fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Mottagande och bemötande av skyddssökande

Mottagande i andra länder och internationellt

Klipp från media

Länk till information från myndigheter och organisationer

Arkiveringsdatum 220619:

Sveriges Radio Ekot 22-06-09:

Ryssland/ Ukrainare som flyr till Ryssland granskas vid gränsen - "en del grips" till sidans topp

Ukrainska flyktingar vittnar om att de utsätts för så kallad "filtrering" när de flyr till Ryssland från kriget. Många hålls kvar och försvinner.

Det finns särskilda läger nära Ukraina där flyktingar hålls kvar, blir avklädda, eventuella tatuering kontrolleras, mobiler söks igenom, fingeravtryck tas.

Nu vittnar flyktingar i Estland att även gränsvakter filtrerar dem, som vill lämna Ryssland. 70 flyktingar per vecka släpps inte igenom gränsen, enligt volontäruppgifter.

- Problemet är vid ryska gränsen för de släpper inte igenom alla och en del grips, berättar 32-åriga Olga, som med make och tre barn tog sig från Mariupol via Ryssland till Tallinn i Estland i mars.

(...)

Hela inslaget (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Sveriges Radio Ekot 22-06-10:

Estland/ 2 000 ukrainska flyktingar bor på estnisk kryssningsfärja till sidans topp

Estland har tagit emot 41 000 ukrainska flyktingar. Nästan 2 000 av dem bor på en kryssningsfärja i Tallinns hamn.

"Det är en stor utmaning, det är mycket svårt. Vår maximala kapacitet är 2 100 och vi har nu runt 1 900, men varje dag kommer 40 nya och väldigt få lämnar färjan, för de kan inte hitta något annat boende", säger Katri Link, färjebolaget Tallinks kommunikationschef och nu ansvarig för flyktingarna, som bor på färjan Isabella i hamnen i Tallinn.

Många har redan ordnat jobb och skola i land för sina barn. "Min dotter har satt barnen i skola, en i första och en i fjärde klass, de fick börja en klass lägre för att de inte kan estniska och vi vill absolut inte ha dem i en ryskspråkig skola", berättar Ljudmila, som flydde från Charkiv med dotter, två barnbarn och ytterligare en släkting.

Hela inslaget (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

You can't evict Solidarity 22-06-14:

Grekland/ Criminalisation at new level: Young woman faces trial for attempted suicide till sidans topp

/Asylnytt: trial postponed, see link for updated article/

Statement of the initiatives CPT Aegean Migrant Solidarity, borderline-europe e.V. and You can't evict Solidarity

On 22 June 2022, a 27-year-old woman who, in desperation, attempted to self-immolate in the notorious Moria 2 camp on the Greek island of Lesvos, now faces trial for arson.

On 21 February 2021, the heavily pregnant M.M. had attempted to take her own life by setting herself on fire at the new Mavrovouni Reception and Identification Centre (RIC) (also called Kara Tepe or Moria 2) on Lesvos. The neighbouring residents in the camp rescued her from the burning tent and extinguished the fire with water bottles and towels. M.M. suffered injuries all over her body and was taken, under guard, to hospital.

However, even more cruel than the burns: instead of providing help and psychological care to the traumatised family, M.M. was charged with 'arson with intent', 'endangering life and the objects of others' as well as with 'damage of an object of common utility by means of fire' after the incident.

At the time of the desperate act, M.M. had already been living with her husband and three small children in the camp "Moria 2" for more than five months under inhuman conditions. The situation in the camp was catastrophic in the winter of 2020/21. The area is close to the sea and completely unsuitable for living: The tents repeatedly collapse or are flooded due to strong winds and heavy rain. There is a lack of medical care, privacy, electricity, running water, hot showers, functioning toilets and other hygiene facilities. As if this were not enough, on 23 January 2021, the Greek government publicly confirmed that dangerous levels of lead had been found in soil samples.

(...)

Hela uttalandet med uppdatering (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 220607:

SvT 22-05-27:

Rwanda/ Rwanda planerar för asylsökande - från Storbritannien till sidans topp

Hotel Desirs verksamhetschef Jackie Uwamungu visar runt på hotellet som Rwandas regering valt ut. Swimmingpoolen glittrar och utsikten över Kigali är hänförande.

- Vi har yogamattor, massageanläggning och kan anpassa oss efter vilka behov de än har, säger verksamhetschefen Jackie Uwamungu.

Det märks att Rwanda politiska ledning är mån om att visa upp för omvärlden att man kommer att ta väl hand om de asylsökande som Storbritannien skickar.

Avtalet innebär att asylsökande skickas till Rwanda där en asylprocess sker, men Storbritannien står för kostnaden.

Långvarig kritik

Det ligger 1,5 miljarder kronor i potten för Rwanda. Välbehövda pengar eftersom Rwandas fleråriga tillväxt vänt ner med besked.

(...)

Hela inslaget (Extern länk)

SvT Utrikes 22-05-27: Ripås om flyktingavtalet: Rwanda skaffar sig diplomatiskt kapital (Extern länk)

TT / AB 22-06-01: Migranter skickas till Rwanda i juni (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

AYS 22-05-19:

Grekland/ AYS Special from Greece: 43 Million Euros for no water till sidans topp

After the Closed Controlled Access Centre (CCAC) in Samos officially opened in September 2021, it was stated that material conditions would at least improve in the facility financed by 43 million euros of EU money. However, within weeks of the opening, it was already clear that many things were lacking and/or dysfunctional, with residents stating that they felt as if they were in prison.

The camp has now been operational for seven months and has a current population of roughly 400 people - a fifth of the structure's full capacity. Despite this, the running water supply in the camp for residents has been restricted for the last 13 days due to a technical fault. The water needs to be pumped to the site due to its elevated and remote position - a problem they were always aware of.

In place since the 6th of May, the tap water supply is limited to only two hours per day (8-9am and 7-8pm) with many people stressing that it isn't even working during the designated hours.

While General Secretariat for the Reception of Asylum Seekers, Manos Logothetis, states that the 'pump' has malfunctioned and is difficult to replace, the current limitation of the water supply is directly restricting the water for people to drink and use to cook, as well as the supply to the showers and toilets. The lack of water raises serious hygiene and health concerns.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 220429:

AYS 22-04-25:

Libyen/ 541 people arrested by the Libyan authorities - back to detention and abuse? till sidans topp

On April 24, Libyan police arrested 541 people on the move in the city of Misurata, east of the capital Tripoli, according to the media.

As reported by the director of the centre, Abdussalam Alewan, the arrested people, whose nationalities are unknown, have been taken to the Tariq al-Matar detention centre in Tripoli, where they will remain until deported to their countries. More on this here, but we didn't hear about this in western headlines.

And the ones who do, face danger and prosecution, mentions Sally Hayden, journalist and author of 'My First Time, We Drowned: Seeking Refuge on the World's Deadliest Migration Route', in an article on Open Democracy.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

SvT Utrikes 22-04-23:

Israel/ Stor skillnad på hur ukrainska flyktingar tas emot i Israel till sidans topp

Israel har hittills tagit emot över 21 000 flyktingar från Ukraina, men det har varit stor skillnad på hur flyktingarna har bemötts. Medan vissa har välkomnats med öppna armar, har andra fått kränkande behandling - eller inte släppts in alls.

Av de över 21 000 flyktingar som hittills kommit från Ukraina har ungefär 7 000 rätt till medborgarskap enligt israelisk lag.

(...)

Hela inslaget (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Dagens Nyheter 22-04-18:

Tyskland/ Engagemanget för flyktingarna väcker minnen från 2015 till sidans topp

"Vi klarar det", sade Angela Merkel. Hösten 2015 blev den tyska välkomstkulturen världskänd. Sedan skärptes reglerna och flyktingmottagandet minskade.

Nu står volontärerna återigen redo på tyska tågstationer. Hur länge kommer engagemanget att hålla i sig?

Tio dagar efter att Vladimir Putin inlett sitt anfallskrig mot Ukraina tar Okbah Alherafi med sig te och kakor och åker till ett flyktingboende i utkanten av staden där han bor. Han och några andra volontärer driver ett språkkafé, dit människor kommer för att öva på sin tyska. Nu välkomnar de staden Bielefelds nyaste invånare - de som flytt från Ukraina - dit.

- Jag vet precis hur det är att tvingas lämna sitt hemland. Den tyska befolkningen känner stort medlidande med de som flytt, men det är en helt annan sak när du har upplevt samma sak själv, säger Okbah Alherafi.

I juli 2015 klev den då 22-åriga syriern av ett tåg på centralstationen i Frankfurt. Det blev slutet på en drygt fyra veckor lång flykt från hemlandet. Okbah Alherafi färdades i en gummibåt över Medelhavet och gick till fots genom skogar i Serbien, Ungern och Österrike.

2015 blev han en av 476 649 personer som sökte asyl i Tyskland.

Bilderna från tyska tågstationer där volontärer står redo att välkomna flyktingar från Ukraina väcker minnen hos dem som upplevde mottagandet 2015. Då som nu bidrog frivilliga med mat och kläder, började organisera samhälls- och språkundervisning.

- Vi har klarat så mycket. Vi klarar det här, sa Angela Merkel om mottagandet, den 31 augusti 2015.

Frasen "Wir schaffen das" - vi klarar det - fick vingar. Den tyska så kallade välkomstkulturen blev världsberömd.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

TT / Squid 22-04-17

Polen/ Frivilliga insatser gör skillnad för flyktingarna till sidans topp

Martin Kunze är samordnare vid flyktingcentret i byn Mlyny i Polen. Hans frivilligorganisation har med bussar och minibussar kört tusentals ukrainska flyktingar till Tyskland de senaste veckorna.

- Det här hade inte fungerat alls utan frivilliga, säger han.

De tusentals ukrainska flyktingar som Dresdenbaserade Mission Lifeline har kört till Tyskland är en liten rännil i ett flöde av uppskattningsvis 4,5 miljoner ukrainare som flytt till EU.

Tidigare var Martin Kunze baserad i Slovakien, men verksamheten fokuserar nu på personer som kommer in i sydöstra Polen.

- Vi erbjuder även tillfälliga bostäder i Tyskland i bland annat Hannover, Leipzig eller Dresden, säger Kunze.

Flyktingcentret i Mlyny ligger i typisk polsk landsbygd: småbyar, enstaka kyrkor, enklare verkstadsindustrier och jordbruk. En stor motorväg, där det är 140 kilometer i timmen som gäller, klyver landskapet.

Privata initiativ

Mission Lifeline bildades i kölvattnet av flyktingkrisen 2015. Det började med fartyget Lifeline, som räddade människor på flykt på Medelhavet. Sedan dess har de även hjälpt till att organisera transporter från Afghanistan.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Sveriges Radio 22-04-26:

Moldavien/ Serghei fyllde sin sportklubb med flyktingar till sidans topp

Redan när Ryssland startade kriget mot Ukraina 24:e februari mobiliserades frivilliga krafter i grannlandet Moldavien för att hjälpa flyktingar.

Ett arbete som engagerar, inte bara de vanliga hjälporganisationerna, utan sådana som Sportklubben Kangaroo, som fyllde sina squashbanor med sängar för flyktingar och ordnade transporter för flyktingar från gränsen.

- Så redan på kvällen den 24:e när kriget hade startat ordnade vi evakuering av fyra familjer från Dnipropetrovsk, berättar Serghei Durlestean, grundare av squash och sportklubben Kangaroo i Chisinau.

Han visar runt inne klubbens lokaler där sängar och madrasser fortfarande står uppställda, men flyktingarna har åkt vidare. Under några intensiva veckor slussade Durlestean och hans medhjälpare på klubben vidare över 10 000 flyktingar från Ukraina.

Det fattiga Moldavien gränsar till Ukraina och tog de första veckorna av krig emot över 400 000 flyktingar. En majoritet av dem fortsatte vidare med hjälp av sådana som Durlestean.

- Den tredje dagen insåg vi att den här lokalen inte räckte, vi har en större klubb, så vi körde människor dit. Så många av våra medlemmar körde människor från gränsen, berättar han medan vi går genom lokalen där racketar och priser hänger på väggarna. Vi går ut för att åka till klubbens större lokal, som precis hade byggts klart.

Han fjärröppnar dörrarna på en guldfärgad Porsche Cayenne inne på gården och ser genast min lite förvånade blick, fylld av frågetecken kring både klubben och honom. Inne i bilen förklarar han.

- Tro inte att jag har en så dyr bil, jag har en helt annan bil, men killar från Ukraina har gett oss den här bilen för att vi ska kunna köra flyktingar från gränsen. Vi och bilen är mycket välkänd där vid gränsen av både gränsvakter, tullare och polis, förklarar Serghei när han kör iväg.

(...)

Hela inslaget (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 220413:

Blankspot 22-04-08:

Turkiet/ Dagbok från flykten: Att lära barn engelska ger mening till sidans topp

I veckan blev en lärare som försökte fly vidare till Europa fångad av polisen. Det gör att Mohammad nu måste jobba ännu hårdare med att lära barn som lever på flykt engelska.

Jag har skrivit förut om skolan vi ordnade för barnen. Ismael och jag bestämde oss när vi såg att flyktingbarnen från Afghanistan inte fick gå i skolan här i Turkiet för att lära dem engelska i rummet vi hyrde.

Ibland har jag undervisat och ibland Ismael. Vi har haft kurser i både engelska och persiska. Men för några dagar sedan beslutade sig min vän och "lärarkollega" Ismael för att försöka ta sig vidare.

Efter några dagars ovisshet har jag nu fått veta att han sitter i turkiskt förvar och väntar på att utvisas.

Jag förstår att han försökte - men jag har nu alla lektioner själv. Jag gör så gott jag kan med att lära de små barnen engelska. Det är kunskaper som ingen kan ta ifrån dem och som de kommer att ha med sig i livet. De små barnen lämnade Ghazniprovinsen innan de ens hann lära sig persiska och har växt upp Turkiet. Det enda liv de känner till är flyktingens.

Skolan betyder mycket för mig och sedan Ismael försvann så betyder den ännu mera. Krig är en sak. Flykt likaså. Men när jag hör om hur flickorna i Afghanistan nu inte ens får gå i skolan så känner jag en sådan hopplöshet. Ett sådant mörker.

Tusentals barn flyr nu också Afghanistan. De flesta av dem kommer inte att kunna gå i någon skola i Iran eller Turkiet utan få jobba hårt för att överleva. Många av dem kommer att få uppleva hur hårt livet i Iran är för flyktingarna. De kommer att få se hur illa behandlade de blir.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

SvT Utrikes 22-04-10:

Serbien/ Kritiska ryssar flyr till Serbien - möts av Putinanhängare till sidans topp

Serbiens kopplingar till Ryssland har gjort Belgrad till en attraktiv destination för ryssar som fått nog av Putinregimen och söker sig utomlands. Men landet är delat inför Rysslands agerande.

Framför statyn av en ridande prins Mihailo på republikens torg i Belgrad står Peter Nikitin och förbereder dagens manifestation mot kriget i Ukraina. Han ställer fram olika flaggor på montern, intill varandra står en ukrainsk, en serbisk och en rysk flagga. Själv är han ursprungligen från Ryssland men har bott i Belgrad i sex år.

- Det är en stor, växande grupp ryssar här i Belgrad och av dem jag känner finns det inte en enda som inte är 100 procent för Ukraina och 200 procent mot det här kriget. Vi har alla familjer och vänner där, hela vår civilisation kommer från Kiev och därför kan vi inte vara tysta. Vi måste visa vårt stöd för Ukraina, säger Peter Nikitin.

Ryssland en viktig partner

(...)

Hela inslaget (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Vårt Europa blogg 22-04-09:

Grekland/ Verkligheten bakom migrationsministerns "en strikt men rättvis" asylpolitik till sidans topp

/Utdrag:/

På internationella kvinnodagen den 8 mars 2022 skickade 27 civilsamhällesorganisationer verksamma inom området asyl och migration i Grekland ett öppet brev till EU-kommissionären Ylva Johansson om att Grekland systematiskt inte följer EU:s Asylprocedursdirektiv när de nekas söka asyl med hänvisning till att de har vistats i säkert 3e land - Turkiet. Artikel 38(4) i direktivet rör när det tredje landet inte tillåter den sökande att komma in på sitt territorium. Då ska medlemsstaten följa direktivets grundprinciper och garantier och själv säkra att personen ges tillgång till asylproceduren och bedöms enligt sina skyddsskäl. Detta är enligt brevet också infört i grekisk lag.

