fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Kultur, personer, diverse

Sveriges biståndsbudget

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkiveringsdatum 220429:

Utrikesdepartementet 22-04-18:

Humanitärt bistånd helt skyddat när flyktingavräkningar ökar under 2022 till sidans topp

De ökade kostnaderna av att Sverige tar ansvar för de många, framförallt, kvinnor och barn som flyr från Ukraina kan räknas som bistånd enligt OECD/DAC:s riktlinjer. Detta eftersom Ukraina är ett biståndsland. Regeringen liksom de flesta andra länder som ger bistånd avräknar asylkostnader från biståndet. Regeringen har prioriterat att helt skydda det humanitära biståndet och särskilt värna biståndet till de allra fattigaste länderna. Även med avräkningar för flyktingkostnader förblir Sverige ett av de största givarländerna i världen.

För att säkerställa att vi har täckning för asylavräkningar inför regeringen nu tak för hur mycket som kan betalas ut av årets biståndsmedel (s.k limiter). Taket uppgår till cirka 9,2 miljarder kronor.

Migrationsverket har presenterat ett antal scenarier över asylsökande och personer med behov av tillfälligt skydd. Enligt Migrationsverkets huvudscenario kan 76 000 personer från Ukraina komma att söka asyl i Sverige.

Kostnader för mottagande av asylsökande och skyddsbehövande från låg- och medelinkomstländer kan under första året i mottagarlandet räknas med i biståndet på humanitära grunder. En sådan avräkning från biståndet har gjorts sedan 1991/92. De kostnader som avräknas från biståndet för att finansiera mottagandet från Ukraina skulle under 2022 öka med drygt nio miljarder kronor.

Om Migrationsverkets huvudscenario stämmer kommer Sverige under 2022 totalt göra avräkningar på cirka 10,3 miljarder kronor. Det motsvarar 18 % av biståndsramen och är lägre än de avräkningar som gjordes exempelvis 2015 som då motsvarade 22 % av biståndsramen.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 220125:

Riksdagen 22-01-19:

Svar på skriftlig fråga: Återvandring till sidans topp

Fråga 2021/22:719 av Pontus Andersson (SD)

Den 24 november klubbades Moderaternas, Sverigedemokraternas och Kristdemokraternas budget igenom i Sveriges riksdag. Budgeten innebar bland annat att Sverige satsar 1 miljard kronor av biståndsmedlet på "återbyggnad av krigshärjade länder för att möjliggöra för människor att åter bo och leva i trygga samhällen och bidra till dess tillväxt".

I artikel 13 i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna framgår att återvandring är en mänsklig rättighet, vilket tyder på att Sverigedemokraternas satsning är väl förankrad ur ett internationellt perspektiv.

Även Socialdemokraterna har åtminstone tidigare sett återvandring som önskvärt då de i sin höstbudget från 1988, under rubriken "Återvandring", inleder kapitlet med att skriva följande: "De flesta flyktingar har en dröm om att en gång kunna återvända till sitt hemland."

Sverigedemokraterna har för avsikt att fortsätta ta ansvar för Sveriges budget och kommer därför fortsätta att satsa pengar på att möjliggöra för en ökad frivillig återvandring från Sverige även i framtiden. Inte bara för de enskilda individernas skull, utan också för invandrares hemländers möjlighet till återuppbyggnad.

Återvandring är inte bara en av de av FN deklarerade mänskliga rättigheterna utan har också tidigare varit socialdemokratisk politik.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Matilda Ernkrans:

Kommer den socialdemokratiska regeringen att ta vara på Sverigedemokraternas återvandringsmiljard för att möjliggöra en ökad återvandring från Sverige?

Svar av Statsrådet Matilda Ernkrans (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 211231:

Justitiedepartementet 21-12-28:

Sverige ger materielstöd till det växande antalet flyktingar i Ukraina till sidans topp

Justitiedepartementet har i dag beslutat att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) får använda 3 000 000 kronor till bland annat materiel, personal och transport till stöd för det växande antalet interna och externa flyktingar i Ukraina. Insatsen startar under december 2021 och fortsätter in i början av 2022.

Den 9 december 2021 mottog MSB en förfrågan från EU:s civilskyddsmekanism om stöd till den ukrainska civilskyddsmyndigheten i form av boende och annat materiel till de flyktingar som befinner sig i landet. I Ukraina finns både internflyktingar och flyktingar som kommit till Ukraina via andra länder, däribland Belarus.

Justitiedepartementet har i dag, efter en hemställan från MSB den 22 december, beslutat om finansiering av insatsen. Sverige kommer att bidra med bland annat elverk, vattentankar och tält. MSB avser också att bidra med expertstöd för att vara behjälpliga med leverans, mottagande och montering.

- Det finns stora humanitära behov i området. Vi vill från svensk sida bidra till att förbättra situationen för de som tvingas fly internt i Ukraina eller tar sig till Ukraina från Belarus eller andra länder, säger justitie- och inrikesminister Morgan Johansson.

Målet är att det svenska bidraget ska leda till att myndigheterna kan förbättra hanteringen av flyktingmottagande genom leverans av prioriterade förnödenheter såsom vatten, elektricitet och nödboende.

Sverige bidrar återkommande med stöd till humanitära insatser via EU:s civilskyddsmekanism och tidigare under året har finansiering beviljats vid en handfull tillfällen, däribland till Indien, Litauen och Libanon.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201218:

Utrikesdepartementet 20-12- 17:

Sveriges regionala strategi för Syrienkrisen ändras och förlängs till 2023 till sidans topp

Idag beslutar regeringen att ändra och förlänga den regionala strategin för Syrienkrisen, för perioden 2021-2023. Beslutet innebär en genomsnittlig ökning med 110 miljoner kronor per år för att bemöta den försämrade situationen för civila i Syrien och för syriska flyktingar och värdsamhällen i grannländerna.

