fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Flyktinggrupper från olika länder, praxis

Uzbekistan

Information från myndigheter och organisationer

Pressklipp saknas


Arkiveringsdatum 211018:

Asylnytt 21-10-18:

Från Uzbekistan/ Domstol: Utsatt för hedersförtryck ska inte utvisas med familjen till sidans topp

En flicka som sökte asyl i Sverige för knappt tio år sedan tillsammans med sin familj har sökt asyl på nytt, forfarande minderårig, efter att ett tidigare utvisningsbeslut preskriberats. Flickan har under tiden i Sverige utsatts för hedersrelaterat våld och kränkningar av sina föräldrar. Hotbilden har gjort att hon omhändertagits enligt lagen om vård av unga (LVU). Hon hävdar att hon skulle riskera tvångsgifte och förföljelse genom att släktingarna i Uzbekistan fått veta hur hon levt i Sverige och frånfallit islam, samt att de kommer att vilja återupprätta sin heder. Migrationsverket ansåg att hotet bara utgått från modern och att det övriga var spekulationer. Migrationsverket anser även att hon skulle kunna klara sig själv i hemlandet. Migrationsdomstolen däremot anser att hotbilden som ostridigt finns i Sverige skulle finnas även i hemlandet och påpekar att även föräldrarna har fått beslut om utvisning. Även föräldrarna har uttryckt att de inte kommer att kunna skydda henne mot släktingar. Enligt domstolen är lagstiftningen i Uzbekistan bristfällig och det finns inget egentligt myndighetsskydd. Hon är ett barn och saknar möjlighet till internflykt. Därför beviljar domstolen uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210603:

Migrationsverket 21-05-31:

Från Uzbekistan/ Rättsligt ställningstagande. Prövning av skyddsbehov till sidans topp

RS075/2021

/Utdrag:/

Det aktuella rättsliga ställningstagandet, ersätter SR 16/2018 och ger mot bakgrund av fyra nya rapporter från Migrationsanalys ny rättslig styrning rörande potentiella skyddsgrunder i Uzbekistan. Omfattningen av det aktuella rättsliga ställningstagandet är något mindre än det tidigare ställningstagandet från 2018.

Uzbekistans tidigare president Islam Karimov som var president i över 25 år, dog i september 2016 och som efterträdare valdes Shavkhat Mirziyoyev. Denne har bl.a. vidtagit åtgärder för att förbättra relationerna till grannländerna, lättat något på statens repressiva förhållningssätt till befolkningen och förenklat kommunikationen mellan staten och dess invånare. Reformarbetet har haft en anmärkningsvärt hög takt och en ambitiös reformagenda har fortsatt under 2019. Nyligen beslutade exempelvis presidenten om att samtliga lagar och normer som ger utrymme för korruption ska ses över. Den höga takten i reformarbetet tyder på kortsiktighet, långsiktigheten i reformarbetet verkar dock vara svårare att finna.

Polisövergrepp fortskrider och allmänhetens förtroende för polisen och andra statliga institutioner är fortfarande mycket lågt. Flera källor menar dock att det finns en viktig skillnad mot tidigare förhållanden och att människor nu vågar yttra sig på ett sätt som inte varit aktuellt tidigare. Det är dock för tidigt att säga huruvida Mirziyoyevs förändringar i grunden påverkat det uzbekiska samhället. Uzbekistan är fortfarande en av världens mest korrupta stater vars säkerhetstjänst och rättsväsende generellt alltjämt kännetecknas av godtycklighet och oförutsägbarhet.

Hämta ställningstagandet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201218:

Migrationsverket 20-12-14:

Från Uzbekistan/ Landinformation: Uzbekistan - Migration och återvändande (v 2.0) till sidans topp

Det här är en uppdatering av rapport med samma titel från 2018. Rapporten behandlar synen på migration och återvändande migranter, med ett särskilt fokus på personer som återvänder efter att ha sökt asyl utomlands.

