ASYLNYTT
Sponsrad av Fridh Advokatbyrå
ARKIV:
EU:s flykting- och gränspolitik
Allmänt om migration, statistik
Asylnytt - Arkiv
Integration och uppföljning
Vård och rehabilitering
Information från myndigheter och organisationer
- Arkiveringsdatum 211231:
- KI, Maria Sundvall: Unequal care and social isolation a threat to refugee health
- Arkiveringsdatum 200523:
- Delmirapport om effekten av krig: Posttraumatisk stress och social tillit hos flyktingar
- Arkiveringsdatum 191002:
- Västra Götaland: Nya verktyg på 12 språk om rätt till vård och att hitta rätt i vården
Arkiveringsdatum 211231:
Karolinska Institutet 21-12-08:
Unequal care and social isolation a threat to refugee health
Never before have so many people been displaced by war and poverty. Such change and loss can leave deep psychological scars. A new thesis by Doctor Maria Sundvall at Karolinska Institutet is based on surveys and interviews with asylum seekers and refugees in Sweden about their encounters with the psychiatric and primary care services. The results of her studies can make a significant contribution to the dialogue between migrants, clinics and authorities.
What is your thesis about?
"Asylum seekers live in a particularly insecure situation and many have traumatic memories. Previous research shows that refugees have more health problems than the population of the host countries, especially when it comes to mental health. In my thesis, I've tried to improve our understanding of what happens when refugees seek care in Sweden and what their social networks mean for their health and integration," says Maria Sundvall, MD and doctoral student at the Department of Learning, Informatics, Management and Ethics, Karolinska Institutet.
Describe the four studies you've done.
"In the first two, we examined the psychiatric records of asylum seekers who had attempted suicide. The first comprised 88 asylum seekers and 88 controls with a Swedish personal identity number. We looked at known risk factors for suicide, such as previous trauma, and what assessments and interventions each of the groups received. We then accessed the psychiatric records of 18 female asylum seekers who were placed in compulsory psychiatric care following an attempted suicide.
"We also carried out a small interview study and a survey of 410 Iraqi refugees in Sweden to examine social factors affecting health and resilience, that is, the ability to move on after a harrowing experience. In this analysis we focused on the importance of social networks for the refugees' ability to adapt and their living situation."
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Läs abstract och hämta avhandlingen (Extern länk)
innehållArkiveringsdatum 200523:
Delmi 20-04-28:
Effekten av krig: Posttraumatisk stress och social tillit hos flyktingar
Hur påverkar traumatiska erfarenheter av krig flyktingars psykiska hälsa? Vilken inverkan har krigstrauma på den sociala tilliten och samarbetsviljan? Och vilken betydelse har det mottagande samhället i sammanhanget?
De senaste decennierna har Sverige tagit emot ett stort antal flyktingar från krigshärjade länder. Två viktiga aspekter av lyckad integration är att säkerställa att flyktingar som har upplevt krigstrauma är vid god psykisk hälsa och socialt fungerande. Denna Delmi-rapport baseras på en unik experimentstudie där syriska och irakiska flyktingar bosatta i Sverige och Turkiet har deltagit. I rapporten undersöks hur upplevelsen av trauma påverkar flyktingars psykiska hälsa och sociala tillit gentemot både individer som tillhör den egna etnoreligiösa gruppen och gentemot individer som tillhör en annan etnoreligiös grupp. En annan fråga som undersöks är värdlandets roll för utvecklandet av posttraumatisk stress och social tillit.
De huvudsakliga resultaten kan sammanfattas i två punkter. För det första uppvisar flyktingar som bor i Sverige en större tendens att utveckla posttraumatisk stress till följd av sina traumatiska krigsupplevelser jämfört med flyktingar som är bosatta i Turkiet. För det andra visade resultaten inte något tydligt samband mellan upplevt krigstrauma och sekterism - det vill säga ingruppsbias gentemot andra etnoreligiösa grupper - i det svenska urvalet, medan krigstrauma i det turkiska urvalet ledde till en högre grad av ingruppsbias.