Brevet ger detaljer. Turkiet har inte tagit tillbaka några sedan mars 2020 men Grekland fortsätter systematiskt att använda säkert 3e land-konceptet, nu utökat med ett regeringsbeslut 2021, som gäller flyktingar från fem nationaliteter - Syrien, Afghanistan, Somalia, Pakistan och Bangladesh, dvs majoriteten av alla skyddssökande. De får order att söka asyl i Turkiet och återvända dit, vilket inte går. 6.424 asylansökningar avfärdades under 2021 som omöjliga att göra med hänvisning till säkert 3e land-konceptet - mer än dubbelt fler än året innan.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

Se även:

Vårt Europa 22-04-10: En kanske behövlig kort bakgrund till dagens Grekland och människor på flykt (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 220404:

Sveriges Radio Ekot 22-03-24:

USA/ USA tar emot upp till 100 000 flyktingar från Ukraina till sidans topp

Till följd av Rysslands krig i Ukraina kommer USA att ta emot upp till 100 000 ukrainska flyktingar.

Ytterligare en miljard dollar, omkring 9,5 miljarder kronor, ska också ges i humanitärt stöd till de som drabbats av kriget.

Stödet kommer att bestå av mat, tak över huvudet, rent vatten, medicinska förnödenheter och "annat slags stöd", enligt ett pressmeddelande från Vita huset.

Hela inslaget (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

TT / Nyheter24 22-03-27:

Litauen/ Hjälpviljan stor i Litauen men framtiden oroar till sidans topp

I Litauen engagerar sig folk för att hjälpa de många ukrainska flyktingar som kommer till landet. Men oron finns över vad som händer om kriget fortsätter och flyktingströmmen inte avtar.När jag är här koncentrerar jag mig på jobbet, men när jag kommit hem sköljer allting över mig, säger Vilte, en av Röda Korsets volontärer, till TT:s utsända i Vilnius.

Hittills har ungefär 25 000 ukrainska flyktingar, därav 11 000 barn, registrerat sig i Litauen.

Troligtvis är mörkertalet stort, då många ukrainare har släkt eller vänner i Litauen och inte registrerat sig hos landets myndigheter.

Enligt landets utbildningsdepartement förbereder man sig på att kunna ta emot 30 000 ukrainska barn i de litauiska skolorna.

På Röda Korsets nyöppnade flyktingmottagning i Vilnius råder febril aktivitet. Utanför centret, som är inhyst i en idrottshall i ett bostadsområde i stadens utkant, stannar med jämna mellanrum bussar för att släppa av ännu en grupp människor som flytt kriget i Ukraina.

De flesta är kvinnor och barn, och många bär på väskor, plastpåsar eller svarta sopsäckar när de möts av en grupp volontärer från Röda Korset i den stora hallen.

Flyktingströmmen från Ukraina till Litauen ökar snabbt, vilket gör att frivilligorganisationer utökar sin verksamhet. Röda Korset driver nu fem flyktingmottagningar på olika platser i landet - och hjälpbehovet är stort, enligt Luka Lesauskaite, presstalesperson för hjälporganisationen i Litauen.

- Människorna som kommer hit har ofta ingenting, inte ens en tandborste. Många av dem är rädda och vet inte vart de ska ta vägen eller vad de ska göra, säger hon till TT.

Får betalt för att ta emot flyktingar

Hittills har ungefär 25 000 ukrainska flyktingar, varav 11 000 barn, registrerat sig i Litauen, men mörkertalet är troligtvis stort.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Dagens Nyheter 22-04-02:

Tyskland/ Olika regler för ukrainska flyktingar och asylsökande väcker ilska i Tyskland till sidans topp

Den som flytt till Tyskland får arbeta, tillgång till språkundervisning och möjlighet att själv välja var hen vill bo. Om personen kommer från Ukraina.

För flyktingar från andra länder gäller andra regler.

Skillnaderna väcker skarp kritik från asylsökande och hjälporganisationer.

- Vi är också flyktingar, säger Noushin, 29, från Iran.

Varje dag, i flera veckors tid, har tusentals människor på flykt undan kriget i Ukraina rest från Polen till centralstationen i Berlin. Den som kan ordna sovplats på egen hand behöver inte registrera sig, utan kan resa vidare gratis genom landet. Andra kan få möjlighet att övernatta hos privatpersoner eller på något av myndigheternas tillfälliga boenden.

Det så kallade massflyktsdirektivet, som EU nyligen aktiverade för första gången, ger flyktingarna från Ukraina möjlighet att bo, arbeta och gå i skolan i ett EU-land, utan att först göra en asylansökan. Målet med direktivet är att undvika att migrationsmyndigheterna blir överbelastade, och att snabbt och obyråkratiskt kunna ge många flyktingar hjälp.

Dominik Hüging, som arbetar på ett asylboende i Münster i västra Tyskland och är aktiv i hjälporganisationen GGUA Flüchtlingshilfe, tycker att det är rätt sätt att hantera situationen.

- Det här motsvarar mitt drömscenario för hur flyktingar ska tas emot. Det visar att det är möjligt. Men det visar också att det var ett medvetet val att behandla andra människor på ett annat sätt, säger han.

Massflyktsdirektivet gäller enbart människor som flytt från Ukraina. Medan flyktingar fortsätter att komma med tåg från Polen till Tyskland skickas andra tillbaka i motsatt riktning.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

SvT Nyheter 22-03-24:

Polen/ "Efter bara några veckor har Olena ordnat både jobb och skola åt sina barn" till sidans topp

Jag kunde inte glömma Olena. Hon stod med sina fyra barn på en åker, de hade just korsat gränsen till Polen. Medan hon svepte in barnen i gula filtar som hon fått av volontärer grät hon häftigt. Och där lämnade vi dem vid vägrenen, efter en intervju. Journalistens ständiga etiska dilemma, " jag fick min story, hejdå!".

Hennes man hade sagt "du måste sätta er i säkerhet. Jag stannar och försvarar Ukraina". Hon hade knappt fått med sig nåt insulin till sina två diabetessjuka barn.

Olena sa att en okänd man skulle köra dem dit de ska bo. Vi önskade dem lycka till.

Fyra veckor senare kör vi in på en gårdsplan i den lilla staden Siedice, framför huset växer ett enormt valnötsträd. Det är den första varma vårdagen.

Hon är klädd i samma gråa långkofta som för en månad sedan. Hon är inte lika blek. Här bor hon på ett litet pensionat med fem andra ukrainska mammor och 13 barn.

Det är Leshek Andzhejews som äger pensionatet. Han verkar blyg men berättar om hur hans hustru dog i en hjärtattack för bara två månader sedan. Hur han fick idén att erbjuda rummen till ukrainska flyktingar.

Han berättar att han gillar att det är liv i huset, att kvinnorna lagar mat och bjuder in honom.

- Vi hjälper varandra. De får stanna så länge det krävs, säger han.

(...)

Hela inslaget (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Sveriges Radio Ekot 22-04-01:

Ungern/ Tvivel på Ungerns nya generositet mot flyktingar till sidans topp

Ungerns regering framhäver just nu att landet är ett av de mest generösa mottagarländerna för flyktingar från Ukraina.

Men kritiker hävdar att regeringens siffror döljer att många inte stannar utan bara använder Ungern som transitland.

Syftet med asylpolitiken är fortfarande att inga flyktingar ska komma till Ungern, hävdar Marta Pardavi vid Helsingforskommittén i Budapest.

Hela inslaget (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

ECRE News 22-04-01:

Grekland/ Guarantees of capacity for Ukrainians while the situation remains dire till sidans topp

The Greek government is welcoming Ukrainian refugees, guaranteeing reception capacity and support, while the situation for asylum seekers and refugees in camps across Greece remain dire and support is lacking. The Greek National Transparency Authority found "no evidence to corroborate" mounting evidence of pushbacks from Greece.

According to authorities by 25 March a total of 14,429 Ukrainian refugees including 4,580 children had crossed the border to Greece. On March 25 alone, 278 Ukrainian refugees entered, of which 74 were children.

Greek authorities have applied an unusually welcoming approach to the specific group of refugees from Ukraine and Minister of Migration and Asylum, Notis Mitarakis recently stated "We are ready for the hospitality arrangements. And we are ready to register people and provide them with temporary protection". According to the minister: "The national reception system has the immediate availability of 15,000 beds" - a capacity that can be upgraded to 30,000.

Greek authorities have prepared a container camp for those arriving from Ukraine through the Bulgarian border: "open 24 hours with staff from the nearby camps. Once they enter we provide them with pamphlets with numbers they may need, we give the cell-phone cards, we provide them with any information they might need".

Further, initiatives include an electronic pre-registration platform allowing personalised appointments at the Asylum Service Offices, a dedicated jobsite and a website with relevant information. While, Mitarakis has labelled people arriving from Ukraine "real refugees," leading politicians have defined asylum-seekers from the Middle East or Africa as "illegal immigrants," and the differential 'welcome' reportedly creates tension and frustration among other groups.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

ECRE News 22-04-08: Greece: Solidarity with Ukrainians have sparked no change for other people in need of protection (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Sveriges Radio Ekot 22-03-30:

Rumänien/ Rumänien förbereder för fler flyktingar - hoppas på stöd från EU till sidans topp

Runt 600 000 människor har korsat gränsen från Ukraina till Rumänien sedan invasionen och Rumänien förbereder nu sig på ett ökat tryck.

Appar har utvecklats för att förmedla bostäder och regeringen stöttar familjer ekonomiskt som tar emot flyktingar. Nu undersöks också om Rumänien kan få hjälp från EU-fonder.

"Det är vår plikt att hantera den humanitära krisen så länge det behövs", säger Raed Arafat vid det rumänska inrikesdepartementet till Ekot.

Hela inslaget (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 220324:

Sveriges Radio Studio Ett 22-03-23:

Rumänien/ "Tusentals flyktingar varje dygn till Rumänien" till sidans topp

Genom Rumäniens största gränspassage in i Ukraina i staden Siret skickas förnödenheter från EU in till behövande.

Flera tusen flyktingar passerar in i Rumänien varje dygn, enligt Beatrice Janzon, utrikeskorrespondent på Sveriges Radio.

EU:s gränssamarbete Frontex är på plats för att motverka människohandel och FN utbildar folk i hjälparbete.

Hela inslaget (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 220316:

TT / AB 22-03-13:

Storbritannien/ Britter ska öppna sina hem för ukrainare till sidans topp

Britter ska kunna ta emot flyktingar i sina hem under upp till tre år. Det nya initiativet "Homes for Ukraine" (hem för Ukraina) är tänkt att göra det möjligt för tiotusentals människor på flykt att jobba och få vård och utbildning även om de inte har familjeband till Storbritannien, meddelar Michael Gove, som bland annat är bostadsminister.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

AYS 22-03-06:

Österrike/ Unaccompanied children in Austria: "It's the beginning of a new crisis." till sidans topp

In Austria, asylum applications by unaccompanied children shot up last year. Between incapacity and lack of political will, the country seems unable to cater for these children. Left with little hope, a lot of them end up "disappearing".

One day last spring, a 15-year-old boy named Mohammed was separated from his family somewhere in the forests of eastern Croatia. That day the large Afghan family of about ten, including babies and older adults, had crossed over the border from Bosnia into EU-member state Croatia in a bid to seek asylum in Western Europe. But the family was caught by Croatian police officers in the forest. In the confusion, Mohammed got separated from his relatives, who were pushed back to Bosnia.

The teenager, however, managed to press on, reaching Austria via public transport and walking. He applied for asylum and waited for his family to join him, according to his relatives.

Mohammed is just one of thousands of unaccompanied minors, or UAMs, who have sought asylum in Austria. While recent data shows that UAM arrivals increased in many European countries last year, in Austria the numbers shot up exponentially.

While just over 150 children applied for asylum there in January 2021, by November that number had reached 1,060 children - a roughly 600% increase. Other EU countries saw only minor increases in such applications. (Europe-wide data is only available through November 2021.) All asylum applications in the EU increased slightly last year after slumping in 2020 due to Covid-19.

Amid the sharp rise in refugee children arrivals, asylum experts in Austria fear that the vulnerable youths are arriving to a country that is ill-equipped to care for and integrate them, and at a time when the political winds have shifted against migration as Europe shores up its borders against incoming refugees.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

TT / Nyheter24 22-03-12:

Polen/ Polska vändningen - nu välkomnas flyktingar till sidans topp

Ukrainakriget har utlöst den snabbast växande flyktingkrisen i Europa sedan andra världskriget. Då öppnar det annars migrationsfientliga Polen upp för miljontals personer i nöd. Jag är positivt överraskad över polackerna, säger volontärarbetaren Marcin Grabiec.

- Vi måste springa in, när tåget kommer har vi åtta minuter på oss att dela ut allt och sedan hoppa av, säger Marcin Grabiec till TT:s utsända.

Mackor, vattenflaskor och hygienprodukter som blöjor och våtservetter är redan uppdelade i vita plastpåsar. Volontärer som Marcin Grabiec hämtar dem under ett tält utanför tågstationen i Rzeszow, staden cirka tio mil från Ukrainas gräns som kommit att bli en knutpunkt i Polens massiva flyktingmottagande. Sedan rusar de till perrongerna så fort ett tåg österifrån närmar sig för att dela ut förnödenheter till de som ska fortsätta resan.

Flyktingarna som stiger av får hjälp av andra volontärer en bit bort, inne i stationsbyggnaden.

- Ska jag vara ärlig så är jag positivt överraskad över polackerna, säger Marcin Grabiec.

Helomvändning

Landet är inte känt för en generös migrationspolitik. För bara några månader sedan, i november, använde polska gränsstyrkor vattenkanoner och pepparsprej mot de migranter som försökte korsa gränsen från Belarus.

En opinionsundersökning av det polska analysinstitutet Ibris gjord på uppdrag av polska medier i augusti förra året visade att en majoritet polacker, nästan 55 procent, inte tyckte att landet skulle ta emot några flyktingar eller migranter under den dåvarande gränskrisen. Nästan hälften, 47 procent, tyckte att Polen borde bygga en mur längs gränsen till Belarus.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Sveriges Radio Ekot 22-03-13:

Polen/ Tusentals volontärer hjälper flyktingarna som kommer till Polen till sidans topp

Polen har på bara ett par veckor tagit emot 1,5 miljoner människor från grannlandet Ukraina.

Medan regeringen anklagas för passivitet ser tusentals volontärer till att folk får mat och någonstans att sova.

"Hur länge det här kan fungera vet jag inte, men jag är stolt över vad vi polacker gör just nu" säger Jarek Bosacki som precis lämnat kartonger med filtar och mat på centralstationen i Warzava.

Hela inslaget (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Sveriges Radio Studio Ett P1-morgon 22-03-07

Slovakien/ Flyktingströmmen sätter press på Ukrainas grannländer till sidans topp

Sedan den ryska invasionen av Ukraina har över en miljon flyktingar kommit till Polen. Och enligt Moldaviens utrikesminister Nicu Popescu har Moldavien tagit emot över 200 000 flyktingar och är nu nära en ekonomisk och samhällelig kollaps.

Men också mindre omtalade Slovakien har fått ta emot en stor mängd flyktingar.

Hör Ekots utsända i Slovakien, Samuel Larsson.

Hela inslaget (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Sveriges Radio Ekot 22-03-07:

Ungern/ Flyktingarna strömmar in i Ungern: "Lämnat allt" till sidans topp

För sju år sedan sköt man tårgas mot syriska flyktingar, nu strömmar flyktingarna från krigets Ukraina in i Ungern där frivilligorganisationer väntar.

"Vi fick visum igår, på en dag", säger Xenia som ska vidare till Israel. Hennes fyraåring Alyssa sitter på bänken och klämmer på Khauf, ett gult pipande mjukisdjur.

Samsom, ursprungligen från Nigeria, har flytt från Odessa till Budapest. Han har inte stött på någon diskriminering, men vill inte stanna i ett "främlingsfientligt land" och ska därför försöka ta sina barn till Irland.

Hela inslaget (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

TT / AB 22-03-10:

Moldavien/ "Otrolig värme" mot flyktingar i Moldavien till sidans topp

Moldavien har redan fått in ukrainska flyktingar motsvarande tio procent av det lilla grannlandets befolkning.

- Det här är bara början på en väldigt svår situation, är jag rädd, säger Sveriges ambassadör Katarina Fried.

