fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Gränser: passage och hinder

Gränskontroller i Sverige

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkiveringsdatum 201111:

Justitiedepartementet 20-11-05:

Beslut om återinförande av gränskontroll vid inre gräns till sidans topp

Regeringen har fattat beslut om att återinföra gränskontroll vid Sveriges inre gräns. Kontroll ska bedrivas från den 12 november 2020 till den 11 maj 2021. En sådan gränskontroll ska bidra till landets säkerhet, ge möjlighet att upptäcka hot från potentiella gärningsmän och förhindra terrorattentat.

Regeringen bedömer andra åtgärder som otillräckliga mot bakgrund av bland annat brister i kontrollen av Schengenområdets yttre gräns. Där finns fortsatta betydande brister då kontroll inte sker i tillräcklig omfattning eller på ett adekvat sätt. Många som reser in i Schengenområdet stannar inte heller i ankomstlandet utan rör sig relativt obehindrat vidare till andra medlemsstater.

- Terrorhotnivån i Sverige är fortsatt på en förhöjd nivå och vår sammanvägda bedömning är att gränskontrollerna till Sverige fortfarande behövs, säger Mikael Damberg.

Därutöver beslutade säkerhetspolischefen i februari 2020 att den sammantagna terrorhotnivån i Sverige fortfarande ska vara förhöjd, på nivå tre av fem, ett beslut som inte har ändrats.

Var gränskontrollerna ska utföras samt utformningen och omfattningen av kontrollen ska anpassas efter vad som är nödvändigt för att bemöta det ovan nämnda hotet.

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200523:

Justitiedepartementet 20-04-30:

Beslut om fortsatt gränskontroll vid inre gräns till sidans topp

Regeringen har i dag fattat beslut om fortsatt gränskontroll vid inre gräns i sex månader. Beslutet baseras på regeringens bedömning att det alltjämt föreligger ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen och den inre säkerheten i Sverige.

Regeringen har beslutat om fortsatt gränskontroll vid inre gräns i sex månader. Kontrollerna kommer att fortgå till och med den 11 november 2020. Beslutet har fattats i enlighet med EU:s gemensamma lagstiftning och baseras på regeringens bedömning att det fortsatt finns ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen och den inre säkerheten i Sverige.

- Sverige måste ha kvar de inre gränskontrollerna. Säkerhetspolischefen har beslutat att inte ändra bedömningen om terrorhotnivån som även fortsatt är förhöjd. En gränskontroll vid inre gräns kan bidra till att potentiella gärningsmän upptäcks och på så sätt även till att terrorattentat förhindras. Det finns också kvarvarande brister i kontrollen av de yttre gränserna runt om i Schengen, säger inrikesminister Mikael Damberg.

Ett flertal andra Schengenmedlemsstater såsom Tyskland, Österrike, Norge och Danmark har också tillfälligt återinfört inre gränskontroll och meddelat att de i likhet med Sverige tänker fortsätta med kontrollerna så länge som ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen och den inre säkerheten kvarstår.

Polismyndigheten bestämmer liksom tidigare var och hur gränskontroll ska genomföras. Kontrollerna ska anpassas till vad som är nödvändigt för att värna allmän ordning och inre säkerhet.

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191120:

Justitiedepartementet 19-10-31:

Fortsatt gränskontroll vid inre gräns till sidans topp

Regeringen har i dag beslutat att återinföra gränskontroll vid inre gräns i sex månader. Beslutet baseras på regeringens bedömning att det alltjämt föreligger ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen och den inre säkerheten i Sverige.

Regeringen har beslutat om fortsatt gränskontroll vid inre gräns i sex månader. Kontrollerna kommer att fortgå till den 12 maj 2020. Beslutet har fattats i enlighet med EU:s gemensamma lagstiftning och baseras på regeringens bedömning att det fortsatt finns ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen och den inre säkerheten i Sverige.

- Säkerhetspolisen har inte ändrat sin bedömning om terrorhotnivån som även fortsatt är förhöjd. Det finns också kvarvarande brister i kontrollen av de yttre gränserna runt om i Schengen. Sammantaget gör detta att Sverige måste ha kvar de inre gränskontrollerna, säger inrikesminister Mikael Damberg.

