fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Integration och uppföljning

Hur gick det sen?"

Klipp från media

Information från myndigheter eller organisationer saknas


Arkiveringsdatum 220404:

Sveriges Radio Örebro 22-03-31:

Bary placerades i Hällefors - bor fortfarande kvar till sidans topp

I ett grönt hus med en hög häck längs med den lilla villagatan bor Bary Nehad ihop med sin fästmö Emma och barnen Milo och Matteo.

Nehad kom hit som flykting med sin mamma och sju syskon för 15 år sedan.

Nu har han rotat sig ordentligt och har inga planer på att flytta ifrån Hällefors.

Hela inslaget (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 220324:

Sveriges Radio Örebro 22-03-21:

Lucy och Fadi kom som flyktingar 2015 - nu driver de restaurang till sidans topp

Lucy Janesian och Fadi Fansah kom till Sverige som flyktingar från Syrien 2015. Då bodde de hemma hos Karin som öppnat sitt hem åt dem i Bredsjö i Hällefors kommun.

Nu bor de i Örebro där de driver en egen restaurang - och har planer på att öppna fler.

"Det går bra nu", säger Fadi Fansah, men han minns hur tufft det var när han först kom till Sverige.

Hela inslaget (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 220316:

SvT Väst 22-03-14:

Flydde från Syrien - nu hjälper hon flyktingar från Ukraina på Restad Gård till sidans topp

Restad Gård tar dagligen emot människor som flytt från kriget i Ukraina. Deras berättelser väcker många minnen hos flera som arbetar på plats för att ta emot dem, och som bär på egna erfarenheter från krigsdrabbade länder.

- När jag ser det som sker i Ukraina kommer jag ihåg allt jag sett i Syrien, säger Thanaa Morshed, som tidigare bott på Restad Gård och som idag arbetar för Röda korset.

I klippet berättar Thanaa Morshed om sitt arbete med att ta emot flyktingar.

Thanaa Morshed flydde från kriget i Syrien och kom till Sverige 2016. I flera år bodde hon på Restad Gård i Vänersborg, som är Sveriges största asylboende.

(...)

Hela inslaget (Extern länk)

Sveriges Radio Skaraborg 22-03-24: Morad hjälper nyanlända på Stora Ekeberg - var själv flykting 2014 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 211104:

Aftonbladet 21-10-22:

Bojan Djordjic om flykten till Sverige: "Sköt mot bussen" till sidans topp

Bojan Djordjic låg på golvet när bussen besköts och det regnade glassplitter över dem.

För första gången berättar fotbollsprofilen om den gripande flykten som tioåring till Sverige.

- Jag önskar att ingen tioåring får uppleva det den tioåringen gjorde då, säger han i podden "Vi var där" från "Sverige för UNHCR".

Det var 1992 som kriget kom till Bosnien och Hercegovina med våldsamma strider, brutala övergrepp och den största flyktingkrisen i Europa sedan andra världskriget.

Som tioåring upplevde Bojan Djordjic kriget på nära håll med krypskyttar som lurade på taken och raketer mellan kullarna som lyste upp rummet när han låg i sängen om natten.

Bojan Djordjic, hans sjuåriga syster Maja, mamma Mira och moster Sladjana packade en morgon ihop sina saker för att försöka ta ett flyg från Sarajevo till Belgrad.

"Glassplitter över oss"

De tog bussen genom ett serbiskt område och vidare genom ett bosnienmuslimskt område för att nå flygplatsen.

Förhoppningen var att få plats ombord på ett av de sista militärflygplanen skulle ta dem till säkerheten och släkt i Belgrad.

- Nu var det på allvar. På vägen ligger vi ner i bussen. Jag är tio år, min syster är sju år, vi ser oron och tårarna i min mammas och mosters ansikten när de ligger över oss. Samtidigt hade jag en känsla av säkerhet. Det var två människor som jag var så trygg med och älskade mig så mycket, de skulle inte tillåta att det hände mig eller min syster någonting. De var mina hjältar och med dem händer ingenting. I den åldern är du odödlig. Men just hur fönstren i bussen kraschades av skotten, hur allt kändes surrealistiskt när glasspillrorna började falla över oss ... Till slut nådde vi flygplatsen, säger Bojan Djordjic.