Det är både litet och fattigt, ungefär som tre gånger Skåne till ytan. Men Moldavien måste ändå nu ta ett stort ansvar när miljoner människor flyr i panik undan Rysslands anfallskrig i Ukraina.

- Moldavien är väl det land som tagit emot flest flyktingar i förhållande till sin befolkningsmängd. Det var redan tidigare ett av Europas fattigaste länder, och är under väldigt hårt tryck just nu, säger Katarina Fried i telefon från huvudstaden Chisinau.

Enligt de senaste siffrorna Fried sett har 260 000 ukrainska medborgare, plus 30 000 med andra medborgarskap, flytt in i Moldavien sedan krigsstarten. Många har fortsatt till andra länder, men över 100 000 är kvar. Relativt sett är mängderna i praktiken utan motstycke i modern tid i Europa.

- Ska man jämföra det med Sverige är det en omfattning som hade varit svårt även för vårt land att klara av, säger Katarina Fried.

Öppnar sina hem

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

SvT Utrikes 22-03-13:

Moldavien/ Moldavien vädjar om stöd för att ta emot flyktingar till sidans topp

De som nu flyr Ukraina tillhör allt mer utsatta grupper, enligt UNHCR.

Samtidigt larmar Moldavien, som tagit emot flest flyktingar i förhållande till folkmängd, om en hotande humanitär katastrof.

Nästan 300 000 flyktingar har tagit sig över gränsen till Moldavien, Europas fattigaste land.

(...)

Hela inslaget (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 220304:

Sveriges Radio Ekot 22-02-24:

Östeuropa/ Ukrainas grannländer sa nej till syrier - välkomnar ukrainare till sidans topp

Miljoner människor kan tvingas på flykt i händelse av en fullständig rysk invasion - och Ukrainas fyra grannländer Polen, Ungern, Rumänien och Slovakien förbereder sig nu på det värsta.

Samma länder sa under flyktingkrisen 2015 nej till att ta emot flyktingar från Syrien - men förbereder sig nu för att ta emot människor som flyr från Ukraina.

"Det finns en stark solidaritet med Ukraina och ukrainare som tvingas fly kommer vara välkomna till EU:s länder", säger EU:s migrationskommissionär Ylva Johansson.

Hela inslaget (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

ECRE 22-02-18:

Litauen/ EU Eastern Borders: "Disastrous" reception conditions in Poland and Lithuania till sidans topp

Thousands of people remain stranded in Polish and Lithuanian reception and detention facilities, where conditions are "worse than prisons". Human rights commissioners from both Poland and the Council of Europe have spoken out against pushbacks to Belarus - a violation of international and EU law. Since the summer, Latvia has gone to lengths to militarise its border with Belarus. Whilst noting a moderate increase in irregular border crossing attempts, Latvia - alongside other eastern EU states - has declared its readiness to host Ukrainians in the event of war.

Poland's deputy commissioner for human rights Hanna Machinska,has spoken out against "disastrous" conditions in Polish reception centres. More than 1,500 people are held in the guarded centres, including 400 women and 290 children. "Children and families with children, women...victims of torture, shouldn't be sent to such places," said Machi?ska.

130 people are on hunger strike at Wedrzyn, the centre where riots broke out last December. At the time, the centre - which is located 50km from the border with Germany, inside a Polish military training camp - housed 600 asylum seekers. 24 people slept in each room, with two square metres of space per person. "Wedrzyn should disappear from the Polish map. It is the worst place," said the deputy commissioner noting the "very limited access to medical assistance". Machinska's comments were made before the European Parliament's Committee on Civil Liberties, Justice and Home Affairs (LIBE). At the hearing, Róza Thun Und Hohenstein, a Polish MEP, noted that she had been denied access to the border zone three times. "I also tried to get the permission to go to one of those centres and see what's going on. I was refused," she said.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

AYS 22-02-27:

LItauen/ AYS Special from Lithuania: "They treat you like criminals" till sidans topp

In recent months multiple reports have come out of Lithuania about deplorable living conditions, prisonlike environments, lack of access to medical support, legal support and poor food quality. Racist abuse and violence have been common throughout , especially in relation to any voices of dissent against the conditions in which people are forced to live.

The majority of people currently seeking asylum in Lithuania are from Iraq, comprised of around 3,000 people out of a total population of 4,500 according to government statistics at the end of 2021. Iraq continues to be a dangerous country for many, with Turkish attacks on Kurdish areas and torture, enforced disappearances and judicial killings without due process by the Iraqi Government and armed groups which operate in the country.

This week, an Iraqi man currently imprisoned with his family reached out to ask for his voice to be heard. He had been living in Germany until 2015, but was forced to return to Iraq when his mother and father died. He has now been detained with his young family for 7 months.

Can you help us and transfer our suffering to the world? We are families from Iraq, and have been in Lithuania prisons for the past 7 months, they torment us every day and they insult us every day

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

ECRE 22-02-18:

Polen/ EU Eastern Borders: "Disastrous" reception conditions in Poland and Lithuania till sidans topp

Thousands of people remain stranded in Polish and Lithuanian reception and detention facilities, where conditions are "worse than prisons". Human rights commissioners from both Poland and the Council of Europe have spoken out against pushbacks to Belarus - a violation of international and EU law. Since the summer, Latvia has gone to lengths to militarise its border with Belarus. Whilst noting a moderate increase in irregular border crossing attempts, Latvia - alongside other eastern EU states - has declared its readiness to host Ukrainians in the event of war.

Poland's deputy commissioner for human rights Hanna Machinska,has spoken out against "disastrous" conditions in Polish reception centres. More than 1,500 people are held in the guarded centres, including 400 women and 290 children. "Children and families with children, women...victims of torture, shouldn't be sent to such places," said Machi?ska.

130 people are on hunger strike at Wedrzyn, the centre where riots broke out last December. At the time, the centre - which is located 50km from the border with Germany, inside a Polish military training camp - housed 600 asylum seekers. 24 people slept in each room, with two square metres of space per person. "Wedrzyn should disappear from the Polish map. It is the worst place," said the deputy commissioner noting the "very limited access to medical assistance". Machinska's comments were made before the European Parliament's Committee on Civil Liberties, Justice and Home Affairs (LIBE). At the hearing, Róza Thun Und Hohenstein, a Polish MEP, noted that she had been denied access to the border zone three times. "I also tried to get the permission to go to one of those centres and see what's going on. I was refused," she said.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

SvT Utrikes 22-02-25:

Polen/ Polen möter flyktingarna med öppna armar till sidans topp

Tusentals personer strömmar nu in vid gränsövergången mellan Ukraina och Polen i Medyka. Det är en overklig syn. Volontärer väntar med bussar och skjutsar flyktingarna vidare till uppsamlingsläger som polska Röda Korset satt upp.

Polens inrikesminister har sagt att i Polen är alla trygga - och det gäller även Polens grannar. Man räknar med att en miljon ukrainare ska försöka ta sig till Polen.

(...)

Hela inslaget (Extern länk)

SvT Utrikes 22-02-27: SVT:s reporter i Polen: "Kommer 50 flyktingar i minuten nu" (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Sveriges Radio Studio Ett 22-02-15:

Grekland/ Motstånd mot flyktingläger på Chios till sidans topp

I Grekland planeras flera nya flyktingläger på öarna som ligger närmast Turkiet.

De nya, moderna anläggningarna ska ersätta de illa beryktade läger som växte fram i princip av sig själva under flyktingkrisens värsta år.

Men motståndet på flera av öarna är stort - där vill man inte ha några läger, varken gamla eller nya. Chios är en av öarna där befolkningen spjärnar emot. Vår korrespondent åkte dit.

I flyktinglägret Vial på Chios, ett par kilometer utanför öns huvudort, är det snart dags för fotbollsmatch. En rätt modern liten plan med konstgräs.

- Jag älskar att spela fotboll, jag idrottar för att stressa ner, säger en av killarna, som är den enda spelaren som pratar engelska.

Han är tonåring, från Gambia, men han vill inte uppge sitt namn, och kastar oroliga blickar runt sig i fall grekiska polisen skulle komma. Han tror helt felaktigt att han inte får prata med journalister. Dessutom vill han tillbaka innan fotbollsmatchen börjar.

De andra har radat upp sig för hymnen - samma som används i Champions League.

- I framtiden vill jag bli fotbollstränare - eller idrottslärare, säger han innan han går.

Abubakir Sadik, enligt egen utsago Vials enda djiboutier, räknar upp de vanligaste nationaliteterna i lägret.

- Folk är från Somalia, Syrien, Palestina...

Många är från Afrika söder om Sahara. Det har också blivit vanligare med asylsökande från Gaza på sistone, berättar en hjälporganisation, eftersom den gruppen fått lite lättare att få asyl.

Abubakir Sadik berättar att han tillhör den förtryckta oppositionen i Djibouti, hela hans familj har flytt till olika länder.

- Om vi stannar där dödar de oss eller sätter oss i fängelse...och där sprättar de ur våra ögon.

(...)

Hela inslaget (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 220215:

TT / AB 22-02-12:

Litauen/ Han bakar åt barnen i migrantlägret till sidans topp

Drygt 4 000 personer tog sig till Litauen via Belarus förra året. TT:s utsända har träffat tre migranter som tagit sig till landet senaste åren. Här berättar de om sin resa och ger sitt perspektiv på migrantkrisen.

Abdallah är en av nästan 3 000 personer som tog sig till Litauen genom Belarus i juli. Nu har hela familjen fått avslag på sin asylansökan.

- Min fru och mina barn gråter varje dag, säger han till TT.

Abdallah ber om ursäkt för sin bristfälliga engelska. Vi pratar på telefon eftersom det, när TT befann sig i Litauen, inte var tillåtet att besöka asylförläggningarna i landet på grund av undantagstillståndet.

Han är 34 år, kurd och hade två bagerier i staden Zakho i norra Irak. Nu bakar han kakor varje fredag på förläggningen där han bor tillsammans med ett hundratal personer, mestadels från Irak, men även Syrien och Afghanistan.

- Jag vill göra något för barnen så de blir glada. Det är ingen skola på helgen så jag försöker underhålla dem, säger han.

Flyktingboendet i Vilnius är bra. Mycket bättre än den första provisoriska förläggningen i skogen som saknade värme och faciliteter. Här är varmt, alla har varsin säng och man kan laga mat i köket. Men man får inte lämna förläggningen och Abdallah tycker att det känns som att vara i ett fängelse.

- Vi lider alla av psykisk ohälsa här inne, säger han.

Vän fixade resan

På Abdallahs två bagerier i hemlandet bestod besökarna av en brokig skara. Det var allt från journalister till personer från olika politiska partier. Det ledde till att han fick problem med polisen, säger han. Han togs in på förhör och när en av hans vänner, som är advokat, berättade att han var efterlyst bestämde sig Abdallah för att lämna landet.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Refugees.dk 22-02-13:

Danmark/ De evakuerede afghanere er ved at opgive Danmark till sidans topp

Alt for lang ventetid, forvirrende regler og usikker fremtid får mange til at rejse videre

I slutningen af august sidste år blev Sandholm fyldt op med lettede og udmattede afghanere, som var blevet evakueret under kaotiske forhold. De fleste havde forinden tilbragt mange hårde dage i lufthavnene i Kabul og Islamabad, Pakistan.

Nogle var glade for at have fået hele deres familie med sig, andre var bekymrede over at de havde måttet efterlade nogle af deres nærmeste. Men alle var håbefulde over at være sluppet væk fra Talibans nyetablerede styre og få chancen for et nyt liv i et frit land. Nogle vidste allerede en del om Danmark og havde allerede danske venner, for de havde arbejdet på ambassaden, for de danske styrker eller for internationale organisationer.

Evakueringerne skete over få uger, og lukkede endeligt ned i slutningen af august 2021, for aldrig at blive genåbnet. I alt kom lidt over 1.000 til Danmark, heraf ca. 100 som allerede havde opholdstilladelse. Resten, 907 personer, blev indkvarteret på asylcentrene. Cirka halvdelen var børn, og 60% af de voksne var kvinder.

Den almindelige opfattelse både blandt afghanerne selv og i den danske befolkning var, at nu skulle de bare ud i de danske kommuner og begynde deres nye liv her. Men knap 6 måneder senere ser det nu helt anderledes ud:

Status pr. 7. februar 2022:

+ 631 har fået ophold efter særloven

- men kun 256 af dem er flyttet ud i en kommune

+ 29 har fået afslag, og dem ved ingen, hvad der skal ske med

+ 438 har søgt om asyl sideløbende, men ingen har fået svar endnu

+ 48 sager er afsluttet med begrundelsen "udrejst"

+ sager om familiesammenføring begynder først nu

Khalil er allerede flyttet ud til sin kommune:

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

Al Jazeera 22-02-17: Afghan, Syrian refugees face uncertain future in Denmark (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Sveriges Radio Ekot 22-02-11:

Slovakien/ Stationer fylls med flyktingar: "Tusentals varje dag" till sidans topp

Varje dag flyr runt 200 000 människor från Ukraina och in i EU. Längs gränserna i Ukrainas grannländer fylls nu tågstationerna med flyktingar som reser vidare in i Europa.

Ett exempel är stationen i Ko?ice som är fullpackad med ukrainska kvinnor och barn.

"Det är tusentals som passerar här varje dag och de flesta vet vart de ska", säger David Kovac på katolska kyrkan som hjälper flyktingarna på olika sätt.

Hela inslaget (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

AYS 22-02-10:

Serbien/ Precarious situation at Serbian/Romanian border till sidans topp

In the period from July 2020 to November 2021, the situation at the Serbian-Romanian border has drastically changed and has not yet been documented extensively.

A report published by KlikAktiv and ProAsyl analyses cases of push-backs on the Balkan refugee route, more specifically on the border between Romania and Serbia. KlikAktiv collected testimonies describing the push-backs of 3,700 people on the move in the period between July 2020 and November 2021.

Over the reporting period (July 2020 - November 2021), KlikAktiv's team regularly visited the villages of Majdan and Rabe at the border triangle of Hungary, Romania and Serbia, which are the main spots for border crossings for people on the move. Also, there are several squats (self-organized residential spots) in these villages, since there are no official government accommodation facilities in this area.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

Hämta rapporten "New developments on the Balkan refugee route: Illegal push backs from Romania to Serbia" (Extern länk till pdf-fil)

till innehållsförteckningen innehåll

AYS 22-01-30:

Grekland/ Can I claim asylum in Greece? till sidans topp

For the past few months this has been a question increasingly asked to people on the ground by new arrivals. Why? Because if you manage to arrive to Greece by land through the Northern border with Turkey, or to the islands of Crete and Rhodes, then there are currently no guaranteed safe routes for registering your asylum claim.

From the end of November 2021, the Greek Government decided to halt the Skype system which for seven years had been the mainland process for registering an asylum claim. It was imperfect in many ways, often leading to long wait times of over a year just to get through, but removing the service without an adequate replacement is of course playing havoc with people's lives. The only exception applies if you can prove a vulnerability as understood under Greek law.

On the mainland two other options remain. You can hand yourself into a police station which could result in detention in a pre-removal departure centre (detention centre for people due to be deported), or prolonged police detention. In the north of Greece, interaction with the police could lead you to being violently pushed back across the border to Turkey. All of these scenarios have been experienced by people on the move in Greece and reported to people who work with them.

Or, you can go to the Reception and Identification Centre (RIC) in Fylakio which only has capacity for 282 people. Here they may turn you away or start a push back procedure before you even arrive, or it may be a stop during a pushback after the police have picked you up. Multiple reports of pushbacks recorded by the Border Violence Monitoring Network (BVMN) confirm that pushbacks have taken place from Fylakio.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Sveriges Radio Studio Ett 22-02-07:

Grekland/ Motstånd mot EU-finansierade flyktingläger på grekiska öar till sidans topp

Flera EU-finansierade flyktingläger planeras byggas på olika grekiska öar.

Motståndet bland lokalbefolkningen är stort, och häromveckan hindrande det ett fartyg att gå i land med byggmaterial och maskiner.

Hör Filip Kotsambouikidis, Sveriges Radios Östeuropakorrespondent, som befinner sig på den grekiska ön Chios, som ligger nära Turkiet.

