningsdatum i familjeåterföreningsärenden

Det är personens ålder vid ansökningsdatum som avgör om den som ansöker om familjeåterförening ska betraktas som barn eller inte vid beslutstillfället. Det är innebörden av en dom från EU-domstolen. Nu har Migrationsverket uppdaterat sin rättsliga styrning utifrån domen.

EU-domstolen grundar sitt avgörande på syftet med EU:s familjeåterföreningsdirektiv, vilket är att främja familjeåterförening. Men även rätten till privat- och familjeliv samt principen om barnets bästa ligger till grund för domstolens bedömning.

- Enligt domen är det viktigt att alla sökande i alla medlemsstater får en likartad och förutsägbar prövning i sitt familjeåterföreningsärende. Tiden mellan inlämnad ansökan och beslutsdatum ska inte vara en avgörande faktor enligt domen, säger verkets tillförordnade rättschef Carl Bexelius.

Hittills har Migrationsverket utgått från att beslut ska fattas utifrån personens ålder vid beslutstillfället. Det har gjorts med stöd av vägledande avgöranden från bland annat Migrationsöverdomstolen.

- EU-domen innebär därför en stor förändring jämfört med hur Migrationsverket hittills handlagt familjeåterföreningsärenden, säger Carl Bexelius.

Domen är överordnad nationell rätt, gäller omedelbart och är bindande för alla EU:s medlemsstater.

Efter att ha analyserat domen har Migrationsverket nu uppdaterat sin rättsliga styrning. Enligt den ska alla anknytningsansökningar som omfattas av EU:s familjeåterföreningsdirektiv handläggas utifrån innebörden av EU-domstolens dom. Men förutom personer som omfattas av direktivet ska även barn till unionsmedborgare och personer som fått uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande omfattas.

- Det beror på att den svenska lagstiftaren inkluderade alternativt skyddsbehövande när familjeåterföreningsdirektivet infördes i svensk lagstiftning, säger Carl Bexelius.

(...)

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200831:

Asylnytt 20-08-31:

Oskäligt att tvinga småbarnsförälder att söka från hemlandet, enligt domstol

En kvinna från Bosnien som är gift med en svensk medborgare, ansökte om uppehållstillstånd. Kvinnan befann sig redan i Sverige och var gravid med parets första barn. Migrationsverket avslog ansökan eftersom graviditeten inte hindrade kvinnan från att resa till hemlandet. När migrationsdomstolen tog upp fallet hade barnet fötts och kvinnan var gravid för andra gången. Migrationsverket yrkade på avslag ändå och anförde att make och barn kan följa med till Bosnien under väntetiden om 15-19 månader, eller så kan kvinnan besöka Sverige. Migrationsdomstolen fokuserar på frågan om kvinnan får söka från Sverige. Domstolen tar upp att konsekvenserna för barn vid en separation enligt Migrationsöverdomstolen ska väga tyngst i bedömningen, men att det (enligt regeringen i förarbeten) inte får leda till generellt undantag för alla barnfamiljer. Domstolen nämner också barnkonventionens krav på staterna att inte skilja barn från föräldrar om det inte är nödvändigt för barnets bästa. Vidare har EU-domstolen slagit fast att en förälder inte ska utvisas om det betyder att barn som är unionsmedborgare tvingas lämna unionen. Om barnen följer med utsätts de dessutom för andra faror, anknytningen till pappan försvåras. Om även han följer med försvåras integrationen i Sverige. Slutsatsen blir att utvisningsbeslutet upphävs och målet återförvisas till Migrationsverket för att pröva försörjningskrav mm. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-08-31:

Domstol: Förälder får söka från Sverige - försörjningskrav i barnfamilj frågasätts