"Så mycket sorg"

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Dagens Nyheter 21-10-26:

Haddile skulle utvisas som 2-åring - nu berättar hon sin historia till sidans topp

Som nyfödd övergavs hon av sin mamma och när Migrationsverket skulle utvisa henne väcktes proteststormar över hela Sverige.

Nu har Haddile fyllt 11 år och vill hjälpa andra barn som hamnat i samma situation.

- Politikerna lovade att ändra lagen. Ändå utvisas barn som bott i Sverige i hela sina liv. Jag säger som Greta: How dare you?

Hösten 2010 kommer en knappt fyra månader gammal flicka in till akutsjukvården i Lund. Hon gråter och hennes svårt undernärda kropp krampar. Röntgenplåtarna visar tecken på att hon utsatts för skakvåld.

Den biologiska mamman ska ha kommit till Sverige från Algeriet strax före förlossningen. Nu har hon försvunnit utomlands, utan att ta med sig sin nyfödda dotter. I stället har flickan bott hos en manlig bekant. Han kommer inledningsvis att misstänktas för misshandel, men släpps senare.

11 år senare, i ett vardagsrum i skånska Broby. Tv:n pumpar ut koreansk pop, i soffan ligger en pudel och sover. Haddile har slutat tidigare från skolan. Hon går i femte klass och älskar att sjunga och lära sig nya danser. Hon härmar rörelserna i musikvideon och håret yr åt alla håll där hon studsar runt.

- Jag skulle verkligen vilja resa till Sydkorea, skrattar hon.

Sedan, allvarligare:

- Och så vill jag jobba för att inga barn som bott i Sverige hela sina liv ska riskera utvisning. Jag vill göra allt för att ingen ska behöva uppleva det jag utsattes för som liten.

Det var här, hemma hos Malén och Miklos Liewehr , som Haddile LVU-placerades som bebis, efter vistelsen på sjukhuset i Lund. Makarna hade sedan tidigare två familjehemsplacerade flickor. Tillsammans med de två biologiska sönerna blev de snabbt Haddiles familj och trygghet i livet.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 211006:

Sveriges Radio Göteborg 21-10-03:

14-åriga Hala från nyanländ till stjärnelev: "Vill bli läkare" till sidans topp

Över 100 000 flyktingar från Syrien har fått asyl i Sverige sedan Syrienkriget bröt ut 2011, och en stor del av de som kommit är barn.

Hala Taha är 14 år och bor i Biskopsgården, och hon kom till Sverige från Syrien 2017.

Hör Hala berätta hur det kändes att börja skolan som helt ny i Sverige, tio år gammal.

Hela inslaget (Extern länk)

Sveriges Radio Göteborg 21-10-03: Studenten Khedas stora dröm: "Vill jobba med det resten av mitt liv" (Extern länk)

Sveriges Radio Göteborg 21-10-03: Rektorn: "Det är viktigt med krav på nyanlända barn" (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210904:

Sveriges Radio Gotland 21-08-12:

Kom till Gotland som flyktingbarn - nu forskar hon om mottagande till sidans topp

Baharan Kazemi kom som flykting till Gotland som 5-åring. Idag, 34 år senare, forskar hon på Göteborgs universitet där hon har skrivit en doktorsavhandling om just flyktingmottagande, då och nu.

Kazemi har jämfört hur ensamkommande barn har beskrivits i offentligheten, från år 2006 och framåt.

"Då pratade man om den här gruppen som en utsatt grupp som behövde stöd, sedan har det skett en förskjutning där gruppen beskrivs som ett problem som ska bort från samhället", säger hon.

Hela inslaget (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

TT / Squid 21-08-16:

Svensksyrier: "Man måste fortsätta kämpa" till sidans topp

Hanan Chahrestan flydde kriget i Syrien som 20-åring. Resan in i det svenska samhället har varit krokig och arbetsam. Strategin har varit att tacka ja till alla möjligheter.

Men hon har också sett hur landsmän tackat nej till jobb och och utbildningar och hamnat utanför samhället.

I rapporten "Fakta för förändring" som släpps i dag målas en mörk bild av svenskar med rötter i Syrien. Ökande arbetslöshet, låga inkomster och låg utbildningsnivå. Men det finns också en stor grupp svensksyrier som trots att de inte levt länge i Sverige har lyckats i arbetslivet.

Hanan Chahrestan flydde kriget i Syrien 2013 tillsammans med sin lillebror och mamma. De bodde då i Homs där Hanan pluggade på universitetet och hennes mamma hade en egen tandläkarmottagning.