/utdrag ur inledning/

Tillgången till information om situationen i Uzbekistan har under lång tid begränsats påtagligt av det repressiva styret och dess omfattande kontroll av civilsamhället och befolkningen i allmänhet. Oberoende journalister och internationella organisationer har inte tillåtits verka i landet, och med anledning av de svåra förhållandena på människorättsområdet har möjligheterna att konsultera källor på plats varit kraftigt begränsade och förenade med omfattande säkerhetsrisker. Sedan 2016 har dock situationen ändrats något efter maktskiftet i och med Karimovs död. Staten har lättat en aning på sin samhällskontroil, vissa internationella organisationer har bjudits in för att besöka och verka i landet och uzbekisk media har stegvis börjat uttrycka sig något mer kritiskt (även om självcensureringen fortsatt är utbredd). l december 2019 kunde Migrationsverket för första gången företa en resa till Uzbekistan för att inhämta information på plats.

l sammanhanget är ovanstående förändringar stora steg för Uzbekistan, men det handlar inte om några radikala förändringar på yttrande- eller tryckfrihetsområdet Frånvaron av oberoende journalistik och ett etablerat civilsamhälle påverkar fortfarande informationsläget påtagligt. Rapporten bygger i huvudsak på aktuell skriftlig rapportering och på information inhämtad i samband med utredningsresan i december 2019 där uzbekiska myndigheter och internationella organisationer konsulterades på en rad olika teman. Till viss del används även uppgifter inhämtade under utredningsresor till Norge, Kazakstan, Kirgizistan och Frankrike under de senaste fem åren där initierade källor har konsulterats om situationen på människorättsområdet

Hämta dokumentet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201111:

Migrationsverket 20-11-09:

Från Uzbekistan/ Landinformation: Utsatta grupper och riskbeteenden (version 2.0) till sidans topp

/Ur inledningen:/

Det här är den andra av tre delar i en rapportserie som ger en introduktion till den uzbekiska staten och dess förhållningssätt till sin befolkning. Del ett "Uzbekistan - politisk utveckling och situationen på människorättsområdet" fokuserar på det politiska läget i Uzbekistan, landets samhällsstyrning och situationen på människorättsområdet på ett översiktligt plan. Den här rapporten beskriver närmare situationen för religiösa individer och människorättsaktivister samt situationen för hbtq-personer. Del tre, "Uzbekistan - migration och återvändande" behandlar synen på migration och återvändande migranter, med ett särskilt fokus på personer som återvänder efter att ha sökt asyl utomlands.

Hämta rapporten, del 2 enligt ovan (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200715:

Migrationsverket 20-06-29:

Från Uzbekistan/ Politisk utveckling och situationen på människorättsområdet till sidans topp

Det här en uppdatering av rapporten "Uzbekistan - en introduktion" från 2018 och beskriver den politiska utvecklingen i Uzbekistan från Sovjetunionens fall fram till Karimovs död och utvecklingen efter maktskiftet 2016. Rapporten har uppdaterats med ny information i samtliga delar och har som syfte att ge en inblick i det politiska nuläget i landet och den aktuella situationen på människorättsområdet.

Om rapportens syfte och informationsläget. Det här är den första av tre delar i en rapportserie som syftar till att ge en introduktion till den uzbekiska staten och dess förhållningssätt till sin befolkning. Del ett fokuserar på det politiska läget i Uzbekistan, landets samhällsstyrning och situationen på människorättsom-rådet på ett översiktligt plan. Del två "Uzbekistan -utsatta grupper" beskriver närmare situationen för religiösa individer och människorättsaktivister samt situationen för hbtq-personer. Del tre "Uzbekistan - migration och återvändande" behandlar synen på migration och återvändande migranter, med ett särskilt fokus på personer som återvänder efter att ha sökt asyl utomlands. Även den andra och tredje rapporten är under uppdatering.

