fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Integration och uppföljning

Hur gick det sen?"

Klipp från media

Information från myndigheter eller organisationer saknas


Arkiveringsdatum 211104:

Aftonbladet 21-10-22:

Bojan Djordjic om flykten till Sverige: "Sköt mot bussen" till sidans topp

Bojan Djordjic låg på golvet när bussen besköts och det regnade glassplitter över dem.

För första gången berättar fotbollsprofilen om den gripande flykten som tioåring till Sverige.

- Jag önskar att ingen tioåring får uppleva det den tioåringen gjorde då, säger han i podden "Vi var där" från "Sverige för UNHCR".

Det var 1992 som kriget kom till Bosnien och Hercegovina med våldsamma strider, brutala övergrepp och den största flyktingkrisen i Europa sedan andra världskriget.

Som tioåring upplevde Bojan Djordjic kriget på nära håll med krypskyttar som lurade på taken och raketer mellan kullarna som lyste upp rummet när han låg i sängen om natten.

Bojan Djordjic, hans sjuåriga syster Maja, mamma Mira och moster Sladjana packade en morgon ihop sina saker för att försöka ta ett flyg från Sarajevo till Belgrad.

"Glassplitter över oss"

De tog bussen genom ett serbiskt område och vidare genom ett bosnienmuslimskt område för att nå flygplatsen.

Förhoppningen var att få plats ombord på ett av de sista militärflygplanen skulle ta dem till säkerheten och släkt i Belgrad.

- Nu var det på allvar. På vägen ligger vi ner i bussen. Jag är tio år, min syster är sju år, vi ser oron och tårarna i min mammas och mosters ansikten när de ligger över oss. Samtidigt hade jag en känsla av säkerhet. Det var två människor som jag var så trygg med och älskade mig så mycket, de skulle inte tillåta att det hände mig eller min syster någonting. De var mina hjältar och med dem händer ingenting. I den åldern är du odödlig. Men just hur fönstren i bussen kraschades av skotten, hur allt kändes surrealistiskt när glasspillrorna började falla över oss ... Till slut nådde vi flygplatsen, säger Bojan Djordjic.

"Så mycket sorg"

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Dagens Nyheter 21-10-26:

Haddile skulle utvisas som 2-åring - nu berättar hon sin historia till sidans topp

Som nyfödd övergavs hon av sin mamma och när Migrationsverket skulle utvisa henne väcktes proteststormar över hela Sverige.

Nu har Haddile fyllt 11 år och vill hjälpa andra barn som hamnat i samma situation.

- Politikerna lovade att ändra lagen. Ändå utvisas barn som bott i Sverige i hela sina liv. Jag säger som Greta: How dare you?

Hösten 2010 kommer en knappt fyra månader gammal flicka in till akutsjukvården i Lund. Hon gråter och hennes svårt undernärda kropp krampar. Röntgenplåtarna visar tecken på att hon utsatts för skakvåld.

Den biologiska mamman ska ha kommit till Sverige från Algeriet strax före förlossningen. Nu har hon försvunnit utomlands, utan att ta med sig sin nyfödda dotter. I stället har flickan bott hos en manlig bekant. Han kommer inledningsvis att misstänktas för misshandel, men släpps senare.

11 år senare, i ett vardagsrum i skånska Broby. Tv:n pumpar ut koreansk pop, i soffan ligger en pudel och sover. Haddile har slutat tidigare från skolan. Hon går i femte klass och älskar att sjunga och lära sig nya danser. Hon härmar rörelserna i musikvideon och håret yr åt alla håll där hon studsar runt.

- Jag skulle verkligen vilja resa till Sydkorea, skrattar hon.

Sedan, allvarligare:

- Och så vill jag jobba för att inga barn som bott i Sverige hela sina liv ska riskera utvisning. Jag vill göra allt för att ingen ska behöva uppleva det jag utsattes för som liten.