Hela inslaget (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

ECRE 22-02-11:

Grekland/ UNHCR calls for urgent investigation as more bodies are recovered in Evros till sidans topp

The UN Refugee Agency (UNHCR) calls for an urgent investigation after another seven frozen bodies were found in the Evros region, bringing the total number of deaths to 19. A Thessaloniki court has a vindicated a Syrian family of responsibility for a tent fire and order the Greek state to pay the family damages for the serious injuries suffered by their children. Meanwhile, local protestors have been arrested for arson after protests on Lesvos over the establishment of a new EU-funded camp.

Following the 12 deaths of people on the move near the Greek border on 2 January, another seven bodies has been recovered in the area by Turkish authorities. The 19 deaths are reportedly the consequence of pushback operations by Greek authorities in which people were left without shoes and stripped of their clothes in freezing temperatures on the Turkish side of the border.

European Home Affairs Commissioner Ylva Johansson expressed "shock" over the deaths reported on 2 January and stated she would raise the issue with the Greek government. Despite mounting evidence, the latter continues to reject pushback reports as "propaganda and false allegations".

Following the latest recovery of an additional seven bodies UNHCR has called for an urgent investigation and is urging for states to act to protect the lives, rights and safety of refugees and migrants. Hundreds of protestors in the Turkish and Greek capitals of Athens and Istanbul decried the deaths.

"People were stripped of their clothes and their belongings were taken. They were left to die and the whole world remains silent about this," said chairman of the humanitarian aid group IHH, further calling on the European Parliament to: "take action on this issue as soon as possible and stop this cruel attitude that commits these crimes against humanity".

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 220125:

TT / Squid 22-01-10:

Libyen/ Över 600 migranter gripna i Libyen till sidans topp

Libyska myndigheter grep under natten till måndag över 600 migranter utanför ett nedlagt hjälpcenter i Tripoli.

Det uppger norska biståndsorganisationen Flyktninghjelpen och den USA-baserade flyktinghjälporganisationen International Rescue Committee (IRC) i ett gemensamt uttalande.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Vårt Europa 22-01-14:

Frankrike/ Frankrike och Paris i november 2021 till sidans topp

Annette Rosengren

Tillbaka i Paris efter två år, med vaccin i kroppen och innan coviden ökade till nya toppar.

Fortfarande för få asylboenden men pandemin gjorde att nya boenden öppnades upp 2020. Inga stora tältläger, men fortfarande sover flyktingar på gatorna. Många får Dublin vid registreringen, 70 % enligt en av organisationerna, många befinner sig i Dublins 18 månader, och det tar lång tid att få uppehållstillstånd. Procentuellt anses alltså fler ha Dublin 18 månader i dag än 2018 när jag först började vara i Paris, och det gör ju att det tar lång tid innan en ens kommer in i asylprocessen. I våras 2021 kom också min bok JAG BODDE I SVERIGE - om unga svenskafghaner som flydde till Frankrike (2021). Det här besöket nu i november blev delvis återträff med några av killarna.

För att uppdatera mig var jag på några dagcenter för flyktingar och migranter (män), träffade Utopia 56 en kväll på torget framför Hotel de Ville mitt i Paris, träffade Sahra Brachet och Monika Schwarz från Lamsf - Les Amis des migrants suédophones en France - och var i Svenska kyrkans spåkcafé i franska för nybörjare. Från Sverige kommer knappt några afghaner längre, vilket är logiskt eftersom Sverige stoppade deportationerna till Afghanistan i somras. Men hur blir det framöver?

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

Vårt Europa 22-01-14: Aman: JAG HAR SJÄLV FÅTT SÅ MYCKET HJÄLP (Extern länk)

Vårt Europa 22-01-14: De håller på att bygga sina liv i Frankrike, men nu när talibanerna har tagit makten igen måste de hjälpa föräldrar och syskon (Extern länk)

Vårt Europa 22-01-14: Hon beslöt att de måste lämna Sverige (Extern länk)

Vårt Europa 22-01-14: Paris i november 2021: I VÄNTAN PÅ TRYGGHET, nr 1 (Extern länk)

Vårt Europa 22-01-14: Paris i november 2021: I VÄNTAN PÅ TRYGGHET, nr 2 (Extern länk)

Vårt Europa 22-01-14: Svenska kyrkan i Paris hotas av försäljning. (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 211231:

Sveriges Radio Studio Ett 21-12-22:

Kenya/ Svårt för etiopiska flyktingar i norra Kenya till sidans topp

Kriget i Etiopien har nu pågått i tretton månader och inget slut på striderna finns i sikte. Tiotusentals har flytt till grannländerna.

Vår korrespondent Richard Myrenberg mötte flyktingar som tagit sig till norra Kenya där de beskriver ett mycket hårt liv, nu än värre på grund av torkan.

Cirka 250 hushåll är det som flydde till Kenya där de nu får klara sig utan hjälp från varken Kenya eller internationella organisationer.

Fatuma är 26 år och bor ytterst enkelt i en hydda av kvistar och grenar. Bara hälften av taket är täckt med regnskydd, resten ligger öppet för vind och väder.

Här bor hon med sina fyra barn och man sedan fem månader tillbaka. De flydde från Oromia-regionen hit till den kenyanska sidan av gränsen när etiopiska militärer dödade en man i deras by inne i Etiopien:

- Vi såg hur de band upp honom och bara sköt honom inför våra ögon. Vi var helt chockade. De hotade oss och sa att snart skulle de komma tillbaka och döda flera män, säger hon.

Nästan hela hennes by valde då att genast ta det de kunde få med sig, inklusive boskapen som de lever av, och bege sig hit. En vandring som tog drygt ett dygn.

Ingen vet exakt hur många som flytt hit till gränsområdet, med flyktingarna är samlade i tre enkla byar och en del jag pratar med säger att det handlar om 250 hushåll totalt här, kanske är de några tusen.

(...)

Hela inslaget (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Vårt Europa 21-12-20:

Grekland/ Senhösten 2021, 1 av 3: Regeringen fortsätter att bekämpa flyktingar till sidans topp

Allt färre som behöver skydd söker sig till Grekland. Hur flyktingar bemöts och behandlas avskräcker. Pushbacks, dvs att ett land bedriver illegal refoulment, är en av flera metoder. Det är internationellt förbjudet och olagligt. En nyligen publicerad forskningsartikel visar att just pushbacks är en väl etablerad praktik i Grekland sedan många år. Och att den håller på att bli en utbredd gränspolicy inom EU.

I del 2 bland annat om att tre låsta, kontrollerade EU-finansierade läger är i bruk nu på öarna - de som antas bli modeller inom EU - och Malakasa nära Aten. Modellen innebär koncentrationsläger.

I del 3 viktig rapport från fidh och OMCT om trend inom EU att bemöta solidariskt arbete bland annat genom att göra det kriminellt, och här utmärker sig Grekland.

Nu 2021 kommer fler flyktingar till Europa igen efter det svåra covid-året 2020, men till Grekland söker sig färre. Samtidigt rapporterar FN att antalet flyktingar i världen fortsätter att ökar. I stället för att göra den livsfarliga resan från Turkiet till de grekiska öarna i Egeiska havet, eller ta sig in över Evrosområdet i norr, väljer alltfler att göra en längre och ännu farligare båtresa till Italien. Bland annat afghaner reser ofta så. En resväg vidare från Grekland till övriga EU går via Albanien till Kosovo, till Kroatien, varifrån många olagligen pushas tillbaka. Resorna till Tyskland för flyktingar, som fått uppehållstillstånd i Grekland, görs mycket säkrare eftersom grekiska staten ger dem resedokument.

En månad efter att talibanerna tog makten i Afghanistan hade asylsökande från Afghanistan inom EU ökat med 72%, och afghaner blev nu den största gruppen asylsökande i EU.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

Del 2 av 3. Mer om de grekiska metoderna för att bekämpa människor på flykt. Fler låsta kontrollerade läger. Stoppade asylbidrag. Hunger nu i flera månader. (Extern länk)

Del 3 av 3: Politiken, retoriken och medier. Starkt minskat utrymme för solidariskt arbete, försvagat civilsamhälle. Refugee Support Aegean stoppas. (Extern länk)

AYS 21-12-26: AYS Special from Greece: How to live without money? Still no Cash Card. (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

ECRE News 21-12-10:

Spanien/ Reception challenges persist but calm management shows potential till sidans topp

Commentators have described a laudable "improvement" in reception management when comparing the response of the Spanish government to arrivals to the Canaries in 2020 and in 2021. Nevertheless, serious issues remain, including long-term stays in police custody, a lack of quarantine capacity, and the absence of solutions for 25,000 lone children on the islands.

A spate of tragic deaths in recent days highlights once again the perilous nature of the Atlantic route, on which 936 people have lost their lives so far in 2021. After initially being pushed back to Morocco, several Yemeni asylum seekers have been permitted to enter the Spanish enclave of Ceuta.

Throughout 2020, reception infrastructure on Spain's islands in the Atlantic was put to the test by the arrival of 23,000 people fleeing insecurity, economic crisis and persecution in North Africa. The Spanish ombudsman was forced to intervene when the government's failure to decongest the islands left 2,6000 newcomers in overcrowded and insanitary conditions at the Arguineguín pier in Gran Canaria.

Though arrivals to the islands in 2021 are more than double those seen in 2020, "the response of the Government of Spain has been radically different from last year", says Amalie Klitgaard. The New Humanitarian photojournalist argues that improvements to the reception system have for the most part averted the sense of crisis and helped to decrease hostility and tension from locals.

Key improvements noted by other commentators include the EU funded renovation of the Barranco Seco camp, a greater willingness of authorities to transfer people to reception centres on the mainland, and policy changes allowing people with documents to freely leave the islands for mainland Spain. This strategy - chosen as a pragmatic response to suspended return agreements - has effectively avoided overcrowding during the months of increased arrivals.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 211210:

Council on Foreign Relations Newsletter 21-12-02:

USA/ U.S. Detention of Child Migrants till sidans topp

Tens of thousands of unaccompanied children have been arriving at the U.S.-Mexico border each year, sparking debate over how to respond. A recent rise in their numbers has challenged the Biden administration.

Summary

The United States is seeing a rise in apprehensions of unaccompanied migrant children, most from Central America, along its southern border.

Several laws and court cases guide how U.S. authorities treat migrant children while their asylum and immigration cases are under consideration.

U.S. detention of migrant children has long sparked controversy. The Trump and Biden administrations have faced criticism for violating legal protections.

Introduction

A spike in apprehensions of migrant children crossing the U.S. southern border without a parent or guardian has overwhelmed the systems set up to care for them and reinvigorated debate over the detention of minors. President Donald Trump framed the influx of asylum seekers-both adults and minors-as a national security threat, and his administration implemented a suite of policies to deter migrants. Critics argued that this response exacerbated Central America's humanitarian crisis, broke U.S. law, and violated international human rights norms. President Joe Biden promised to overhaul Trump's immigration policy. Many of his legislative efforts have failed to pass Congress, however, and his administration is scrambling to expand housing capacity for child migrants and hasten their release from federal care.

Related

The U.S. Immigration Debate

by Claire Felter, Danielle Renwick and Amelia Cheatham

Immigration and Border Policy

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

AYS 21-12-05:

Libyen/ Protests in Tripoli against a system made "to cause suffering" till sidans topp

In Libya's capital, thousands of people on the move are stranded in front of a UNHCR Centre with nowhere to go. For almost two months now, the UN's principal mechanism for the concerns of refugees has been unwilling or unable to provide them with basic support. While the international community offers no alternative to the EU-backed Libyan detention system, a new political movement of people on the move arises: those who have been subject to torture and detention for years are now organising to make their voices heard. As "Refugees in Libya", they mobilise, claim their rights, and refute the narratives that have been put forward about them.

"Jean Paul, tell the world that you can not protect the 42 thousand refugees and asylum seekers registered with your office!"

These words from Yambio David Oliver Yasona show the frustration over the discrepancy between what UNHCR should stand for and what it actually means for people on the move in Libya's capital Tripoli. Yasona, from South Sudan, took part in a meeting with UNHCR Chief of Mission in Libya, Jean Paul Cavalieri on October 31, to discuss the situation of about 3000 people who are currently camping and protesting in front of the agency's Community Day Centre. Since the beginning of October, thousands are stranded there, sleeping on the street, with nowhere else to go and in constant fear of being arrested again. Almost no support has been provided to them, neither by UNHCR nor by other organisations.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 211122:

TT / AB 21-11-21:

Litauen/ Gränskris chockade Litauen - rustar för ny kris till sidans topp

Det var otänkbart att en migrantkris skulle drabba Litauen. Sedan tog sig nästan 3 000 personer in i landet på en månad via Belarus.

Nu rustar Röda Korset i Litauen för framtida kriser.

- Om du hade frågat mig för ett år sedan om en migrantkris skulle kunna inträffa i Litauen hade jag svarat att det är omöjligt, säger Kristina Meide, generalsekreterare för Röda Korset i Litauen.

Hon tar emot i hjälporganisationens lokaler, en trappa upp i ett slitet tegelhus i centrala Vilnius. I korridoren står kartonger med förnödenheter staplade längs väggarna.

- För några månader sedan var det kartonger överallt. Man fick ta sig fram så här, säger hon och trycker sig längs ena väggen för att visa.

Dubbel kris

När det i juli plötsligt började komma 200 migranter om dagen in i Litauen från gränsen mot Belarus, förstod Röda Korset att en kris stod för dörren. På en månad tog sig 3 000 personer in i Litauen vars infrastruktur, enligt Röda Korset, klarar av att ta emot 500 flyktingar - om året.

Landet, som också är hårt drabbat av pandemin, var dessutom mitt uppe i vaccinationsprocessen och få volontärer var tillgängliga.

Men hjälp, pengar och gåvor strömmade till. Inom kort arbetade 400 nya medlemmar med att bygga tält och förse migranterna med det absolut nödvändigaste. När hösten närmade sig och varmare kläder behövdes hände det titt som tätt att små lappar med ett "lycka till" eller andra stöttande ord låg gömda i fickorna på de donerade plaggen.

I krisens början bodde de i 35 provisoriska läger. I tält eller gamla sovjetiska skolor i skogarna i gränsområdet, utan värme och med dåliga faciliteter.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Aftonbladet 21-11-14:

Polen/ Borgmästaren tänder gröna lyktor för migranter till sidans topp

I hus efter hus längs den polsk-belarusiska gränsen tänds gröna lyktor efter mörkrets inträde.

Ljuset ska leda frusna och hungriga migranter till en tillfällig fristad i Polen.

- Jag ser det som min plikt att hjälpa, säger borgmästaren Marek Nazarko.

Strax efter 16-tiden faller mörkret i den lilla staden Michalowo, tre mil från gränsen till Belarus, i östra Polen.

Då tänds en grön lykta utanför den 53-årige borgmästaren Marek Nazarkos hus.

En signal för människor som behöver den.

Idén kom från en vän

Här kan de som tagit sig över den belarusisk-polska gränsen få hjälp. Värma sig. Torka blöta kläder och skor. Få en bit mat, dricka vatten. Ladda mobiltelefoner. Få en stunds respit.

- Idén kom från en vän som arbetar som volontär, berättar Marek Nazarko.

- Vi har samlat ihop kläder och mat i två månaders tid. Så kom han på att det här kunde vara ytterligare ett sätt att hjälpa. Det började spridas.

Det bor strax över 3 000 invånare i Michalowo. Den situation som uppstått vid gränsen mot Belarus, där människor från bland annat Irak, Syrien och Afghanistan lockats av diktatorn Aleksandr Lukasjenko med flygbiljetter och löften om en enkel väg in i EU för att sedan bli fast i skogen mellan Polen och Belarus, har inte undgått någon.

-Vi har ordnat med olika hjälpcenter, insamlingar av mat och kläder på brandstationen till exempel. Alla har hjälpts åt, säger Marek Nazarko.

"Ser det som min plikt"

- Som representant för det lokala styret är jag tvungen att hjälpa. Jag ser det som min plikt. Annars är jag inte trovärdig.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 211104:

AYS 21-10-31:

Turkiet/ Kids rainbow in Gaziantep: Education instead of child labour till sidans topp

School instead of work: This is the goal of the organization "Kids Rainbow" in Gaziantep. With outreach work, close support for the families and a contact point in the immediate neighbourhood of the Akyol Mahellesi district, where mainly refugees from Syria live, the team wants to give the children in particular easy access to education.

Actually, compulsory schooling in Turkey also applies to Syrian children. The economic problems in the country, which also make life more difficult for Turks from day to day, have an even greater impact on immigrant families. "Within the past two months, rental prices have doubled," says Nader Al Jarrah, spokesman for Kids Rainbow.