En snarlik dom som ovanstående från samma förvaltningsrätt rör en kvinna från Filippinerna som är gift med en svensk medborgare. Hon kom till Sverige med en Schengenvisering och fick uppehållstillstånd för besök tre månader. Under besöket gifte hon sig. Hon stannade kvar i Sverige och makarna har nu ett barn och väntar ett andra. Ansökan om uppehållstillstånd gjordes ca två och ett halvt år efter att besökstillståndet löpt ut. Migrationsverket avslog och hänvisade till ansökan från hemlandet Resonemanget i migrationsdomstolen är i princip detsamma som i ärendet med kvinnan från Bosnien. Domstolen påpekar att den långa illegala vistelsen talar för att kvinnan borde återvända till hemlandet, men landar ändå i att de allvarliga konsekvenserna för barnet gör att det framstår som oskäligt att kräva detta. I denna dom kommenteras även Migrationsverkets bedömning av att anknytningen endast ska prövas mot maken och att det alltså föreligger försörjningskrav. Enligt domstolen ska anknytingen prövas mot både maken och barnet. Därför ska inget försörjningskrav gälla. Målet återförvisas till Migrationsverket för sakprövning. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200805:

Asylnytt 20-08-05:

EU-domstolen: Barns ålder ska räknas från ansökningsdatum vid familjeåterförening

Målet rör en far och hans tre barn. Pappan bor i Belgien med flyktingstatus och ansökte i slutet av 2013 om att barnen, som då befann sig i Senegal, skulle få komma till honom. Ansökningarna avslogs i mars 2014 med motivering att pappan inte hade uppgett samma födelsedatum för barnen som han gjort i sin asylansökan. Avslaget överklagades men det dröjde till januari 2018 innan domstolen svarade. Då avvisades överklagan utan sakprövning med motivering att barnen som blivit vuxna inte längre hade något intresse i saken. En belgisk högre domstol har bett EU-domstolen om förhandsavgörande rörande vad det spelar för roll om ett barn hunnit bli vuxet i väntan på beslut eller överklagan om familjeåterförening. EU-domstolen konstaterar bland annat att det skulle leda till godtycke och omöjliggöra att sätta barnets bästa främst om långa väntetider kan bli avgörande. I beslutet slår EU-domstolen fast att det datum som gäller för att avgöra om en person ska behandlas som ett barn enligt familjeåterföreningsdirektivet är datum för ansökan. Staten har enligt EU-domstolen inte rätt att lägga ner ett återföreningsärende för att barnet har blivit vuxet. Domen kan få stor betydelse i Sverige som i likhet med Belgien har långa handläggningstider för familjeåterföreningsärenden.

Förhandsavgörandet har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta avgörandet från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Läs pressmeddelande om målen C-133/19, C-136/19 and C-137/19. B. M. M., B. S.,B. M and B. M. O. v Belgium (Extern länk)

Läs domen i sin helhet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200715:

Migrationsverket 20-06-24:

Migrationsverket tydliggör kraven kring försörjningskrav

I ett nytt rättsligt ställningstagande tydliggörs nu reglerna för försörjningskravet vid anhöriginvandring till Sverige. En av de största förändringarna påverkar prövningen av anknytning till barn.

- Det innebär att vi kommer att behöva tillämpa undantaget från försörjningskravet mer sparsamt än vad vi tidigare har gjort, säger Carl Bexelius, biträdande rättschef på Migrationsverket.

En av de största förändringarna gäller undantaget från försörjningskravet på grund av anknytning till barn. I de fall en sökande åberopar anknytning till flera personer är nu utgångspunkten att anknytningen ska prövas till make, maka eller sambo innan anknytningen till ett barn.

- Det är alltså först när vi kommer fram till att det är anknytningen till barnet som vi ska pröva, som vi kan göra undantag från försörjningskravet. Det kommer sannolikt innebära att färre personer undantas från försörjningskravet, säger Carl Bexelius.

Migrationsverkets nya bedömning sker mot bakgrund av att det funnits behov att tydliggöra reglerna inom flera centrala frågor. När den tillfälliga lagen förlängdes förra året fanns också anledning att se över styrningen på området.

- Vi har behövt justera vår tolkning utifrån aktuella bestämmelser och med utgångspunkt i att lagstiftarens syfte med tillfälliga lagen är att anpassa de svenska reglerna till både EU- och internationell rätt, säger Carl Bexelius

Den nya tolkningen innebär även att försörjningsmedlen som utgångspunkt måste tillhöra den person som befinner sig i Sverige eller i vart fall stå till dennes förfogande. Precis som tidigare är det den sökande som har bevisbördan för att försörjningskravet är uppfyllt.