Det var här, hemma hos Malén och Miklos Liewehr , som Haddile LVU-placerades som bebis, efter vistelsen på sjukhuset i Lund. Makarna hade sedan tidigare två familjehemsplacerade flickor. Tillsammans med de två biologiska sönerna blev de snabbt Haddiles familj och trygghet i livet.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 211006:

Sveriges Radio Göteborg 21-10-03:

14-åriga Hala från nyanländ till stjärnelev: "Vill bli läkare" till sidans topp

Över 100 000 flyktingar från Syrien har fått asyl i Sverige sedan Syrienkriget bröt ut 2011, och en stor del av de som kommit är barn.

Hala Taha är 14 år och bor i Biskopsgården, och hon kom till Sverige från Syrien 2017.

Hör Hala berätta hur det kändes att börja skolan som helt ny i Sverige, tio år gammal.

Hela inslaget (Extern länk)

Sveriges Radio Göteborg 21-10-03: Studenten Khedas stora dröm: "Vill jobba med det resten av mitt liv" (Extern länk)

Sveriges Radio Göteborg 21-10-03: Rektorn: "Det är viktigt med krav på nyanlända barn" (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210904:

Sveriges Radio Gotland 21-08-12:

Kom till Gotland som flyktingbarn - nu forskar hon om mottagande till sidans topp

Baharan Kazemi kom som flykting till Gotland som 5-åring. Idag, 34 år senare, forskar hon på Göteborgs universitet där hon har skrivit en doktorsavhandling om just flyktingmottagande, då och nu.

Kazemi har jämfört hur ensamkommande barn har beskrivits i offentligheten, från år 2006 och framåt.

"Då pratade man om den här gruppen som en utsatt grupp som behövde stöd, sedan har det skett en förskjutning där gruppen beskrivs som ett problem som ska bort från samhället", säger hon.

Hela inslaget (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

TT / Squid 21-08-16:

Svensksyrier: "Man måste fortsätta kämpa" till sidans topp

Hanan Chahrestan flydde kriget i Syrien som 20-åring. Resan in i det svenska samhället har varit krokig och arbetsam. Strategin har varit att tacka ja till alla möjligheter.

Men hon har också sett hur landsmän tackat nej till jobb och och utbildningar och hamnat utanför samhället.

I rapporten "Fakta för förändring" som släpps i dag målas en mörk bild av svenskar med rötter i Syrien. Ökande arbetslöshet, låga inkomster och låg utbildningsnivå. Men det finns också en stor grupp svensksyrier som trots att de inte levt länge i Sverige har lyckats i arbetslivet.

Hanan Chahrestan flydde kriget i Syrien 2013 tillsammans med sin lillebror och mamma. De bodde då i Homs där Hanan pluggade på universitetet och hennes mamma hade en egen tandläkarmottagning.

- Till slut var det inte säkert för mig att gå till universitetet längre utan risk för att jag skulle bli kidnappad eller skjuten. Det blev omöjligt att leva där.

I september 2013 bestämde sig familjen för att fly. Både deras bostad och Hanans mammas tandläkarmottagning hade blivit förstörda av kriget. I oktober kom de till Sverige via Ryssland.

- Jag minns att jag ringde till en kompis som också har flytt från Syrien. Han sade att jag skulle söka upp Migrationsverket och Syriska föreningen, så att jag skulle kunna lära mig svenska.

Syrier tackar nej

Två timmar om dagen läste hon svenska på Syriska föreningen där det fanns en syrisk lärare som var till stor hjälp. När hon efter två månader fick uppehållstillstånd började hon läsa på komvux för att komplettera sina betyg så att hon skulle kunna plugga vidare i Sverige. Hon tog också olika jobb som barista, på restaurang och i kassan på Ica.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Sveriges Radio Malmöhus yyy 21-08-20:

Ensamhet är ett stort problem för HBTQ-flyktingar till sidans topp

Under Prideveckan hålls ett internationellt möte där utmaningar rörande flyktingar, gränser och invandring diskuteras på Malmö live.

HBTQI-flyktingar är mer utsatta och ensamma eftersom de ofta inte kan ha kontakt med sina familjer på grund av sin sexuella läggning, enligt Karl Yves Wallin, projektledare på RFSLs stödgrupp Newcomers Malmö.

- Jag har haft tur som träffat en svensk familj som jag kan kalla min familj, säger Karl Yves Wallin.