HARDLY ANY REGULAR INCOME

With 400 to 600 Lira (currently about 40 to 60 Euros according to the current exchange rate) per month, rental prices in Akyol are only a fraction of the average in other districts. But without a regular income, child labor is often a seemingly indispensable part of making a living. Child labour means, for example:

+ Sellingen flowers

+ Cleaning cars

+ Working in the factory or

+ in the service sector

"To be honest, there is a large number of Syrian children who do not go to school," regrets project manager Mustafa Karali. Particularly affected are (half) orphans; lack of documents also made access to education difficult. Al Jarrah tells of two boys that the Kids Rainbow team recently met on the street; one ten, one eleven years old. "They work twelve hours a day," he stresses; in the factory and as an electrician with his father - for 100 Lira (10 Euros) per week. But at least the rent can be paid with this money.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

The Guardian 21-10-31:

Nauru/ 'Time can break your heart': the harsh toll of eight years in detention till sidans topp

Cousins Adnan and Mehdi were children when they arrived seeking sanctuary. They describe the despair of their ongoing confinement, seeing some friends freed and others die

"Time can bring you down," Adnan Choopani sings, his words echoing off the walls of the detention centre compound, "time can bend your knees".

Time is something Adnan, and his cousin Mehdi, know only too well.

For eight years they have been held by Australia's immigration detention regime, offshore and on.

They have watched friends burn themselves to death and known the despair that has led them to attempt suicide themselves. They have been beaten and abused, jailed without reason.

They have grown from boys into men in that time. Fifteen and 16 when they arrived in Australia seeking sanctuary, they are now 23.

Despite their claims for protection being formally recognised more than half a decade ago, they remain in detention.

Shunted from confinement to confinement, often without notice, they have watched friends being released, to start new lives in Australia and overseas, but have seen others succumb to medical neglect or suicide.

Self-taught during their long hours of detention, they play Eric Clapton's Tears in Heaven, they say, in memory of those they have lost over their years of incarceration.

"Time," Adnan sings, "can break your heart, have you begging please."

From detention, Adnan says quietly: "I've lost so many of my friends.

"People who never thought they would kill themselves. I never thought they would kill themselves. But unfortunately they did. They left us and they are gone.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

ECRE News 21-10-15:

Libyen/ More deaths and returns to Libya, EU funding and cooperation with coast guard till sidans topp

Another deadly tragedy has taken place on the Mediterranean where interceptions and returns to unsafe Libya continue. The European Commission releases more funding for the so-called Libyan coast guard, which new information has confirmed to be cooperating closing with Frontex. Meanwhile, the situation in Libya for people on the move is further deteriorating with new killings of detainees.

The death toll on the Mediterranean route continues to rise. At least 15 lives were lost after a boat capsized off the coast of western Libya on 11 October. The NGO hotline Alarm Phone reports that Libyan authorities waited ten hours to intervene after being alerted to the boat in distress. The hotline further on 13 October reported 97 people in distress off Tunisia as water entered their boat and urged authorities to launch a rescue operation.

The NGO vessel operated by the ResQ-People Saving People project, saved 59 people on 10 October onboard a small wooden boat that had departed from the Libyan city of Zuara. On the same day 77 people including 19 children rescued by the Italian coast guard disembarked in the port of Crotone and another 20 people intercepted by the coast guard off Lampedusa disembarked on the island.

According to the International Organization for Migration (IOM) 1,163 people have died or gone missing on the central Mediterranean route in 2021 as of 9 October. Meanwhile, interception and return to Libya continues. A total of 305 people including 90 survivors of the deadly shipwreck on 11 October were reported returned to Libya on 11 and 12 October. The UN Agency reports that 26,314 people, including 299 children, have been intercepted and returned to Libya in 2021 up until 9 October.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Sveriges Radio Ekot 21-10-16:

Colombia/ Efter brutalt mord på migrantpojkar - Venezuela anmäler Duque till sidans topp

Venezuela kommer att anmäla Colombias president Ivan Duque för folkrättsbrott, efter mordet på två venezuelanska migrantpojkar i Colombia för en vecka sen.

Enligt Venezuela har 3000 venezuelanska migranter dödats i Colombia sedan 2016.

Colombias regering avvisar anklagelsen bestämt och pekar på att Colombia har tagit emot nästan två miljoner flyktingar från Venezuela.

Hela inslaget (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

SvT Utrikes 21-10-22:

Bangladesh/ Dödlig attack i rohingyaläger till sidans topp

Minst sju personer har dödats i en attack mot ett muslimskt seminarium i ett flyktingläger i Bangladesh. I lägret bor främst personer som tillhör den muslimska minoritetsgruppen rohingya, som flytt från grannlandet Myanmar (tidigare Burma).

Gärningsmännen sköt ihjäl vissa av offren och högg andra med kniv, enligt uppgifter från en lokal polischef.

(...)

Hela inslaget (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

The Guardian 21-10-31:

Australien/ 'Time can break your heart': the harsh toll of eight years in detention till sidans topp

Cousins Adnan and Mehdi were children when they arrived seeking sanctuary. They describe the despair of their ongoing confinement, seeing some friends freed and others die

"Time can bring you down," Adnan Choopani sings, his words echoing off the walls of the detention centre compound, "time can bend your knees".

Time is something Adnan, and his cousin Mehdi, know only too well.

For eight years they have been held by Australia's immigration detention regime, offshore and on.

They have watched friends burn themselves to death and known the despair that has led them to attempt suicide themselves. They have been beaten and abused, jailed without reason.

They have grown from boys into men in that time. Fifteen and 16 when they arrived in Australia seeking sanctuary, they are now 23.

Despite their claims for protection being formally recognised more than half a decade ago, they remain in detention.

Shunted from confinement to confinement, often without notice, they have watched friends being released, to start new lives in Australia and overseas, but have seen others succumb to medical neglect or suicide.

Self-taught during their long hours of detention, they play Eric Clapton's Tears in Heaven, they say, in memory of those they have lost over their years of incarceration.

"Time," Adnan sings, "can break your heart, have you begging please."

From detention, Adnan says quietly: "I've lost so many of my friends.

"People who never thought they would kill themselves. I never thought they would kill themselves. But unfortunately they did. They left us and they are gone.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

AYS 21-10-17:

Grekland/ AYS Special from Greece: Are you eligible to eat? till sidans topp

In a recent meeting between authorities, International Organizations and Civil Society Organizations it was announced that 60% of people living in camps do not receive food. These people are also not eligible for the cash programme and are thus unable to purchase their own food. They include recognised refugees, people who have received rejections, and people who have been unable to register. Children outnumber adult men and women in camps, they are a recognised vulnerable group under Article 20.3 of EU Directive 2011/95/EU , and are thus due additional protections. Yet the Government continues to state that it is following the law while providing them with dangerously low levels of care.

In an interview with AYS on the eve of World Food Day, Dr Apostolos Veizis, Executive Director of Intersos in Greece, described this practice as a form of collective punishment.

Eligible for food means eligible to eat. What does this mean? How can it be possible? What does this say about EU principles and values? What does it say when a modern state cannot provide food?

This has been compounded by the handing over of the cash programme from UNHCR to the Greek Government. People who would previously have supported friends or family with extra food or money to buy it are no longer able to. In the words of a visitor to the Echo Mobile Library from Korinthos Camp:

From the beginning of this month [October 2021] most of the camp residents didn't receive social money and the Greek Government has stopped giving the money for unknown reasons. Instead, they are serving ready meals which are not good at all. Often spoiled and no one is eating them, the recycle bins are full of food. They can't buy powder milk for kids, shampoos, soap, and other necessary things.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Aljazeera 21-10-22:

Grekland/ Prisons in paradise: Refugees detentions in Greece raise alarm till sidans topp

Greece appears to be testing the limits of international laws by holding asylum seekers for lengthy periods and in poor conditions, Al Jazeera investigation finds.

On the Greek island of Kos, in holiday season, tourists sip cocktails on the beach, music blares from loudspeakers and British holidaymakers can often be seen speeding around the main town on rented quad bikes.

But a 20-minute drive from the seafront bars and clubs, the scene is starkly different.

A new multimillion-euro, EU-funded refugee camp is under construction near to an existing refugee camp and detention centre where, as of October 7, 175 people were being held, according to government data.

Across four months, from June to September, Al Jazeera visited the island of Kos, speaking to people living and working in the camp and detention centre.

At its closest point, the island is four kilometres from Turkey. The number of asylum seekers arriving in dinghies has significantly dropped during the past 18 months, amid continuing reports that Greek authorities are pushing refugees back.

In 2019, 5,925 people arrived, compared with 839 in 2020 and 246 this year according to the UNHCR.

During Al Jazeera's investigation, these reporters found serious breaches of European Union and Greek law, including the detention of asylum seekers on arrival and arbitrary detention practices for refugees, including highly vulnerable people who have survived gender-based violence and torture.

The refugees' situation is compounded because many being held have no reasonable prospect of deportation to Turkey; Ankara has not accepted returns since March 2020.

Activists and experts on the ground also raised concerns about impaired access to legal advice and shared an underlying anxiety about the new camp, which is expected to open later this year.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 211018:

AYS 21-10-11:

Libyen/ People stuck in Libya still seek protection at UNHCR Center till sidans topp

People in Libya seek and demand protection, while EU turns a blind eye and continues support for so-called Libyan Coast Guards

The topic gets little international media, but we will make sure to keep you updated on the unfolding events in Libya.

According to sources from the ground some 3000 people are currently gathering in front of a UNHCR Community Day Centre in Tripoli, in fear of arbitrary arrests and in demand of evacuation and security. Among them are many women, some of them pregnant, and children. Videos published in the morning showed freezing people, some gathering around a burned down fire, some wrapped in thin blankets sleeping on the ground (see feature photo).

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Sveriges Radio Studio Ett 21-10-07:

Georgien/ Belarusiska flyktingar i Georgien till sidans topp

Det senaste året har strömmen av oliktänkande och aktivister från Belarus och Ryssland ökat kraftigt i Georgien och Ukraina.

En del fortsätter sitt motstånd mot hemlandets regimer i exil och hoppas att de snart kan återvända. Men inte ens i exil känner de sig helt säkra.

Andra vill bara bygga upp ett nytt liv och har inga tankar på att återvända så länge nuvarande regim har makten. Hör Maria Persson Löfgrens reportage.

- Leve Belarus, Leve, Leve Belarus....

Insvepta i rödvita flaggor och med rökgranater i samma färger står en liten grupp belarusier samlade i en demonstration i centrum av Tbilisi på Pusjkintorget.

Just denna dag med ett foto på en 31 årig IT-konsult i mitten, omgivet av nejlikor i rött och vitt.

- Idag vill vi minnas det som hände när han dödades i sitt eget hem, civilklädda bröt sig in i lägenheten, han trodde de var brottslingar, ringde polisen, men ingen kom, så han sköt med sitt jaktgevär mot dem när de kom in, berättar Sergej.

En KGB-man dödades förutom 31-åringen i skottlossningen. Händelsen diskuteras intensivt bland belarusierna i Georgien. De är nära 1 500, som kommit under senaste åren, på flykt från den diktatoriska regimen i hemlandet.

Sergej deltog i protesterna efter fuskvalet i augusti förra året. De fredliga protesterna betonar han.

- Jag stack redan i våras, efter att jag hade gripits på väg till läkaren och hållits 15 dagar. Jag visste att jag riskerade fängslas igen, fortsätter Sergej.

På populära Samba, ett kafé, bokhandel och mötesplats vid Rustaveliavenyn sitter Andrej Miljosjka från Grodna, staden knappt två mil från både polska och litauiska gränsen. Han är radiojournalist och har precis som redaktionen gått i exil för att slippa fängslas. Radio Racyja är en oberoende radiokanal, med huvudsäte i Polen.

(...)

Hela inslaget (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Sveriges Radio Ekot 21-10-12:

Bangladesh/ UNHCR ändrar sig om omstridd flyktingö till sidans topp

UNHCR har kommit överens med Bangladesh regering om att erbjuda hjälp och tjänster för att flytta tiotusentals rohingya flyktingar. Flytten går till ett mycket omstritt flyktingläger på en avlägsen ö i bengaliska viken.

Det handlar om 100 000 rohingya flyktingar från Myanmar som ska placeras på ön som ligger tre timmars båtresa ut från Bangladesh kust i Bengaliska viken

Flyktingar som redan finns på ön välkomnar UNHCR:s beslut och berättar för Reuters att man behöver all hjälp man kan få när det gäller utbildning och sjukvård.

Hela inslaget (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

TT / AB 21-10-06

Australien/ Australien stänger kritiserat flyktingläger till sidans topp

I slutet av året kommer ett av de två hårt kritiserade flyktingläger som Australien har på öar i Stilla havet att stängas.

Enligt Australiens hårda invandringspolitik har asylsökande som försöker nå landet med båt sedan 2013 skickats till interneringsläger på ön Manus i Papua Nya Guinea eller till önationen Nauru i södra Stilla havet.

I ett gemensam uttalande från Australien och Papua Nya Guinea meddelas nu att kontraktet gällande lägret på Manus går ut den 31 december i år och att det inte kommer att förnyas.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 211006:

TT / AB 21-10-03:

Libyen/ 4000 migranter frihetsberövade i Libyen till sidans topp

Omkring 4 000 migranter har frihetsberövats vid ett tillslag i den libyska staden Gargaresh på lördagen. Enligt FN sköts dessutom en person ihjäl och ytterligare 15 skadades, varav två allvarligt.

Gargaresh, ett känt nav för migranter och flyktingar, ligger cirka 12 kilometer väster om huvudstaden Tripoli. Flera räder har tidigare genomförts i staden, men den här beskrivs som den hittills största. Myndigheterna beskriver det som en insats mot människosmuggling och narkotikahandel

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

AYS 21-10-03: Horrific detention conditions for people rounded-up in Libya (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

AYS 21-10-04:

Libyen/ What will follow UN's conclusions on Libya? till sidans topp

From arbitrary detention to torture, the recruitment of child soldiers and mass killings, the Independent Fact-Finding Mission on Libya listed numerous grave rights violations which had impacted the country's people and which gave them "reasonable grounds" for the war crimes allegations.

The UN has confirmed what many reports previously clearly stated on Libya, that what has been taking place there may also amount to crimes against humanity. Their appointed independent investigators highlighted violence against migrants, refugees and other vulnerable minorities including LGBTQi individuals.

"Our investigations indicate that violations against migrants are committed on a widespread scale by state and non-state actors, with a high level of organisation and with the encouragement of the state - all of which is suggestive of crimes against humanity."

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

Arkiveringsdatum 210921:

Sveriges Radio Godmorgon världen 21-09-05:

Turkiet/ Afghanernas kamp i Istanbul till sidans topp

Turkiet försöker att stänga gränsen till Iran för att stoppa de många afghaner som illegalt försöker ta sig i landet.

Samtidigt befinner sig nästan en kvarts miljon afghaner i landet. En del av dem har tagit sig in illegalt i försök att ta sig vidare till Europa. Många lever i grupper i fallfärdiga hus och försörjer sig på att samla kartonger och plast.

Vår korrespondent Johan-Mathias Sommarström besökte ett av Istanbuls äldsta kvarter där nu flera papperslösa afghaner bor i väntan på ett bättre liv..

Hela inslaget (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Blankspot 21-09-11:

Turkiet/ Dagbok från flykten från Afghanistan: Omvärlden gillar inte mig till sidans topp

"Ni som läser min dagbok har vid det här laget säkert förstått att jag fastnat i Turkiet. Det är inte bra och skapar en stor osäkerhet." Det skriver Mohammad i veckans dagbok.

Jag vet ingenting om min framtid. Ska jag börja om på nytt här? Ska jag vänta på något besked av någon? Ska jag fly vidare? Hur länge ska jag då hålla på att fly runt från land till land?

Den senaste veckan har en tanke växt om att jag inte är en del av den här världen. Ingen vill ha mig här på jorden. Vore jag kriminell kunde jag förstå om myndigheter jagade mig men det är jag inte. Jag är i grunden en positiv människa. Folk jag känner beskriver mig som snäll. Så varför måste det vara så här? Varför har jag inte ett land där jag kan bo och känna mig hemma?

