fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Integration och uppföljning

Identitet och medborgarskap

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkiveringsdatum 211210:

Asylnytt 21-12-10:

Migrationsverket om kravet på permanent tillstånd för medborgarskap för barn till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande som behandlar hur det blir om en förälder beviljas svenskt medborgarskap. Barn kan genom en särskild paragraf i medborgarskapslagen beviljas medborgarskap samtidigt. Frågan är vad som händer om barnet inte har permanent uppehållstillstånd. Det är en grundregel att permanent uppehållstillstånd krävs för medborgarskap, men i paragraf 13 i medborgarskapslagen, som handlar om barn vars föräldrar blir medborgare, står inte det kravet med uttryckligen. I och med de nuvarande reglerna för permanent uppehållstillstånd kan det inträffa att en person i familjen får permanent tillstånd medan de övriga fortfarande har tidsbegränsat. Enligt ställningstagandet ska det normala ändå fortfarande vara att permanent tillstånd ska krävas även vid tillämpning av paragraf 13. Barnets bästa ska identifieras, men sedan ska detta vägas mot andra intressen. Enligt MIgrationsverket måste måste kravet på permanent uppehållstillstånd väga mycket tungt och som huvudregel väga över.

Hämta ställningstagandet RS/090/2021 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210701:

Asylnytt 21-07-01:

Migrationsöverdomstolen: Tre års hemvist krävs för 17-årings medborgarskap till sidans topp

En pojke flyttade till Sverige på grund av anknytning till sin far som numera är svensk medborgare. Pojken ansökte om medborgarskap efter ett och ett halvt år, då han var femton år gammal. Migrationsverket avslog ansökan på grund av att tiden med hemvist i Sverige var för kort. Migrationsdomstolen upphävde beslutet med motivering att krav på tre års hemvist visserligen är praxis men det är oklart varifrån denna praxis härrör och det ska ändå göras en individuell bedömning. Domstolen resonerade bland annat om att pojken hade en stark anknytning till sin far. Nu har saken nått Migrationsöverdomstolen som delar Migrationsverkets uppfattning att tre års hemvist är en lämplig riktlinje. För vuxna är regeln att fem års hemvist krävs för självständig naturalisering av brn mellan 15 och 18 år. Pojken hade vid Migrationsöverdomstolens beslut bott två år och nio månader i Sverige och hans ansökan om medborgarskap avslogs.

Hämta referatet av mål nr UM 12381-20, MIG 2021:12 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200107:

Asylnytt 20-01-07:

Migrationsöverdomstolen: 17-åring får bli medborgare trots vissa mindre brott till sidans topp

En person som vistats lagligt i Sverige sedan 2005 ansökte om medborgarskap, tillsammans med sin son som vistats lika länge. Migrationsverket avslog sonens ansökan eftersom han begått ett par bötesbrott två år tidigare. I sådana fall krävs en längre tids karens innan personen kan bli medborgare. Migrationsöverdomstolen konstaterar att pojken kunde ha blivit medborgare genom anmälan enligt en annan paragraf. I så fall skulle det inte finnas något krav på hederligt levnadssätt. Istället har ansökan om medborgarskap givits in i samband med förälderns ansökan. Därmed finns kravet på hederligt levnadssätt. Migrationsöverdomstolen skriver att det faktum att han är ett barn och den långa hemvisten (åtta års laglig hemvist) ska vägas in. Eftersom brottsligheten är av förhållandevis ringa karaktär och risken för fortsatt brottslighet bedömts som låg anser Migrationsöverdomstolen att brottsligheten inte är skäl nog för att förhindra medborgarskap. Överklagandet bifalls och pojken får bli svensk medborgare. Domen är vägledande.

