ASYLNYTT

EU-ländernas migrationsministrar träffades i Bryssel den 28 mars för ett extrainsatt möte. Samordning, stöd och andra frågor med anledning av att över 3,5 miljoner människor är på flykt från Ukraina var i fokus. Integrations- och migrationsminister Anders Ygeman företrädde Sverige.

Den 4 mars beslöt EU att aktivera det så kallade massflyktsdirektivet. Det ger ett omedelbart tidsbegränsat skydd till medborgare i Ukraina och tredjelandsmedborgare som varit skyddsbehövande i Ukraina.

- Omhändertagande av flyktingar från krigets Ukraina kommer vara omöjligt om inte alla EU-länder hjälps åt. Det är absolut tuffast för Ukraina men det kommer vara tufft för Europas länder också. Vi hoppas alla att den ryska aggressionen i Ukraina ska upphöra, att stridsvagnar ska röra sig tillbaka och att de ukrainska flyktingarna ska kunna återvända hem, säger integrations- och migrationsminister Anders Ygeman.

Mötet handlade om materiellt och finansiellt stöd till medlemsstaterna, uppföljning och samordning av resor och transporter av skyddsbehövande inom EU och om överföringar av skyddsbehövande från Moldavien till EU. Kontroll vid yttre gräns och säkerhetsaspekter togs också upp. Europol gav en lägesrapport om cyberhot, organiserad brottslighet och människohandel kopplat till situationen i Ukraina.

Regeringen välkomnar att det franska ordförandeskapet har tagit initiativ till ett extrainsatt möte eftersom EU behöver stå enat i mottagandet av skyddsbehövande från Ukraina. Regeringen vill se en stark EU-samordning. Regeringen anser att det bland annat finns behov av klargöranden som gäller genomförandet av massflyktsdirektivet. Det handlar till exempel om registrering, rörlighet inom EU, rättigheter och säkerhetsaspekter.

Regeringen står fast vid att Sverige ska ta sin del av ansvaret för människor på flykt och förväntar sig att andra medlemsstater också gör det. Sverige bidrar också i gemensamma stödinsatser.

Läs mer (Extern länk)

Kommenterad dagordning för rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 28 mars 2022 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 220316:

Europeiska Unionens råd 22-03-04:

RIF-rådet, 3-4 mars 2022: Det europeiska svaret på situationen i Ukraina

EU-ländernas ministrar beslutade enhälligt att inrätta en mekanism för tillfälligt skydd med anledning av tillströmningen av fördrivna personer från Ukraina.

Ministrarna enades om att aktivera rådets direktiv 2001/55/EG av den 20 juli 2001 om miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer och om åtgärder för att främja en balans mellan medlemsstaternas insatser för att ta emot dessa personer och bära följderna av detta.

Mekanismen gör det möjligt för EU:s medlemsländer att ge dem som flyr från konflikten i Ukraina ett skydd som är anpassat till deras situation. Skyddsberättigade personer kommer att ha rätt till en flyktingliknande skyddsstatus i alla EU-länder under en period på ett år. Denna period kan förlängas.

Beslutet återspeglar EU:s fulla åtagande att visa sin solidaritet med Ukraina och att uppfylla sin plikt gentemot de människor som drabbats av detta oberättigade krig.

EU kommer att fortsätta att göra sitt yttersta för att bistå Ukraina och offren för kriget. Ministrarna fick möjlighet att försäkra den ukrainska ministern om detta i samband med en diskussion via videolänk. Européerna svarar med enighet och solidaritet på denna kris i hjärtat av Europa.

Schengenrådet

Ministrarna höll det första mötet i Schengenrådet och diskuterade den barometer som kommissionen föreslagit som återspeglar situationen i Schengenområdet.

Rådet antog en allmän riktlinje om rådets förordning om en reform av Schengenregelverkets utvärderings- och övervakningsmekanism. Förordningen ska bidra till att göra Schengenområdet lättare att anpassa till nuvarande och framtida utmaningar.

(...)