Efter att talibanerna tog över hela Afghanistan kan jag aldrig återvända. Om jag skulle bli tagen av talibanerna så vet jag hur de kommer att behandla mig. Jag vet ju själv vad jag skrivit om dem under åren. Efter att jag tvingades fly. Jag har kallat dem terrorister. Ja även idioter.

Det var på grund av mina texter som jag fick ta mig ut ur landet och till Turkiet. Inte bara det jag skriver här i dagboken utan framför allt det jag framför i mina egna kanaler på de sociala medierna som fick dem att få upp ögonen för mig.

Men jag ville inte vara tyst.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Sveriges Radio Ekot 21-09-09:

Tadzjikistan/ "Vi är rädda för att det som händer i Afghanistan ska sprida sig hit" till sidans topp

I Tadzjikistan firar man i dag stort att det gått 30 år sedan självständigheten från Sovjetunionen, men det är ett firande som sker i skuggan av händelseutvecklingen i grannlandet Afghanistan.

Det finns en rädsla för att oroligheterna där ska sprida sig till grannlandet i norr, i form av radikalism men också genom stora flyktingströmmar.

"Vi är rädda för att det som händer där ska sprida sig hit", säger Dusjanbebon Fatima till Ekots korrespondent på plats i Tadzjikistan.

Hela inslaget (Extern länk)

Sveriges Radio Ekot 21-09-15: Tadzjikistan väntar på stödet till flyktingarna (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Sveriges Radio Ekot 21-09-16:

Pakistan/ Oro i Pakistan för massflykt från Afghanistan till sidans topp

I,4 miljoner afghaner är registrerade som asylsökande i Pakistan och landets myndigheter har sagt att man inte kan ta emot fler.

FN har varnat för en ny flyktingvåg från Afghanistan efter talibanernas maktövertagande.

Många pakistanier Ekot pratar uttrycker oro för att fler afghaner ska söka sig hit, för även om de vill hjälpa människor i nöd så har flyktingmottagandet påverkat landet stort.

Hela inslaget (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

ECRE News 21-09-10:

Frankrike/ France: Asylum court changes approach to Afghans till sidans topp

The decision of the French National Court of Asylum (CNDA) to consider Afghan applications through the lens of the UN Refugee Convention marks a change from the previous practice of granting most Afghans subsidiary protection under EU law. Afghans enjoying protection in France face significant "delays and inertia" as they seek to bring their families to safety. CNDA judges say "there are plenty of cases in which we are not free to decide ourselves", calling the Court's independence into question. 1,200 people have been evacuated from a camp in Paris, while human rights monitors recorded almost 300 evictions and thousands of cases of property destruction by police in Calais over the summer.

The CNDA announced on 30 August that "even if Afghanistan is no longer subject to indiscriminate violence" it would systematically examine all appeals from Afghans through the lens of refugee protection. Where the Refugee Convention does not apply, the Court will examine cases from the perspective of subsidiary protection. There are currently 2,000 pending appeals of Afghans in front of the Court, and Afghans have been the largest group seeking protection since 2018. 81% of Afghan applicants were granted protection in France in 2020, nine out of ten of which were granted subsidiary protection, a status that entails fewer rights, and shorter residence permits that those enjoyed by "Convention refugees". However, some NGOs are concerned that this might in fact lower the threshold for the granting of protection by ending the quasi-automatic granting of subsidiary protection to Afghan nationals. ECRE member organisation Forum réfugiés-Cosi has called for the review of previous case law restricting the protection of Afghans and for rejected applicants to have their cases reviewed, while others demand prima facie refugee status for all Afghans.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

ECRE 21-10-01: France: Minister of Interior Praises Low Recognition Rates as a Success (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Aftonbladet 21-09-05:

Polen/ Bröderna evakuerades ur Kabul - dog av giftsvamp till sidans topp

Den afghanska familjen flögs ut ur Kabul efter talibanernas intåg.

Evakueringen till Polen slutade i tragedi.

Två av sönerna dog efter att ha ätit giftig svampsoppa på flyktingförläggningen.

Familjen tillhörde de tusentals afghaner som samarbetat med de allierade styrkorna under kriget i Afghanistan - och som evakuerades ur landet i kaoset när talibanerna gjorde en chockoffensiv mot huvudstaden.

Polen flög familjen ur Kabul i förra månaden efter en begäran från Storbritannien, skriver AP. Pappan i familjen hade arbetat för britterna.

Men flykten för livet slutade nattsvart.

Dog efter svamputflykt

I förra veckan blev tre av barnen i familjen - en femårig pojke, hans sexårige bror och en 17-årig syster - plötsligt svårt sjuka på flyktingsboendet i Podkowa Le?na, nära Warszawa.

Läkarna kunde snabbt konstatera svampförgiftning.

Familjen hade plockat lömsk flugsvamp, i tron att det var ätlig matsvamp, och kokat soppa på dem, skriver AP.

Den femårige pojken dog på sjukhus samtidigt som läkarna kämpade för hans sexårige brors liv. Han fick genomgå en levertransplantation, men inte heller hans liv gick att rädda.

Sent under fredagen kom beskedet att även han dött av förgiftningen.

Pojkarnas 17-åriga syster återhämtade sig och har fått lämna sjukhuset. Ytterligare ett par medlemmar ur fyrabarnsfamiljen ska ha vårdats på sjukhus men tillfrisknat.

Enligt läkarna var mängden gift i svampsoppan mindre skadligt för fullvuxna med en större kroppsmassa, skriver AP.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Sveriges Radio P1-morgon 21-09-07:

Albanien/ Förvånade Afghanistanflyktingar hamnar i Albanien till sidans topp

Albanien har tagit emot afghanska flyktingar som evakuerats av USA från Kabul. Det är personer som arbetat med USA i Afghanistan och som fått hjälp att lämna landet på grund av risken för deras liv.

Och i Albanien, där många har egna erfarenheter av migration, välkomnar många de nyanlända.

Samtidigt uttrycker flera av afghanerna en viss förvåning över att hamna i just Albanien, ett land de knappt hört talas om.

- Innan vi kom hit hade jag aldrig hört talas om Albanien, men när jag förstod att vi skulle hit sökte jag efter information på nätet och så sa jag till hela min familj: oroa er inte, Albanien är ett bra land och vi kommer ha det bra där.

Sadiq och han familj ska precis gå på en chartrad buss som ska ta dom och andra afghaner till kuststaden Shengjin där de ska bo på hotell på obestämd framtid. Sadiq, som arbetade som ingenjör i Afghanistan, är klädd i traditionell afghansk klädsel men många av hans landsmän här klär sig västerländskt.

När vi träffas har det bara gått ett dygn sen de anlände till Tirana. Tillsammans med hundratals andra afghaner har de tillbringat natten i för tillfället tomma studentlägenheter i huvudstan innan det är dags att åka vidare. Resväskor lastas på, ett knippe blå ballonger till barnen.

En liten grå Opel stannar vid trottoaren med varningsblinkers på. Ut hoppar en albansk flicka, hon springer fram till första bästa av de afghanska barnen och räcker över en nalle och ger en snabb kram innan hon skyndar sig tillbaka in i bilen som försvinner iväg.

- Vi är tacksamma mot USA och mot det albanska folket för välkomnandet, säger Sadiq, innan hans nummer ropas upp och han måste gå på bussen.

(...)

Hela inslaget (Extern länk)

Sveriges Radio Ekot 21-09-05: Albaner positiva till afghanska flyktingar (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Sveriges Radio Malmöhus 21-09-08:

Grekland/ Läkaren på Greklands största flyktingläger: "Folk blir kvar här" till sidans topp

Läkaren Andreas Fransson från Malmö har varit nere på ön Lesbos flera gånger för att arbeta ideellt på flyktinglägret Moria.

Det är Greklands största flyktingläger och det bor ungefär 5 000 människor där.

"Känslan är att lägret är permanent och här för att stanna. Det är inte ovanligt att träffa på folk som varit här i två års tid. Folk blir här och kommer inte vidare", säger han.

Hela inslaget (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

TT / AB 21-09-18:

Grekland/ Kritiserat flyktingläger invigs i Grekland till sidans topp

I Grekland invigdes under lördagen det första av fem nya "stängda" flyktingläger, som ska ersätta tidigare anläggningar som blivit ökända för dåliga levnadsförhållanden.

Flera organisationer har uttryckt oro över de nya lägren

Taggtråd omger det nya lägret på ön Samos, som också har försetts med övervakningskameror och röntgenskannrar. De övriga fyra lägren ska anläggas på öarna Leros, Lesbos, Kos och Chios, där de flesta flyktingar som tagit sig över havet från Turkiet anländer.

"Nödvändigt skydd"

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

AYS 21-09-21: We Wish Foucault Were Here: The New Surveillance State in Greek Camps (Extern länk)

TT / AB 21-09-19: Migrantläger töms efter storbrand (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210904:

AYS 21-08-08:

Turkiet/ Increasing hate speech towards refugees till sidans topp

Immigration, which has been on Turkey's agenda since 2011, is being discussed once again with the withdrawal of US soldiers from Afghanistan leading to the arrival of people fleeing from the Taliban to Turkey. Unfortunately, this discussion is being carried out with a discourse that focuses on hatred and discrimination.

Today's hatred and xenophobia is the manifestation of discriminatory policies against Kurds, Armenians, Jews, Greeks and other ethnic groups since the first years of the Turkish state. The polarizing and divisive language used by the government only exacerbates this.

In terms of refugees and immigration, an atmosphere of hate speech and discrimination has been observed for many years. The population of Syrians, who entered the country during Turkey's open door policy, currently make up nearly 4 million people. The government insisted on not implementing a policy of harmonization and integration, with the idea that "they will return anyway" within a 10-year period.

However, in part due to the EU-Turkey Deal in 2016, Syrians living in Turkey are often unable to leave and reach the EU. It has also became a destination country for people fleeing conflicts and poverty in countries such as Afghanistan, Iran, Iraq and Somalia.

Increasingly, refugees have been blamed for wider societal problems such as deepening poverty, hopelessness about the state of the country and rising unemployment.

LACK OF CONTEXT IN THE MEDIA

The most important tool in the spread of hate speech in Turkey is the media. Since more people began arriving from Afghanistan, the lack of context provided by traditional and social media has only furthered tension.

From a basic human rights perspective, everyone has the right to seek asylum and being a refugee is a basic human right.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Vårt Europa yyy 21-08-30:

Turkiet/ Flyktingar från Syrien, Afghanistan och andra lever ett utsatt och otryggt liv till sidans topp

Säkert 3e land som grekiska regeringen påstår? Definitivt inte. De lever tillfälligt och med små möjligheter att bygga upp sina liv igen.

De flesta flyktingar i Turkiet är syrier men afghanerna tros bli många fler om de bara lyckas ta sig ut ur Afghanistan och in i Turkiet, som bygger mur till Iran. Situationen i Afghanistan är förtvivlande nu. Det kan bli ett inbördeskrig mellan islamistiska fraktioner där dessa kommer tävla i att visa hårdhet för att inte förlora mark, befarar Svenska Afghanistankommittén i ett Instagramsänt lunchsamtal med biståndsministern nu i slutet av augusti. Civilbefolkningen och inte minst kvinnor och flickor blir de främsta offren. Finns att lyssna på på SAKs webbsida.

EU förbereder för att hindra att en flyktingvåg från Afghanistan når in i unionen. Höga stängsel byggs till och med i Litauen och Polen gentemot Belarus dit flyktingar från bland annat Afghanistan har nått fram. Grannländerna och Turkiet bör ta hand om afghanerna på flykt, menar EU.

(...)

Hur ångestladdat livet kan bli i Turkiet, berättar Mohammad i sin veckodagbok på Blankspot. Han flydde från Afghanistan med ett tillfälligt arbetsvisum några veckor innan talibanerna tog över. Nu måste han hitta en arbetsgivare som vill anställa honom för att inte klassas som irreguljär migrant och riskera förvar och deportation tillbaka. Men han känner ingen arbetsgivare i Turkiet. Landet vill ha goda relationer med talibanerna, och de många deportationerna från Turkiet till Afghanistan kan komma att fortsätta.

Det finns med andra ord många skäl att sprida vad källorna säger om villkoren för flyktingar i Turkiet, som med pengar från EU hyser världens största flyktingpopulation.

HIAS och Equal Rights Beyond Borders agerande ledde till att jag kan sprida mer information om Turkiet

(...)

Hela artikeln med länkar till källorna (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Sveriges Radio Ekot 21-08-21:

Tadzjikistan/ Afghanistans grannland förbereder för 100 000 flyktingar till sidans topp

I Afghanistans grannland Tadzjikistan förbereder man sig nu för att ta emot upp emot tusentals flyktingar från Afghanistan.

Tillsammans med bland annat FN:s flyktingorgan UNHCR och andra FN-organ jobbar Tadzjikistans regering på en beredskapsplan för att ta emot 100 000 flyktingar.

"Det finns ett stort antal människor som är på flykt, fortfarande inne i Afghanistan men vi räknar med att de kommer ta sig över till grannländerna ganska snart", säger EU:s ambassadör i Tadzjikistan, Marilyn Josefsson.

Hela inslaget (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

The New Humanitarian 21-08-02:

Bangladesh/ As violence soars in refugee camps, Rohingya women speak up till sidans topp

A climate of fear has spread across Bangladesh's sprawling Rohingya camps as militant groups and criminal gangs compete for control, refugees and humanitarians warn.

Community leaders and female Rohingya in particular are threatened and intimidated for being educated or outspoken about women's rights - stretching conservative norms to a level of oppression.

Women report being harassed, kidnapped, attacked, or extorted by men they believe are affiliated with Rohingya militant groups or gangs. Some women say they have been told not to work outside the home. Others say assailants demand a cut of their earnings. Most say they are afraid to leave their homes at night, when there's little security and government-imposed curfews bar aid workers from staying past 4 pm.

For some women, the frustrations and fears have reached a point where silence is no longer an option.

"It's happening everywhere, but nobody is talking about it," said Mariam, a Rohingya civil society activist, who asked to be identified by a pseudonym for fear of retaliation.

These threats have long been an issue in the camps, which are now home to some 900,000 people after a Myanmar military purge forced hundreds of thousands of Rohingya from their homes in 2017. But refugees and aid groups say the violence has reached a crisis point in recent months, partly due to government-imposed coronavirus restrictions that have shrunk the number of aid staff allowed in the camps.

Facing threats of severe violence, some Rohingya women have stopped volunteering with aid agencies, leading to potential shortfalls of teachers and health outreach workers.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Inews 21-08-27:

Storbritannien/ Palestinian restaurant cooks 600 meals for refugees fleeing Taliban till sidans topp

'We have a shared experience and a connection,' Ali Yousef told i. 'Because it's so close to home I feel I have a duty to help those suffering now'

For 600 Afghan refugees arriving in the UK on Thursday, comfort food was waiting in the form of seven-spice roast chicken, saffron rice and buttered green beans.

Ali Yousef, the co-owner of the Palestinian restaurant Baity in Didsbury, is donating the meals, and has been working with the charity Islamic Relief to make sure arrivals from Afghanistan are properly fed.

Mr Yousef, 31, said he received a call to help provide 300 meals on Wednesday night, but logistical challenges and delays meant that instead, double the number was required 24 hours later.

The restaurateur, who runs Baity with his wife Aisha, also 31, said he felt a sense of duty to help, with his own family having been displaced by war years ago.

"We're paying for the food, although when my butcher heard about what we're doing, also supplied some of the meat himself," Mr Yousef told i.

"Our work has no political or institutional involvement - we partner with Islamic Relief to help.

"I'm Palestinian and my family left Kuwait when Saddam Hussain invaded in the 1990s. We went through an asylum process in the UK. It runs in my identity.

"We have a shared experience and a connection. Because it's so close to home I feel I have a duty to help those suffering now."

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

The Guardian 21-08-23:

Frankrike/ 'I cry all the time': the plight of Afghan refugees in Calais till sidans topp

Salaam Khan had not long ago woken up after another fruitless night attempting to cross the Channel from Calais and was on alert for the arrival of the French police. They come most mornings to confiscate the tents of the hundreds of migrants and refugees sleeping on the city's outskirts.

"It's a new day and the same shit," he said.

They call it "the chance" - to get to the UK hidden in a lorry - and a year since he reached Calais from Afghanistan, Khan, 23, has become used to the pattern of the day centred around it. More Afghans are joining him every day - unaccompanied children, former soldiers and others who have left violence in their provinces but are now stuck at a border they have no safe route across.

