ASYLNYTT
Sponsrad av Fridh Advokatbyrå
ARKIV:
EU:s flykting- och gränspolitik
Allmänt om migration, statistik
Asylnytt - Arkiv
Flyktinggrupper från olika länder, praxis
Armenien
Information från myndigheter och organisationer
Arkiveringsdatum 211210:
Asylnytt 21-12-10:
Från Armenien/ Många avslag från FN:s kommitté mot tortyr
Den kommitté som övervakar FN:s konvention mot tortyr, CAT, har publicerat ett antal beslut från sin session i juli. Bland dem finns tre fällningar som refereras på annan plats, men också ett tjugotal ärenden som inte bedömdes innebära något brott mot konventionen. Fem ärenden gäller utvisningar från Sverige. Två av dem rör Afghanistan. En man som var ansluten till Jehovas vittnen sågs inte som genuin konvertit och en annan som hade en lång historia rörande konflikter med talibaner i Ghazni kunde ändå inte övertyga om personliga hot. I båda fallen påpekade CAT att de haft möjlighet att lägga fram sina skäl och få dem korrekt bedömda i Sverige. Ett annat ärende gällde en kvinna från Etiopien som berättat om hur hon fängslats och våldtagits på grund av familjemedlemmars aktivitet för Ogaden National Liberation Front. CAT tror dock inte att hon är av intresse för de nuvarande myndigheterna i Etiopien, bl.a. då hon kunnat lämna landet legalt och inte fått några hot. Avslag blev det också för en kvinna från Ingusjien i Ryssland som enligt CAT inte kunde visa att hon var utsatt för något personligt hot. Samma slutsats drogs för en journalist av azerbajdzjansk nationalitet som flytt från Armenien med sin familj. Utvisningar från andra länder som "godkändes" gällde Sri Lanka, Kina, Iran, Etiopien och Indien. CAT har samtidigt publicerat uppgifter om ett antal ärenden som avskrevs vid sessionen i april.
Se lista över ärenden hos FN:s kommitté mot tortyr (Extern länk)
innehållArkiveringsdatum 201023:
Asylnytt 20-10-23:
Från Armenien/ Förbättring av myndighetsskydd inte nog för återkallelse enligt domstol
En person från Armenien fick uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande i Sverige 2017. Under hans militärtjänstgöring hade han och en kollega blivit omringade av azeriska soldater och kollegan hade blivit skadad medan han själv lyckades fly. Han anklagades för att ha lämnat uppgifter till den azeriska miltären och orsakat kollegans död. Efter hot och vandalisering lämnade han landet. Han fick uppehållstillstånd men när det var dags för förlängning fick han avslag och beslut om utvisning av Migrationsverkt med hänvisning till att myndighetssskyddet i Armenien numera är bättre. Migrationsdomstolen håller med om att myndighetsskyddet förbättras, men anser inte att förändringen har visats vara så bestående att mannen inte längre behöver skydd. Han får därför förlängt tillstånd med två år. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Luleå.
Arkiveringsdatum 200523:
Migrationsverket 20-05-18:
Från Armenien/ Situationen för jezidier (version 2.0)
/Utdrag ur inledning:/
Den här rapporten beskriver situationen för jezidier i Armenien och är en uppdaterad version av en tidigare rapport med samma namn från 2013. Rapporten har utökats och uppdaterats med ny information i samtliga delar. Det material som ligger till grund för rapporten har inhämtats i samband med utredningsresor till Armenien under 2013 och 2019 samt distansin- tervjuer. Bland konsulterade källor återfinns representanter för internationella organisationer, lokala icke-statliga organisationer (NGO:er), myndighetsrepresentanter, utländska beskick- ningar och sakkunniga. Även skriftligt material från öppna källor används.