- Till slut var det inte säkert för mig att gå till universitetet längre utan risk för att jag skulle bli kidnappad eller skjuten. Det blev omöjligt att leva där.

I september 2013 bestämde sig familjen för att fly. Både deras bostad och Hanans mammas tandläkarmottagning hade blivit förstörda av kriget. I oktober kom de till Sverige via Ryssland.

- Jag minns att jag ringde till en kompis som också har flytt från Syrien. Han sade att jag skulle söka upp Migrationsverket och Syriska föreningen, så att jag skulle kunna lära mig svenska.

Syrier tackar nej

Två timmar om dagen läste hon svenska på Syriska föreningen där det fanns en syrisk lärare som var till stor hjälp. När hon efter två månader fick uppehållstillstånd började hon läsa på komvux för att komplettera sina betyg så att hon skulle kunna plugga vidare i Sverige. Hon tog också olika jobb som barista, på restaurang och i kassan på Ica.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Sveriges Radio Malmöhus yyy 21-08-20:

Ensamhet är ett stort problem för HBTQ-flyktingar till sidans topp

Under Prideveckan hålls ett internationellt möte där utmaningar rörande flyktingar, gränser och invandring diskuteras på Malmö live.

HBTQI-flyktingar är mer utsatta och ensamma eftersom de ofta inte kan ha kontakt med sina familjer på grund av sin sexuella läggning, enligt Karl Yves Wallin, projektledare på RFSLs stödgrupp Newcomers Malmö.

- Jag har haft tur som träffat en svensk familj som jag kan kalla min familj, säger Karl Yves Wallin.

Hela inslaget (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

UNHCR 21-08-26:

Vidarebosättning till Sverige blev räddning för syrisk familj till sidans topp

Hanan och Ali anlände till Stockholm tillsammans med sina tre döttrar den 4 maj 2017. Två dagar senare snöade det.

Hanan, 34, och Ali, 40, skrattar åt minnet:

- Vi har snö i Syrien, men vi trodde aldrig att vi skulle se snö i maj! Det var en chock.

Familjen, ursprungligen från trakten kring Damaskus i Syrien, kom som kvotflyktingar till Sverige från Libanon för nästan exakt fyra år sedan genom UNHCR, FN:s flyktingorgan.

- Vi visste inte att vi skulle till Sverige förrän 15 dagar före avresan, förklarar Ali. Vi hade en intervju på svenska ambassaden och de visade oss en video om landet - om olika typer av boende, skolsystemet, frihet, hur statliga myndigheter fungerar och så vidare. Det lät bra, men det vi fann när vi kom hit var ännu bättre.

Barnen - tvillingarna Sara och Amina, 9, och deras lillasyster Youmna, 7 - har banat väg in i det svenska samhället. Familjen har träffat många av sina nya vänner genom barnens klasskamrater.

Sara och Amina förklarar på stockholmska att de går i klass 2a på den lokala grundskolan och att Youmna går på en närliggande förskola.

Familjen hoppas kunna bli svenska medborgare nästa år. Ali tränar regelbundet med en tyngdlyftarklubb och har ett tydligt mål:

- Som svensk medborgare kommer jag att kunna tävla i svenska mästerskapen i tyngdlyftning. För närvarande har han blicken riktad mot de Paralympiska spelen.

Ali förlorade ett ben i Syrien när en bomb träffade skolan där han arbetade som lärare i arabiska.

Familjen flydde till Libanon, men där var det svårt att få vård.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210603:

Svt Nyheter 21-05-20:

Vetlandamannen sökte först asyl i Norge med annat födelsedatum till sidans topp

Mannen som åtalats för attackerna i Vetlanda skulle egentligen aldrig kommit till Sverige. DN har fått tillgång till uppgifter som visar att han först sökte asyl i Norge - och därför bröt mot Dublinförordningens regler när han tog sig hit.

Det är dokument från polisens Nationella operativa avdelning som enligt DN visar att mannen, som är afghansk medborgare, först tog sig till Norge.

Där visade han, enligt tidningens uppgifter, i oktober 2015 upp ett pass som visade att han var född 1988.

Mannen nekades dock asyl i Norge. I februari 2016 sökte han i stället asyl i Sverige. Han berättade då att passet han hade med sig till Norge var felaktigt och att han är född 1999.

(...)

Hela inslaget (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.