fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Integration och uppföljning

Permanent tillstånd, varaktigt bosatt

Information från myndigheter och organisationer

Pressklipp saknas


Arkiveringsdatum 220125:

Asylnytt 22-01-25:

EU-domstolen slår fast att status som varaktigt bosatt inte upphör trots lång frånvaro till sidans topp

En person som fått ställning som varaktigt bosatt i Österrike skulle förlänga detta efter fem år, men fick avslag på grund av att han inte hade befunnit sig i EU mer än några få dagar per år sedan han beviljats statusen som varaktigt bosatt. Enligt direktivet ska statusen förloras om en person vistas utanför EU mer än 12 månader i sträck. Mannen överklagade till en domstol i Österrike. Denna domstol har vänt sig till EU-domstolen med frågan om det är tillåtet att kräva att personen måste tillbringa en relevant del av tiden i området eller ha sin huvudsakliga verksamhet där för att behålla sin status. EU-domstolens svar är nej. Anknytningen till EU är redan prövad i och med att personen har beviljats ställning som varaktigt bosatt och därefter har personen rätt att resa och vistas i eller utanför unionen på samma sätt som en EU-medborgare så länge vistelsen utanför EU inte pågår mer än 12 månader. Detta är också den mest rättssäkra tolkningen.

Läs domen i mål C 432/20 (Extern länk)

Pressmeddelande (Extern länk till pdf-fil)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210808:

Asylnytt 21-08-08:

Migrationsverkets ställningstagande om permanent tillstånd enligt Gymnasielagen till sidans topp

Migrationsverkets har uppdaterat sitt ställningstagande om permanent tillstånd enligt den tillfälliga lagen. Dokumentet har fått ett nytt namn och handlar nu om "Prövning av rätten till permanent uppehållstillstånd enligt 5 § gymnasielagen". Den har ändå samma nummer, RS/017/2020 och publiceras som version 2. Reglerna om permanentning som fram till den 20 juli gällde alla som fått uppehållstillstånd enligt den tillfälliga lagen träffar nu enbart dem som har uppehållstillstånd som givits eller tidsbegränsats enligt gymnasiereglerna i den tillfälliga lagen eller den nuvarande gymnasielagen, som trädde i kraft den 20 juli. Dessutom omfattas personer som haft uppehållstillstånd enligt den tillfälliga lagen och under den tiden studerat på ett introduktionsprogram i gymnasieskolan. De personer som i grunden har uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov, även om tillståndets längd bestämts genom gymnasiereglerna, ska i första hand få sin ansökan om permanent tillstånd bedömd enligt utlänningslagen. Se RS/084/2021, om de nya villkoren för permanentning. Endast om villkoren i utlänningslagen inte uppfylls prövas ansökan enligt gymnasielagen. Övriga som skulle kunna omfattas av båda lagarna ska först prövas enligt gymnasielagen. Villkoren för att få permanent tillstånd enligt gymnasielagen har inte ändrats i jämförelse med den tillfälliga lagen och ändringar i de styckena är redaktionella.

Hämta dokumentet, RS/017/2020 (version 2) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-08-08:

Domstol godkänner inte upptrappade vandelskrav vid ansökan om PUT till sidans topp

En man som hade ett lagakraftvunnet utvisningsbeslut fick uppehållstillstånd enligt "nya gymnasielagen". Vid tidpunkten för förlängning hade han dömts för olaga försäljning av alkohol med påföljd 75 timmars samhällstjänst. Detta ansåg Migrationsverket inte var ett så allvarlig brott att det skulle hindra uppehållstillstånd. Han beviljades förlängning. Därefter har han även stoppats i en trafikkontroll och fått betala 1500 kr då han kört 86 km/tim på en 80-väg. Efter gymnasiestudierna har personen fått en fast anställning och ansökte om permanent uppehållstillstånd. Han uppfyllde villkoren, men fick ändå avslag därför att Migrationsverket nu ansåg att den tidigare alkoholförsäljningen var ett allvarligt brott med risk för fortsatt brottslighet. I beslutet citeras vittnesmål om att mannen skulle ha sålt alkohol flera gånger. Migrationsdomstolen finner det "anmärkningsvärt" att Migrationsverket har lagt vikt vid ett vittnesmål istället för vad mannen faktiskt dömts för. Det är också enligt domstolen anmärkningsvärt att Migrationsverket förbisett sitt tidigare ställningstagande om samma brottslighet. Domstolen bedömer inte gärningen som skedde för länge sedan som något hinder, och beviljar mannen permanent uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191214:

Asylrättscentrum 19-11-29:

Chefsjuristen kommenterar: Ställning som varaktigt bosatt i Sverige (VABO) till sidans topp

Vi får just nu allt fler frågor om vad som gäller för personer som har fått ställning som varaktigt bosatta. Vår chefsjurist Anna Lindblad reder ut begreppen.

Den tillfälliga lagen på migrationsområdet säger att man bara kan få permanent uppehållstillstånd om man kan försörja sig själv genom ett arbete. Detta arbete måste vara minst två år eller en fast anställning.

Vad inte alla känner till är att det finns en till möjlighet att få permanent uppehållstillstånd. Om du har vistats i Sverige med tillstånd i fem år kan du ansöka om ställning som varaktigt bosatt. Om du har status som skyddsbehövande räknas tiden in från det att du ansökte om asyl.

Även för dessa tillstånd krävs att du kan försörja dig själv, men reglerna är enklare och beloppet är lägre.

Vad är VABO?

Reglerna för varaktigt bosatta (VABO) och deras familjemedlemmar finns i:

- Ett EU-direktiv som heter Rådets direktiv 2003/109/EG av den 25 november 2003 om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning (direktivet) och

- Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/51/EU av den 11 maj 2011 om ändring av rådets direktiv 2003/109/EG i syfte att utöka dess räckvidd till att omfatta även personer som beviljats internationellt skydd (ändringsdirektivet).

- De bestämmelser som har genomförts i svensk rätt och finns framför allt i kapitel 5 a utlänningslagen.

Syftet med direktivet är att personer som kommer från länder utanför EU och som har vistats lagligen i en medlemsstat under en viss tid ska kunna få en särskild rättslig ställning med rättigheter som är så lika en EU-medborgares som möjligt.

Varför är det viktigt att känna till reglerna om VABO?

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.