Baserat på slutsatserna lyfter författarna fram behovet av insatser för att motverka posttraumatisk stress till följd av krigstrauma hos flyktingar i Sverige. Eftersom kulturell, social och religiös närhet tycks mildra utvecklingen av posttraumatisk stress skulle flyktingars egna föreningar och religiösa samfund eventuellt kunna spela en nyckelroll i dessa ansträngningar, menar författarna.
Bakom studien och rapporten står författarna Jonathan Hall, fil. dr. i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet och Dennis Kahn, fil. dr. i socialpsykologi vid Interdisciplinary Center, Herzliya, Israel.
Läs mer och hämta rapporten (Extern länk)
Arkiveringsdatum 200125:
Karolinska Institutet januari 2020:
Podd från Medicinvetarna: Migrationsforskning - hur påverkar flykt hälsan?
Människor på flykt utsätts för påfrestningar som aldrig skulle kunna upprepas i ett vetenskapligt experiment. Det är en av anledningarna till att det är intressant att forska om flyktingars hälsa.
Om alla världens migranter skulle utgöra en nation skulle det bli en av planetens folkrikaste. Många av dessa individer utsätts för trauman av olika slag, och dessa trauman ger utslag i deras hälsa. Det är bara en av anledningarna till att det är intressant att forska om flyktingar och migranters hälsostatus, inte minst i jämförelse med personer som aldrig tvingats byta land.
Anna-Clara Hollander forskar vid institutionen för global folkhälsa vid Karolinska Institutet, och hon har belyst hälsoaspekter i olika befolkningsgrupper, från olika perspektiv. Hon har bland annat visat att flyktingar och migranter är mindre självmordsbenägna än infödda svenskar, i alla fall de tjugo första åren i Sverige. Men hon var också med och gjorde studien som visade att ensamkommande flyktingbarn är kraftigt överrepresenterade i självmordsstatistiken. I avsnitt 31 av Medicinvetarna berättar hon hur studier på migranter och flyktingar kan lära oss hur psykiska sjukdomar hos människor påverkas av trauman och andra faktorer.
Hör också diabetesforskaren Sofia Carlsson vid institutet för miljömedicin, svara på lyssnarfrågan om vilka yrken som är mest överrepresenterade i diabetes-statistiken.
Pressmeddelandet med länkar till podden (Extern länk)
Arkiveringsdatum 191002:
KomHIT Flykting 19-09-19:
Nya verktyg på 12 språk om rätt till vård och att hitta rätt i vården
Nu finns två nya informationsmaterial på 12 olika språk om var man ska söka vård samt om rättigheter till vård för asylsökande och personer utan nödvändiga tillstånd att vistas i Sverige.
Att navigera i det svenska hälso- och sjukvårdssystemet och att känna till sina rättigheter är inte så lätt för personer som nyligen migrerat till Sverige. Detta utgör ett hinder för patienter att få den vård de har rätt till. En annan konsekvens är att det leder till oplanerade besök på vårdmottagningar.
Nu finns två nya bildstöd som kan underlätta i kommunikationen för personer som inte kan svenska. Bildstöden, som är fria att använda, innehåller bilder med enkel text och finns på 12 olika språk. De har tagits fram av projektet KomHIT Flykting vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i samarbete med Lärandecentrum för migration och hälsa i Västra Götalandsregionen. Materialet kan med fördel användas i såväl reception hos vårdgivare som i samband med samhällsinformation.
Var ska jag söka vård? Information om vart man ska vända sig för att söka vård med förklaring om de olika vårdinstanserna - 1177 Vårdguiden, vårdcentral, akut vård och tandvård.
Rätt till vård Information om rättigheter till hälso- och sjukvård för asylsökande och personer som är i Sverige utan tillstånd.
Bildstöden är fria att ladda ner och skrivas ut som häften i A5-format från KomHIT Flyktings webbsida. Verksamheter inom Västra Götalandsregionen kan även beställa bildstöden från Marknadsplatsen.
Se materialet på webbsidan (Extern länk)
Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.
Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.