ASYLNYTT
Sponsrad av Fridh Advokatbyrå
ARKIV:
EU:s flykting- och gränspolitik
Allmänt om migration, statistik
Asylnytt - Arkiv
Flyktinggrupper från olika länder, praxis
Turkiet
Information från myndigheter och organisationer
- Arkiveringsdatum 210504:
- MiÖD: Mål återvisas för utredning av koppling till Gülenrörelsen
- CAT stoppade utvisning men accepterar verkställighet efter ny prövning
- Arkiveringsdatum 210208:
- Landinformation om jakt på Gülenrörelsen leder till flyktingstatus i domstol
- Arkiveringsdatum 200523:
- FARR kommenterar nyheten om utvisad och torterad 22-åring
- Svar på skriftlig fråga: Svenska myndigheters utvisningsbeslut
Arkiveringsdatum 220324:
Asylnytt 22-03-24:
Från Turkiet/ Europadomstolen: Azerbajdzjan fälls för utvisningar av flera personer
Målet rör händelser som inträffade 2017 och 2018. Fyra män som var lagligt bosatta i Azerbajdzjan, bland annat som anställda på skolor med koppling till Gülenrörelsen, greps på grund av att Turkiet dragit in deras pass och utfärdat reseförbud. Detta ledde till att deras uppehållstillstånd drogs in och de fick utvisningsbeslut. Personerna har vänt sig till Europadomstolen var för sig, men deras mål som är snarlika har slagits samman av domstolen. Familjemedlemmar försökte ansöka om asyl för deras räkning och UNHCR har ingripit och försökt stoppa utvisningarna i samtliga fall. Den första verkställigheten stoppades på flygplatsen med hjälp av UNHCR men genomfördes dagen därpå och mannen fängslades omedelbart vid ankomst till Turkiet. De övriga tre hördes först som vittnen i rättegångar angående anklagelser mot Gülenrörelsen. En av utvisningarna hävdes i domstol, men det hindrade inte att utvisningen verkställdes strax därpå. Även de övriga fick domstolsbeslut om att häktning i väntan på verkställighet skulle hävas, men så skedde inte. Samtliga utvisningar verkställdes snabbt. Europadomstolen fäller enhälligt Azerbajdzjan både för förvarstagandet (artikel 5) och utvisningarna (artikel 3). Eftersom männen inte fick söka asyl och inte kunde överklaga fanns inga garantier mot refoulement.
Applications nos. 41326/17 and other applications, in the case of Shenturk and Others v. Azerbaijan (Extern länk)
innehållArkiveringsdatum 210504:
Asylnytt 21-05-04:
Från Turkiet/ MiÖD: Mål återvisas för utredning av koppling till Gülenrörelsen
En person från Turkiet sökte asyl på grund av sina kopplingar till Gülenrörelsen som han varit anhängare av i många år. Mannen hade bott ett antal år i Bosnien där han varit engagerad inom rörelsen på flera sätt. Han hade också använt appen ByLock (vilket är tillräckligt för fängslande i Turkiet) och hade inte gjort militärtjänst. Han lämnade in bevis för att myndigheterna känt till honom. Han fick dock avslag med motivering att enbart koppling till Gülenrörelsen inte är tillräckligt för förföljelse och att han inte visat att de turkiska myndigheterna har något intresse för honom. Migrationsdomstolen nekade muntlig förhandling och tog i sin dom enbart upp skälen rörande militärtjänsten. Nu har saken nått MIgrationsöverdomstolen som ger den lägre instansen bakläxa. Efter att ha redogjort för landinformation om massarresteringar och omänsklig behandling av personer med påstådda kopplingar till Gülenrörelsen konstaterar Migrationsöverdomstolen att migrationsdomstolen inte har uppfyllt sitt utredningsansvar. Ingen uttrycklig riskbedömning har gjorts utifrån mannens kopplingar till Gülenrörelsen eller vad hemlandsmyndigheterna känner till. Målet återförvisas till migrationsdomstolen. Domen är vägledande.
Hämta dom i mål nr UM 12806-20, MIG 2021:4, från kammarrätten i Stockholm (Extern länk)
Asylnytt 21-05-04:
Från Turkiet/ CAT stoppade utvisning men accepterar verkställighet efter ny prövning
En kurd från Turkiet som hävdade att han riskerade att fängslas och utsättas för tortyr om han skulle utvisas från Danmark vände sig till FN:s kommitté mot tortyr, CAT. Mannens utvisning hade redan prövats av CAT tidigare. Kommittén hade då förbjudit Danmark att verkställa utvisningen innan en ny utredning gjorts. Avgörande var att läkarintyg kommit in från Amnesty International som inte hade lett till tortyrutredning. Mannen fick efter detta en ny prövning men även denna slutade med beslut om utvisning i alla instanser. Danska myndigheter gjorde aldrig någon ny tortyrutredning, bland annat för att det som framkom i intygen från Amnesty inte stämde överens med den behandling som mannen hävdat att han hade utsatts för. Utvisningen har därefter verkställts och mannen hävdar att han efter utvisningen torterats i hemlandet. Det finns dock ingenting som bekräftar detta och mannen har inte försökt driva saken i Turkiet. CAT anser att Danmark har gjort det som begärdes i det förra ärendet och att det nya ärendet inte når upp till att kräva en ny prövning i sak.