Pressmeddelandet (Extern länk)

Se även:

Europeiska uinionens råd 22-03-28: Extra möte i rådet för rättsliga och inrikes frågor, 28 mars 2022 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Europeiska Unionens Råd 22-03-04:

Rådet beslutar enhälligt att införa tillfälligt skydd för personer som flyr från kriget

Rådet har enhälligt antagit ett genomförandebeslut om införande av tillfälligt skydd med anledning av den massiva tillströmningen av människor som flyr från kriget i Ukraina.

Tillfälligt skydd är en nödmekanism som kan tillämpas vid massiv tillströmning av människor och som syftar till att ge ett omedelbart och kollektivt skydd åt fördrivna personer som inte kan återvända till sitt ursprungsland. Det innebär att inga enskilda ansökningar behöver prövas. Syftet är att minska trycket på de nationella asylsystemen och att fördrivna personer ska kunna åtnjuta samma rättigheter i hela EU. Dessa rättigheter omfattar uppehållsrätt, tillgång till arbetsmarknaden och bostäder, läkarvård och tillgång till utbildning för barn.

När beslutet väl har antagits aktiveras det tillfälliga skyddet under en inledande period på ett år. Denna period kan förlängas automatiskt med sex månader i taget i högst ett år. EU-kommissionen kan föreslå rådet att förlänga det tillfälliga skyddet med upp till ytterligare ett år. Kommissionen kan också föreslå att det tillfälliga skyddet upphör om situationen i Ukraina är sådan att det är möjligt att återvända på ett säkert och varaktigt sätt.

Ukrainska medborgare, liksom medborgare från andra länder och statslösa som åtnjuter internationellt skydd i Ukraina och deras familjemedlemmar, ska få tillfälligt skydd om de var bosatta i Ukraina den 24 februari 2022 eller sedan före detta datum. För sådana medborgare från andra länder som var bosatta i Ukraina den 24 februari eller sedan före detta datum, som har permanent uppehållstillstånd och som inte på ett säkert sätt kan återvända till sitt land ska medlemsstaterna tillämpa antingen tillfälligt skydd eller adekvat skydd enligt sin nationella lagstiftning.

(...)

Läs mer och hämta genomförandebeslutet om fastställande av att det föreligger massiv tillströmning av fördrivna personer från Ukraina (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 220304:

Justitiedepartementet 22-02-27:

Solidaritet och enighet på extrainsatt möte i EU:s ministerråd för rättsfrågor

EU:s civilskydd, humanitära stöd och flyktingmottagande med anledning av Ryssland invasion av Ukraina var huvudfrågorna på ett extrainsatt ministermöte 27 februari. Integrations- och migrationsminister Anders Ygeman företrädde Sverige.

Ministrarna bekräftade inte bara EU:s fördömande av den ryska invasionen av Ukraina, de var också eniga om stöd till Ukraina och också till länder längs gränsen dit nu tusentals flyktingar söker sig.

På mötet informerade det franska ordförandeskapet om att EU:s krishanteringsmekanism, IPCR, nu aktiveras. Mekanismen gör att EU snabbt och samordnat kan fatta beslut vid stora och svåra kriser.

Ministrarna var också eniga om stöd till Ukraina via EU:s civila skyddsmekanism. Det handlar här i första hand om medicinsk utrustning och om att kunna härbärgera människor.

Ministrarna slöt upp bakom samordnat stöd för att kunna klara den stora migrationsströmmen som väntas från Ukraina och då i synnerhet till EU-länderna längs Ukrainas gräns.

Stödet var också brett för att aktivera det så kallade massflyktsdirektivet. Ambitionen är att ta upp frågan på det sedan tidigare planerade ministerrådet för rätts- och inrikes frågor 3 mars och att beslutet då ska vara redo att fattas. Ministrarna diskuterade också det eventuella behovet av ytterligare stöd vid gränserna för att klara registreringen av de som passerar gränsen från Ukraina.

