Sponsrad av Fridh Advokatbyrå
EU:s flykting- och gränspolitik
Allmänt om migration, statistik
Information från myndigheter och organisationer
Remissvar angående Rättsmedicinalverkets metod för medicinsk åldersbedömning
Här kan du ta del av svaren från dem som har ombetts att svara på remissen Granskning av Rättsmedicinalverkets metod för medicinsk åldersbedömning i asylprocessen, SOU 2021:84. Övriga yttranden finns tillgängliga i departementet.
Remissvaren ska ha kommit in till Justitiedepartementet senast den 14 mars 2022.
Se remissvaren (Extern länk)
Medicinska åldersbedömningar - läkares professionalitet och yrkesetik utmanades
SLS anser att en myndighet som RMV bör åläggas ökad transparens, och en starkare professionell och vetenskaplig insyn, som kan borga för att läkares yrkesetik inte spelas över av andra hänsyn.
Svenska Läkaresällskapet (SLS) har utan att vara med på listan över remissinstanser skickat in synpunkter på betänkandet Granskning av Rättsmedicinalverkets metod för medicinsk åldersbedömning i asylprocessen (SOU 2021:84). En utredning som kom till stånd efter att flera organisationer, däribland SLS och Smer engagerat sig i frågan.
Betänkandet har remitterats till endast fyra instanser, samtliga myndigheter (Migrationsverket, Rättsmedicinalverket, Socialstyrelsen, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering), varav de tre första kan anses vara sakägare i frågan, en remisshantering som är förbryllande.
- Man kan fundera på varför remissvar inte aktivt efterfrågas från de organisationer som engagerat sig i frågan, och som bidragit till att utredningen tillsattes, säger Mikael Sandlund ordförande i SLS delegation för medicinsk etik. För SLS är det viktigt att följa upp detta utredningsarbete eftersom en central aspekt av läkares professionalitet och yrkesheder utmanades i denna hantering. Rättsläkare på Rättsmedicinalverket (RMV) försökte få till stånd en vetenskaplig diskussion kring tillförlitlighet och sätt att rapportera resultatens felmarginaler, men myndigheten hörsammade inte detta, vilket resulterade i att några läkare till slut blåste i visslan och såg sig tvungna att avsluta sina anställningar vid RMV.
(...)
Läs mer och hämta remissvaret (Extern länk)
Konsekvenserna av de medicinska åldersbedömningarna bör utredas
Medicinska åldersbedömningar är en mycket omdiskuterad fråga. De metoder som Rättsmedicinalverket använder har kritiserats och granskats i media, bland annat genom en stor granskning av Negra Efendic i SvD. Under juni 2020 tillsattes en statlig utredning som ska titta på frågan. Det första delbetänkandet presenterades den 28 oktober 2021. Asylrättscentrums jurist Anna-Pia Beier har läst delbetänkandet och kommenterar här vad utredningen kommit fram till.
Ålderns betydelse i asylprocessen
Ålder har stor betydelse i asylprocessen och skillnaden mellan att bedömas som barn eller vuxen kan betyda skillnad mellan att beviljas ett uppehållstillstånd eller att få ett avslag. Det påverkar även andra rättigheter som till exempel barnanpassat boende och god man.
Kritiken mot medicinska åldersbedömningar
Under åren har olika former av medicinska metoder använts för att bedöma ålder. Nuvarande metoder, i Rättsmedicinalverkets (RMV) regi, började användas i början av år 2017. Metoderna som används är en kombination av röntgen av visdomständer och magnetkameraundersökning av nedre delen av lårbenet (knät). Metoderna har fått mycket stark kritik och har framför allt ifrågasatts utifrån sin tillförlitlighet och den vikt som bedömningarna har fått i asylprocessen.
Kritiken ledde till att regeringen i april 2019 meddelade att en oberoende utredning skulle tillsättas för att se över metoderna för medicinska åldersbedömningar. Utredningen tillsattes den 11 juni 2020 och slutredovisning ska ske senast den 31 maj 2024.
Delrapport från den statliga utredningen
Vetenskapligt underlag otillräckligt
(...)
Läs mer (Extern länk)
Granskning av Rättsmedicinalverkets metod för medicinsk åldersbedömning
Delbetänkande av Utredningen om medicinsk åldersbedömning.