Hämta rapporten (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200224:

Migrationsverket 20-02-18:

Från Uzbekistan/ Landinformation: Uzbekistan - rätts- och säkerhetssektorn till sidans topp

Migrationsverkets landinformationsenhet har publicerat en rapport om rättssektorn i Uzbekistan.

/Utdrag ur inledning och slutsatser:/

Migrationsverkets funktion för migrationsanalys genomförde 2019 en granskning av uzbekiska asylärenden där resultaten visade att en majoritet av de sökande åberopade förföljelse från icke-statliga aktörer som grund för asylansökan. En eventuell bedömning av möjligheterna att åtnjuta myndighetsskydd i Uzbekistan aktualiseras på så vis i flertalet ärenden, samtidigt som tillgänglig information på temat inte finns i någon större omfattning. Följaktligen aktualiseras föreliggande rapport, vars syfte är att beskriva den uzbekiska statsförvaltningens funktionalitet inom rätts- och säkerhetssektorn.

(...)

Sammantaget kan följande sägas. Reformer av de enskilda institutionerna inom rätts- och säkerhetssektorn tar delvis sikte på kända problem och missförhållanden och även de allvarliga obalanser i maktförhållanden som finns i rättskedjan adresseras. Reformerna synes syfta till att stärka såväl kapacitet som integritet hos aktörerna och sedda i en uzbekisk kontext måste åtgärderna och de ambitioner som de är uttryck för ses som stora framsteg. I ett internationellt jämförande perspektiv indikerar dock åtgärderna snarare att utgångsläget såvitt avser de olika aktörernas funktionalitet är på en mycket låg nivå. Återigen med de begränsningar som bristande tillgång till data ger i åtanke, är det enligt Migrationsanalys bedömning för tidigt att dra slutsatsen att reformerna i nuläget har åstadkommit hållbara effekter på funktionen hos myndigheterna inom rätts- och säkerhetssektorn. Det finns indikationer på att det finns en vilja att aktörerna rör sig bort från sådana beteende som förknippas med ett förövande beteende, men det är inte möjligt att i nuläget dra slutsatsen att detta har fått något praktiskt genomslag på lokal nivå.

Således, vid en sammantagen bedömning, finns inte utrymme för annat än att konsta- tera att den uzbekiska rätts- och säkerhetssektorn fortsatt uppvisar omfattande kapa- citets- och integritetsbrister.

Hämta rapporten, dokument nr 44044 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190610:

Asylnytt 19-06-10:

Från Uzbekistan/ Europadomstolen fäller än en gång Ryssland för deportation till sidans topp

Målet gäller en person som i Uzbekistan blivit anklagad för att ha tillhört en extrem islamistisk organisation. Han tog sig till Ryssland men blev åtalad för att ha tagit sig in illegalt i Ryssland och för tillhörighet till en extremistorganisation. Strax innan han skulle friges ansökte han om asyl men detta avslogs. Fängslad inför verkställighet vände sig mannen till Europadomstolen som den 28 juni 2016 uppmanade Ryssland att ställa in utvisningen i väntan på domstolens prövning. Trots detta verkställdes deportationen den 1 juli. Utvisningen verkställdes med normala offentliga rutiner, till skilllnad från några tidigare fall där personerna kidnappats och förts till Uzbekistan troligen med myndigheternas goda minne, men utomrättsligt. Europadomstolens anser fortfarande att personer som anklagats för extremism i Uzbekistan löper stor risk för tortyr. Genom ombud i Uzbekistan har mannen förmedlat att han behandlats illa och försökt begå självmord efter utvisningen. I en enhällig dom slår Europadomstolen fast att Ryssland har brutit mot flera artiklar i konventionen och ska betala 20.000 Euro till den utvisade mannen samt 5.000 Euro till advokaterna.

Application no. 36321/16, case of O.O. v. Russia (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.