Därutöver följde ministrarna upp besluten om viseringar från 25 februari med ytterligare åtgärder för att göra dessa så effektiva som möjligt. Det handlar om att upphäva delar av tidigare avtal om förenklad viseringsprocess för kategorier av ryska medborgare, till exempel diplomater. De ska inte längre ska kunna dra nytta av detta.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 211231:

Europeiska unionens råd 21-12-10:

RIF-rådet, Inrikes frågor, 9 december

Hybridhot och utmaningar på migrationsområdet

Ministrarna diskuterade hybridattacker och smuggling av migranter. De fokuserade särskilt på hur effektiva de nuvarande verktygen är när det gäller att hantera dessa företeelser och på de verktyg som krävs för en bättre framtida beredskap.

Ministrarna diskuterade vilka ytterligare åtgärder på området för inrikes frågor som EU fortfarande kan vidta som svar på att migration utnyttjas för hybridhot, och för att avskräcka från liknande försök i framtiden. De diskuterade vilka åtgärder som bör prioriteras så att man effektivt förhindrar sekundära förflyttningar inom EU och knäcker smugglarnas affärsmodell. Mot bakgrund av de senaste månadernas insatser för att stärka migrationens yttre dimension diskuterade ministrarna också vilka andra delar som bör prioriteras på EU-nivå.

(...)

Tillämpning av Schengenregelverket i Kroatien

Rådet fastslog att Kroatien uppfyller de nödvändiga villkoren för tillämpning av samtliga delar av Schengenregelverket. Denna kontroll av att Kroatien har uppfyllt de nödvändiga villkoren för tillämpning av samtliga delar av Schengenregelverket är en förutsättning för att rådet ska kunna fatta ett beslut som gör det möjligt att avskaffa kontroller vid de inre gränserna.

Mekanismen för utvärdering och övervakning av Schengen

Ministrarna gick igenom framstegen med förslaget till rådets förordning om en mekanism för utvärdering och övervakning av Schengen. Diskussionerna kommer nu att fortsätta på teknisk nivå inom rådet.

(...)

Läs mer (Extern länk)

Infografik - EU-omfattande it-system för säkerhet och migration (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 211018:

Europeiska unionens råd 21-10-08:

RIF-rådet, 7-8 oktober 2021. De viktigaste resultaten

/Utdrag:/

Den externa dimensionen av migration

Kommissionen och ordförandeskapet underrättade ministrarna om hur arbetet fortskrider med att ta fram handlingsplaner för att stärka övergripande migrationspartnerskap med prioriterade ursprungs- och transitländer. Diskussioner har redan hållits på teknisk nivå inom rådet om handlingsplaner för Afghanistan, Bosnien och Hercegovina, Tunisien, Niger, Nigeria och Irak.

Ministrarna diskuterade också situationen längs olika migrationsrutter. EU kommer att fortsätta att noggrant övervaka situationen längs med alla rutter.

Screening och förvar vid gränserna

Inrikesministrarna diskuterade frågan om screening och förvar av migranter vid gränserna. De enades om att de växande säkerhets- och hälsoutmaningarna kräver snabba gemensamma insatser. Harmoniserade regler om säkerhets- och hälsokontroller vid de yttre gränserna är avgörande för att uppnå målet att säkerställa säkerhet inom Schengenområdet. Vissa medlemsländer tog även upp behovet av en viss nivå av flexibilitet att göra anpassningar till de yttre gränsernas olika karaktär och nationella omständigheter.

Flera ministrar belyste också behovet av att säkerställa enhetlighet med den övergripande asylreformen och att arbeta på alla förslag parallellt. Ordförandeskapet konstaterade att lösningar står att finna inom ramen för förslaget till screeningförordning och kommer att fortsätta att leda arbetet med att hitta lösningar på teknisk nivå.

Läget i Afghanistan

(...)

