fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Kultur, personer, diverse

Historia

Klipp från media

Information från myndigheter eller organisationer saknas


Arkiveringsdatum 211104:

SvT Nyheter 21-10-21:

Studie motsäger Socialstyrelsens tidigare råd kring uppgivenhetssyndrom till sidans topp

Hundratals apatiska barn har vårdats för diagnosen uppgivenhetssyndrom i Sverige, och i många fall legat sjuka i flera år. Men ny forskning talar för att den rekommenderade behandlingsmetoden i själva verket kan bidra till tillståndet - eller rent av förvärra det.

- Det går nog tyvärr inte att utesluta att barn har farit illa, säger barnläkaren och doktoranden Karl Sallin till SVT Nyheter.

Barnen som i debatten kallats apatiska flyktingbarn har varit föremål för diskussioner under många år.

När tidningen Filter 2019 publicerade intervjuer med två i dag vuxna barn som berättade hur de pressats av sina föräldrar att spela apatiska, riktades stark kritik mot Socialstyrelsens vägledning till hälso- och sjukvården. Råden hade inte uppdaterats sedan 2013 och slog bland annat fast att föräldrastöd och permanent uppehållstillstånd var viktiga "läkande faktorer" för att dessa barn skulle bli friska och att "hypoteser om simulering, manipulation och förgiftning har visat sig sakna stöd i den forskning som bedrivits" (se faktaruta).

Avsnitt i den nu avpublicerade vägledningen från Socialstyrelsen. Enligt enhetschefen Jonas Bergström föll vägledningen för "åldersstrecket" kombinerat med att man inte avser uppdatera den. Det skedde samtidigt med att man avpublicerade flera andra äldre publikationer. Foto: Skärmdump Socialstyrelsen

Men det saknas vetenskapliga bevis som stöder både rekommendationerna och själva diagnosen, konstaterade nyligen Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU.

Och en färsk forskningsstudie, den första vetenskapliga som jämför olika behandlingsmetoder, från Uppsala universitet går stick i stäv med vad som tidigare har sagts. Alla åtta barn som skiljdes från sin familj blev också friska.

(...)

Hela inslaget (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Aftonbladet 21-10-22:

Bojan Djordjic om flykten till Sverige: "Sköt mot bussen" till sidans topp

Bojan Djordjic låg på golvet när bussen besköts och det regnade glassplitter över dem.

För första gången berättar fotbollsprofilen om den gripande flykten som tioåring till Sverige.

- Jag önskar att ingen tioåring får uppleva det den tioåringen gjorde då, säger han i podden "Vi var där" från "Sverige för UNHCR".

Det var 1992 som kriget kom till Bosnien och Hercegovina med våldsamma strider, brutala övergrepp och den största flyktingkrisen i Europa sedan andra världskriget.

Som tioåring upplevde Bojan Djordjic kriget på nära håll med krypskyttar som lurade på taken och raketer mellan kullarna som lyste upp rummet när han låg i sängen om natten.

Bojan Djordjic, hans sjuåriga syster Maja, mamma Mira och moster Sladjana packade en morgon ihop sina saker för att försöka ta ett flyg från Sarajevo till Belgrad.

"Glassplitter över oss"

De tog bussen genom ett serbiskt område och vidare genom ett bosnienmuslimskt område för att nå flygplatsen.

Förhoppningen var att få plats ombord på ett av de sista militärflygplanen skulle ta dem till säkerheten och släkt i Belgrad.

- Nu var det på allvar. På vägen ligger vi ner i bussen. Jag är tio år, min syster är sju år, vi ser oron och tårarna i min mammas och mosters ansikten när de ligger över oss. Samtidigt hade jag en känsla av säkerhet. Det var två människor som jag var så trygg med och älskade mig så mycket, de skulle inte tillåta att det hände mig eller min syster någonting. De var mina hjältar och med dem händer ingenting. I den åldern är du odödlig. Men just hur fönstren i bussen kraschades av skotten, hur allt kändes surrealistiskt när glasspillrorna började falla över oss ... Till slut nådde vi flygplatsen, säger Bojan Djordjic.

"Så mycket sorg"

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Sveriges Radio Göteborg yyy 21-10-29:

Författaren Eino Hanski var flykting i årtionden till sidans topp

Författaren Eino Hanski var flykting från 1921 till 1945. Hans föräldrar flydde från Finland till Leningrad och efter nazisternas långa belägring av staden under andra världskriget gav sig Eino Hanski söderut ner mot Kaukasus.

1945 kom han till Sverige och här fick han en till slut en efterlängtad fristad.

