Sponsrad av Fridh Advokatbyrå
EU:s flykting- och gränspolitik
Allmänt om migration, statistik
Klipp från media
Länk till information från myndigheter och organisationer
Frontex: Exchange of views leaves key questions hanging
The LIBE Committee Frontex Scrutiny Working Group (FSWG) held an exchange of views on Frontex's activities in non-EU countries today, though certain questions by members were left conspicuously unanswered.
Alongside representatives from the European Commission, Frontex and the agency's management board, one civil society organisation, Border Violence Monitoring Network (BVMN), was invited to participate.
Alexandra Bogos, speaking on behalf of BVMN, referred to 1,520 testimonies of pushbacks from 2017 to today, 456 of which occurred in Frontex's operational areas. Referring to 12 reports to the European Commission by European Migration Liaison Officers in the Western Balkan region from 2019 to 2021, Bogos cited information on "pushbacks being reported throughout the region", and to statements indicating an increase in pushbacks and further limits to accessing asylum procedures following the implementation of Covid measures. BVMN itself has recorded an increase in pushbacks from locations where Frontex officers are deployed.
BVMN has filed three complaints under Frontex's individual complaints mechanism, which have not yet received a response, as well as communicating two letters of concern to the agency (one of which was filed in collaboration with Statewatch). BVMN has also filed a complaint with the Frontex Data Protection Supervisor.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Joint civil society statement on the Schengen borders code
The undersigned civil society organisations would like to express their concerns with regard to several aspects of the Commission's proposal amending the Schengen Borders Code.
Overall, the proposal embraces a very harmful narrative which assumes that people crossing borders irregularly are a threat to the EU and proposes to address it by increasing policing and curtailing safeguards. At the same time, the proposal fails to recognise the lack of regular pathways for asylum seekers, who are often forced to turn to irregular border crossings in order to seek international protection within the EU, and further complicates access to asylum. The measures put forward by the Commission would have a detrimental impact on the right to freedom of movement within the EU, the principle of non-discrimination, access to asylum and the harmonisation of procedures under EU law. Furthermore, the proposal would increase the use of monitoring and surveillance technologies, without any adequate safeguards.
Freedom of movement within the EU and violation of the principle of non-discrimination
Several provisions of the proposed amended Schengen Borders Code would encroach the right to freedom of movement within the EU (art. 3(2) TEU, art. 21 and 77 TFEU) by expanding the possibility to reintroduce internal border controls and facilitating the application of so-called "alternative measures" which in practice amount to discriminatory border controls. The discretionary nature of these border checks is very likely to disproportionately target racialised communities, and practically legitimise ethnic and racial profiling and expose people to institutional and police abuse.
(...)
Hela uttalandet (Extern länk)
A final blow for Frontex boss Leggeri?
A Hellenic Coast Guard cutter,towing a dinghy full of people towards Turkey, and then casting them adrift, without an engine, on the other side of the EU's maritime border: these are images that anyone involved in migrant rights has seen and imagined over and over. But this time, these images are coming from the EU's Border Guards themselves. The photos of the pushback, taken by a Frontex airplane on 18-19 April 2020, were obtained by Lighthouse Reports and Der Spiegel. They could just be the final blow to Frontex's boss, Fabrice Leggeri: they prove that Frontex knew early on about a pushback, covered it up, and even lied to EU lawmakers.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Fransk offensiv kring migrationen i EU
Med särskilda ministermöten för Schengenzonen vill Frankrike trycka på för bättre samordning i EU:s gränshantering. Sverige hoppas på fransk draghjälp på väg mot en migrationspakt.
På en middag i Lille i onsdags kväll uppmanade Frankrikes president Emmanuel Macron EU-länderna att enas om att hålla särskilda Schengen-möten i samband med sina kommande ministermöten på inrikessidan.
Sagt - och gjort. Förslaget gillades brett av ländernas inrikes- och justitieministrar på torsdagen, berättar franske inrikesministern Gérald Darmanin på presskonferensen efteråt.
Tanken är att Schengen-mötet för inrikesministrarna ska bli en motsvarighet till det möte som euroländernas finansministrar alltid håller inför EU:s ordinarie finansministermöten.
Asyl- och migration
Ett av huvudämnena under torsdagen var annars läget för EU:s asyl- och migrationspolitik och den omfattande pakt som inrikeskommissionär Ylva Johansson föreslog i september 2020.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Ny inresekontroll ska avslöja illegal invandring
Ett nytt kontrollsystem för inresa i EU för icke EU-medborgare införs hösten 2022.