Uppdraget för utredningen har varit att granska den metod för medicinsk åldersbedömning i asylprocessen som tillämpas av Rättsmedicinalverket, det aktuella vetenskapliga kunskapsunderlaget för metoden samt hur det vetenskapliga underlaget och myndighetens utlåtanden har utvecklats över tid. Enligt utredningens direktiv ska granskningen innefatta aspekter såsom kapacitet vad gäller ärendemängd, personlig integritet, medicinska risker och hantering av osäkerheter i form av statistiska felmarginaler.
När det gäller granskningen av det aktuella vetenskapliga underlaget för metoden har utredningen gett Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) i uppdrag att granska vilket vetenskapligt stöd det finns för bedömning av huruvida en person av manligt respektive kvinnligt kön är över eller under 18 år genom den metod för medicinsk åldersbedömning i asylprocessen som tillämpas i Sverige.
Uppdraget för utredningen har också varit att beskriva hur motsvarande och alternativa metoder för medicinska åldersbedömningar i fråga om 18-årsgränsen genomförs i andra länder och hur de medicinska åldersbedömningarna där används.
I nämnda delar ska uppdraget redovisas genom ett delbetänkande senast den 29 oktober 2021.
(...)
Läs mer (Extern länk)
Sveriges Radio Ekot 21-10-28: Svårt att avgöra hur många åldersbedömningar som är fel (Extern länk)
De medicinska åldersbedömningarna - hur kunde det gå så snett?
Under 2021 publiceras en bok med den preliminära titeln "Rättssäkerheten och flyktingarna 2015-2020". Där kommer att finnas två kapitel om åldersbedömningar. Här är en sammanfattning.
Vår hantering av flyktingarna som kom 2015-2016 kommer att gå till historieböckerna - dock inte med någon positiv kommentar. Det blev aldrig någon kris då - myndigheter och civilsamhället klarade tillsammans av att ge dem mat, tak över huvudet, skolor, integration.
Krisen kom senare, då det blev klart att regeringen aktivt verkade för att göra de 35 000 ensamkommande ungdomarna utvisningsbara. "Vi kan inte ta ansvar för alla Mellanösterns tonårspojkar" sade migrationsminister Morgan Johansson hösten 2016 - innan majoriteten av afghanska asylsökande ens fått påbörja sin asylprövning i Sverige (1).
Den komponent i asylprocessen som mest diskuterats i media har varit de medicinska åldersbedömningarna som inleddes 2017 med en ny metod.
Enligt FN:s barnkonvention är personer under 18 år att betrakta som barn. De har rätt till särskilda omsorg från samhällets sida, t.ex. skolgång, god man eller annan vårdnadshavare och hälso- och sjukvård (2). Principen om barnets bästa gäller även asylsökande barn (3). Åldersbedömning får aldrig användas rutinmässigt, utan enbart när uppgiven ålder ifrågasätts.
Enligt EU:s asylbyrå EASO ska åldersbedömning användas bara när det finns dokumenterade tvivel om huruvida en person är ett barn eller ej, och tvivelsmålets fördel ska användas generöst (4). I första hand ska tillgängliga bevis granskas, i andra hand icke-medicinska metoder som intervju och psykologisk bedömning. Först därefter kan man ta till undersökning med magnetkamera (MR) och röntgen. Felmarginaler ska anges, och det är felmarginalens lägsta ålder som ska användas.
(...)
Hela pressmeddelandet (Extern länk)
Pressmeddelandet innehåller även 43 referenser till artiklar och rapporter
FN:s barnrättskommitté underkänner åldersbedömning i Spanien
/unofficial translation by the EWLU Team:/
Violation of Articles 3, 8, 12 and 20(1) CRC for failing to provide necessary safeguards for unaccompanied children in age determination process
On 24 November 2020, the Committee on the Rights of the Child adopted its views under article 6 of the Optional Protocol to the Convention on the Rights of the Child (CRC), concerning communications CRC/C/85/D/37/2017 and CRC/C/85/D/38/2017 submitted by authors LD and B.G., respectively. The Committee decided to discontinue the communication by LD due to the loss of contact.
B.G., despite claiming to be a child, was arrested and detained in prison without an age assessment carried out. Consequently, the counsel for BG unsuccessfully lodged a request for interim measures to suspend BG's expulsion and to transfer him to a centre for minors. It was stated that a handwritten birth certificate and medical card with a photograph were questionable sources of identity, when medical tests, such as X-rays of the left wrist, indicated that B.G. was 19 years old.