Hela inslaget (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 211018:

Dagens Nyheter krönika 21-10-12:

Nadia Jebril: 2015 visade sig Malmö från sin allra starkaste sida till sidans topp

Världen brakade in över våra gränser, upp genom rulltrapporna och ut i Malmö city. DN:s Nadia Jebril glömmer aldrig hoppets och förtvivlans 2015.

Jag har inte slutat tänka på hösten 2015 sen jag för några veckor sen hörde Stefan Löfven säga att vi aldrig ska tillbaka till 2015.

Skulle situationen i Afghanistan kunna leda till en ökad ström av flyktingar till Europa? Kanske. Men Sverige ska aldrig igen ta emot lika många flyktingar som vi gjorde under krisen i samband med Syrienkriget.

Jag bor 700 meter från centralstationen och det som hände där den hösten. Det var inte längesen ändå känns det gammalt, journalfilmsaktigt. Jag letade fram anteckningar från då och tog en promenad i höstsolen, det blev som en stadsvandring i hoppets tecken.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210904:

Dagens Nyheter kultur 21-08-23:

Polarforskaren som visade vägen för en human flyktingpolitik till sidans topp

Pär Frohnert, historiker

Situationen i Afghanistan aktualiserar frågan om världens flyktingmottagande. För 100 år sedan utsågs polarforskaren Fridtjof Nansen till särskild flyktingkommissarie för Nationernas förbund. Därmed lades grunden till dagens internationella flyktingregim.

Nationernas förbund gav 1 september 1921 den välkände norske polarforskaren Fridtjof Nansen ett uppdrag som kommissarie för flyktingar från Ryssland. Ett embryo till en internationell flyktingregim hade skapats. Efterhand förpliktigade sig ett flertal stater att delvis släppa på statssuveräniteten och i stället följa ett internationellt regelverk för de ryska flyktingarna. För hundra år sedan var detta något principiellt nytt. Tidigare hade flyktingfrågor alltid hanterats lokalt.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210808:

The Guardian 21-07-20:

'We tried to be joyful enough to deserve our new lives' till sidans topp

What it's really like to be a refugee in Britain

by Zarlasht Halaimzai

During the summer I turned 15, I fell into a prolonged depression that lasted well into my 20s. My mother, my two brothers and I had just arrived in London, and because we were seeking asylum as refugees, we were moved into a hostel for vulnerable families on Fitzjohn's Avenue in the affluent north-west of the city. The journey to London had been so difficult that we had separated from my father, one of my brothers and my sister a few months earlier. The hostel was situated on a tree-lined avenue that connects Swiss Cottage to Hampstead village. A pleasant walk north takes you to Hampstead Heath and Keats House, to the south is Regent's Park, where my family would walk around the park's ornate rose garden and sit by the fountain, our favourite spot.

Four years earlier, in autumn 1992, my family had left our home in Kabul when the sudden withdrawal of US interests from Afghanistan left militias fighting for power, making ordinary life impossible. Once-frequent family gatherings had been reduced to funerals attended by a few. Food and water were scarce. We rarely left our home - the adults only went out on the most essential errands. My uncle sometimes cycled across the city to bring us drinking water as rockets fell around him. We would be worried sick until his return.

My parents wanted to stay. For a year, they had talked about peace in Afghanistan as if they could make it happen with sheer force of will. Occasionally, they talked about leaving, but these were hypothetical plans that would only be pursued if all other options failed. My mother still went to work as a teacher, tended our garden and made plans for an imagined future in Afghanistan. In the end, the decision was made in haste. After a bomb hit the bakery at the end of our street and split the baker's son in two, my mother became terrified that one of her children would be maimed or killed.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210603:

Daily Mail 21-05-20:

British mother, 79, who fostered 21 child refugees reunited three decades later till sidans topp

+ Clare Findlay, who lived in Scottish Highlands, answered plea for help in 1992

+ She took in 21 children after plane carrying them needed an address to take off

+ The mother had initially only agreed to take in two youngsters

+ Belief that most children were orphans was dispelled with help of student

+ Petra Lovrekovic, then 16, was a Serbo-Croat speaker who communicated with the four mothers who were on the flight

+ They revealed that the other parents were stuck in refugee camp

+ Ms Findlay then cared for the children until other mothers arrived in the UK

A British mother who sheltered 21 child refugees fleeing from the war in Bosnia after answering a newspaper advert has reconnected with some of them after nearly 30 years.

Clare Findlay, 79, who was then living in the Scottish Highlands, answered the plea for help in 1992, when refugees were fleeing war-torn Bosnia.