(...)

Artikeln med frågor och svar (Extern länk)

Hämta det rättsliga ställningstagandet om försörjningskravet i 9 § tillfälliga lagen - RS/011/2020 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-07-15

Nytt ställningstagande från Migrationsverket om försörjning vid familjeåterförening

Migrationsverket har publicerat ett nytt rättsligt ställningstagande om hur försörjningskravet vid anhöringinvandring ska tillämpas. Ställningstagandet är mer systematiskt och detaljerat än det tidigare och beskriver hur olika faktorer ska bedömas och i vilken ordning. Viss ny praxis har införts, såsom ett par exempel på undantag från försörjningskravet om det skulle strida mot ett internationellt åtagande. En betydelsefull skärpning i förhållande till tidigare ställningstagande är att undantag från försörjningskravet inte längre ska göras bara för att det finns barn i anknytningsfamiljen. Anknytningen ska först prövas i förhållande till den starkaste anknytningen. I situationen där en förälder vill återförenas med barn och make/maka i Sverige så prövas alltså anknytningen till makan först. Om denna prövning inte leder till uppehållstillstånd, till exempel på grund av att försörjningskravet inte uppnås, så prövas anknytningen tll barnet. Då kan undantag från försörjningskravet göras, men uppehållstillstånd förutsätter att anknytningen till barnet ger rätt till återförening, vilket inte alltid är fallet. Nytt är också att de enda familjemedlemmars inkomster som får räknas är anknytningspersonen och eventuell make. Ställningstagandet ersätter SR 03/2017.

Hämta ställningstagandet RS/011/2020 (Extern länk)

Se även:

Artikel från Migrationsverket med frågor och svar (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Europarådet 20-07-02:

Launch of handbook on Family reunification for refugee and migrant children

The Special Representative of the Secretary General on Migration and Refugees, Ambassador Drahoslav Stefánek, is launching the handbook "Family reunification for refugee and migrant children - standards and promising practices". The handbook focuses on the reunification of families with children, with a particular focus on unaccompanied and separated refugee and migrant children. The purpose of the handbook is to encourage discussions in member states on potential or already existing solutions for obstacles and challenges to restoring family links.

"In the absence of sustainable relocation agreements, family reunification remains a feasible legal pathway to decongest facilities in frontline countries and to promote effective asylum procedures throughout the continent. It is a vital tool to ensure respect for children's rights and their best interests", said the Special Representative.

To mark the launch of the publication, the Special Representative organised a webinar. Christos Giakoumopoulos, Director General of Human Rights and Rule of Law of the Council of Europe, said: "Family reunion enables persons who have fled to resume a normal life. It is therefore equally beneficial to individuals and to states' social integration policies. Quite often, however, practical obstacles hinder access to family reunification procedures. The handbook launched today addresses concrete ways to overcome these obstacles. I trust it will strengthen the foundations for good actions in the field - actions that are urgently needed".

The Commissioner for Human Rights, Dunja Mijatovi?, made a keynote speech, in which she emphasised that "States should put family reunification at the centre of asylum and migration policies. Family reunification is indeed a key component for the protection of the rights of refugees and migrants, especially children, and for the promotion of inclusive societies."

Pressmeddelandet med länk till handboken (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200523:

Rädda Barnen 2020:

Ny podd: Om sveriges migrationspolitik och familjer som splittras

Poddserien Rädda Barnen Dokumentär lanserar nu sitt tionde avsnitt i serien. Denna gång handlar podden om den nya migrationspolitiken som försvårar möjligheterna till familjeåterförening.

Avsnittet beskriver hur personer som flytt krig och diktatur i sitt hemland och som nu bor i Sverige, kämpar för att återförenas med sina barn.

Ett exempel är Yordanos som flydde förtryckarregimen i Eritrea. Hon drömde om ett liv i trygghet och frihet för sig själv och sina barn. Hon flydde år 2015 och lämnade barnen kvar i Eritrea. Hon hoppades på att hon skulle kunna hämta dem senare. Så blev det inte. Sedan 2016 har Sverige haft en tillfällig migrationslagstiftning som anpassats till EU:s miniminivå och som har försvårat för splittrade familjer att återförenas i Sverige.