The Committee recalled that identity documentation must be considered authentic unless there is evidence to the contrary. Only when there are no identity documents, States must carry out assessments of the child's physical and psychological development. The Committee noted the wide margin of error associated with the medical tests consisting of a wrist X-ray and found that this method is not appropriate as the only method for the age determination of a person who claims to be a child and presents supporting documentation. It further emphasised that the benefit of the doubt should be afforded to the alleged child in cases, where there is uncertainty. Additionally, the Committee recalled that States must designate a qualified legal representative and an interpreter, if necessary, for all young persons who claim to be minors, as soon as possible upon arrival and free of charge.
(...)
Hela referatet (Extern länk)
Läs eller hämta utlåtandet i sin helhet, på franska, spanska eller arabiska (Extern länk)
FN:s barnrättskommitté prickar Spanien för ogrundad åldersbedömning
En sjuttonåring från Guinea greps på en båt på väg till Spanien. Han berättade för Röda Korset och polisen att han var minderårig, men bedömdes utan någon undersökning som flera år äldre och sattes i förvar. Hans ombud kunde skicka efter och lämna in hans födelsebevis, men enligt spanska myndigheter bevisade det inget eftersom det inte innehöll foto eller fingeravtryck. Efter 52 dagar släpptes han men flyttades till en förläggning för vuxna. FN:s barnrättskommitté, som övervakar hur Barnkonventionen följs, konstaterar att bristen på procedur för åldersbedömning, avsaknad av god man och att ingen hänsyn togs till barnets id-handlingar innebär att Spanien har brutit mot konventionens artikel om att sätta barnets bästa främst. Genom att förse barnet med ett födelsedatum som inte stämde med hans officiella id-handling utan att ha försökt verifiera dokumentet, har Spanien också brutit mot artikeln om att respektera barnets identitet. Att han behandlades som vuxen var ett brott mot den artikel som handlar om skydd för barn som berövats sin familj. Kommittén ger en rad rekommendationer till Spanien om garantier för ensamkommande barn, inklusive en möjlighet till upprättelse för barn som fått sin ålder ändrad utan nödvändiga garantier för barnets rättigheter.
Hämta beslutet (Extern länk)
Referat på engelska från ELENA legal update (Extern länk)
Domstol: Tvivelsmålets fördel gör att en person bedöms som barn som behöver skydd
En pojke som är född i Afghanistan men har växt upp i Iran sökte asyl på grund av att han tagit avstånd från islam, att han är hazar och att han riskerar drabbas av det väpnade våldet i sin hemprovins. En medicinsk åldersbedömning visade att lårbenets nedre tillväxtzon uppnått slutstadiet, däremot inte visdomstanden. I Grekland hade han bedömts som barn och ombudet påpekade att hans sätt att svara visar att han är mycket ung. Han bedömdes dock som vuxen och asylskälen prövades mot hela Afghanistan. Avståndstagandet från islam bedöms inte som genuint och övriga skäl är inte tillräckliga. Migrationsdomstolen gör i flera delar samma bedömning. Men domstolen påpekar att om det fortfarande råder tveksamhet om åldern efter en medicinsk bedömning ska staten utgå från att den sökande är underårig, enligt EU:s asylprocedurdirektiv. Även av UNHCR:s riktlinjer framgår att barnets uppgivna ålder ska ges tvivelsmålets fördel i tveksamma fall. Därför bedömer domstolen att pojken är minderårig. Eftersom barn utan nätverk i Afghanistan är särskilt utsatta t.ex. för våld, barnarbete, utnyttjande och rekrytering riskerar han omänsklig eller förnedrande behandling. Domstolen beviljar uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.
Uppehållstillstånd för homosexuell man efter muntlig förhandling
En ung man hade först på ett sent stadium i asylproceduren berättat att han är homosexuell och skulle riskera förföljelse på den grunden om han utvisades till Afghanistan. Migrationsverket avslog med motivering att han inte förmått reflektera över sin läggning så som han borde med tanke på att homosexualiserat i hemlandet. Han har inte heller kunnat reflektera tillräckligt över sina känslor, tvivel och sin framtid. Migrationsdomstolen som hållit muntlig förhandling går igenom mannens beskrivning av hur han kom fram till sin läggning och orsakerna till att han försökt dölja den, bland annat på grund av inställningen hos kamrater och personal på boendet. Sammantaget är det en tydlig och detaljrik berättelse som innehåller reflektion och eftertanke. Mannen beviljas flyktingstatus och tre års uppehållstillstånd.