"I cry all the time. What can we do now? The British government won't allow us to go and if I go back they'll kill me," says Khan. His family are subsistence farmers and since the rapid Taliban territorial takeover of the past week, he has not been able to get through to them.

"This is our life, I've been trying a year by getting on trucks. Sometimes I'm here, sometimes I go to Paris. I go there when I'm tired, when I'm broken," says Khan. "I'll go for a week and then I come back ready to try again."

He cuts the conversation short. The sun was setting and it was time for him to find a truck.

Though French authorities dismantled the notorious Calais refugee camp, and before that the previous camp at Sangatte, there are now other smaller settlements scattered around the city and nearby. Khan's location has adopted the "jungle" name of the original Calais camp - which suits the overgrowth by the city hospital where they nestle their tents.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210808:

The Conversation 21-07-23:

USA/ This is what happens to child migrants found alone at the border till sidans topp

A record number of child migrants have arrived alone at the United States' southern border this year.

As of June 30, 2021, with three months remaining in the U.S. government's fiscal year, 95,079 children left their countries and crossed the U.S.-Mexico border without a parent or legal guardian, many escaping dangerous and/or exploitative situations back home. This exceeds the previous high of 76,020 unaccompanied minors seen in the full 12 months of fiscal year 2019.

Behind these numbers are individual children, many of whom have suffered from repeated trauma. Legally, the U.S. is obligated to care for these children from the moment they arrive until they turn 18, according to carefully defined procedures.

But as someone who has worked with young migrants for years, I know the government often struggles to do so, especially when the immigration system is overwhelmed by high numbers of children.

Arrival and the first 72 hours

Government officials designate a child as "unaccompanied" if they are "alone" when they arrive at the border without lawful status. "Alone" is defined as without a parent or legal guardian, so even children who arrive with a grandparent or aunt are considered "unaccompanied" and separated from these caregivers.

When an unaccompanied child first arrives, they are typically met by Customs and Border Patrol, a law enforcement unit of the Department of Homeland Security. Border agents hand the child a piece of paper called a "Notice to Appear" in immigration court - meaning the U.S. government has initiated deportation proceedings against the child. This happens even if the child has a viable asylum claim or other potential pathway to legal status in the U.S.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

The Conversation 21-07-13: US immigration judges considering asylum for unaccompanied minors are 'significantly influenced' by politics (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

TT / AB 21-07-23:

Tadzjikistan/ Tadzjikistan rustar för afghansk flyktingström till sidans topp

Centralasiatiska Tadzjikistan står redo att ta emot upp till 100 000 flyktingar från dess krigshärjade grannland i syd.

Samtidigt uppger sig talibanerna nu kontrollera 90 procent av Afghanistans gränser.

Enligt tadzjikiska tjänstemän har två stora lagerlokaler börjat byggas nära den afghanska gränsen för att förvara förnödenheter till flyktingar.

Läget blir alltmer spänt i Afghanistan inför det kommande tillbakadragandet av de amerikanska styrkorna från landet. Talibaner kontrollerar nu allt större områden av Afghanistan, däribland delar av gränsområdet mot Tadzjikistan.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Vårt Europa blogg 21-08-03:

Grekland/ Annette Rosengren: 4 artiklar om nuläget i Grekland och beslutet om Turkiet till sidans topp

Del 1. Ministerbeslut: Turkiet säkert 3e land för syrier, afghaner, somalier, pakistanier och bangladeshier. Ansökningar från 70% av landets asylsökande kommer förklaras ogiltiga.

7 juni beslöt regeringen att Turkiet är säkert 3e land för syrier, afghaner, somalier, pakistanier och bangladeshier. Syrier har tills nyligen erkänts för internationellt skydd i Grekland till 95%, afghaner till 66% och somalier till 94%. Nu tar Grekland ifrån dem som har haft Turkiet som transitland - dvs i stort sett alla - möjligheten att få internationellt skydd i Grekland och därmed i EU. Asylansökningarna kommer förklaras ogiltiga med hänvisning till att de anses ha skydd i Turkiet.

Bakom beslutet ligger förmodligen regeringens tvivel om att andra EU-länder "solidariskt" enligt den föreslagna pakten kommer omfördela asylsökande i någon större omfattning. Kommentarer från EU-kommissionen är att varje land har rätt att besluta om säkra 3e länder.

Turkiet har idag världens största flyktingbefolkning, men främlingsfientligheten ökar och fler och fler turkar anser att EU skickar över ansvaret för flyktingar på Turkiet. I artikeln förklaras också varför Turkiet inte är ett säkert 3e land för människor på flykt. Turkiet är heller inte ett säkert land för sina egna medborgare, som framför allt flyr via Evrosgränsen i norr till Grekland och så småningom till Tyskland. Bland annat detta nämndes under en online sänd presskonferens den 14 juli, som jag rapporterar om i en särskild bloggartikel.

(...)

Hela rapporten med länkar till källor (Extern länk)

Fortsättning:

Grekland juli/aug 2021, nr 2 av 4. Regeringen bekämpar människor på flykt också med otaliga snabba gränsprocedurer och pushbacks (Extern länk)

Sammandrag av frivilligorganisationers presskonferens juli 2021 om beslutet att Turkiet är säkert 3e land (Extern länk)

Grekland juli/aug 2021, del 4 av 4. MSF slår larm om hopplöshet, självmord och sjuka som inte får vård i EU:s flyktingläger. De nya lägren liknar koncentrationsläger. Förberedelser för en EU-pakt som inte är tagen. (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

InfoMigrants 21-07-30:

Spanien/ Canary Islands: Spaniard uses his garage as language school for migrants till sidans topp

As authorities on Spain's Canary Islands keep struggling with the ongoing arrival of a large number of irregular migrants, a local man has turned his garage into a classroom to give Spanish lessons to the new arrivals.

A group of young men sits at wooden desks, eagerly writing down the Spanish alphabet and uttering the letters. But their classroom is anything but ordinary: Around them, there is a van, bikes and a surfboard.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210720:

Sveriges Radio Studio Ett 21-07-13:

Colombia/ Tufft liv för venezolaner i Colombia till sidans topp

Colombia, som har 50 miljoner invånare, har på bara fem år tagit emot cirka 2 miljoner migranter från Venezuela. (Det är som om Sverige mottagit 80.000 personer per år varje år sen 2017).

Det har skapat spänningar i samhället och många av migranterna vittnar om rasism och diskriminering. Regeringen har trots den ökande främlingsfientligheten bland colombianerna inlett en process för att ge en miljon papperslösa venezuelaner uppehållstillstånd.

Vår korrespondent i Latinamerika besökte en av de tusentals migrant-familjer som lever ihopträngda i halvbyggda bostäder i huvudstaden Bogotá.

Fyrabarnspappan Jaime Labarca leder mig in i hemmet där han och ytterligare elva personer bor. Det är ett mindre hus som inte är färdigbyggt, så vi får balansera på tillfälligt och lite löst uppsatta plankor för att komma ner till baksidan, där själva boendet finns.

Familjen Labarca Bravo tar emot med lite avvaktande leenden. Där står Jaimes fru Johany och två av hans vuxna syskon. De sex barn jag ser under mitt korta besök kommer att bekymmerslöst springa ut och in medan vi vuxna sitter och pratar.

Tre familjer på cirka 60 kvadratmeter utspridda mellan två våningar i det som är en blandning av hem och bygge och där taket läcker varje gång det regnar, och det gör det ofta i Bogotá.

Hyran kostar ungefär en tredjedel av det de får in under en bra månad, och då handlar det om att jobba 12 timmar om dagen från måndag till söndag.

Vi får stå ut här, ingen annanstans vill folk hyra till oss, antingen för att vi har för många barn eller för att vi är venezuelaner, berättar mamman Johany Bravo.

Hennes svåger Fander flikar in, vi hade inte det så i Venezuela, där både fastighetsservicen och hyran kostade nästan ingenting, säger han.

(...)

Hela inslaget (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Sveriges Radio Ekot 21-07-02:

Colombia/ Colombia ber omvärlden om hjälp till sidans topp

En av världens största migrationskriser sker just nu i Colombia, som på kort tid har tagit emot cirka två miljoner venezuelaner.

Omvärlden har lovat miljardstöd, men alla pengarna kommer inte fram, säger Colombias migrationschef Lucas Gomez i en intervju med Ekot.

Omvärldens stöd till flyktingarna i Syrien är, enligt honom, mer än tio gånger större per migrant än stödet till venezuelanerna.

Hela inslaget (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

AYS 21-07-13:

Grekland/ People in Schistou Camp denied protesting after the recent suicide till sidans topp

Regarding the suicide of the 22-year-old Hamid at Schistou Camp in Athens last weekend that we reported about in yesterday's Digest, people at the camp reportedly tried to protest but were stopped by the authorities of the camp.

Hamid committed suicide in fear of deportation back to Turkey after getting three rejections. Parwana Amiri, a human rights activist and teacher currently in the camp reported that people in Schistou Camp wanted to protest today at 10 am for a fair asylum procedure, but were not allowed to.

They are still building up pressure on the commander on the structure.

The case did not seem to catch media interest, although the living conditions in Greek camps are repeatedly reported to lead to mental health issues, such as depression, post-traumatic stress disorder and self-harm. Already in December 2020 the International Rescue Committee found that one in five people being assisted in their mental health program reported attempts to take their lives, while one in three reported suicidal thoughts.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

The Portugal News 21-07-01:

Portugal/ Portugal at the forefront of welcoming refugees till sidans topp

Portugal has positioned itself at the forefront of welcoming refugees, providing shelter within the framework of various international programmes, a change evidenced by official figures in a country, that two decades ago, did not receive even two dozen.

Today, there are refugees living in 26 municipalities across the country, according to information provided to Lusa by the cabinet of the Minister of State and the Presidency. But since 2015, almost 100 municipalities have been involved in welcoming these people. The Portuguese government has said and repeated: the integration and reception of refugees is a priority, to which a "continuous effort" is dedicated, involving the central state, local authorities and civil society. Under various international programs, Portugal has already hosted close to three thousand refugees.

In the presidency of the Council of the European Union (EU), Portugal put on the agenda the new Pact for Migration and Asylum, proposed by the European Commission last September, but was unable to close the negotiations. The numbers are useful to show what has changed in Portugal in recent years: the 477 asylum requests registered in 2014 doubled in 2015 and, since then, in a regular increase (with the exception of 2018 and 2020), they have continued to stay above a thousand . The latest data, recently released by the Security and Borders Service (SEF), shows a decline, probably because of the pandemic. In 2020, 1,002 asylum requests were registered, a decrease of 34.5 percent compared to 2019 (with 1,849).

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210701:

BBC News 21-06-23:

USA/ 'Heartbreaking' conditions in US migrant child camp till sidans topp

At a US border detention centre in the Texan desert, migrant children have been living in alarming conditions - where disease is rampant, food can be dangerous and there are reports of sexual abuse, an investigation by the BBC has found through interviews with staff and children.

In recent months, the US has seen a massive rise in migrants and asylum seekers from Central America. Violence, natural disasters and pandemic-related economic strife are some of the reasons behind the influx, experts say.

Some have also suggested the perception of a more lenient administration under Democrat Joe Biden has contributed to the crisis, though the White House has urged migrants against journeying to the US border.

The tented camp in the Fort Bliss military base in El Paso, Texas, is the temporary home for over 2,000 teenaged children who have crossed the US-Mexico border alone and are now awaiting reunification with family in the US.

Findings from the BBC's investigation include allegations of sexual abuse, Covid and lice outbreaks, a child waiting hours for medical attention, a lack of clean clothes and hungry children being served undercooked meat.

The BBC has spoken to camp employees about these conditions and seen photos and video smuggled out by staff.

What are the camp conditions?

The Fort Bliss camp consists of at least 12 tents, some of which house hundreds of children at a time. The children spend most of their day in the tents, getting out for an hour or two of recreation, or to line up with hundreds of others for a meal.

Staff told the BBC the food was mostly edible, but a 15-year-old who has now been released said he was fed uncooked meat. "Sometimes the chicken had blood, the meat very red. We couldn't stand our hunger and we ate it, but we got sick from it."

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

UNHCR News 21-06-29:

Sudan/ Severe storms damage shelters of 16,000 Ethiopian refugees in Sudan till sidans topp

More than 16,000 Ethiopian refugees in Sudan's eastern refugee settlements of Um Rakuba and Tunaydbah have been impacted after several weeks of storms razed tents, swept away their belongings, and destroyed infrastructure.

Nearly 4,000 out of 10,000 individual family tents have been damaged by strong winds, heavy rains, and hailstorms. Emergency latrines and other facilities have also been destroyed.

UNHCR, the UN Refugee Agency, and its partners are in a race against time and nature to repair and reinforce shelters and ensure that affected families have access to clean water and safe latrines with storms expected to intensify further during the rainy season, which continues from June to October.

We are replacing blankets and sleeping mats and replenishing food supplies. Distributions of 2,500 emergency shelter kits - ropes, wooden poles, and bamboo sticks - are underway to help those most impacted to reinforce their tents. A total of 10,000 emergency shelters kits are planned for distribution with an additional 5,000 in reserve.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

AYS 21-06-22:

Libyen/ With too many eyes on Libyan torture, even the EU calls for closure of detention till sidans topp

It is only now, following press reports of minors, children, being sexually assaulted by Libyan guards, that the EU Commission is officially saying it is "pressing" to shut down Libyan detention centres.

As Brussels dumped the responsibilities on Rome, all international organisations and representatives of the EU rush to make sure the public is aware they oppose torture and degrading treatment of people.

Even if it is not the first time that I have experienced sexual assaults, these are the most painful, because they are committed by the people who are supposed to protect us, one of the molested girls said to the media

Reporting of suicide attempts out of desperation and hunger, the UNHCR also demands their immediate release and protection.

There are those who have loudly and clearly been calling out human rights abuses since the start:

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

The New Humanitarian 21-06-24:

Libyen/ Libya fails to stop migrant detention abuses, as EU-backed returns soar till sidans topp

The EU-backed Libyan Coast Guard has intercepted more than 13,000 asylum seekers and migrants at sea this year, preventing them from reaching Europe - already a greater number than in all of 2020. Those intercepted are returned to Libya and sent to detention centres where a well-documented cycle of extortion, torture, gender-based violence, and trafficking has been taking place for years.

Following reports this week of minors being sexually assaulted by Libyan guards, the European Commission, the EU's executive body, said on 21 June that migration detention centres in the country needed to close.

At the same time, the EU is facing intensifying scrutiny over its hand in the system due to its support for the Libyan Coast Guard - including the use of its aerial surveillance assets to coordinate interceptions and returns to Libya. It is criticised more broadly for offshoring its efforts to curb migration to a country where the international community is helpless when it comes to protecting asylum seekers and migrants, both in and out of detention.

Médecins Sans Frontières (MSF), one of the few NGOs periodically granted access to provide assistance inside Libyan detention centres, said on 22 June it is temporarily suspending activities in two facilities in the capital, Tripoli, due to an escalation of tensions inside since February. Over this period, MSF staff documented several deaths, treated detainees for fractures and gunshot wounds, and witnessed people being beaten by guards as they attempted to leave their cells for consultations with doctors.

Last year, Libya's Department for Combating Illegal Immigration (DCIM) - which oversees the country's 20 or so official migration detention centres - decided to shut down and replace some of the facilities most notorious for abuse.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

AYS 21-06-21:

Jordanien/ 21,000 Syrians in Jordan lose food assistance till sidans topp

As the World Food Programme (WFP) announced it will end its monthly food assistance of up to 32$ per person to some 21,000 Syrian refugees due to a shortage of funds. "WFP urgently needs US$58 million to continue food assistance until the end of the year for the half million refugees it supports," the statement reads. Food insecurity among refugees in Jordan has doubled in the last year to reach 25 percent. Two in three refugees - 64 percent - are on the edge of food insecurity, the WFP states. 68 percent saw their incoming dropping since the beginning of the pandemic. By struggling to cover basic needs, many are considering to return to Syria, the Middle East Eye adds.

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Globe 21-06-22:

Bangladesh/ Understanding the death of Saiful, a child refugee on Bhasan Char till sidans topp

Only five months after being relocated to the island of Bhasan Char off the coast of Bangladesh, the life of 10-year-old Rohingya Saiful would come to an abrupt end in May. Today, his death shines a light on the treatment of refugees from the persecuted ethnic group

This is the story of Saiful, a ten year-old boy from Maungdaw, Myanmar.