Läs pressmeddelandet i dess helhet (Extern länk)

Riksdagen 21-10-01: Läs uppteckningar från EU-nämndens sammanträde inför ministermötet (Extern länk)

Se även EU-nämndens diskussion inför EU:s toppmöte tillsammans med länderna på västra Balkan den 6 oktober

EU-nämndens uppteckningar från sammanträde 21-10-05 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 211006:

Justitiedepartementet 21-09-28:

Kommenterad dagordning för rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF)

/Punkter ur dagordningen:/

4. Slutsatser om EU:s strategi om barns rättigheter (Beslutspunkt. Godkännande)

"I strategin tar kommissionen upp utmaningar och föreslår konkreta åtgärder för att skydda, främja och uppfylla barnets rättigheter. Kommissionen understryker att alla barn i Europa och runtom i världen bör åtnjuta samma rättigheter och kunna leva fritt från diskriminering, våld och hot."

9. Utmaningar med screening och förvar vid gränsen (riktlinjedebatt)

"Förslaget introducerar ett förfarande kallat screening för samtliga tredjelandsmedborgare som påträffas i samband med att de irreguljärt försöker korsa, eller har korsat, yttre gräns eller efter att ha landsatts i samband med efterforskning och räddning till havs, oavsett om de söker asyl eller inte.

Screeningen bygger i huvudsak på tre delar, en första hälsokontroll och sårbarhetsanalys, identifiering av personen och en säkerhetskontroll. Syftet är att säkerställa att samtliga individer som är på väg att resa in, eller som har rest in, irreguljärt och som inte passerar en vanlig gränskontroll ska genomgå en screening. Personerna kontrolleras och tillgänglig information om dem inhämtas. När screeningen avslutas överlämnas ärendet och den information som framkommit till behörig myndighet för asylprövning eller för inledande av ett återvändandeförfarande.

En fråga som diskuterats under förhandlingarna och som medlemsstaterna inte nått samsyn kring ännu är frågan om platsen för screening och hur personer ska hållas tillgängliga för screeningförfarandet. "

11. Situationen i Afghanistan: uppföljning

12. Externa dimensionen av migration

a) Handlingsplaner om migration

b) Migrationssituationen längs med rutterna (Information, Riktlinjedebatt)

Dagordningen i sin helhet, med förslag till Sveriges ståndpunkter (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210921:

Justitiedepartementet 21-09-03:

EU:s migrationsministrar diskuterade Afghanistan

När justitie- och migrationsminister Morgan Johansson träffade sina EU-kollegor på ett extrainsatt rådsmöte i Bryssel 31 augusti diskuterade de situationen i Afghanistan. Ministrarna antog också ett uttalande i frågan.

Ministrarna tog upp prioriterade åtgärder på migrations- och säkerhetsområdet med anledning av den senaste utvecklingen i Afghanistan. Diskussionen handlade bland annat om utökat stöd till värdländer för flyktingar i närområdet och till internationella organisationer.

- Jag tror att det viktigaste just nu är att förebygga en humanitär kris i Afghanistan och närområdet, så att vi inte får en situation där hundratusentals, kanske miljontals människor lämnar Afghanistan och blir fast i flyktingläger utanför Afghanistan. Därför är stödet till FN-organisationer så oerhört viktigt för att förebygga det, sa justitie- och migrationsminister Morgan Johansson i samband med mötet.

På mötet antog ministrarna också ett uttalande.

I uttalandet betonar ministrarna att evakueringen av EU-medborgare och i möjligaste mån afghanska medborgare som har samarbetat med EU och dess medlemsstater, och deras familjer, är och kommer fortsatt vara en prioriterad fråga.

Som en omedelbar prioritering kommer EU att fortsätta att samordna med internationella partner, särskilt FN och dess organ, vad gäller stabiliseringen i regionen och se till att humanitärt bistånd når sårbara befolkningsgrupper, särskilt kvinnor och barn, i Afghanistan och i grannländerna.

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson representerade Sverige på mötet i Bryssel.

Läs mer och hämta uttalandet (Extern länk)

Se även:

Riksdagen 21-08-30: EU-nämndens uppteckningar inför mötet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210904:

Europeiska unionens råd 21-08-31:

RIF-rådet, 31 augusti 2021 - De viktigaste resultaten

EU-ländernas inrikesministrar möttes för att diskutera händelseutvecklingen i Afghanistan, särskilt när det gäller potentiella konsekvenser på områdena internationellt skydd, migration och säkerhet. Rådet antog ett uttalande i frågan.