Domen innehåller förutom resonemang om beviskravet i denna typ av mål även ett utförligt avsnitt om tillämpning av EU-rättens krav på "benefit of the doubt" i fråga om ålderbedömning (ett resonemang som inte var till den sökandes fördel i detta fall). Vidare problematiserar domaren Migrationsverkets val att pröva skyddsbehovet mot varje del av landet för att en vistelseort inte kunde bevisas. Enligt domaren bör skyddsbehovet prövas mot den verkliga destinationen. Domen är dock inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.
Civil Rights Defenders kritisk till JK-beslut om medicinska åldersbedömningar
I maj 2019 lämnade Civil Rights Defenders och Asylrättscentrum in en anmälan mot staten till Justitiekanslern (JK). Fallet gäller en minderårig pojke som genomgått en bristfällig medicinsk åldersbedömning och fått sina mänskliga rättigheter kränkta i samband med en asylprövning. I onsdags kom beslutet från JK, som avslår begäran om skadestånd och inte riktar kritik mot staten.
- JK:s beslut visar hur svårt det är att få upprättelse för felaktiga asylbeslut, inte minst till följd av osäkra medicinska åldersbedömningar, säger Tilda Pontén, jurist på Civil Rights Defenders.
Pojken flydde ensam till Sverige och sökte asyl hösten 2015. Han genomgick en medicinsk åldersbedömning där tillväxten av hans visdomständer och knäled undersöktes. Rättsmedicinalverket bedömde att undersökningen talade för att han var 18 år eller äldre och hans ansökan om asyl avslogs.
Civil Rights Defenders och Asylrättscentrum menar att pojken fick en rättsosäker bedömning av sin ålder - vilket ledde till att han nekades asyl - och JK-anmälde staten. Som juridiskt ombud begärde organisationerna skadestånd eller ett erkännande om att han fått sina mänskliga rättigheter kränkta av Rättsmedicinalverket, Migrationsverket och migrationsdomstolen. Enligt artikel 3 i Europakonventionen ska Sverige garantera en rättssäker asylprocess som inte leder till att någon utvisas till ett land där det finns risk att allvarligt skadas.
Kritik mot JK:s beslut
(...)
Uttalandet med länkar till fallet och annan information om åldersbedömningar (Extern länk)
Granskning av metoden för medicinska åldersbedömningar
Regeringen har i dag beslutat tillsätta en granskning av den metod för medicinska åldersbedömningar som tillämpas av Rättsmedicinalverket inom ramen för asylprocessen. Syftet är att stärka grunden för med vilken säkerhet det går att bedöma om personer med okänd ålder sannolikt är över eller under 18 år med hjälp av Rättsmedicinalverkets tillämpade metod.
Bedömning av den sökandes ålder är en grundläggande del av asylprocessen. Om Migrationsverket bedömer att en sökande inte har gjort sannolikt att han eller hon är underårig genom skriftlig eller muntlig bevisning, och Migrationsverket därför överväger att fatta ett beslut som innebär att den asylsökande bedöms vara vuxen, är myndigheten skyldig att erbjuda den sökande att genomgå en medicinsk åldersbedömning. Medicinska åldersbedömningar inom ramen för asylprocessen genomförs av Rättsmedicinalverket på uppdrag av Migrationsverket. Frågan om en asylsökande är under eller över 18 år är av betydelse för hur asylärendet handläggs och för frågan om uppehållstillstånd. Åldern har även betydelse för mottagandet av den asylsökande.
Genomförandet av medicinska åldersbedömningar inom ramen för asylprocessen har varit föremål för diskussion. Det finns ingen metod för medicinsk åldersbedömning som exakt kan bestämma en individs ålder. Alla former av medicinsk åldersbedömning innehåller därför osäkerheter. Hur stora osäkerheterna är vilar på vetenskapliga studier.
För att granska och utöka kunskapsunderlaget för den medicinska metod som Rättsmedicinalverket tillämpar får en särskild utredare i uppdrag att att granska metoden, det aktuella vetenskapliga kunskapsunderlaget samt hur det utvecklats över tid.. I uppdraget ingår också att belysa frågan ur ett internationellt perspektiv.
Utredaren ska också ta fram ett utökat kunskapsunderlag för den aktuella metoden genom att se till att en eller flera forskningsstudier genomförs. Utredaren ska även bedöma hur detta bör återspeglas i myndighetens utlåtanden.