Hela inslaget (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

UNHCR 21-08-26:

Vidarebosättning till Sverige blev räddning för syrisk familj till sidans topp

Hanan och Ali anlände till Stockholm tillsammans med sina tre döttrar den 4 maj 2017. Två dagar senare snöade det.

Hanan, 34, och Ali, 40, skrattar åt minnet:

- Vi har snö i Syrien, men vi trodde aldrig att vi skulle se snö i maj! Det var en chock.

Familjen, ursprungligen från trakten kring Damaskus i Syrien, kom som kvotflyktingar till Sverige från Libanon för nästan exakt fyra år sedan genom UNHCR, FN:s flyktingorgan.

- Vi visste inte att vi skulle till Sverige förrän 15 dagar före avresan, förklarar Ali. Vi hade en intervju på svenska ambassaden och de visade oss en video om landet - om olika typer av boende, skolsystemet, frihet, hur statliga myndigheter fungerar och så vidare. Det lät bra, men det vi fann när vi kom hit var ännu bättre.

Barnen - tvillingarna Sara och Amina, 9, och deras lillasyster Youmna, 7 - har banat väg in i det svenska samhället. Familjen har träffat många av sina nya vänner genom barnens klasskamrater.

Sara och Amina förklarar på stockholmska att de går i klass 2a på den lokala grundskolan och att Youmna går på en närliggande förskola.

Familjen hoppas kunna bli svenska medborgare nästa år. Ali tränar regelbundet med en tyngdlyftarklubb och har ett tydligt mål:

- Som svensk medborgare kommer jag att kunna tävla i svenska mästerskapen i tyngdlyftning. För närvarande har han blicken riktad mot de Paralympiska spelen.

Ali förlorade ett ben i Syrien när en bomb träffade skolan där han arbetade som lärare i arabiska.

Familjen flydde till Libanon, men där var det svårt att få vård.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210603:

Svt Nyheter 21-05-20:

Vetlandamannen sökte först asyl i Norge med annat födelsedatum till sidans topp

Mannen som åtalats för attackerna i Vetlanda skulle egentligen aldrig kommit till Sverige. DN har fått tillgång till uppgifter som visar att han först sökte asyl i Norge - och därför bröt mot Dublinförordningens regler när han tog sig hit.

Det är dokument från polisens Nationella operativa avdelning som enligt DN visar att mannen, som är afghansk medborgare, först tog sig till Norge.

Där visade han, enligt tidningens uppgifter, i oktober 2015 upp ett pass som visade att han var född 1988.

Mannen nekades dock asyl i Norge. I februari 2016 sökte han i stället asyl i Sverige. Han berättade då att passet han hade med sig till Norge var felaktigt och att han är född 1999.

(...)

Hela inslaget (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210520:

Expressen 21-05-04:

"Jag känner med hela mitt hjärta att hon är med mig" till sidans topp

I Upsala Tennisklubb finns eldsjälen Obaida Alramahi.

Han vill få barn och ungdomar, särskilt i utsatta delar av stan, att hitta till idrotten.

Och med hjälp av sin egen livshistoria hoppas han få flera att vilja leva livet fullt ut.

- Jag brukar säga till ungdomarna: snälla vårda varandra och var rädda om tiden, säger den 41-åriga Uppsalabon.

Obaida Alramahi har rötterna i Palestina, hans föräldrar kom till Sverige som flyktingar på 70-talet och det var i det här landet som han och hans syskon växte upp. Familjen var mycket sportintresserad och hittade så småningom till Upsala Tennisklubb när föreningen arrangerade en prova på-dag. Då var Obaida bara fem år gammal.

- Jag minns det fortfarande, jag var fem år, hade inget racket och inga skor. Men vi träffade en fantastisk fin ledare som ordnade allt det här åt oss och såg till att vi fick låna racketar och tillgång till skor.

Han själv beskriver det som en positiv inkörsport i det svenska samhället. Han fick nya kompisar som han både kunde spela och läsa läxor med.

- Jag fastnade för det och insåg att det var något som jag med hela mitt hjärta ville fortsätta med. Inte bara fortsätta med utan även dela med mig och inspirera andra barn och ungdomar till tennisen.