- Det kan bli ett mycket effektivt verktyg för att säkra gränserna och motverka brottslighet, säger migrationsminister Anders Ygeman (S).
Regeringen beslutar i dag om en proposition till riksdagen om att införa EU:s nya system för in- och utresa vid EU:s yttre gräns till september 2022.
Stora sådana gränsövergångsställen är för svensk del till exempel Arlanda flygplats, Landvetter flygplats och frihamnen i Stockholm.
- Den som reser in till EU kommer att vara tvungen att lämna fingeravtryck och låta sig fotograferas, säger Ygeman.
Kravet gäller för personer över tolv år som inte är medborgare eller har uppehållstillstånd i ett EU- eller EES-land och som ska vistas här en kortare tid.
Första gången personen reser in i EU ska en elektronisk personakt skapas för honom eller henne i det nya EU-datasystemet. Den exakta tekniska utformningen är inte klar, men fingeravtryck och ansiktsbild ska antingen ha lämnats innan, till exempel när visum utfärdas, eller vid inresan.
Uppgifterna sparas i systemet i tre år för resenärer som respekterat tillåten vistelsetid och i fem år för de som har överskridit den.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Frontex and Human Rights - How did we arrive here? Part 4 (2021)
Working on an article about Frontex is not an easy task. Information and allegations about the agency are piling up on a daily basis. The purpose of this article is to give an overview of Frontex's increasing role in EU border management - with no accountability or respect for fundamental rights in its operation.
This is the fourth part of the Frontex timeline, now covering the entirety of 2021. Like the previous parts, it starts with the most recent entry.
Investigate timeline (Extern länk)
Migrantbåtar ska upptäckas med spaningsflyg
EU:s gränsmyndighet Frontex ska från och med onsdag sätta in ett spaningsflyg över Engelska kanalen för att upptäcka migrantbåtar på väg från Frankrike till Storbritannien.
Inrikeskommissionär Ylva Johansson säger till TT att hon ska ta kontakt med Storbritannien, som stängdes ute från söndagens ministermöte, för att diskutera hur landet kan bidra.
Mötet hölls efter veckans båtolycka då 27 personer som försökte ta sig över kanalen omkom. Ministrar från Frankrike, Tyskland, Nederländerna och Belgien deltog i mötet.
Hela inslaget (Extern länk)
The EU is the real villain in the Poland-Belarus migrant crisis
Raluca Bejan, Salim Nabi, Dalhousie University
In 2019, when we were doing research on the integration of refugees in Romania, the topic seemed irrelevant for Romanians and other eastern Europeans. During an interview we conducted, one member of Romanian parliament stated:
"We don't see them. We don't meet them on the street, they don't exist."
Two years later, and eastern European nations that aren't in the European Union - Serbia, Bosnia, Belarus and Turkey - are being accused of using migrants as pawns against the EU member states of Romania, Poland, Greece and Croatia.
Romania is in the news for becoming an entry hotspot for migrants on the Balkan route, the so-called "poor people's route to Europe," and for violently pushing asylum-seekers back to Serbia. Similar stories are unfolding in Croatia, with hundreds of illegal pushbacks at the border with Bosnia.
In Poland, police have used tear gas and water cannons to deter asylum-seekers from crossing the Belarusian-Polish border.
Similar to how Turkey opened its borders to EU member Greece in March 2020 to allow Syrian refugees to make their way to western Europe, Belarus has been using migrants as leverage against Europe. The Turks did so to force NATO, especially Europe, to back their position in the Syrian war following the 2020 conflict between Syrian government forces and Turkish-backed rebels in Idlib.
Now Belarus is diverting public attention away from its own human rights violations. Poland says Belarus has lured hundreds of Middle Eastern migrants to the country for the purpose of sending them across the Polish border to retaliate against economic sanctions imposed by the EU earlier this year.
Sharing responsibility in the EU is impossible
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
EU vill ändra asylrättsregler för gränsländer
Polen, Lettland och Litauen ska i sex månader tillåtas kringgå vissa asylrättsregler, enligt EU-kommissionens förslag som svar på krisen vid gränsen till Belarus.
- Länderna ska få tillräcklig flexibilitet för att hantera denna situation, säger EU:s inrikeskommissionär Ylva Johansson.