- Det värsta är att en vecka efter att jag lämnade mina barn sa jag att det inte skulle dröja länge innan vi skulle ses igen, men nu har det gått sex år, när ska det här eländet vara över? berättar Yordanos i podden.

Sammanlagt medverkar fyra eritreanska familjer och en familj från Syrien, som kom till Sverige år 2015 och 2016. Barnen är kvar i hemländerna eller bor i närliggande områden.

- I fem år har de här personerna kämpat för att få återförenas med sina barn som är kvar i hemländerna. Det är många år av ett barns liv, säger Helena Thybell, generalsekreterare på Rädda Barnen.

Medverkar gör också Josefine Paulsen, psykolog på Rädda Barnens centrum för stöd och behandling. Hon svarar på frågan om hur barn påverkas av att inte sett sina föräldrar på flera år, och att de inte vet om de någonsin kommer att kunna leva ihop igen.

Sofia Rasmussen, sakkunnig inom migration på Rädda Barnen, berättar om den tillfälliga lagens juridiska konsekvenser för barn och om Rädda Barnens arbete för att påverka den nya migrationslagstiftningen.

Produktionsbolaget Soundtelling har producerat podden som släpps idag den 28 april.

Lyssna till podden (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200521:

Asylnytt 20-05-00:

Ansökan om anknytning får göras från Sverige på grund av Corona, enligt domstol

En kvinna från Ukraina ansökte om uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin make och ett gemensamt barn, båda svenska medborgare. Hon fick avslag på grund av att hon redan befann sig i Sverige. Ansökan om uppehållstillstånd på grund av anknytning får enligt grundregeln inte beviljas om personen redan har rest in. Migrationsdomstolen tar hänsyn till att handläggningstiderna i anknytnigsärendet kan bli omkting ett år och att barnet bara är två år gammalt. Hans anknytning till modern riskerar att skadas genom separationen. Dessutom gör gränshindren på grund av Coronaviruset att det är oklart när en resa skulle kunna ske. Domstolen påpekar att kvinnan riskerar att hamna i en situation där hon ofrivilligt blir kvar illegalt. Om hon kan resa och beviljas uppehållstillstånd finns risk att hon får svårt att återvända, på grund av epidemin. Kvinnan beviljas uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200224:

Asylnytt 20-02-24:

JO kritiserar ambassad som avskrivit familjeåterföreningsärenden av misstag

Två personer i Madagaskar ansökte i juli 2015 om uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin dotter i Sverige. Migrationsverket bad ambassaden i Tanzania att genomföra intervjuerna. Denna ambassad ansåg att Mocambique låg närmare till och bad MIgrationsverket att överföra ärendena dit. Detta påbörjades men eftersom ärendena aldrig fördes över i det elektroniska systemet så genomfördes inga utredningar. Trots detta avskrev ambassaden i Tanzania den ena personens ansökan, utan att meddela den sökande. Avsikten var egentligen bara att avskriva från det egna systemet. Efter några månader uppmanade MIgrationsverket ambassaden att fatta beslut i det andra ärendet, varpå även den ansökan avskrevs. Denna gång meddelades besluten och överklagades. Ambassaden bad Migrationsverket att öppna ärendena igen och föra över dem till Mocambique. Istället bad MIgrationsverket ambassaden att hantera överklagandena. Eftersom ärendena inte var öppna var det inte möjligt. När Migrationsverket insåg att överklagandena inte hanterats lämnades dessa över direkt till domstolen. I april 2018 migrationsdomstolen besluten och skickade tillbaka ärendena till Migrationsverket eftersom ingen prövning hade skett i sak. JO kritiserar både ambassaden i Tanzania och Migrationsverket för hanteringen och bristen på samverkan.

Hämta beslutet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200125:

Migrationsverket 20-01- 13:

Utökat ansvar för Migrationsverket vid utlandsmyndigheterna

Migrationsverket har den 1 januari 2020 tagit över huvudansvaret för migrationsverksamheten vid Sveriges utlandsmyndigheter.