She had initially only agreed to care for two children but was then told a plane carrying 21 youngsters and four mothers needed to give an address to be allowed to leave Bosnia.

Incredibly, she therefore agreed to take all of the refugees in until permanent foster homes could be found for them.

The story took a further twist when a Serbo-Croat-speaking school pupil enlisted to communicate with the children discovered that the ones who did not have their mothers with them were not orphans, as had previously been believed.

Instead, their mothers were stuck in a refugee camp. Ms Findlay therefore insisted that they be flown to the UK to be reunited with their children.

Speaking in tonight's episode of BBC documentary series Saved by a Stranger, Ms Findlay said: 'As far as I was concerned the children weren't going to move from our house until they had their actual mothers with them.'

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210520:

Sveriges Radio Malmöhus 21-05-12:

Nytt monument över skolan som vårdade tusentals flyktingar till sidans topp

På Malmö borgarskola finns nu ett par plaketter som berättar om när skolan användes som reservsjukhus efter andra världskriget, när Malmö tog emot tusentals flyktingar - varav många kom från koncentrationslägren.

"På väldigt kort tid bemannande man upp och äver en natt installerade man sjukhussängar. Totalt vårdades över 1 000 personer här på borgarskolan", säger rektor Martin Roth.

Malmö stad kommer framöver att sätta upp fler plaketter för att minnas andra historiska skeenden.

Hela inslaget (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

The Guardian 21-05-19:

The Glasgow Girls' guide to stopping an immigration raid till sidans topp

Roza Salih

Anyone can do what we did. Community action is the key to challenging the UK's brutal system

I was at work on Thursday morning when I got the call from a friend over in Pollokshields, on the south side of Glasgow: "It's the Home Office, they're trying to detain asylum seekers. Get down here."

When we got to Kenmure Street there was, thanks to the No Evictions Network, already a crowd surrounding the Immigration Enforcement van. One brave man had managed to get underneath, and was huddled there in the cold, squashed between the tarmac and the vehicle's underside.

The crowd chanted: "No one is illegal!", and some held placards saying: "Refugees welcome here". As I waded through, it seemed like everyone was calling a friend: "Get down here, we need more people." The community was organising to protect its own.

Someone handed me the megaphone, and I repeated what I had already heard so many people in the crowd telling one another, "You're doing great! We can win this!" And I knew it was true: 16 years ago, me and my friends had also fought, and won.

In 2005, our friend Agnesa and her family had been detained by the Home Office. Nessa's family were asylum applicants, just like me. And in the middle of the night, 12 immigration officials broke down their door, forcefully put them in a van with few belongings, and drove them to Yarl's Wood to be deported.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201218:

SvT Blekinge 20-12-14:

Han flydde kriget och sökte skydd i Tyska kyrkan till sidans topp

Josip Jakesevic var 17 år när han kom från krigets Bosnien till Sverige. Under några veckor sökte han skydd i Tyska kyrkan mitt i Karlskrona tillsammans med hundratals bosnienkroater som riskerade utvisning. Hustrun dog för tre år sedan - men hon ville att han skulle berätta sin historia för dottern.

Det är 25 år sedan kriget i Bosnien-Hercegovina slutade. Den 14 december 1995 signerades fredsavtalet som förhandlades fram på en flygbas i Dayton i USA.

Många hade då flytt till Sverige från forna Jugoslavien. Det var ett grymt krig mellan de tre grupper som bodde i Bosnien Hercegovina, bosniaker, kroater och serber med 100 000 döda och mer än 2 miljoner flyktingar.

Josip Jakesevic kom från Jajce i centrala Bosnien-Hercegovina.

- Jag har upplevt allt det hemska man kan uppleva med ett krig. Massförstörelse, tusentals granater och flygattacker, säger han.

Riskerade utvisning

(...)

Hela inslaget (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201207:

Sveriges Radio Kristianstad 20-12-01:

Kom till Sverige samma höst - men datumet avgjorde deras liv till sidans topp

Det är fem år sedan den stora flyktingvågen då rekordmånga sökte asyl i Sverige.

Men det var också då som regeringen la om den svenska migrationspolitiken, som bland annat innebar att majoriteten av de asylsökande som kom efter den 24 november 2015 fick tillfälliga uppehållstillstånd.

Det skiljer bara en månad mellan syrierna Ibrahim Halaq och Rodaina Hamzas asylansökningar, ändå fick de olika uppehållstillstånd, något som påverkat deras liv.