Tar med sig tennisen dit de är

Tennistränaren från Uppsala visste att han ville att flera barn och ungdomar skulle finna trygghet och gemenskap i sporten på samma sätt som han gjorde som femåring.

Det hela resulterade i projektet Oma Obaida.

- Oma är ett arabiskt namn som betyder farbror, det är en vänlighetsfras som många barn och ungdomar använder när de pratar med mig. Via den vägen tyckte mina kolleger att vi skulle döpa projektet till det. Vi åker ut till stadsdelar som kanske inte har lika stor möjlighet att förkovra sig och ta del av sporten tennis.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Sveriges Radio Östergötland 21-05-10:

Fem år efter flyktingvågen - hur blev det? till sidans topp

Det har gått drygt fem år sedan hösten 2015 och den stora flyktingvågen till Sverige.

Under de kommande veckorna skapar vi en tillfällig redaktion i de tre kommuner som tog emot flest flyktingar per capita: Ödeshög, Valdemarsvik och Finspång.

Jessica Gredin och Johan Gustafsson ska undersöka vad som hände med människorna som kom, hur livet förändrats på orterna de kom till och människorna de mötte.

Hela inslaget (Extern länk)

Sveriges Radio Östergötland 21-05-10: Så lyckades Ödeshög halvera arbetslösheten bland utlandsfödda (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Dagens Nyheter 21-05-19:

Misstänkte mannen i Vetlanda sökte asyl i Norge till sidans topp

På fredag börjar rättegången mot den man som åtalats för sju mordförsök i Vetlanda. Åklagaren kräver livstids utvisning. Nu kan DN avslöja nya uppgifter som visar att han enligt regelverket aldrig skulle kommit hit.

Det var på eftermiddagen den 3 mars som mannen i nästan 20 minuter gick från kvarter till kvarter i Vetlanda och attackerade människor med kniv. Han stoppades först när polis kom till platsen och sköt honom i benet. Då hade sju människor fått svåra skador, varav fyra livshotande.

Av polisutredningen framgår att mannen själv har diffusa minnen av händelserna och att attackerna skedde helt oprovocerat.

Mannen är medborgare i Afghanistan. I nyhetsrapporteringen har det beskrivits att han är 22 år gammal, kom från Afghanistan till södra Sverige 2016 och sökte asyl.

Men DN kan nu berätta helt nya uppgifter. Av ett dokument som upprättats vid polisens Nationella operativa avdelning, men som inte finns med i polisutredningen, framgår att mannen först tog sig till Norge. Den 25 oktober 2015 ansökte han om asyl och uppvisade ett afghanskt pass där det stod att han var född 1988. I passet fanns även ett visum till Ryssland samt olika stämplar. I Norge nekades han asyl.

Året därpå tog han sig till Sverige och gjorde ett nytt försök att söka asyl, den 13 februari 2016. Då uppgav han att det pass han uppvisat i Norge inte stämde och att han i själva verket var elva år yngre, född 1999. Svenska Migrationsverket beviljade honom ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som sedan förlängts i omgångar. När han, enligt åtalet, gick till attack väntade han på ett nytt beslut om att få stanna i Sverige.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210402:

Aftonbladet 21-03-15:

"Fantastiskt att ta hand om de äldre" till sidans topp

Oisín Cantwell, Åsa Linderborg och Magnus Wennman har rest i spåren av "Vintersaga". Hur lever man, vad arbetar man med och vad drömmer man om?

Hett och svett på Statt i Härnösand

Det är inte helt lätt att stämma träff med Hamidullah Mohammadi eftersom han arbetar som han gör: 7-15 måndag, 7-21 tisdag och onsdag, 16-22 fredag. Men på torsdag är han ledig den veckan vi kan ta oss upp till Härnösand. "Vi ses på mitt jobb", messar han.

Han tar emot oss i entrén till Ädelhem äldreboende. Där är kvarlämningar från pandemin; en besökshörna med plexiglas, handsprit, munskydd, plasthandskar, stora uppförandeskyltar.