Sveriges agerande ligger i linje med andra Schengenmedlemsstater som Tyskland, Österrike, Norge och Danmark. Dessa länder har också tillfälligt återinfört inre gränskontroll och samtliga har meddelat att de i likhet med Sverige avser fatta beslut som gäller i sex månader samt att de tänker fortsätta med kontrollerna så länge som ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen och den inre säkerheten kvarstår.

Polismyndigheten bestämmer liksom tidigare var och hur gränskontroll ska genomföras. Kontrollerna ska anpassas till vad som är nödvändigt för att värna allmän ordning och inre säkerhet.

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190326:

Riksdagen 19-03-12:

Interpellationsdebatt: Kränkningar i samband med viseringsärenden till sidans topp

Interpellation 2018/19 av Christina Höj Larsen (V)

Sommaren 2018 var bröderna Ibra Lo och Pape Matar i Europa för att besöka sin pappa som bor i Nederländerna. De hade Schengenvisum och passade därför på att även besöka sin kusin som bor i Sverige. Vid den svenska gränsen vid Öresund tog resan slut den 24 juli. De stoppades, förhördes och togs omedelbart i förvar, där de hölls i över två månader. Deras visum och övriga handlingar var i sin ordning innan den svenska gränspolisen beslutade sig för att förstöra handlingarna. Än så länge har ingen relevant bevisning för varför de togs i förvar presenterats.

Brödernas ärende har fått stor medial uppmärksamhet i såväl Sverige som Nederländerna, eftersom det de utsatts för framstår som ett uppenbart brott mot EU:s regelverk och de grundläggande rättigheter som slagits fast i de europeiska fördragen och i unionens stadga.

Precis efter att bröderna landat i Dakar - dit de utvisats efter förvarstagandet - fick bröderna veta att de beviljats nytt visum till Nederländerna. Likväl fortsätter de svenska myndigheterna att tiga om den kränkande behandling som bröderna fick utstå i Sverige.

Tredjelandsmedborgares rättigheter ska respekteras, och oskyldiga människor ska inte frihetsberövas. Oklarheterna i det här ärendet väcker frågan om rasprofilering. Hade Ibra Lo och Pape Matar fått samma behandling om de hade varit vita?

Vi vet att fallet Ibra Lo och Pape Matar är långt ifrån unikt. Vittnesmålen från personer som systematiskt diskrimineras av Migrationsverket och gränspolisen är många. De utsätts för trakasserier, godtycklig maktutövning, fördomar och rasism. Ofta får de inte ens visum till Sverige.

(...)

Hela interpellationen samt riksdagsdebatten med svar av statsrådet Mikael Damberg (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Justitiedepartementet 19-03- 21:

Ändringar i regleringsbreven för Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten till sidans topp

- Regeringens satsning på 10 000 fler polisanställda till 2024 fortsätter med oförminskad kraft. Det är en tuff och viktig utmaning för hela myndigheten. Vid sidan av uppdraget att växa som organisation och öka attraktiviteten i polisyrket pekar vi på ett antal områden som behöver extra fokus framöver. Det handlar bland annat om att stärka upp gränskontrollverksamheten och polisens närvaro i hela landet, säger inrikesminister Mikael Damberg.

I december beslutade regeringen om regleringsbrev för 2019 avseende alla myndigheter. Antalet uppdrag och återrapporteringskrav var då begränsade eftersom besluten fattades av en övergångsregering. I de nu beslutade ändringsbreven har regeringen haft möjlighet att utveckla sina styrsignaler och ge myndigheterna nya uppdrag samt kompletteringar av redan befintliga.

Utöver de uppdrag som Polismyndigheten fick i det ursprungliga regleringsbrevet för 2019 får myndigheten nu också uppdrag gällande bland annat följande:

Polismyndigheten ska under 2019 göra de prioriteringar och vidta de åtgärder som krävs för att kunna bedriva en fullt fungerande ordinarie gränskontroll vid yttre gräns under årets samtliga månader. Myndigheten ska därutöver även fortsätta att utveckla sin beredskap och förmåga att vid behov bedriva en ändamålsenlig gränskontroll vid inre gräns.

Läs mer och hämta regleringsbrev (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.