Läs eller hämta Communication No 743/2016, F.K. mot Danmark (Extern länk)
Arkiveringsdatum 210208:
Asylnytt 21-02-08:
Från Turkiet/ Landinformation om jakt på Gülenrörelsen leder till flyktingstatus i domstol
En familj från Turkiet sökte asyl på grund av engagemang i Gülenrörelsen. De hade gått på möten, barnen hade gått i rörelsens skolor, de hade använt appen ByLock och haft konto i den nu förbjudna banken Bank Asya. Allt detta bedömdes som sannolikt av Migrationsverket. Mannen visade också handlingar från en advokat som skulle visa att en formell rättsprocess pågår mot honom. Migrationsverket misstrodde handlingarna och trodde inte heller på att mannens pass var spärrat. Att det pågick en rättsprocess sågs därför inte som sannolikt. Uppgifter om att mannen nämnts som ansvarig för transaktioner med Gülenrörelsen i ett domstolsbeslut om en annan person bedömdes inte som trovärdiga. Andra incidenter låg långt tillbaka i tiden. Sammantaget trodde inte Migrationsverket att de skulle riskera något. Migrationdomstolen avslog begäran om muntlig förhandling, uppenbarligen eftersom landinformationen ansågs tillräcklig. Domstolen refererar information om "häxjakt" mot alla med anknytning till Gülenrörelsen. Tiotusentals medborgare som användt appen ByLock har arresterats. HRW har rapporterat om tortyr och misshandel. Klappjakten pågår fortfarande och det finns inget som talar för förändring. Det måste ändå göras en individuell bedömning enligt domstolen, men i detta fall har familjen haft ett omfattande engagemang och det finns ingen anledning att misstro uppgifterna. Personerna får uppehållstillstånd och flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningrätten i Göteborg.
Arkiveringsdatum 210111:
Asylnytt 21-01-11:
Från Turkiet/ Domstol: Försiktighet måste iakttas vid bedömning av Gülen-sympatisör
En då 24-årig kvinna från Turkiet sökte asyl i Sverige år 2017. Kvinnan tillhör en familj som är anhängare till Gülenrörelsen (som slagits ned med stor kraft efter kuppförsöket 2016). Kvinnans far var uppsatt inom rörelsen. Föräldrarna och en bror har uppehållstillstånd i Sverige med flyktingstatus. Kvinnan har gått i skolor kopplade till Gülenrörelsen och när hon gick på gymnasiet har hon ordnat föreläsningar mm, deltagit i läger och även arbetat inom ett studentboende. Detta boende stängdes efter kuppen. Som student var kvinnan områdesansvarig för flera studentboständer. Hon har använt appen Bylock och varit aktiv i föreningen Kimse Yok Mu som kopplas till Gülenrörelsen. Migrationsverket har bedömt att dessa kopplingar, varav alla inte är bevisade, inte visar att hon haft ett så organiserat samröre med Gülenrörelsen att hon är i behov av skydd. Migrationsdomstolen ansåg inte att det behövdes muntlig förhandling utan gjorde redan utifrån handlingarna i målet bedömningen att kvinnan sannolikt riskerar förföljelse. Domstolen väger in de många kontaktytorna med rörelsen och hennes fars position. Domstolen påpekar också att försiktighet måste iakttas vid bedömningen utifrån den föränderliga och oklara situationen i Turkiet. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.
Arkiveringsdatum 200715:
Migrationsverket 20-07-02:
Från Turkiet/ Ställningstagande angående ansökningar om internationellt skydd
Ställningstagandet är omfattande och går igenom en rad olika riskgrupper och riskprofiler, straffbarhet och straffmetoder, diskriminering mm. "Det finns fortfarande skäl att iaktta generell försiktighet vid prövning av skyddsbehov" enligt inledningen, men "Det föreligger inte en sådan generell och systematisk förföljelse mot någon riskgrupp i Turkiet att grupptillhörigheten i sig grundar rätt till asyl" och "Säkerhetsläget är inte så allvarligt i någon del av Turkiet att alla och envar som återvänder dit riskerar att skadas."