- Nu är alla här vaccinerade, både brukare och vi som arbetar här, säger Hamid.

Han råkade själv ut för smittan, men utan att ha ett enda symptom.

- Jag blev helt förvånad när jag testade positivt. När jag först hörde talas om att ett virus hade slagit ut i Kina, trodde jag aldrig att det skulle komma hit.

Ädelhem klarade sig förhållandevis bra.

- Vi hade bra planering och var utrustade. All personal här är utbildad och erfaren. Jag har världens bästa chef, säger han och ler.

Hamid, som är född 1996, har arbetat på Ädelhem sedan sommaren 2016. De första tre åren var han timvikarie men nu har han fast anställning.

- Jag tycker mycket om att arbeta med människor. Det är fantastiskt att ta hand om de äldre, man lär sig mycket.

Det är också ett sätt att lära känna Sverige.

- De berättar om sin uppväxt, vad de har arbetat med, om barn och familj. Vad de har läst i tidningen och vad de tänker om det som händer i världen.

Och de är naturligtvis nyfikna på Hamid, som var 16 år när han kom hit från Afghanistan.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210314:

Sydsvenskan 21-02-28:

Baqer Mozafaris upptäckte en gammal konstform i ett nytt land till sidans topp

Det började med en liten gubbe i ett litet stycke trä. Med inspirationen och skaparlusten växte även träbitarna och till jul gjorde han en uppmärksammad julkrubba till Genarps kyrka. Nu står Baqer Mozafaris krubba, gjord i ett stort trästycke i Västerkyrkan i Lund.

Det var när Baqer Mozafari väntade på Migrationsverkets beslut i olika förläggningar i Broby, Sibbhult och Hässlehom som han började snida.

- Det fanns mycket skog i området och jag hade inget att göra. Jag hittade en bit trä, köpte en liten såg och en kniv och började snida, berättar Baqer Mozafari.

Han hade aldrig tidigare jobbat med trä som material, inte heller sett så mycket skog. Baqer Mozafari föddes i Afghanistan men hans familj, som är hazarer, flydde till Iran och huvudstaden Teheran när han var liten, där han växte upp.

- Det finns inte så mycket grönt som växer i Teheran.

I Teheran fick han gå i skolan i bara fem år, sedan hade han jobb som metallarbetare i 18 år.

- Så jag är van att arbeta med metall. Vi tillverkade allt ifrån små detaljer till stora plåtar till bilar till exempel, berättar Baqer Mozafari.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210208:

SvT Öst 21-01-27:

Detta har hänt - Se Vlora Sylas kamp för familjens liv i Sverige till sidans topp

Vlora Syla flydde 2010 hedersvåldet i Kosovo och sökte asyl i Sverige med sina två barn. Efter åtta år i landet och flera försök till uppehållstillstånd utvisades hon - trots att barnen bara pratade svenska.

Kampen för att Vlora Syla och hennes barn skulle få stanna i Sverige engagerade hennes arbetsgivare, kollegor, vänner och till och med riksdagspolitiker.

Vloras asylkamp fick ett lyckligt slut - se den tårfyllda historien sammanfattad i videon.

Hela inslaget (Extern länk)

SvT Öst 21-01-27: Varför blev kampen så lång? (Extern länk)

SvT Öst 21-01-27: Glädjetårar på Skavsta - här kommer familjen Syla tillbaka till Sverige (Extern länk)

SvT Öst 21-01-27: Så lever Vlora idag - SVT har följt fallet i tre år (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Sveriges Radio Jönköpiing 21-02-01:

Omvända afghaner stannar kvar i kyrkan: "Vi tror från hjärtat" till sidans topp

Åren efter flyktingkrisen 2015 har 116 afghaner och iranier döpts i pingstkyrkan i Jönköping. Nästintill alla av dem som har fått uppehållstillstånd har ändå stannat kvar i kyrkan.

Asylsökande som konverterat till kristendom i Sverige har väckt debatt i landet och det har misstänkts att somliga anslöt till kyrkan för att få asylskäl.

"Det här är ett bevis på att vi är troende från hjärtat", säger Sakhi Mohammadi.

