Sponsrad av Fridh Advokatbyrå
EU:s flykting- och gränspolitik
Allmänt om migration, statistik
Klipp från media
Information från myndigheter eller organisationer saknas
As UN, EU reach out to taliban, observers fear future deportations
Despite pledges not to normalize the Taliban's rule, it seems as if Western leaders are bending over backwards to establish relations. This is leading many to fear that the powers that be will attempt to carry out deportations to the country despite clear evidence that any place controlled by the Taliban is not a safe place for women, religious and ethnic minorities, returnees, and any form of dissent.
UNHCR commissioner Filippo Grandi met with the Taliban Foreign Minister in Kabul.
The Taliban representative said that his government's wish is that displaced Afghans return to the country and that the Taliban is interested in maintaining good relationships with other countries to allow this to happen. This is stoking fears many Afghans already had, that foreign governments would use good relationships with the Taliban as an excuse to deport people despite clear indications of the danger this would put them in.
Allegedly, Frontex will station a migration liaison officer for Afghanistan in Pakistan, which raises questions both about the expanding scope of Frontex (Pakistan is hardly close to Europe's borders) and about the intentions of such an operation.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
"Ökat bistånd enda sättet att undvika stor flyktingvåg från Afghanistan"
Krisen i Afghanistan splittrar EU. Oron är stor för en ny flyktingkris samtidigt som det finns en vilja att att ge humanitärt stöd och skydd åt afghaner som flyr det nya talibanstyret.
EU-kommissionären Ylva Johansson, som också ansvarar för migrationsfrågorna i unionen, menar att situationen inte liknar den 2015, när en runt en miljon syriska flyktingar sökte sig till Europa, utan att det snarare handlar om flyktingar i 10000-tal.
Men, det bygger på att en humanitär kris inne i landet kan undvikas, säger hon till Sveriges Radios Brysselkorrespondent Andreas Liljeheden.
Hela inslaget (Extern länk)
Ylva Johansson vill betala EU-länder för att ta emot flyktingar
Efter talibanernas övertagande av Afghanistan befinner sig miljontals afghaner på flykt. Och trots löften om en ny migrationspolitik tvingas Ylva Johansson nu förlita sig på att betala Afghanistans grannländer och EU:s medlemsländer för att ta emot flyktingar.
Bara timmar efter att talibanerna hade tagit sig in i Kabul och bilder på desperata flyktingar som försökte lifta på amerikanska flygplan kablades ut över världen i augusti sade Frankrikes president Emmanuel Macron att landet måste ha en plan för att "skydda sig från en migrationsvåg".
Trots att uttalandet möttes av hård kritik har det budskapet kommit att bli det dominerande bland europeiska politiker de senaste veckorna. Sveriges statsminister Stefan Löfven var snabb med att slå fast att "vi inte ska tillbaka till 2015", och i den tyska valrörelsen har kandidaterna tävlat om vem som med mest trovärdighet kan lova samma sak.
- Jag tycker att det är fruktansvärt, när det första Stefan Löfven säger efter Afghanistan är att vi inte ska tillbaka till 2015. Det är ingen som har sagt att vi ska det. Frågan är hur vi ska hantera detta humanitärt. Men det enda de fokuserar på är hur vi ska stoppa människor som söker skydd. Den ryggmärgsreflexen hos socialdemokratin är obehaglig, säger Vänsterpartiets EU- parlamentariker Malin Björk, som är ersättare i Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, till Flamman.
Flera EU-länder har också börjat förstärka sina gränser för att hindra afghanska flyktingar från att ta sig in i unionen. Den grekiska regeringen har byggt ut det befintliga stängslet längs gränsen mot Turkiet och i Polen har armén fått i uppdrag att täppa till eventuella hål längs gränsen mot Belarus. Även Österrike och Schweiz har sagt att de inte kommer att ta emot några nya flyktingar och har i stället lagt pengar på att stärka gränsskyddet.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
EU-möte om Afghanistan - sprickorna från migrationskrisen 2015 blottas
Migrationskrisen 2015 kastade sin skugga över måndagens EU-möte om utvecklingen i Afghanistan.
Sverige med flera ser detta främst som en humanitär kris. Andra länder varnar för att EU:s åtgärder kan uppfattas som att man lockar till sig flyktingar.
EU lovar mer pengar till FN-organisationer som ger humanitär hjälp till flyktingar i Afghanistan och i närområdet.
- Den viktigaste punkten för vår del är skrivningarna om ett ökat stöd till FN-organisationerna, framför allt (flyktingorganen) UNHCR och IOM. De behöver ökade resurser för att hantera den svåra situationen i Afghanistan, sade justitie- och migrationsminister Morgan Johansson.
Det gemensamma uttalandet efter måndagens möte mellan justitie- och migrationsministrarna från de 27 EU-länderna samt Schengenländerna Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz, nämner inga siffror.
- Det viktigaste nu är att försöka förebygga en humanitär kris i Afghanistan och närområdet, så att inte hundratusentals, kanske miljontals, lämnar Afghanistan och i stället blir fast i flyktingläger utanför Afghanistan, sade migrationsministern.
EU-länderna är också eniga om ökat samarbetet med länderna i regionen för att motverka smuggling och trafficking.
Exakt hur det ska gå till är fortfarande oklart, men en arbetsgrupp inom EU-kommissionen och EU:s utrikestjänst håller på att ta fram en handlingsplan för Afghanistan.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Sveriges Radio Ekot 21-08-31: EU utlovar mer stöd till afghaner - vill undvika flyktingkris (Extern länk)
Sveriges Radio Ekot 21-08-31: Sverige om att ta emot fler afghaner: "Vi gör redan mest" (Extern länk)
Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.
Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.