Krisen i gränsområdena mellan främst Polen, Litauen och Belarus har pågått sedan i somras. Tusentals migranter, främst från Irak och andra länder i Mellanöstern, har flugit till Belarus och sedan själva eller med hjälp av belarusiska myndigheter tagit sig till gränserna mot EU-länderna Polen och Litauen i syfte att söka asyl i EU.
EU anklagar Belarus för att ha organiserat resorna och lurat migranterna och kallar det hela för en "hybridattack" mot EU.
Under onsdagen presenterade EU-kommissionen sitt förslag som innebär att Polen, Lettland och Litauen ska undantas från delar av EU:s asylrättsregler i sex månader. Förslaget väntas få klartecken snart, efter att ha godkänts av en majoritet medlemsländer.
- Även om situationen vid gränsen håller på att de-eskalera måste vi fortsätta vara vaksamma. Jag tror inte ett ögonblick att vi kan lita på den belarusiska regimen, säger Ylva Johansson på en pressträff om förslaget.
"Mer flexibilitet"
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Sveriges Radio Ekot 21-12-09: Sverige stödjer kritiserat migrationsförslag (Extern länk)
Tonen skärps mot Belarus - nya sanktionspaket hanteras i dag
Tusentals migranter sitter fortfarande fast på gränsen mellan Belarus och Polen. Samtidigt samlas EU-ländernas utrikesministrar i Bryssel för att hantera kommande sanktionspaket mot Belarus.
- Jag tror att vi kommer att fatta beslut nu på förmiddagen om ytterligare sanktioner och att utöka de sanktionsregimer som finns, säger utrikesminister Ann Linde (S) .
Fler belarusier ska stoppas och nya åtgärder bockas av. Under måndagen väntas EU ytterligare skärpa tonen mot Belarus efter migranttrycket vid gränsen mot Polen.
- Vi kommer hitta olika sätt som EU-kommissionen kommer föreslå för att gå hårdare mot flygbolag som forslar migranter till gränsen, säger utrikesminister Ann Linde (S) på väg in till mötet.
Sanktionspaketen som nu är på bordet har redan fått Belarus president Aleksandr Lukasjenko att hota med att strypa gastillförseln till Europa i torsdags.
- För Ryssland är exporten av gas till Europa jätteviktig. Putin har varit tydlig med att om Lukasjenko gör detta är det ett kontraktbrott. Putin håller hårt i kopplet där, säger SVT:s Europakorrespondent David Boati.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
SvT Utrikes 21-11-15: Klartecken för nya sanktioner mot Belarus (Extern länk)
Sveriges Radio Studio Ett 21-11-15: Utrikesministermöte om migranterna vid polska gränsen (Extern länk)
Göteborgs-Posten 21-11-15: Hot om EU-sanktioner stoppar migrantflyg (Extern länk)
Sveriges Radio Ekot 21-11-17: Lugnare vid polsk-belarusiska gränsen (Extern länk)
EU:s gränsmyndighet kan ha blivit sin egen värsta fiende
Europeiska unionens gränsbevakningsmyndighet Frontex befinner sig mitt i en rasande kritikstorm. Den utreds för trakasserier på huvudkontoret, mörkade räkenskaper och omänsklig behandling av migranter i Medelhavet. EU-domstolen ska nu granska om Frontex har deltagit i människorättsbrott. I så fall blir det svårt för myndigheten att vifta bort alla anklagelser, skriver Teresa Küchler, journalist i Bryssel.
En migrantfamilj från krigets Syrien sökte i oktober 2016 asyl på den grekiska ö de lyckats fly till. Familjen var i dåligt skick och fick löfte om att flygas till Aten i väntan på att asylprövningen skulle bli klar. Men istället sattes de - två vuxna och tre barn i åldrarna två, fem och sju år - på ett flygplan till Turkiet. Planet var chartrat av EU:s gräns- och kustbevakningsmyndighet Frontex som också skötte utvisningen. Ombord på planet separerades de fem familjemedlemmarna från varandra och barnen drabbades av panik - något som Frontex i efterhand har bett om ursäkt för. Framme i Istanbul sattes de i förvar i två veckor innan de så småningom lyckades ta sig till Iran. De var livrädda för att turkiska myndigheter skulle sända dem tillbaka till Syrien.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
EU-betalda murar - nytt vapen vid gränsen?
Hjälp oss att bygga fysiskt starkare gränser, kräver tolv medlemsländer av EU-kommissionen på grund av trycket från migranter och flyktingar. Fast det kan de redan göra - och betala själva, anser Sverige.
