fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Mottagande och bemötande av skyddssökande

Skolgång för asylsökande

Klipp från media

Länk till information från myndigheter och organisationer


Arkiveringsdatum 220404:

SvT Värmland 22-03-29:

Stort antal ukrainska elever väntas i Arvikaskola till sidans topp

En tidigare slöjdsal på Kyrkebyskolan i Arvika håller nu på att göras i ordning för att om ett par veckor ta emot mellan 15 och 20 ukrainska elever.

- De flesta är mellan 6 och 13 år, men det är också ett par gymnasieelever, berättar Anders Eneroth-Karlsson, biträdande grundskolechef i Arvika kommun.

Arvika har redan tagit emot ett hundratal flyktingar från Ukraina, både de som sökt till släktingar eller bekanta och de som kommit hit med bussar som olika föreningar och samfund ordnat.

Pensionerade lärare med lång erfarenhet av att undervisa i svenska som andraspråk har tagits in för att sköta undervisningen.

(...)

Hela inslaget (Extern länk)

Sveriges Radio Kronoberg 22-03-28: Skolorna är laddade för ukrainska barnen - men få har börjat (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 220324:

SvT Väst 22-03-22:

Kommunernas skolor förbereder sig att ta emot barn från Ukraina till sidans topp

Hittills har drygt 5 000 ukrainska barn och ungdomar i åldern 6-18 år kommit till Sverige och behöver plats i svenska skolor. Många kommuner väntar på besked om omfattningen.

Men det finns kommuner som agerar snabbt på egen hand, som Grästorp som skickade ner två bussar och hämtade hem ett 70-tal flyktingar - varav 26 barn i grundskoleåldern.

Enligt Migrationsverkets statistik har det anlänt drygt 5 000 ukrainska barn och ungdomar i skolåldern 6-18 år till Sverige. De flesta har kommit till Skåne län, Västra Götalands län och Stockholms län.

Migrationsverket har inte gjort några prognoser över hur många barn som behöver beredas plats i skolan. Enligt Skolverket går flera av flyktingarna fortfarande i ukrainsk skola digitalt.

Sveriges Kommuner och Regioner rapporterar att samtliga kommuner planerar inför mottagandet, fast det är mer oklart vad som verkligen sker i praktiken. Skolverket har ännu ingen överblick över hur långt kommunerna kommit i förberedelser för att ta emot ukrainska skolbarn, men utgår från att alla är mer förberedda nu än 2015.

Stora utmaningar

(...)

Hela inslaget (Extern länk)

SvT Västernorrland 22-03-22: Ukrainska barn börjar i svensk skola - så försöker rektor i Härnösand lösa lärarbristen (Extern länk)

Sveriges Radio Jämtland 22-03-22: Bergs kommun kan inte lova ukrainska barn en plats i skolan (Extern länk)

Sveriges Radio Västernorrland 22-03-22: Staten betalar om flyktingbarn kräver ökad skolverksamhet (Extern länk)

SvT Gävleborg 22-03-22: Norrtullskolan i Söderhamn ser fram emot ukrainska elever (Extern länk)

SvT Blekinge 22-03-22: Så förbereder Blekinges skolor mottagandet av ukrainska elever (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 220316:

SvT Nyheter 22-03-11:

Skolorna förbereder för tusentals ukrainska skolbarn till sidans topp

Tusentals ukrainska skolbarn beräknas behöva tas om hand i den svenska skolan. Nu förbereder kommunerna sig för att skala upp mottagandet på samma sätt som under flyktingvågen 2015.

- Vi har inte något tak utan planerar för ett scenario där det kommer väldigt många elever, och vi får bara lösa det, säger Åza Jarlsdottter, enhetschef för mottagningsenheten i Norrköpings kommun.

Alla barn i skolåldern som får uppehållstillstånd enligt massflyktingsdirektivet har rätt att få en plats i en svensk skolklass inom två månader. En tidsram som kan bli svår att hålla om det kommer väldigt många samtidigt, enligt Åza Jarlsdotter.

- Då får man se om det går att ordna tillfälliga lösningar. Just nu håller vi på att leta efter en annan lokal och har även jobbannonser ute där vi söker personal som talar ukrainska. Vi har också möjlighet att omfördela personal från annan verksamhet.

84 ensamkommande

(...)