Hela inslaget (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210125:

Lundagård 21-01-12:

Flykten till friheten till sidans topp

År 2011 demonstrerade Ammar Makhzoum för sin frihet på Syriens gator. Ett år senare blev han skjuten i käken, och bestämde sig för att fly landet. I dag är han student vid Lunds universitet, och drömmer om att bygga en skola för nyanlända.

- Jag har precis flyttat in, förklarar Ammar Makhzoum.

Han säger det som om han ursäktar röran, trots att lägenheten är fläckfri och inredningen avskalad. Var sak ligger på sin plats. På soffbordet har han dukat fram kex och choklad på ett fat. Jag tar en bit av chokladen och konstaterar att den knappt innehåller något socker. Det förvånar mig inte. Ammar Makhzoum ger mig ett ordentligt intryck, samtidigt vänligt och varmt.

Ammar Makhzoum är en av nästan sju miljoner människor som flytt från Syrien sedan 2011, enligt uppgifter från UNHCR. I dag är han 29 år gammal, och läser till civilingenjör i väg och vatten vid Lunds universitet. Han är uppväxt i Aleppo med sina tre syskon och föräldrar. När vi träffas har han bott i Sverige i sex år och fem månader, och precis fått svenskt medborgarskap.

Hans leende skvallrar om befrielse.

- Det kunde inte kännas bättre, säger han.

Mars, 2011. Aleppo, Syrien.

Under den arabiska våren började befolkningen i Syrien att uttrycka missnöje mot regimen. Protesterna bestod bland annat i krav på demokratisering, respekt för mänskliga rättigheter och insatser mot korruption. Framför allt ville man se Bashar al-Assad avgå som president.

En av demonstranterna hette Ammar Makhzoum.

- Frihet, vi skrek att vi ville ha frihet. Huriya, på arabiska.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210111:

SvT Väst 20-12-30:

Så gick det för Jihad i Göteborg sju år efter flykten från Syrien: "Jobb är det viktigaste" till sidans topp

Under den stora flyktingvågen 2015 kom många människor från Syrien till Sverige. Det uppmärksammade SVT i satsningen Syrien200. En av alla dem som intervjuades är Jihad Eshmawi. Han hamnade i Göteborg och nu har vi har träffat honom igen för att se hur livet blivit.

Han är en av alla dem som flydde Syrien efter oroligheterna eskalerade i huvudstaden Damaskus under 2013. För Jihad Eshmawi var målet Nederländerna, men människosmugglaren tog Jihad och hans två bröder till Malmö.

- Vi kom till Sverige av en slump.

Läs intervjun från 2015 här och hela satsningen här

"Varit lätt att få jobb"

(...)

Hela inslaget (Extern länk)

SvT special 20-12-30: Från Syrien till Sverige - fem år senare. (Extern länk)

Jihad Eshmawi: "Det finns stora drömmar" (Extern länk)

Rabia Alhasan: "Mitt liv är bra nu" (Extern länk)

Mattias Rumni: "Jag hör till Sverige mitt hem är här" (Extern länk)

Feras Al-Damen: "Jag längtar efter mina barn" (Extern länk)

Buthina Al Kilany: "Språket är nyckeln till allt" (Extern länk)

Amin Alkhatib: "Studierna är min första prioritet" (Extern länk)

Raghad Khaiat Nako: "jag drömmer om att få ett jobb" (Extern länk)

Amjad Al-Chamaa: "Jag känner mig säker på riktigt" (Extern länk)

Abdul Menaem Azedeen: "Alla barnen trivs i Sverige" (Extern länk)

Samer Tabbab: "Friheten här går inte att beskriva" (Extern länk)

Tuka Al-Khadra: "Sverige är bättre för min son" (Extern länk)

Jamil Al Hers: "Jag ser ingen framtid" (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Kvällsposten 21-01-05:

Heba, 22, siktar på att bli Sveriges bästa ingenjör till sidans topp

Det var under hösten 2015 som Heba Mounawk, 22, behövde fly från Libanon.

Hon flydde till Sverige med hela sin familj och hamnade i Bjärnum strax utanför Hässleholm.