I uttalandet framhöll ministrarna att evakueringen av EU-medborgare och i möjligaste mån afghanska medborgare som har samarbetat med EU och dess medlemsstater, och deras familjer, har varit en prioriterad fråga och kommer att fortsätta.

Som en omedelbar prioritering kommer EU att fortsätta att samordna med internationella partner, särskilt FN och dess organ, vad gäller stabiliseringen av regionen och se till att humanitärt bistånd når sårbara befolkningsgrupper. EU ska också engagera sig och stärka sitt stöd till tredjeländer, särskilt grannländer och transitländer, som tar emot många migranter och flyktingar.

EU ska även samarbeta med dessa länder för att förhindra irreguljär migration från regionen. EU och dess medlemsstater är också fast beslutna att agera gemensamt och utarbeta samordnade och ordnade åtgärder för att förhindra en upprepning av den situation med okontrollerade storskaliga irreguljära migrationsströmmar som man ställts inför tidigare. Med stöd av Frontex står de fast beslutna att effektivt skydda EU:s yttre gränser och förhindra olovliga inresor, och hjälpa de medlemsstater som berörs mest.

EU och dess medlemsstater kommer att göra sitt yttersta för att säkerställa att situationen i Afghanistan inte leder till nya säkerhetshot för EU:s medborgare. Alla ansträngningar måste göras för att se till att talibanregimen kapar alla band till internationell terrorism samt upphör med all verksamhet som har med den att göra och att Afghanistan inte åter blir en tillflyktsort för terrorister och organiserade kriminella grupper.

Uttalandet i sin helhet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201023:

EU Concilium 20-10-08:

Videokonferens med inrikesministrarna, 8 oktober 2020

De viktigaste resultaten

Migration och asyl

Inrikesministrarna diskuterade först de förslag till en migrations- och asylpakt som kommissionen nyligen lagt fram. Ministrarna var i stort sett överens om ordförandeskapets strategi att fortsätta arbetet med den nya asyl- och migrationsreformen steg för steg.

Ordförandeskapet meddelade att man avser att hålla riktlinjedebatter i tre viktiga och inbördes sammanhängande frågor, nämligen förfarandet före inresa till EU, förhindrandet av att asylsystemet missbrukas och solidariteten. Syftet är att nå en politisk överenskommelse i dessa tre frågor före ordförandeskapets slut. Vidare fortsätter man arbetet med viktiga lagstiftningsärenden där ett snabbt slutförande verkar vara möjligt. Dessa ärenden är Eurodacförordningen och förordningen om EU:s asylbyrå.

Samarbete i migrationsfrågor med länder utanför EU

Ministrarna diskuterade den senaste utvecklingen och initiativen för samarbete i migrationsfrågor med länder utanför EU, särskilt när det gäller utvecklingen i Nordafrika och västra Balkan. De fokuserade på två operativa strukturer eller plattformar som lanserats de senaste månaderna.

En första plattform som ska förbättra samordningen mellan alla berörda aktörer på den östra Medelhavsrutten håller på att inrättas efter en ministerkonferens den 22-23 juli med flera av EU:s medlemsländer och partnerna på västra Balkan. Efter en videokonferens den 13 juli, där ett antal medlemsländer och nordafrikanska partner deltog, har man intensifierat arbetet för att få till stånd ett operativt samarbete för gränsförvaltning och för att förhindra och bekämpa människosmuggling.

Europeiskt polispartnerskap

(...)