Det växande flykting- och migranttrycket vid EU:s gräns mot Belarus är huvudämne när EU-ländernas migrationsansvariga samlas i Luxemburg under fredagen.
Regimen i Minsk anklagas öppet av EU för att hämta in personer från Afrika och Asien och sedan trycka dem över gränsen.
- Den här sommaren har varit väldigt svår. Det är en hybridattack mot Litauen och hela Europa, säger Litauens inrikesminister Agne Bilotaite på väg in till mötet.
Brev till EU
Hon har tagit initiativ till ett gemensamt brev från tolv medlemsländer, främst i Östeuropa, som nu vill se tydligare regler för hur liknande lägen ska mötas i framtiden.
Ett av önskemålen är EU-pengar till staket och murar.
"Fysiska barriärer verkar vara en effektiv gränsskyddssåtgärd som är i hela EU:s intresse. Den här legitima åtgärden borde finansieras tillräckligt och med mer medel från EU-budget", heter det bland annat.
Brevet är skrivet som ett inspel inför de förslag till uppdaterade gränsregler som EU-kommissionen ska lägga fram i början av november.
"Betala själv"
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Sveriges Radio Ekot 21-10-08: Vill bygga murar med EU-pengar för att stoppa illegal migration (Extern länk)
EU höjer tonen mot Lukasjenko: "Desperat"
Skärpta visumkrav blir nästa steg för EU i migrationsstriden med Belarus.
- Vad vi ser nu är en desperat Lukasjenko, anser EU:s inrikeskommissionär Ylva Johansson.
På en presskonferens i Bryssel på onsdagen presenterar EU-kommissionen en ny migrationsrapport och nya förslag för att bekämpa människosmuggling och straffa företag som utnyttjar migranter.
Samtidigt trappas också åtgärderna upp mot Belarus.
- Det här är inte en regim som vi kan samarbeta med på något vis, fastslår Ylva Johansson.
EU anklagar öppet mångårige diktatorn Aleksandr Lukasjenko för att använda flyktingar och migranter som brickor i ett politiskt spel.
"Lurar folk"
Antalet människor som sökt sig till EU från den forna Sovjetrepubliken har ökat kraftigt under sommaren.
Men det är inte främst belarusier som flyr - utan snarare personer från Mellanöstern, Asien och Afrika, som lockats till Belarus med löften om att skickas vidare.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
EU kritiseras för satsning på lögndetektor
Ett forskningsprojekt om tillämpning av artificiell intelligens för att avslöja lögnare vid gränskontroller, får hård kritik. "Det är stor risk att folk anklagas felaktigt", varnar Europaparlamentarikern Patrick Breyer som stämt EU-kommissionens forskningsorgan vid EU-domstolen.
iBorderCtrl heter ett avslutat forskningsprojekt som finansierats av EU. Hur pengarna använts och hur det lyckades är det ingen som vet. Det är hemligstämplat. "Affärshemligheter" är motiveringen. Trots att det är skattepengar som finansierat det. Det man vet är att det syftade till att med hjälp av artificiell intelligens avslöja lögnare vid gränskontrollen. En virtuell passkontrollant frågar ut dig och bedömer om dina svar är trovärdiga.
Detta testades vid tre gränsövergångar i EU. Vid en av dem lyckades en journalist bli utvald som försöksperson. Fyra av hennes sexton svar bedömdes som lögn, trots att hon svarat ärligt på alla frågor. Enligt tyske EU-parlamentarikern Patrick Breyer (Piratpartiet), bevisar det att tekniken är opålitig, och användandet av den farlig.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
SvT Utrikes 21-08-07: Så kan AI-robotar bestämma vilka som väljs ut i säkerhetskontrollen (Extern länk)
EU får inte förlita sig på diktatorer som gränsvakter
Belarus diktator Aleksandr Lukasjenko är pressad och hans regim är allt mer isolerad. Därför har han tagit till en beprövad metod: Öppna gränsen och låta migranter från andra länder ta sig in i EU.
Enligt Litauen har 4 000 personer gått in i landet från Belarus på andra platser än vid gränsövergångar i år, jämfört med färre än knappt 100 förra året.
Det står också klart att Belarus har gjort mycket mer än att bara öppna gränsen. Om man ska beskriva det i migrationsjuridiska termer bedriver den belarusiska regimen människosmuggling.