Utredare blir Maria Eka, chefsrådman i Förvaltningsrätten i Stockholm.
Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2024 och en första delredovisning av uppdraget ska lämnas senast den 11 juni 2021.
Hämta kommittédirektiv (Extern länk)
Sveriges Radio 20-06-11: Nu tillsätts utredning om medicinsk åldersbedömning (Extern länk)
Socialnämnden ska göra egen bedömning av ålder enligt kammarrätt
En ungdom som varit placerad i familjehem förlorade familjehemsplatsen och annat stöd från socialnämnden då han skrivits upp i ålder av Migrationsverket. Han begärde att beslutet skulle upphävas eftersom han nu hade sitt vaccinationskort som visar ålder och även hade fått ett läkarintyg som talade för att han var minderårig. Socialnämnden hävdade att det inte fanns någon anledning att ifrågasätta Migrationsverkets bedömning. Men i detta fall fanns inget utlåtande om åldern från Rättsmedicinalverket eftersom ärendet återkallats av Migrationsverket. Socialnämnden hade inte haft tillgång till Migrationsverkets underlag. Kammarrätten påpekar att Migrationsverkets åldersbedömning inte har någon rättsverkan utanför den processen. Varje myndighet ska ta ställning till den asylsökandes ålder inom ramen för sin verksamhet. Kammarrätten håller med om att Migrationsverkets bedömning har stor betydelse, särskilt om en medicinsk bedömning har gjorts. Därmed blir denna ofta styrande. Men eftersom konsekvenserna för den enskilde är stora måste socialnämnden åtminstone ta del av Migrationsverkets beslut och pröva underlaget. Målet återförvisas till socialnämnden.
Hämta domen i mål nr 2288-19 (Extern länk)
Rättsmedicinalverket om differentierad felmarginal vid medicinska åldersbedömningar
Svenska Läkaresällskapet är engagerad i frågan om medicinska åldersbedömningar och har bland annat ifrågasatt om de tillämpade metoderna (MR-knä samt tandröntgen) är vetenskapligt sunda samt om de medger tillräcklig precision. Till synes verkar Rättsmedicinalverket nu acceptera en differentierad felmarginal, och förhoppningsvis förändrar och förtydligar de sitt skrivsätt i utlåtandena.
Rättsmedicinalverket har regeringens uppdrag att utföra medicinska åldersbedömningar som en del i Migrationsverkets utredning om ålder. Det gäller asylsökande som enligt Migrationsverket inte lyckats göra det troligt att de är under 18 år.
Svenska Läkaresällskapet (SLS) har under flera år engagerat sig i frågan och ifrågasatt om de tillämpade metoderna för åldersbedömningar (MR-knä samt tandröntgen) är vetenskapligt sunda, om de medger tillräcklig precision samt det sätt som RMV i sina utlåtanden hanterar osäkerheten runt bedömningarna. Under 2018 uppvaktade SLS generaldirektören för RMV och erbjöd oberoende experthjälp, som RMV senare tackade nej till med hänvisning till att Justitiedepartementet skulle tillsätta en utredning. En utredning som såvitt känt ännu inte är tillsatt.
I juni 2019 läggs en skrivelse ut på RMV:s hemsida med titeln "Sammanställning av det vetenskapliga underlaget om medicinsk åldersbedömning av personer med manligt kön baserat på magnetkameraundersökning av knä- och tandröntgen".
Av denna skrivelse framgår att 19.7% av undersökta pojkar/män i åldern 17-18 år kan förväntas ha slutna tillväxtzoner i antingen tand eller knä, och därmed riskerar att bli felaktigt bedömda som att undersökningen "talar för" att vederbörande är över 18 år.
Tidigare har RMV angett en generell felmarginal på ca 10 % utan att tydliggöra hur man beräknat denna siffra. Mikael Sandlund, ordförande i SLS delegation för medicinsk etik kommenterar.
(...)
Läs mer (Extern länk)
The CRC condemns Spain's treatment of unaccompanied children
The United Nations Committee on the Rights of the Child condemned Spain for the violation of children's rights in two cases concerning age assessment of unaccompanied children. The Committee denounced the lack of legal guarantees and the insufficient consideration of the documentation provided by the applicants and ordered the provision of legal representation during age assessment and the compensation of the applicants.