Läs mer (Extern länk)

Läs eller hämta anteckningar från samråd med riksdagens EU-nämnd inför mötet, med Morgan Johanssons dragning om pakten samt partiernas ståndpunkter, se sid 13 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200107:

EU-nämnden 19-12-29:

EU-nämndens uppteckningar inför möte med RIF-rådet 2-3 december

/utdrag ur inledning av Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):/

Oavsett om kommissionen väljer att gå vidare är det viktigt att förhandlingarna om ett gemensamt asylsystem fortsätter. Systemet ska enligt vår mening vara effektivt och rättssäkert. Det ska leda till en jämnare fördelning av de asylsökande och färre sekundära förflyttningar. Systemet måste också vara långsiktigt hållbart, humant och medge beslut av hög kvalitet som värnar asylrätten. Sverige ska fortsätta att driva på för ett solidariskt system där alla medlemsstater tar ansvar för asylsökande. Det bör också avspeglas i EU:s nästa långtidsbudget.

Ett långsiktigt hållbart europeiskt asylsystem kräver också ett väl fungerande och humant återvändande av dem som inte bedöms vara i behov av internationellt skydd eller i övrigt har rätt att stanna i EU. Det är därför nödvändigt att fortsatta det gemensamma arbetet med att effektivisera återvändandeförfarandet såväl internt som genom ett stärkt samarbete med aktuella ursprungsländer.

Jag kan också notera att jag märker att en del länder uppmärksammat Sveriges arbete med återvändande. De senaste fem åren är det över 70000 före detta asylsökande som har lämnat Sverige antingen till ett annat EU-land inom ramen för Dublinförfarandet eller tillbaka till sina hemländer. Det är över 1000 per månad. Det kan man notera med anledning av den diskussion som ibland förs om huruvida detta fungerar eller inte.

Vi har nu sedan några år tillbaka ett fungerande återvändande både till Afghanistan och till Marocko. Det hade vi inte tidigare. Det kan man också notera. Båda de omständigheterna har uppmärksammats av andra EU-länder som kan ha problem helt enkelt med återsändande till just de länderna. Men för Sveriges räkning fungerar det samarbetet på ett bra sätt numera.

(...)

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191214:

Rådet 19-12-03:

Rådets möte (rättsliga och inrikes frågor), 2-3 december 2019

/utdrag ur pressmeddelande:/

EU:s framtida migrations- och asylpolitik

Ministrarna diskuterade EU:s framtida migrations- och asylpolitik på grundval av en rapport från Finlands ordförandeskap. Under debatten välkomnade ministrarna kommissionens avsikt att lägga fram en ny migrations- och asylpakt. De bekräftade behovet av en övergripande strategi för migration med ett tillvägagångssätt som inbegriper hela statsförvaltningen och hela linjen.

Rådet har tagit tillfället i akt vid inledningen av en ny lagstiftningscykel och gått tillbaka till grundläggande principer och diskuterat dessa delar av vår övergripande strategi avseende migration som fortfarande bör förbättras. Mycket har åstadkommits i vårt samarbete med tredjeländer, förvaltningen av våra yttre gränser och hur våra migrations- och asylsystem fungerar. Det finns dock fortfarande utrymme för att göra mer på dessa områden, och i dag uttryckte ministrarna sin tydliga vilja att fortsätta samarbeta om detta.

Maria Ohisalo, Finlands inrikesminister

Hämta rapport från ordförandeskapet: den fortsatta inriktningen för EU:s migrations- och asylpolitik, 22 november 2019 (Extern länk till pdf-fil)

Justitiedepartementet 19-12-05: Migration och inre säkerhet på RIF-rådet (Extern länk)

Hämta regeringens kommenterade dagordning för mötet inklusive Sveriges ståndpunkt (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190620:

Riksdagen 19-05-29:

EU-nämndens uppteckningar inför möte i rådet för rättsliga och inrikes frågor

/Nämnden diskuterade bland annat Sveriges hållning till de föreslagna förändringarna i återvändandedirektivet, utnyttjande av migrationsfonden, framtida migrationspolitik - bland annat samarbete med tredje länder/

Ur Anf. 42 Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Enligt min uppfattning är samarbetet med tredjeländer i denna fråga helt nödvändigt för att vi ska klara av situationen. Det innefattar att man ibland måste sammanfatta med en regim som man kanske inte tycker om eftersom alternativet är värre.