Migranter har berättat att de har transporterats till gränsen från hotell i Minsk och där fått instruktioner om hur de ska korsa obevakade gränsavsnitt. I en polisstat som Belarus råder det ingen tvekan om att det är regimen som gör detta.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
The first steps of Frontex accountability
Implications for its legal responsibility for fundamental rights violations
Mariana Gkliati, Assistant Professor, Radboud University
On 15 July, the Frontex Scrutiny Working Group (Scrutiny Group) of the European Parliament's LIBE Committee published its report on the alleged involvement of Frontex in fundamental rights violations at the external borders.
Frontex welcomed the report and its conclusions which, according to the agency, 'reaffirmed that there is no evidence of the Agency's involvement in any violation of human rights.
However, a closer look at the report would indicate that this is only part - if at all - of the story. The comments in this contribution aim to discuss the Scrutiny Group's findings within the legal framework and their implications as to the agency's legal responsibility for fundamental rights violations.
A background of enhanced powers and serious allegations
The Scrutiny Group was established in March 2021. Its first four months were dedicated to a fact-finding investigation to establish the truthfulness of the allegations of violations and gaps in the agency's internal mechanisms.
This investigation was the crown jewel of a series of accountability initiatives that have been launched in the last months, including own-initiative investigations by the EU Ombudsman, the EU Court of Auditors, and OLAF, the EU Anti-fraud Authority. This unprecedented activation of judicial and non-judicial initiatives was sparked by the latest extensive expansion of the agency's mandate in 2019 and a series of media reports towards the end of 2020 regarding the involvement of the agency in well-documented pushback operations by the Greek Coast Guard.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Frontex 21-08-27: First Frontex fundamental rights office report (Extern länk)
AYS 21-08-29: The First Frontex Fundamental Rights Report, only 10 years late (Extern länk)
Se även:
Frontex 21-08-31: Technology Foresight on Biometrics: Progress update (Extern länk)
EU:s kritik mot Belarus: Använder flyktingar som vapen
EU-länderna riktade i går skarp kritik mot Belarus för att använda flyktingar som vapen mot EU.
Flera länder utlovade ökat stöd till Polen, Litauen och Lettland som tagit emot tusentals migranter de senaste veckorna.
"Belarus använder cyniskt människor som vapen för att uppnå politiska mål och få EU att backa från de sanktioner som införts mot Belarus", säger inrikesminister Mikael Damberg.
Hela inslaget (Extern länk)
Muddy Waters: A Guide to the Legal Questions surrounding 'Pushbacks'
By Daniel Thym, Professor of European and International Law, University of Konstanz
15 years ago, the term 'Aegean Sea' was shorthand for crystalline beaches. Nowadays, we associate it with a different set of images. Islands such as Lesvos stand for the partial failure of the EU asylum policy at ensuring adequate reception conditions and fair and efficient asylum procedures. Frontex is under fire for having tolerated or supported pushbacks practices of the Greek coastguard. More recently, the Spanish exclave of Ceuta entered the limelight once again when border guards returned several thousand migrants to Morocco, seemingly without even rudimentary procedural guarantees. These 'pushbacks' at land and sea borders raise important challenges of institutional governance, operational reporting, and external monitoring. Moreover, it can be difficult to identify the correct legal standards, which shall be at the heart of this blog post.
The spectrum of opinions on the legality of the pushbacks practices appears to be irreconcilable. On the one hand, the term 'pushbacks' is often associated with automatic illegality. On the other hand, Article 6 of the Sea Borders Regulation (EU) No 656/2014 explicitly authorises national border guards to 'order' vessels 'engaged in the smuggling of migrants by sea' to change course. Earlier last year, the Spanish policy of summary returns was famously found to comply with human rights.
Comments below have the objective of introducing readers to the veritably labyrinth of legal issues involved. They are deliberately not meant to take a definite stance, let alone assess specific incidents. Rather, the objective is to provide readers with a mental map allowing them to chart a legal territory, which, unfortunately, is full of shallow and muddy waters where one can easily get lost. We shall see that the debate should pay more attention to the higher level of protection in secondary legislation instead of abstract human rights guarantees.
Hela artikeln (Extern länk)
EU:s revisorer starkt kritiska: Frontex gör inte sitt jobb
EU:s revisorer mer eller mindre sågar gränsbevakningsbyrån Frontex för att de inte ger medlemsländerna det stöd som behövs mot olaglig invandring och brottslighet och för bristande ekonomisk redovisning av sin verksamhet. - Det är en monstruös myndighet, säger Europaparlamentariker Malin Björk.