The first case involved J.A.B., a Cameroonian national, who arrived to Ceuta in 2016. As he had official documentation issued by the authorities of Cameroon, he declined an age assessment, which has a significant margin of error. He was denied representation by a guardian or lawyer. The prosecutor refused to accept the validity of the documents and the applicant received a removal order.
The second case involved A.L., an Algerian national, who arrived to Almería, Spain by boat in 2017. Upon stating that he was a minor he underwent an age test, which estimated that he was "older than 19". A.L. was subsequently detained in the Detention Centre for Foreigners (CIE) of Aluche, Madrid, pending his return to Algeria. The NGO Fundación Raíces, who supported the applicant, received copies of his identity documents from his family in Algeria and submitted them to the Court of Instruction of Almería.
The Committee recalled the fundamental importance of age assessments to ensure the best interests of the child are met. In cases of uncertainty, the individual must be given the benefit of the doubt. With regard to legal representation, the Committee held that legal guardians or representatives are an essential guarantee during the age assessment process and its denial constituted a violation of their right to be heard and Articles 3 and 12 of the Convention of the Rights of the Child.
(...)
Läs mer (Extern länk)
European Database of Asylum Laws 19-05-31: Spain's age assessments for unaccompanied minors in violation of the Convention (Extern länk)
Court of Appeal rules the Home Office age assessment policy as unlawful
The Court of Appeal yesterday (23rd May) ruled that the Home Office's policy on deciding the age of young people seeking asylum is unlawful and must be rewritten, as it fails to ensure that children are not mistakenly treated as adults. In ordering the guidance to be revised, the judge stated that the term 'significantly over 18' was not sufficiently precise as to avoid huge differences in how it was applied, giving rise to the risk that children would be wrongly deemed adults and treated as such in the asylum system.
The judgment is a very important step in protecting unaccompanied children seeking asylum from being identified as adults; the Refugee Council works with many children in this situation and has been raising concerns for many years, both directly with the Home Office and through publicising the issue. We published Not a Minor Offence in 2012 and just last month participated in a BBC Newsnight investigation.
Responding to the judgment Refugee Council's Head of Children's Services Helen Johnson OBE said
"We got involved in this case because every day we see children who have been deemed adult under this Home Office policy, leaving them feeling unsafe, frightened and unsupported. We are very pleased that the Court of Appeal agreed with us that the current wording of the policy does not provide sufficient guidance to ensure that children are not wrongly treated as adults. This ruling means that the Home Office must be much more cautious before it makes this decision and we hope that revised guidance will put an end to these errors once and for all."
The challenge to the policy was the residual issue remaining in the case known as BF (Eritrea) who was represented by Scott Moncrief Solicitors and Matrix Law Chambers. The Equality and Human Rights Commission intervened.
(...)
Läs mer (Extern länk)
Refugee Council Policy Briefing: Age disputed young people in the asylum system (Extern länk till pdf-fil)
Home Office Guidance updated: Assessing age, Version 3 (Extern länk till pdf-fil)
Split Court of Appeal finds asylum seeker age assessment policy unlawful
It's not often these days that we see a positive result from the Court of Appeal, but just before the bank holiday two out of three Lord Justices declared that Home Office policy on assessing the age of asylum seekers is unlawful. The case is BF (Eritrea) v Secretary of State for the Home Department [2019] EWCA Civ 872.
The background is that, as the judgment explains, "the law requires a wholly different treatment of young asylum-seekers depending on whether they have passed their eighteenth birthday". The Home Office is not generally supposed to put children in immigration detention, for example.
Age assessment is something experts find notoriously tricky (even if the Daily Mail thinks it's a breeze). In this case, a chief immigration officer and Newport City Council thought that EF was an adult, perhaps as old as 26, but two independent social workers found that he was only 16. While the wrangling over EF's age went on, the Home Office threw him in detention.
Home Office guidance on Detention and temporary release said that asylum seekers who say they are under 18 will be accepted as a child unless one of several exceptions apply. One of the exceptions is:
Two Home Office members of staff (one of at least CIO/HEO grade or equivalent) have separately assessed that the individual is an adult because their physical appearance and demeanour very strongly suggests that they are significantly over 18 years of age and there is little or no supporting evidence for their claimed age.
The version of the guidance in force at the time was a little different, but the judgment addressed the lawfulness of the current edition as well. It also tackled the separate policy document on Assessing Age.
The Court of Appeal decided that both sets of guidance, "in both the current and the previous versions of those documents, are unlawful".
(...)
Läs mer (Extern länk)
Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.
Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.