Vad gäller Turkiet var det inte hållbart att ha en situation där tiotusentals människor lämnade Turkiet, åkte till Grekland och där samlades upp i läger med alla möjliga problem. Då försökte man skapa en ordning där man kunde öka vidarebosättningen av syrier från flyktinglägren och få stopp på denna trafik. Detsamma gäller Libyen. Om det får fortsätta kommer det bara leda till att ännu fler dör på havet.

EU måste därför hitta strukturer i de enskilda länderna som man kan samarbeta med. Dock ska EU i varje enskilt läge lyfta fram respekten för asylrätten och de mänskliga rättigheterna. Det är inte ett alternativ att bara dra sig tillbaka och säga att vi inte bryr oss om att samarbeta med tredjeländer, för då kommer vi inte att kunna lösa något. Det är min inställning.

Hela protokollet med diskussion i dessa och andra frågor (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Justitiedepartementet 19-06-12:

Återvändande, datalagring och framtidsdiskussioner på EU-möte

Återvändande och framtida utmaningar för asyl- och migrationsfrågorna i EU var några av frågorna som justitie- och migrationsminister Morgan Johansson tog upp med sina EU-kollegor på rådsmötet för rättsliga och inrikes frågor möts 6-7 juni. Inrikesminister Mikael Damberg diskuterade bland annat datalagring och brottsbekämpning.

Framtidsdebatt om asyl- och migrationsfrågorna och brottsbekämpning

Inför bland annat den kommande EU-kommissionens arbete med asyl- och migrationsfrågorna diskuterade ministrarna det framtida samarbetet på asyl- och migrationsområdet.

De hade också en riktlinjedebatt om vilken huvudsaklig inriktning EU:s samarbete inom brottsbekämpningen ska ha framöver, liksom vilka övergripande målsättningar och prioriteringar som bör finnas på området.

Återvändandedirektivet

EU arbetar för att göra reglerna för återvändande av migranter som vistas olagligt i EU effektivare. På mötet enades rådet om en partiell förhandlingsposition om det reviderade återvändandedirektivet. Förhandlingspositionen omfattar alla aspekter av den föreslagna översynen, förutom bestämmelserna om gränsförfarandet för återvändanden.

(...)

Migration, gränsförvaltning och säkerhet i EU:s långtidsbudget

Ministrarna antog även partiella allmänna inriktningar om de tre fondförslagen på inrikesområdet. Det handlar om instrumentet för gränsförvaltning och visering, som är en del av Fonden för integrerad gränsförvaltning men även om Asyl- och migrationsfonden och Fonden för inre säkerhet.

Terrorismbekämpning

(...)

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190610:

Justitiedepartementet, Europeiska unionens råd 19-06-07:

Rådets möte för rättsliga och inrikes frågor den 6-7 juni

/Ur rådets pressmeddelande:/

Main results, Home affairs (Friday 7 June), Migration and asylum

Ministers had an exchange of views on the future of EU migration and asylum policy. On the basis of this exchange, discussions will continue within the Council over the coming months. The debate covered both internal and external aspects of the EU comprehensive approach to migration, including cooperating with international partners, reducing incentives for illegal migration through effective returns, fighting smuggling networks and reforming the common European asylum system.

Over lunch, ministers exchanged views on future global developments in the area of migration, in the presence of the UN High Commissioner for Refugees and the Director General of the International Organization for Migration.

The Council reached a partial general approach on a proposal to reform the return directive. The proposed new rules would speed up return procedures, prevent absconding and secondary movements, and increase the rate of returns.

Justitiedepartementet 19-06-07: Kommenterad dagordning

/Regeringens kommenterade dagordning Innehåller bland annat förslag rörande återvändandedirektivet, ekonomiskt stöd för gränsförvaltning, fonden för asyl och migration, migrationsprogrammet, Bulgariens och Rumäniens Schengenanslutning./

Bilagor som kan hämtas: Om återvändandedirektivet dp 13, fonderna dp 14a-c

Hämta regeringens kommenterade dagordning och bilagorna (Extern länk)

Justice and Home Affairs Council, 06-07/06/2019 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.