- Det är ett stort förtroende som vi har fått på myndigheten och som vi är stolta över, säger generaldirektör Mikael Ribbenvik.

Migrationsverket har vid årsskiftet tagit över huvudansvaret för migrationsverksamheten vid de svenska utlandsmyndigheterna från Utrikesdepartementet.

Det utökade uppdraget innebär bland annat ansvar för utsänd personal från Sverige som arbetar heltid med migrationsärenden vid utlandsmyndigheterna, samt rekryteringen av dessa. Utlandsmyndigheterna kommer även fortsättningsvis att ansvara för den lokalanställda personal som arbetar med migration, däremot tar Migrationsverket över kostnadsansvaret för dem. Migrationsverket tar även över kostnadsansvaret för utsänd personal från Utrikesdepartementet som arbetar deltid med migration.

Uppdraget väntas ge myndigheten bättre förutsättningar att följa upp och fortsätta utvecklingen av migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna.

- Att ansvaret för hela verksamheten nu samlas hos oss skapar en ökad tydlighet för de sökande. Vi kommer nu fortsätta arbetet med att utveckla migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna, vilket kommer att innebära ett fortsatt djupt och intensivt samarbete mellan Migrationsverket, UD och utlandsmyndigheterna, säger Mikael Ribbenvik.

För det utökade uppdraget har riksdagen beslutat att öka Migrationsverkets anslag med 165,5 miljoner kronor för 2020.

(...)

Läs mer och se karta (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191120:

Asylnytt 19-11-00:

Migrationsöverdomstolen: Brist i försörjning räcker för att avslå familjeåterförening

En ansökan om familjeåterförening avslogs av Migrationsverket för att försörjningskravet inte var uppfyllt, utan ytterligare utredning. Migrationsdomstolen återförvisade ärendet med motivering att identitet och anknytningens styrka ska prövas först och därefter andra omständigheter - annars går det inte att ta ställning till om ett avslag skulle bryta mot ett internationellt åtagande. Nu har saken nått Migrationsöverdomstolen som går igenom ett antal tidigare vägledande beslut om tågordningen. Domstolen konstaterar att det ibland kan vara nödvändigt att först utreda identitet och själva anknytningen. Men i den här situationen skulle det orsaka lång handläggningstid och risker i onödan om anhöriga skulle ta sig till ambassad för utredning, eventuellt i ett grannland, bara för att få ett förutsägbart avslag. En förutsättning är dock att det går att avgöra om beslutet skulle bryta mot ett internationellt åtagande. I det här ärendet förelåg alla uppgifter om familjemedlemmarnas anknytning och situationen i hemlandet som behövdes. Därför bifaller Migrationsöverdomstolen Migrationsverkets överklagan och återförvisar ärendet för beslut i migrationsdomstolen.

Referat av mål UM 3739-19, MIG 2019-21 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191025:

Asylnytt 19-10-24:

Nämndemän lät förälder slippa söka anknytning från hemlandet

En man från Irak sökte asyl och hävdade att han var förföljd på grund av sin ateism och politiska aktiviteter. Han blev inte trodd och fick avslag. När saken nått migrationsdomstol hade mannen gift sig och blivit far till en två månader gammal baby som är svensk medborgare. Domstolen är enig om att anknytningen till barnet är stark och att det är bäst för barnet att ha tillgång till båda föräldrarna. Domaren påpekar att kvinnan inte är i behov av något särskilt stöd för att ta hand om barnet samt att barnet inte har något särskilt behov jämfört med andra barn. Dessutom har familjen bildats trots att mannens status var oklar. Därför anser domaren att mannen i enlighet med huvudregeln ska ansöka om anknytning från hemlandet. Men de tre nämndemännen anser att det inte skäligen kan krävas att mannen ansöker utifrån, eftersom det skulle få betydande konsekvenser för barnets anknytning till pappan. Återföreningsproceduren väntas ta mellan 14 och 20 månader. Domaren röstas ned och mannen beviljas uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. (Källor Infotorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö.)

till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.