/Utdrag ur avsnittet Bakgrund:/
Kuppförsöket den 15 juli 2016 medförde en omfattande utrensning av motståndare till president Erdogan. De som uppfattades ha kopplingar till Gülenrörelsen1 2 förföljdes. Tiotusentals anställda inom offentliga sektorn, försvaret, säkerhetssektorn, rättsväsendet och utbildningssektorn har tillhört de mest drabbade.3 Parallellt har även kurdiska aktivister, som anklagats för att sympatiserat med PKK och andra oppositionella, drabbats av utrensningar.4
En rättslig kommentar angående situationen för utsatta grupper i Turkiet efter kuppförsöket den 15 juli 2016 publicerades den 31 maj 2017 (SR 23/2017). Med hänsyn till utvecklingen i landet finns det nu behov av att ta fram ett rättsligt ställningstagande rörande prövningen av ansökningar om internationellt skydd m.m. för medborgare i Turkiet. Det nu aktuella rättsliga ställningstagandet belyser också förhållanden för ett antal ytterligare kategorier av potentiella skyddsbehövande som inte behandlades i den tidigare rättsliga kommentaren.
En ny rapport med aktuell landinformation rörande förhållandena i Turkiet, Turkiet: Lägesbild och påverkan på särskilda grupper har tagits fram av Migrationsanalys.
Hämta ställningstagandet RS/012/2020 (Extern länk)
Hämta rapporten: Landinformation: Turkiet - Lägesbild och påverkan på särskilda grupper (version 3.0) (Extern länk)
Arkiveringsdatum 200523:
FARR 20-04-29:
Från Turkiet/ FARR kommenterar nyheten om utvisad och torterad 22-åring
Nyheten om en kurdisk 22-åring som utvisats till Turkiet och där utsatts för grov tortyr visar att det inte går att vara nog försiktig när människor söker asyl från länder där vi vet att tortyr är vanligt förekommande. Om uppgifterna stämmer rörande den här unge mannens koppling till den kurdiska organisationen borde alla varningsklockor ha ringt.
Det är helt enkelt inte tillåtet att utvisa människor som riskerar tortyr. Sådant behöver inte bevisas - det räcker med risken.
FARR kräver att UD och utrikesminister Ann Linde omedelbart utreder vad som hänt.
Läs mer (Extern länk)
Riksdagen yyy 20-05-06:
Från Turkiet/ Svar på skriftlig fråga: Svenska myndigheters utvisningsbeslut
Fråga 2019/20:1262 av Amineh Kakabaveh (-)
Det borde vara allmänt känt hos svenska migrationsmyndigheter att president Erdogans regim i Turkiet försöker få kritiker och oppositionella som flytt till Västeuropa utlämnade genom att stämpla dem som terrorister. År 2018 försökte den turkiska regimen få tyskturkiske författaren Dogan Akhanlž utlämnad från Tyskland. Kort därefter försökte man få den svenske journalisten Hamza Yalcin utlämnad från Spanien där han just då befann sig, vilket dock hindrades tack vare internationella protester, inte minst från Sverige. Akhanlž och Yalcin var kända i intellektuella kretsar och kunde inte hanteras hur som helst av olika länders myndigheter. Protesterna ledde till att de inte utlämnades till Turkiet.
Denna jakt på "terrorister" inleddes efter det att president Erdogan avbrutit fredsförhandlingarna med PKK och blev intensivare efter den så kallade militärkuppen i Turkiet. Undantagstillstånd proklamerades i de kurdiska områdena i landet, vilket ledde till omänskliga förhållanden för den kurdiska befolkningen, och detta ledde i sin tur till ökade motsättningar i landet och till protester. Dessa protester möttes med brutalt våld. Det inträffade sammandrabbningar i 22 städer i kurdiska områden i Turkiet. Mellan den 14 december 2015 och 11 februari 2016 mördades minst 338 civila personer av turkisk militär medan 335 000 personer tvingades lämna sina hem. Flera städer, däribland staden Cizre, jämnades med marken. Där genomfördes också ett massmord. 130 kvinnor och män som sökt skydd i tre källarutrymmen brändes eller sköts till döds av turkisk militär. Bland dessa fanns elva barn. Enligt FN:s dåvarande kommissarie för mänskliga rättigheter fördömdes morden på kurderna i skarpa ordalag. Detta mördande pågick i flera månader. Den turkiska regeringen nekade Amnesty International, Human Rights Watch och FN-observatörer tillträde till staden för oberoende utredningar.
(...)