- Det är tydligt att situationen för civila i Syrien och syriska flyktingar i Libanon och Jordanien fortsätter att försämras. Enbart det senaste året har mer än en miljon civila tvingats på flykt i Idlib och i nordöstra Syrien, samtidigt som grannländerna genomgår djupa ekonomiska kriser. Dagens beslut innebär att vi kraftigt ökar våra ansträngningar för att stödja den syriska befolkningen, syriska flyktingar och samhällen i regionen som tagit emot dem., säger Peter Eriksson, minister för internationellt utvecklingssamarbete.

Den regionala strategin för Syrienkrisen har som syfte att bidra till att stärka resiliensen, d.v.s. motståndskraften, återhämtnings- och anpassningsförmågan, hos den syriska befolkningen och hos utsatta grupper i Syriens grannländer som drabbats av konflikten. Strategin bidrar även till ansträngningar för stärkt demokrati och jämställdhet, och ökad respekt för mänskliga rättigheter i Syrien och för flyktingar från Syrien i grannländerna. Med dagens beslut läggs även ansvarsutkrävande och försoning till som fokusområde för perioden 2021-2023.

- Konflikten i Syrien är en av de mest fruktansvärda konflikterna i modern tid. En förutsättning för en framtida hållbar fred i landet är att de som gjort sig skyldiga till brott ställs till svars och att deras offer ges möjlighet till upprättelse. Vårt bistånd ska bidra till att möjliggöra detta och till att lägga grunden för en framtida försoning, säger Peter Eriksson.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200913:

Riksdagen 20-09-09:

Svar på skriftlig fråga: Kostnader för frivilligt återvändande till sidans topp

Fråga 2019/20:2106 av Magdalena Schröder (M)

Enligt OECD-Dac får vissa kostnader kopplade till flyktingmottagande klassas som bistånd. Kostnader för frivilligt återvändande av asylsökande får klassas som bistånd. När det gäller kostnader för frivilligt återvändande av flyktingar har Sverige tidigare använt pengar ur biståndsbudgeten. Men från och med propositionen Höständringsbudget för 2016 (prop. 2016/17:2) ingår inte längre dessa kostnader i det svenska biståndet.

Med anledning av ovanstående önskar jag fråga statsrådet Peter Eriksson:

Avser statsrådet att inkludera kostnader för frivilligt återvändande i biståndsramen i enlighet med OECD-Dacs regelverk?

Svar av Statsrådet Peter Eriksson (MP)

Sverige tar ett stort ansvar för den globala flyktingsituationen genom vårt stöd till FN:s flyktingorgan (UNHCR). Sverige har i enlighet med OECD DAC:s riktlinjer möjlighet att såväl kunna hjälpa en person i behov av skydd i ett flyktingläger, som att bekosta omhändertagandet av asylsökande under den första tiden han eller hon befinner sig i Sverige. I budgetpropositionen för 2020 presenterade regeringen den beräkningsmodell som används för att komma fram till kostnader för asylsökande, flyktingar och andra skyddsbehövande inom biståndet.

DAC:s direktiv för flyktingmottagande i givarländer anger vad som kan räknas som bistånd, men det betyder inte att kostnaderna per automatik måste ingå. Tvärtom förespråkar DAC en restriktiv ansats vid beräkning av just dessa kostnader. Regeringen har i enlighet med detta valt att exkludera bland annat kostnader för frivilligt återvändande från biståndsramen.

Den svenska beräkningsmodellen har skickats till DAC för validering och vi avvaktar deras återkoppling. Men jag bedömer att den modell som tagits fram är väl avvägd i termer av vad som ingår i biståndsramen.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191002:

Justitiedepartementet 19-09-16;

Ny modell för beräkning av biståndskostnader för asylsökande och skyddsbehövande till sidans topp

För att säkerställa transparens och bättre planeringsförutsättningar för biståndet har regeringen nu tagit fram en ny modell för beräkning av kostnader för mottagandet av asylsökande och skyddsbehövande inom biståndsramen. Regeringens förslag bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Centerpartiet och Liberalerna.

I enlighet med OECD/DAC:s riktlinjer ingår kostnader för mottagande av asylsökande och skyddsbehövande från låg- och medelinkomstländer under deras första år i Sverige i biståndsramen. Kostnaderna räknas som bistånd på humanitära grunder och för att spegla ett gemensamt ansvarstagande med låg- och medelinkomstländer, vilka är värdar för de flesta av världens flyktingar.

Modellen som regeringen nu föreslår utgår från andelen personer från låg- och medelinkomstländer som befunnit sig mindre än 12 månader i Migrationsverkets mottagandesystem. Den baseras på OECD/DAC:s förtydligade direktiv, som beslutades vid DAC:s högnivåmöte i oktober 2017. Modellen kommer att tillämpas fullt ut från och med 2020 och ska verifieras av OECD/DAC i juni 2020.

Kostnader för asylsökande- och skyddsbehövande inom biståndsramen blir ca 370 miljoner kronor lägre 2020 jämfört med om den tidigare modellen hade fortsatt att användas.

Budgeten för år 2020 läggs fram i ett samarbete mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.

Fakta om modellen

- Modellen avser anslag inom utgiftsområde 8 Migration och utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.