fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Papperslösa, gömda och utvisade

Barn utan papper

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkiveringsdatum 201002:

Malmö Universitet 20-09-28:

Svårare sits för papperslösa barn i Sverige sedan 2015 till sidans topp

Medan politiken i Storbritannien är uttalat fientlig mot papperslösa, motiveras utvisningar i Sverige med ett humanitärt språkbruk. Men en jämförelse mellan de båda länderna visar att skillnaderna har minskat.

I avhandlingen "The politics of undocumented migrant childhoods: Agency, Rights, Vulnerability" har Jacob Lind jämfört situationen för papperslösa barn och familjer i Malmö och Birmingham.

"Ogästvänlig miljö"

I Storbritannien har under många år sjukvården och sociala myndigheter samarbetat tätt med gränspolisen. Även banker, hyresvärdar och arbetsgivare med flera kan bli straffade enligt lag om de har papperslösa personer som kunder, hyresgäster eller anställda.

Medan syftet i Storbritannien har varit att skapa en "ogästvänlig miljö" ("hostile environment") för att få papperslösa personer att lämna landet, är detta inte lika uttalat i Sverige. Här motiveras istället utvisningar med att det är för personens eget bästa.

- Det påstås till exempel i statliga utredningar att det är en humanitär insats att deportera personer. I Sverige säger vi "det är för ditt eget bästa som du ska åka hem", säger Jacob Lind.

Men Sverige och Storbritannien har närmat sig varandra under senare år, menar han. I Sverige skedde skiftet i samband med händelserna 2015 som följdes av den tillfälliga migrationslagen som försvårat för papperslösa och andra migranter. Sedan dess har även polisens befogenheter utökats och gränspolisen fått mer resurser.

Rättigheter som politiskt slagfält

Den 1 januari 2020 blev barnkonventionen lag i Sverige, vilket lyfts fram som en seger i många sammanhang. Men Jacob Lind visar i sin forskning att det inte går att ta för givet att detta endast innebär att barns rättigheter stärks i vårt samhälle.

(...)

Hela pressmeddelandet (Extern länk)

Hämta Jacob Linds avhandling "The politics of undocumented migrant childhoods: Agency, Rights, Vulnerability" (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.