EU:s revisorer, som granskar EU:s inkomster och utgifter, är mycket kritiska till vad de anser vara stora brister hos EU:s gränsbevakningsbyrå Frontex. I en rapport på måndagen har revisorerna granskat hur byrån sköter sitt bevakningsuppdrag och konstaterar att Frontex inte ger medlemsstaterna det stöd som behövs för att bekämpa olaglig invandring och gränsöverskridande brottslighet.
"Frontex uppdrag vid EU:s yttre gränser är avgörande för kampen mot gränsöverskridande brottslighet och olaglig invandring", säger EU-revisorn Leo Brincat, i ett uttalande. "Men Frontex fullgör i nuläget inte sitt uppdrag på ett ändamålsenligt sätt. Det här är särskilt oroande i en tid då Frontex tilldelas ytterligare ansvar."
Sedan Frontex bildades har de fått allt fler uppdrag och en betydligt större budget samtidigt som redovisningen varit bristfällig.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Border policing at sea: Frontex and the crafting of (il)legality
Covadonga Bachiller López at Oxford Migration Conference 2021
The growing incorporation of human rights into the legal basis of Frontex, the EU border agency, and its internal architecture contrast starkly with the increasingly visible violence at Europe's borders. Illegality creeps into everyday bordering practices in the form of boats left adrift, pushbacks, beatings or gunshot threats. Violent methods are enacted across multiple sites: from the Aegean and Mediterranean seas to the Evros river region at the Greek-Turkish border and the Balkan route. These spaces also stage Frontex's operational theatre in which officers are being deployed to conduct border enforcement. Their involvement has led many to pose urgent questions about Frontex's complicity in human rights violations.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Se även:
Routed May 2021: All articles from the Oxford Migration Conference (Extern länk)
Weaponizing refugees: Constructing the other through fear and danger
Evgenia Kouniaki
The moments of 2015, when we witnessed European and Greek solidarity with refugees turned gradually into a dystopia forming the crisis of February-March 2020, with images of hatred and racist violence on the Aegean islands and the Evros borders flooding the media. While Turkey was invading Syria's northern borders, the media and the official - European and national - political leadership spoke of Erdogan's invasion to Europe using refugees as a weapon. Similar to how the "crisis" of 2015-2016 was used to "legitimize" the need of even greater border "protection", through surveillance, detention, and increased returns, the February-March crisis was used for the reinforcement of border militarization. This post attempts to capture how these two 'crises' continue to shape migration and asylum policy in Greece and in the European Union.
The new Pact on Asylum and Immigration, reinforces not only questionable border procedures but also the externalization of refugee management through readmission agreements, equivalent to the EU- Turkey Joint Declaration, which the Greek government requested to be replicated at the land borders of Evros. In this context, reception and detention centers at the land borders will become key migration management tools, resembling the situation on the Aegean islands.
The concentration of 13,000 people in Kastanies, Evros in February/March 2020 was confronted violently (by both sides) with widespread use of chemicals, two killings and illegal pushbacks in which "self-appointed" groups related to far-right organizations in Greece, Germany and Austria participated.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Splittring i EU om gemensam migrationspolitik
I skuggan av pandemin fortsätter människor att söka sig till Europa och riskera livet på Medelhavet. Den infekterade frågan om hur EU ska hantera migrationen debatteras i Bryssel och vägen till en gemensam politik är lång och snårig.
De senaste dagarna har tusentals människor försökt simma över gränsen från Marocko till den spanska enklaven Ceuta.
Återigen aktualiseras det att EU inte har någon gemensam migrationspolitik. Uppgiften att försöka snickra ihop en sådan ligger på den svenska EU-kommissionären Ylva Johansson.
Hon har lagt ett förslag till migrationspakt, där fokus ligger på att bekämpa människosmugglingen och att ett nej ska vara ett nej - EU ska bli bättre på att se till att de asylsökande som får avslag återvänder.
"Vi behöver stoppa den ekonomiska migrationen"
Det uppskattas av den liberalkonservativa partigruppen EPP.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Human Rights lawyers from Front-Lex have filed a lawsuit against Frontex at the European Court of Justice, relating to violations of people's rights to seek asylum in the European Union.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Statewatch 21-05-26: Legal action against Frontex's operations in Greece initiated at the European Court of Justice (Extern länk)
Anmälan till EU-domstolen, "ACTION FOR FAILURE TO ACT", non-confidential version (Extern länk till pdf-fil)
Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.
Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.