Hela frågan med svar av justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (Extern länk)
Arkiveringsdatum 200426:
Asylnytt 20-04-26:
Från Turkiet/ FN förbjuder Marocko att utvisa terroristanklagade som riskerar tortyr
FN:s kommitté mot tortyr, CAT, har i två fall tillhållit Marocko att inte verkställa utlämningar av personer som anklagats för terrorism. Det ena fallet gäller en regimkritisk journalist från Egypten som delvis bedrev sin verksamhet från Marocko. Han anklagades för förfalskning och riskerade ett livstidsstraff i Egypten. Han dömdes till tre månaders fängelse i Marocko men sattes ändå i förvar för utlämning. CAT fäller Marocko både för beslutet att lämna ut mannen trots att tortyr används systematiskt i Egypten och för att han hållts flera år i isolering utan tillgång till läkarvård mm. Det andra fallet gäller en lärare från Turkiet som hade flyttat till Marocko för att undgå utrensningarna av lärare misstänkta för anknytning till Gülenrörelsen. Turkiet hade därefter begärt honom utlämnad. CAT har redan i flera fall förbjudit Marocko att lämna ut personer på grund av sådana anklagelser, eftersom användningen av tortyr i Turkiet är utbredd efter försöket till statskupp 2016. Samma beslut togs i det här fallet. I båda fallen kritiserar CAT Marocko för att risken för tortyr inte utretts. Marockos förklaring till detta är att personerna begärts utlämnade för kriminella, icke-politiska handlingar.
Communication no 782/2016, rörande utlämning till Egypten (Extern länk)
Communication No. 826/2017, rörande utlämning till Turkiet (Extern länk)
Arkiveringsdatum 191120:
Migrationsverket 19-10-25:
Från Turkiet/ Europadomstolen: Svårt psykiskt sjuk ska inte utvisas utan garantier
Europadomstolens dom den 1 oktober 2019 i målet Savran v. Denmark, ansökan nr 57467/15
Europadomstolen fann att utvisning till Turkiet av en man som led av en psykisk sjukdom och som saknade nätverk i hemlandet skulle strida mot artikel 3 Europakonventionen, om de danska myndigheterna inte först säkerställde att det fanns individuella och tillräckliga garantier i hemlandet för uppföljning och kontroll av sjukdomen, (tre domare var skiljaktiga).
Hämta domen Savran v. Denmark, ansökan nr 57467/15 (Extern länk)
Arkiveringsdatum 190801:
Asylnytt 19-08-01:
Från Turkiet/ FN:s kommitté mot tortyr stoppar flera utlämningar till Turkiet
I föregående utgåva av Asylnytt refererades ett beslut från FN:s kommitté mot tortyr som innebar att Marocko inte får lämna ut en affärsman som ankagats för att tillhöra Hizmet-rörelsen i Turkiet (i notisen stod felaktigt "utvisning", men saken rörde utlämning på Turkiets begäran). Kommittén har därefter publicerat ytterligare två snarlika fall som innebär att en affärsman i livsmedelsbranschen och en asylsökande lärare, båda i Marocko, inte ska lämnas ut, trots att Turkiet har begärt dem utlämnade på grund av att de påstås tillhöra en terroristorganisation. Orsaken är den utbredda användningen av tortyr i Turkiet efter försöket till statskupp 2016. Marocko hävdade att utlämningen var tillåten eftersom terrorhandlingar är kriminella brott, inte politiska. Kommittén kritiserar domstolen i Marocko för att ha beslutat om utlämning utan att ha utrett risken för tortyr.
Hämta com nr 846/2017 om den andre affärsmannen, Elmas Ayden c. Maroc (Extern länk)
Hämta com nr 845/2017 om läraren, Mustafa Onder c. Maroc (Extern länk)
Arkiveringsdatum 190721:
Asylnytt 19-07-21:
Från Turkiet/ FN:s kommitté mot tortyr fördömer utvisning av terroristanklagad
FN:s kommitté mot tortyr, CAT, har förbjudit Marocko att genomföra en utlämning till Turkiet av en affärsman som anklagats för att tillhöra Hizmet-rörelsen och för att ha finansierat terrorism. Mannen hävdar att han som mr-aktivist anklagats av politiska skäl och att han riskerar tortyr. CAT går igenom situationen under rådande undantagstillstånd i Turkiet och den utbredda användningen av tortyr efter försöket till statskupp 2016. Kommittén kritiserar domstolen i Marocko för att ha förlitat sig på en överenskommelse med Turkiet och inte ha gjort en framtida riskbedömning. Ett annat påpekande är att risken för tortyr inte nämns specifikt som hinder för utlämning i marockansk lag.
Hämta doumentet Communication No. 827/2017, Ferhat Erdogan v. Morocco (Extern länk)
Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.
Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.