Hela inslaget (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Skolvärlden 22-03-08:

Friskolor vill öppna för flyktingbarn: "Bra - om resurser tillförs" till sidans topp

Friskolornas riksförbund vill att regeringen ger friskolor möjlighet att ta emot ukrainska flyktingbarn.

- Positivt. Jag tror att det finns en ökad vilja bland friskolornas aktörer att visa att man är villiga att ta ett ansvar för hela utbildningsväsendet och alla barn i det, säger LR:s styrelseledamot Robin Smith.

Sedan kriget i Ukraina bröt ut 24 februari har, fram till i söndags, 781 ukrainska barn sökt asyl i Sverige, enligt Migrationsverket. Nu uppmanar Friskolornas riksförbund regeringen att snarast möjliggöra för friskolor att ta emot nyanlända elever - även om eleverna skulle gå före skolornas egna köer.

- Många av våra medlemmar vill gärna hjälpa till i den förfärliga situation som många människor befinner sig i, säger vd Ulla Hamilton till Sveriges Radio.

I spåren av den tidigare flyktingkrisen beslutade riksdagen under hösten 2016 att införa en frivillig kvot för friskolorna; upp emot fem procent av platserna kunde avsättas för nyanlända elever vid sidan av vanliga köer. Men den kvoten upphörde att gälla vid årsskiftet och nu vill Friskolornas riksförbund att den öppnas igen, även denna gång byggd på frivillighet. Om man vinner gehör för sitt förslag är ännu oklart.

Utökad verksamhet

Robin Smith är gymnasielärare i engelska och svenska på friskolan Viktor Rydberg i Stockholm. Han är också ledamot i LR:s förbundsstyrelse.

- Förra vändan var Friskolornas riksförbund också tydligt med att det inte skulle behöva påverka köplatsen för andra elever, att det handlade om en utökad verksamhet. Jag vet inte om det är fallet den här gången.

Han påminner om att Lärarnas Riksförbund vill se en reformerad antagning och tycker i grunden inte om kösystemet.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 220125:

SvT Sörmland 22-01-21:

Förskola i Flen nekade asylsökande barn att ställa sig i kö till sidans topp

Ålidens förskola i Flen nekade i höstas asylsökande barn att ställa sig i kön för att få börja på förskolan. Det visar en granskning från Flens kommun.

Föräldrar till asylsökande barn har berättat för kommunen att förskolans rektor ska ha sagt att asylsökande barn inte får ställa sig i kön. Men skollagen säger att de har samma rätt till förskola som barn som är folkbokförda i Sverige.

Förskolans skolchef, Jan Rosman, förklarar att man nekade barnen en köplats av ekonomiska skäl då verksamheten får mindre pengar för ett asylsökande barn än ett barn som är folkbokfört i kommunen.

Enligt Jan Rosman berodde deras agerande på att de fått felaktiga uppgifter från kommunen.

- De svarade oss att: "det får ni göra, ni får neka asylsökande".

Bemötande

(...)

Hela inslaget (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201111:

TT / AB 20-11-05:

Undervisning i svenska ska bli mer rättvis till sidans topp

Alltför många elever får inte den undervisning i svenska språket som de behöver. Nu ger regeringen Skolverket i uppdrag att se över svenskämnena.

- För att klara sig bra i Sverige, för att kunna studera vidare och få ett bra jobb, måste man behärska svenska. Jag vill att alla elever ska mötas av höga förväntningar och krav och lära sig svenska i skolan, säger utbildningsminister Anna Ekström till TT.

Det uppdrag som regeringen ger Skolverket handlar om att se över de två svenskämnena - svenska och svenska som andraspråk - i grund- och gymnasieskolan, särskolan och komvux. Det är svenska som andraspråk som är i fokus.

Anna Ekström konstaterar att det har flera svagheter. Ett är att svenska som andraspråk inte är utformat för totala nybörjare, alltså nyanlända som behöver börja från början. Ett annat problem är att det är otydligt vilka elever som ska läsa svenska respektive svenska som andraspråk. Därmed finns det en risk för att en del elever hamnar fel, och inte lär sig så mycket som de skulle kunna. Det råder dessutom stor brist på behöriga lärare i svenska som andraspråk.

- Jag är helt enkelt inte nöjd med situationen, säger Ekström.

Föräldrars önskemål

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.