1.2 Jezidier som begrepp
Jezidier är en etnoreligiös grupp som huvudsakligen lever i Irak, Turkiet och Syrien, men som också har en betydande geografisk förankring i södra Kaukasus, Ryssland, Nordamerika och i Europa.1 Jezidierna har sitt ursprung i norra Irak där gruppens kulturella och religiösa cent- rum finns.2 Det råder idag ingen konsensus om hur många människor som betraktar sig som jezidier runt om i världen och anledningen till detta är flera, bland annat skillnader i klassifi- cering i olika länders folkräkningssystem, gruppens geografiska utbredning liksom gruppens egen politik kring sin identitet.3 Det finns emellertid en uppgift från 2014 som uppskattar an- talet jezidier till mellan 800 000 och 1 000 000 personer.4
Huruvida termen jezidier ska avgränsas utifrån etniska eller religiösa skiljelinjer är föremål för diskussion. Den här rapporten utgår från jezidier som en etnisk minoritet, men det bör nämnas att det i stor utsträckning är på religiös basis som jezidier identifierar sig som grupp.
Hämta rapporten (Extern länk)
Arkiveringsdatum 191129:
Migrationsverket 19-11-21:
Från Armenien/ Situationen för hbtq-personer (version 3.0)
Migrationsverkets analysenhet har publicerat en rapport om situationen för personer med en normbrytande sexuell läggning eller könsidentitet i Armenien.
Utdrag ur sammanfattande analys:
"Det armeniska samhället är konservativt ohc starka homo- och transfobiska stämningar rådet bland befolkningen. Få hbtq-personer lever öppet inför familj, vänner eller sin övriga omgivning. Det förekommer att hbtq-personer utsätts för våld, trakasserier och diskriminering både på offentliga platser och i sin hemmiljö. Personer som bryter mot ideal om manlighet förefaller provocera särskilt (t.ex. homosexuella män eller transkvinnor) och kan blir föremål för allvarlig aggression.
Det finns inga uppgifter eller indikationer om att myndighetssanktionerat våld, övergrepp eller diskriminering av hbtq-personer förekommer. Kritik riktas dock mot lagstiftande organ och myndigheters obefintliga arbete med att värna gruppens mänskliga rättigheter. I dagsläget finns inte någon lagstiftning som inkluderar hbtq-personer och därmed varken lagar som begränsar eller som skyddar gruppens rättigheter. Som exempel finns inte någon anti-diskrimineringslagstiftning, lagstiftning om hets mot folkgrupp eller hatbrottslagstiftning som adresserar sexuell läggning eller könsidentitet.
Den allmänt negativa samhällsattityden gentemot hbtq-personer återfinns även inom statliga institutioner.
(...)
Att värdera möjligheterna för en hbtq-person att få en bättre tillvaro genom att byta vistelseort är inte möjligt att göra på en generell nivå. I sammanhanget bör dock noteras att det finns en hög nivå av social kontroll i Armenien och att en individs ekonomiska och sociala beroende av sin familj kan påverka möjligheterna att byta bostadsort.
Hämta dokumentet, Lifos 43814 (Extern länk)
Arkiveringsdatum 190912:
Migrationsverket 19-09-02:
Från Armenien/ Lifosrapport: Rätts- och säkerhetssektorn efter revolutionen 2018
/Rapport från Migrationsverkets landinformationsenhet. Ur sammanfattande slutsats:/
Armenien befinner sig i en uppstartsfas efter dess "sammetsrevolution" i maj 2018. Den nya regeringen har uttalat ambitiösa mål om att reformera rättsväsendet och bekämpa korruptionen i landet. För närvarande befinner man sig i startgroparna för att initiera reformerna, men handlingsplaner och strategier utarbetas fortfarande. Initiala antikorruptionsåtgärder har vidtagits och korrupta individer och oligarker har tagit ett steg tillbaka. Hur länge denna situation kvarstår är sannolikt beroende av huruvida reformarbetet initieras inom en snar framtid och dess implementering.
(...)
Givet det nuvarande politiska läget är det inte möjligt att på ett fullödigt sätt utvärdera rätts- och säkerhetssektorn på systemnivå vad gäller kapacitet och integritet, eller att dra slutsatser om detsamma som är hållbara över tid. Det är dock av vikt att poängtera dels att samtliga aktörer inom rätts- och säkerhetssektorn i varierande grad utgjorde redskap för en mer auktoritär regim, dels att det hos aktörerna fanns faktorer, framförallt i form av politisk påverkan och andra typer av korruption, som allvarligt hotade deras integritet. Även om det skett omfattande personella förändringar hos aktörerna sedan revolutionen, och trots ambitiösa reformplaner hos det nya politiska styret, kan dessa faktorer ännu inte avskrivas.
Hämta rapporten (Extern länk)
Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.
Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.