- Min pappa hade åkt till Sverige året innan och sökt asyl och sedan kom jag med min mamma och mina syskon. Först åkte vi till Turkiet och sedan till Sverige. Och sedan började min resa. Det var tufft i början då man inte kunde något och inte kände någon. Min pappa hade ju varit här ett år så han blev lite av en guide, säger Heba Mounawk.

"Det var svårt"

Heba började sedan i skolan och lärde sig det svenska språket och flera andra ämnen.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201218:

Sveriges Radio P1-morgon 20-12-09:

Taqi en av Sveriges största karatetalanger till sidans topp

Enligt hans tränare Jasko Sabanac kan han till och med bli en av de bästa i världen.

Taqi Ramazani kom till Sverige från Afghanistan via Pakistan under flyktingåret 2015 och har sedan dess blivit svensk mästare, och vunnit ett junior-VM-silver i lag.

Nu är hans mål att ställa upp för Sverige även i de största internationella tävlingarna.

Hela inslaget (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

SVT Skåne 20-12-14:

Ergin flydde för 26 år sedan: "Bosnier är välintegrerade" till sidans topp

Ergin Kulenovic var en av de 2,2 miljoner människor som flydde från forna Jugoslavien under kriget. I dag bor han i Hjärup, utanför Malmö, tillsammans med sin fru och sina två barn.

- Jag är inte en ren bosnier längre. Jag är en blandning som platsar på båda ställena, säger han.

I maj 1993, när Ergin var fjorton år kom han till Ystad tillsammans med sin mamma och sin syster. Hans pappa dödades i sitt hem av en prickskytt redan ett par veckor in i kriget efter att Sarajevo hade belägrats.

(...)

Hela inslaget (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201111:

SvT Småland 20-11-09:

Här gör Sayed sitt prov - drömmer om att bli kock till sidans topp

Få av flyktingarna som kom till Sverige under 2015 har jobb idag, visar SVT:s granskning. SVT Nyheter Småland träffade Sayed Amir Maraf Khil, precis när han ska göra ett praktiskt prov - som kan leda till drömjobbet.

SVT har med statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) granskat hur flyktingarna som kom till Sverige 2015 försörjer sig i dag.

(...)

Hela inslaget (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Sveriges Radio Jönköping 20-11-09:

"Jag har fått nytt jobb, nytt liv" till sidans topp

Han flydde med fru och barn från Syrien efter att deras hem bombats - och kom till flyktingboendet i Viebäck utanför Nässjö.

Fem år har gått sedan dess och i dag bor familjen i en lägenhet i Tranås och Fadi Shakra har jobb som tandtekniker, medan frun studerar.

"Jag har fått nytt jobb, nytt liv", säger Fadi Shakra som fått permanent uppehållstillstånd liksom resten av familjen.

Hela inslaget (Extern länk)

SvT Småland 20-11-09: Adiams resa - från flykting till studier i migration (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

SvT Blekinge 20-11-09:

Fem år efter flyktingkrisen - Sami, 22: "En omtumlande tid" till sidans topp

Nästan 1 800 flyktingar placerades i Blekinge under flyktingkrisen 2015. Sami Mirza från Afghanistan var en av dem. Nu fem år senare ser han tillbaka på en omtumlande tid.

- Jag hade ingen förkunskap om Sverige alls innan jag kom hit. Det enda jag visste var att det var ett säkert land, säger Sami Mirza.

Bor i Karlskrona

Den 17 augusti 2015 kom Sami Mirza till Sverige. Han placerades i Bräkne-Hoby men bor nu i Karlskrona. Han beskriver den första tiden i Sverige som förvirrande och omtumlande.

(...)

Hela inslaget (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

SvT Örebro 20-11-11:

Efter fem år i Sverige återförenades Jamil och Amani till sidans topp

Jamil Al Harash var en av de syriska flyktingar som kom till Sverige 2015. Livet har varit tufft, men för några månader sedan vände det till det bättre.

Innan Jamil flydde till Sverige var han med om en olycka som förändrade hans liv. Nu är det nästan omöjligt för honom att gå ut och ta en promenad runt gården.

(...)

Hela inslaget (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.