Hela inslaget (Extern länk)

Sveriges Radio Kristianstad 20-12-01: Gustav Fridolin: Jag funderade om jag skulle vara kvar i partiet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201124:

Sveriges Radio Studio Ett 20-11-24:

Fatma en av de första volontärerna på Malmö central för fem år sedan till sidans topp

För fem år sedan kom drygt 160 tusen asylsökande till Sverige, den största delen var under hösten, och vi uppmärksammar detta i en rad reportage.

Vi ska höra om hur vågen av asylsökande engagerade tiotusentals frivilliga svenskar som på olika sätt började arbeta som volontärer för att hjälpa till att ta emot alla.

Vår reporter har träffat Fatma Sadek, som var en av de första som tog sig till Malmö central för fem år sedan.

Klockan är runt halv fem på eftermiddag på Malmö centralstation. Det är ett trettiotal personer totalt i vänthallen, en hel del bär munskydd. Myndigheterna har beslutat om skärpta råd som innebär att man ska undvika att resa med kollektivtrafik på grund av smittspridningen i Skåne.

Situationen var en helt annan under hösten 2015, när det kom rekordmånga asylsökande till Sverige.

­ Vissa dagar kunde det vara flera tusen, andra dagar kunde det vara lugnare, 500 -600 människor.

Malmö blev inkörsporten för tiotusentusentals personer som ville söka asyl i Sverige, eller ta sig vidare till Finland eller Norge och söka asyl där istället. Fatma Sadek, som var på Malmö central för att hjälpa till med flyktingmottagandet blev intervjuad av Sveriges Radio för fem år sen, och så här lät hon då.

­ De som stannar i Sverige försöker vi hjälpa genom att köra dem till Migrationsverket.

Det hela började med att Fatma Sadek såg ett inlägg på Facebook om att hjälp behövdes på Malmö Central för att ta emot flyktingar. Hon var en av de första som tog sig dit, och så här kommer hon ihåg den första gruppen asylsökande som klev av tåget.

(...)

Hela inslaget (Extern länk)

Sveriges Radio Väst 20-11-24: Fem år sedan migrationsvågen: "Folk låg i gymnastiksalar" (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Sveriges Radio P1-morgon 20-11-12:

Fem år med gränskontroll till sidans topp

Den 12 november 2015 , samtidigt som det dagligen kom tusentals flyktingar och migranter till Sverige, skickade svenska regeringen ut ett pressmeddelande om att gränskontroller skulle införas. Till en början i tio dagar framåt.

Tio dagar har blivit fem år och de svenska gränskontrollerna har förlängts gång på gång. Så sent som förra veckan kom besked från regeringen att de kommer finnas kvar åtminstone ytterligare ett halvår.

I Öresundsregionen fick både gränskontrollerna och de efterföljande ID-kontrollerna extra stora konsekvenser.

Läs mer (Extern länk)

Sveriges Radio Studio Ett 20-11-12: Dansksvenskt flyktingbråk (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201111:

Svensk Fotboll 20-10- 21:

Flyktingvågen - fem år senare till sidans topp

År 2015 sökte sig 163 000 människor till Sverige. Många av dom fick hjälp av det svenska föreningslivet och kanske allra främst fotbollen. "Jag tror att vi är en naturlig port till samhället eftersom vi är flexibla och kan mobilisera snabbt", säger Sonja Dousa lagledare i Kista SC i norra Stockholm.

När flyktingvågen kulminerade hösten 2015 sattes stora delar av samhällets resurser och beredskap i rullning. Inte minst svensk idrott, med fotbollen som dominerande aktör, mobiliserade kraftfullt för att erbjuda alla nyanlända en plats och en möjlighet att motionera.

Sonja Dousa i Kista SC minns hur det var när klubben öppnade både omklädningsrum och samlingslokal.

- Bara i vår samlingslokal låg det madrasser överallt. Det handlade om att ge barnfamiljer tak över huvudet så att de slapp sova ute. För oss var självklart att vi skulle hjälpa till. Jag frågade inte ens styrelsen när jag öppnade upp våra lokaler, säger Sonja Dousa, som själv sov på en liten yogamatta under ett bord.

Hur stor den svenska idrottsrörelsens, och i synnerhet fotbollens insats, var under den stora flyktingvågen är omöjligt att svara på.

Riksidrottsförbundet (RF) har dock undersökt hur många projekt som genomförts efter 2015 där idrottsföreningar tilldelats särskilda projektmedel från RF för riktat stöd mot gruppen nyanlända. Drygt 3 000 sådana projekt genomfördes av Sveriges idrottsföreningar i så gott som alla kommuner åren 2015-2018.

Och åren 2016-2018 samlade föreningarnas aktiviteter i dessa projekt mellan 300 000 och 400 000 deltagartillfällen per år.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.