Hämta domstolens referat av mål nr UM 6036-19; MIG 2019:26 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191120:

Asylnytt 19-11- 00:

Migrationsöverdomstolen beviljar medborgarskap trots osäkerhet om födelsedatum till sidans topp

En kvinna från Somalia sökte asyl i Sverige år 2009 och beviljades året därpå uppehållstillstånd. Hennes födelsedatum grundades på uppgifter från släktingar och vänner i hemtrakten. Födelsedatum registreras inte i Somalia och det är vanligt att inte känna till sin födelsedag eller exakta ålder. Kvinnan ansökte om svenskt medborgarskap efter åtta år i Sverige - så lång tid krävs för att få dispens från kravet på styrkt identitet. Men hon fick avslag. Vid en tidigare ansökan om anknytning hade hon lämnat in ett pass med ett annat födelseår än hon uppgett vid asylansökan. Migrationsverket ansåg att båda födelsetiderna byggde på lösa antaganden. Även migrationsdomstolen ifrågasatte riktigheten i uppgifterna. Nu har saken nått Migrationsöverdomstolen som påpekar att det ska väga tungt vid trovärdighetsbedömningen om sökanden har hållit fast vid samma uppgifter under hela vistelsen, vilket kvinnan gjort. Hon hade ändrat en tidigare uppgift, men detta på eget initiativ och med en godtagbar förklaring. Det ändrade födelseåret är därför inte skäl nog att ifrågasätta identiteten. Enligt Migrationsöverdomstolen har kvinnan gjort sin identitet sannolik och har uppfyllt skötsamhetskravet. Därmed ska hon få dispens och beviljas medborgarskap. Domen är vägledande.

Hämta referat av mål nr UM4433-19, MIG 2019:18 (Extern länk)

Asylrättscentrum 19-11- 15: Chefsjuristen kommenterar: Vad krävs för att få dispens från krav om styrkt identitet? (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190721:

Asylnytt 19-07-21:

Migrationsöverdomstolen: Lång karens till medborgarskap för medlem i terrorgrupp till sidans topp

En person som arbetat för organisationen Mungiki i Kenya under åren 1995-2004 men som lämnat organisationen och numera har uppehållstillstånd i Sverige sökte medborgarskap. Enligt ett regeringsbeslut från 2004 ska en person som varit verksam i en organisation som utfört systematiska, omfattande och grova övergrepp såsom tortyr, mord och utomrättsliga avrättningar inte kunna bli svensk medborgare förrän efter ca 25 år. Mannen hade arbetat som ordningsvakt vid busshållplatser och hävdade att han inte visste något om Mungikis övriga verksamhet, och att han lämnat när Mungiki förklarats olaglig. Dessutom har medlemmarna numera beviljats amnesti i Kenya. Men eftersom Mungikis verksamhet bland annat bestått i att med maffialiknande metoder kräva in pengar inom transportsektorn måste mannen ha känt till metoderna, enligt Migrationsverket. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen som slår fast att de femton år som gått inte är tillräckligt lång tid för att kravet på hederligt levnadssätt ska vara uppfyllt. Ansökan om medborgarskap avslogs. Domen är vägledande.

Hämta domstolens referat i mål UM 10872-18, Mig 2019:11 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190610:

Asylnytt 19-06-10:

En veckas träning med Al Shabaab hindrar inte medborgarskap enligt domstol till sidans topp

En ung man som sökte asyl uppgav att han blivit tvångsrekryterad av den terroristklassade organisationen Al Shabaab i Somalia den 18 oktober 2009. Han deltog i träning men lämnade organisationen den 25 oktober. Uppgifterna har inte ändrats. Mannen fick asyl och har nu varit bosatt så länge i Sverige att han kunde ansöka om medborgarskap. Migrationsverket nekade medborgarskap med motivering att det är känt att Al Shabaabs verksamhet innefattar grova övergrepp som tortyr, mord och utomrättsliga avrättningar. Regeringen har uttalat att den som varit verksam eller haft inflytande över en sådan organisation inte bör beviljas medborgarskap förrän efter 25 år. Migrationsdomstolen däremot anser att begreppet "verksam" inte kan vidgas till att omfatta vad som helst med koppling till organisationen. Migrationsverket har inte ifrågasatt att mannen lämnat lägret efter en vecka. Det är enligt domstolen orimligt att begära att mannen ska bevisa att han försökt förhindra att utsättas för tvånget att delta. Mannen beviljas medborgarskap. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö.)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.