He was one of three Rohingya refugees I encountered in the camps of Bangladesh who were in need of prosthetic limbs. After they received them, the largest circulation Bengali newspaper announced that they were on their way to "new dreams with artificial legs". That was in 2019. A year later, in December 2020, Saiful was on his way to the remote and controversial island of Bhasan char.

Within five months, Saiful's dreams would come to an abrupt end. He died in May of 2021. The cause of his death is unknown and his family have not been provided with a death certificate.

I first met Saiful in 2017 by the cemetery in Kutupalong Camp 2E. With just shorts on and no top or sandals, Saiful was hopping along on one leg faster than I could run. He was a tiny figure of a boy with an amputated leg. He did not have crutches - the fact that one of his legs had been amputated below the knee did not seem to matter to him or affect his activity level.

Once I saw him riding a bike perfectly competently and with ease in the playing field atop Kutupalong Registered Camp. He seemed to be very popular judging by the number of little friends he had.

This was well before the catastrophic events of August 2017 in Rakhine state and the arrival of 740,000 Rohingyas in Bangladesh. It was when the makeshift part of Kutupalong refugee camp was relatively uncrowded. Paths and walkways were nowhere near as congested and the myriad informal shops had not yet sprung up.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Reykjavik Grapevine 21-06-18:

Island/ Lawyer calls for Minister's resignation, refugees denied return to housing till sidans topp

Magnús D. Nordahl, a lawyer representing a refugee who was unlawfully evicted from asylum seeker housing for refusing to assist in his own deportation, plans to sue the Directorate of Immigration (ÚTL) for damages incurred and believes Minister of Justice Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir should resign. Meanwhile, the Grapevine has learned that many of the formerly evicted refugees will not be allowed to return to the housing they once lived in, but will instead be sent to Ásbrú, near Keflavík.

As reported, 18 refugees in all were evicted from asylum seeker housing over the past two months or so for refusing to take a pre-deportation PCR test, the motivation being not wanting to assist in their own deportations. In response, ÚTL not only evicted them from housing, but also cut them off from their weekly food stipends (asylum seekers are not allowed by law to work) and cancelled medical appointments.

Not going home after all

The Immigration Appeals Board (KNÚ) would later rule that this denial of services was unlawful, and that ÚTL must resume these services for these refugees. However, the Grapevine spoke recently with two of the former evictees on whether or not ÚTL was making good on the return of services, and learned that some changes were made.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

EurActiv 21-06-30:

Grekland/ Pandemic takes toll on refugees' school access till sidans topp

The difficulties facing refugee children in accessing education across the EU have been accentuated by the COVID-19 pandemic, according to new data, which painted a bleak picture of poor attendance and high drop-out rates.

Under EU law, all children aged four to 15 - including asylum seekers - are entitled to free education. In practice, attendance rates for refugee children are low and drop-out rates far higher than among children born in Europe.

Access has become particularly challenging in front-line countries such as Greece, which receive the largest number of refugees from outside Europe.

There is also a lack of harmonisation across the EU when it comes to recognising the qualifications already obtained by refugees and migrants, despite the existence of the European Qualifications Passport for Refugees.

In March, a group of 33 civil society organisations wrote to Greece's prime minister, Kyriakos Mitsotakis, and Ursula von der Leyen, the president of the European Commission, expressing concern that asylum seekers and refugee children do not have sufficient access to public education in the country.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210616:

Sveriges Radio Ekot 21-06-05:

Irak/ Turkiet har flygbombat ett flyktingläger i norra Irak till sidans topp

Turkiet flygattackerade ett flyktingläger i Makhmour i norra Irak, där många kurder som flytt Turkiet sedan 1990-talet lever i lägret.

Turkiets president Erdogan hotade häromdagen att "rensa upp lägret" som Turkiet anklagar för att vara en fristad för terrorstämplade PKK.

Samtidigt fortsätter en turkisk offensiv mot PKK i norra Irak vilket lett till att civila tvingats fly och att stora mark- och skogsområden skövlats eller bränts.

Hela inslaget (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Refugee Law Initiative 21-05-14:

Australien/ The dangers of penalising irregular arrivals: - Lessons from the model till sidans topp

Maria O'Sullivan, Monash University

The UK government's New Plan for Immigration sets out proposals which have distinct parallels to the Australian asylum system. Australian migration law is focused on penalising irregular arrivals through the use offshore processing, temporary visas and fast-tracked procedures. The New Plan also incorporates these features (albeit with slightly different requirements). Due to these similarities, it is essential that UK policy makers are fully aware of the difficulties and complexities which have been caused by the deterrent model utilised by Australia.

UK policy makers may be attracted to the 'Australian Model' because the Australian government has portrayed the 'Stopping the Boats' policy (via the penalisation of unauthorised arrivals) as a success story. However, this is far too simplistic a picture. In this blog post I strongly argue against the use of the proposed measures in light of the experiences in Australia - not only due to the human rights concerns they raise, but also because of their high cost, the legal and bureaucratic confusion they have caused, and the diplomatic relations controversies they have occasioned.

Features of the Australian asylum system - Complexities and Concerns

The central feature of the Australian model is that it is designed to inhibit the operations of people smugglers by stopping people arriving by boat. As part of this, Australia has transferred responsibility for processing and protection to Nauru and Papua New Guinea and has outsourced detention, security and medical services to multinational companies contracted to operate in those offshore places. This is done via bilateral arrangements between Australian and those countries and by contracts between Australia and the relevant corporations. These arrangements have caused much legal confusion and complexity (and attendant litigation).

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

Open Democracy 21-06-03: Australia's abandoned refugees: nine years of exile in offshore purgatory (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

TT / AB 21-06-15:

Australien/ Asylsökande familj släpps från avlägsen ö till sidans topp

Australien har gått med på att låta en asylsökande familj som tvångshållits på Julön flytta till fastlandet efter att den yngsta dottern flugits till Perth för att få vård för blodförgiftning, rapporterar BBC.

Familjen kommer nu att få bo tillsammans i Perth, på Australiens västkust, under den fortsatta asylprocessen. De kommer dock att hållas under bevakning.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

Aljazeera 21-06-09: Australia under pressure after refugee girl airlifted to hospital (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Financial Times 21-06-09:

Storbritannien/ The Cause: The bike project is helping refugees get back on track till sidans topp

In summer 2009, Jem Stein, a political-science student at LSE, struck up an unexpected friendship with Adam, a Darfuri refugee he was mentoring who had fled to the UK aged 16 after the outbreak of war in western Sudan. "One of the big challenges Adam faced, alongside the trauma he'd been through, was getting around," says Stein. Placed in accommodation on the outskirts of the capital and unable by law to work, Adam had limited access to vital services. Stein's solution? Finding him a bike.

"That was really the first step towards normal living for Adam," says Stein, who quickly began collecting old bikes to donate to refugees. In 2013, The Bike Project was officially launched as an independent charity, albeit in a "very small corner of a small room". The operation was simple: "Take donated bikes, refurbish them and give them to refugees."

Last year, the UK received just over 30,000 asylum applications, roughly the same as the number of bikes that are abandoned each year in London alone. Stein's job is to organise those groups into pairs. But this is easier said than done. The average repair job takes two to three hours of a mechanic's time, while the cost - inclusive of parts, new tyres, lights, lock, helmet, reflective jacket and a short cycling course - adds up to around £95 per recipient. "We need more mechanics and more space for them," says Stein. "That's the big cost - just having enough staff to work on the bikes." Today The Bike Project has two sites in south London, one in Birmingham and another on the way in Wimbledon, and has provided more than 6,500 bikes in the past eight years. But demand has still been impossible to meet.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Border Criminologies Blog 21-06-03:

Grekland/ Examining the status of detained migrant unaccompanied minors till sidans topp

Crossing the threshold of a new era?

Guest post by Dr Ioannis Papadopoulos

The issue of promoting the rights of children in the context of migration and more specifically throughout the asylum procedure, has been explored in depth by a growing body of jurisprudence and research. With regard to the status of UAMs in the European context, the applicable EU Directive under Art. 31 (3c; 3d) dictates that upon arrival in a host country, UAMs are to be placed in specially designed accommodation centres or any other form of child-friendly hosting structures, where their needs would be properly taken care of and ample support would be provided to them.

This provision was originally incorporated in the Greek context in 2013. Since then, the national legal context has been subjected to multiple amendments, the most recent being introduced in 2020, which stipulates the need for UAMs to be provided with quality care, support and services upon arrival in the country, pending referral to appropriate accommodation. At the same time however, the law does not prohibit the detention of AMs, albeit only in exceptional circumstances; as a measure of last resort and only if less restrictive measures cannot be implemented.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

Evgenia Iliadou in Border Criminologies blog 21-05-24: Places in Nowhere: Detention Centres, Police Departments and Pre-Removal Centres in Greece (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

AYS 21-06-13:

Grekland/ Serious doubts on rule of law after verdict against Moria6 till sidans topp

The teenagers accused of setting fire to Moria in September 2020 were convicted and sentenced to long prison sentences. The trial raises serious questions about the rule of law on the Greek islands, especially when it comes to people on the move. The judgment is yet another mosaic in Europe's message: Moria was not a camp, Moria 2.0 remains a persistent system of systematically shattering the rights and dignity of people who dare to hope for asylum.

On Saturday 12th of June 2021, four of the six teenagers accused of having caused the fire that destroyed the notorious Moria camp on Lesvos on 8th of September 2020 were sentenced to 10 years in prison. Two other young people, also accused of being involved were sentenced in March to 5 years in prison. The four young Afghans now convicted were charged with arson with endangerment of human life, destruction of private property and membership in a criminal organization. They were arrested and now convicted following the statement of a single eyewitness who claims to have seen them setting fire to Moria - and who is no longer traceable. The trial started on Friday morning and was closed Saturday midday.

Defence lawyer Effie Doussi said after the trial:

"This unfair decision is even worse than the punishment because it kills the law and denies its very existence."

The Trial

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

AYS 21-06-14: Trial against 'Moria Six' not up to legal standards (Extern länk)

TT / AB 21-06-11: Fyra män åtalas för mordbrand i Moria-lägret (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210603:

Kent Live 21-05-24:

Storbritannien/ Inside Napier barracks' - Festival of solidarity in Folkestone till sidans topp

A variety of stalls at the event gave legal advice, haircuts and food to the asylum seekers living in 'prison-like' conditions

A Festival of Solidarity has taken place at Napier Barracks in support of asylum seekers.

The ex-army barracks in Folkestone have been a point of controversy over the past year, with refugees saying they have been forced to live in "prison-like" conditions.

More than 200 campaigners from different local groups came together to provide care and practical support to Napier residents, in the form of haircuts, legal advice and food.

Promoted Stories

Close The Camps UK organised the festival on Saturday (May 22) and called to end the "barbaric" living conditions at the barracks.

Incredible images from the event showed people linking arms, playing volley ball and getting a fresh trim in the rain.

As festival goers huddled under the protection of several tents, dotted around the field at Napier Barracks, many waved signs in solidarity.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Sveriges Radio Ekot 21-05-22:

Grekland/ Unga asylsökande registreras som vuxna till sidans topp

I Grekland blir unga ensamkommande asylsökande ofta automatiskt registrerade som vuxna, fast de själva uppger att de är minderåriga och även kan ha dokument som styrker att de är barn.

Advokaten Eli Kriona på Lesbos har nyligen företrätt ett fall som gick till Europadomstolen och hon säger att detta är ett vanligt problem för advokater i Grekland.

"Kanske registrerar Frontex och de grekiska myndigheterna barn som vuxna på grund av okunskap eller brist på träning om hur ålder och eventuella minderåriga ska hanteras", säger Eli Kriona.

Hela inslaget (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Sveriges Radio P1-morgon 21-05-23:

Grekland/ Nya murar byggs runt migrantläger i Grekland till sidans topp

En del grekiska öar har de senaste åren fått stå symbol för flyktingkrisen vid Europas utkanter, men även på det grekiska fastlandet finns många migrantläger.

Ett av de största är Ritsona, som ligger nån timme utanför Aten. Där har ett eget litet samhälle utvecklas och det kan ibland vara svårt för myndigheterna att veta vilka som faktiskt bor i lägret.

Bland grekerna som bor i närheten bubblar missnöjet. Och nu byggs en mur runt Ritsonalägret.

Hela inslaget (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Sveriges Radio P1-morgon 21-05-25:

Grekland/ Ansträngt hälsoläge bland de asylsökande på Lesbos till sidans topp

På den grekiska ön Lesbos fortsätter tusentals asylsökande att vänta på besked om sin framtid. Många har varit där både ett och två år och levnadsförhållandena fortsätter på flera sätt att vara svåra.

I höstas brann det ökända lägret Moria ner och syrier, afghaner, kongoleser och andra flyttades till ett nytt tältområde.

Covid har spritt sig i flyktinglägret och skapat stor oro under de senaste veckorna, enligt läkaren Karolien Janssens, som arbetar på den klinik som organisationen Läkare utan gränser driver i anslutning till lägret.

Hela inslaget (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Sveriges Radio Studio Ett 21-05-27:

Grekland/ Asylmottagandet skapar splittring i Grekland till sidans topp

Grekland är idag ett mer splittrat land efter att i många år ha varit en huvudentré in till Europa för flyktingar och migranter.

År 2015 kom över en miljon människor i båtar från Turkiet. Merparten tog sig vidare norrut i Europa eller skickades tillbaka mot Turkiet och sina hemländer.

Men cirka hundratusen asylsökande var för något år sedan också kvar i Grekland och det fortsatta asylmottagandet skapar spänningar - i synnerhet på de grekiska öarna dit migrantbåtarna från Turkiet kommer.

- Det finns en sak som alla håller med om, från vänster till extremhögern. Vi vill inte ha ett stort flyktingläger här. Om du radar upp alla människor som bor här på Lesbos och frågar om de vill att det byggs ett nytt flyktingläger här kommer alla att säga nej, det säger Erifili Chioteli, lokalpolitiker på Lesbos huvudort Mitilini, som ligger på den östra sidan av ön.

På andra sidan havet ligger Turkiet, och framför oss, där vi sitter på ett café i hamnen, guppar stora gråa skepp från Frontex, EU:s gränsbevakningsstyrka.

Erifili Chiotelis perspektiv kommer från vänster, hon tillhör i grunden de med en mer välkomnande syn på migranter och flyktingar här.

- Under flyktingkrisen för några år sedan var vi ute i båtar och drog upp folk halvt drunkade. Vi gav dom kläder, mat och dryck, och vi kämpade för att de skulle få en plats att bo.

Och fortfarande finns många Lesbos-bor som hjälpa flyktingar och migranter, säger hon, samtidigt om det finns andra som inte vill se några migranter här alls. Men det som förenar alla, oavsett grundinställning, är att ingen tycker migranterna ska bli kvar här på ön. Idag finns runt 7000 asylsökande här, som mest var det långt över 20 000.

(...)

Hela inslaget (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

ECRE 21-05-28:

Spanien/ 200 children to mainland, hundreds cramped in Ceuta, 7,500 people returned till sidans topp

200 unaccompanied children are about to be transferred to the mainland after an agreement was reached between the Ministry of Social Rights and autonomous regions but hundreds of unaccompanied children remain in cramped conditions in Ceuta. 7,500 of the people who entered Ceuta last week have already been returned to Morocco. At least three young Moroccans have died in and on their way to Ceuta in the past two weeks. More than 30 people are currently feared in distress in the Atlantic Sea and about 100 people, including several children, have been rescued close to Gran Canaria.

The Spanish Ministry of Social Rights reached an agreement with a number of autonomous regions for the transfer of 200 unaccompanied children from Ceuta to the mainland. However, this only concerns children who arrived before last week's events. According to Spanish officials about 7,500 out of the estimated 8,000-10,000 people who crossed into Ceuta between 17-19 May have already been returned to Morocco. The returns without prior assessments of potential protection needs has been met with critique by human rights defenders.

Meanwhile, 800 children were crammed into industrial warehouses to undergo a ten-day quarantine. Some had to sleep on the floor due to a lack of beds and food is reportedly scarce. Many more children are sleeping rough across the enclave. While most unaccompanied children are in their teenage years, the group also includes very young children. "It's important to understand that we're seeing children that are much younger than the usual - children of seven, eight, nine years old," commented Ione Belarra, Minister of Social Rights, on the current situation. "We're working to address the issue of children who have come alone."

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.