fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Debatt och partipolitik

Den tillfälliga lagen

Information från myndigheter och organisationer

Pressklipp saknas


Arkiveringsdatum 200107:

Riksdagen 19-12-19:

Interpellationsdebatt: Kryphål för att få permanent uppehållstillstånd till sidans topp

Interpellation 2019/20:180 av Jonas Andersson i Skellefteå (SD)

Den tillfälliga lagen från 2015 hade som huvuduppgift att hantera den migrationskris som åratal av oansvarig politik föranlett. En av grundbultarna i lagen är att skyddsbehövande i regel ska beviljas tillfälligt uppehållstillstånd, till skillnad från tidigare då de regelmässigt beviljades permanent uppehållstillstånd. Regeringens motiv var uttryckligen att de permanenta uppehållstillstånden var en viktig faktor bakom att så många asylsökande kom till just Sverige. Permanent uppehållstillstånd skulle i princip enbart komma i fråga för skyddsbehövande som kommit i arbete och ordnat egen försörjning.

Den tillfälliga lagen har sedan dess förlängts, och tillfälliga uppehållstillstånd är alltjämt regel. Nu har dock en brist i den ursprungliga lagtexten kommit att bli ett kryphål till permanent uppehållstillstånd. I enlighet med EU-direktiv kan nämligen en tredjelandsmedborgare som varit bosatt i ett EU-land i fem år erhålla ställning som varaktigt bosatt. När detta infördes i svensk lag 2006 valde den dåvarande socialdemokratiska regeringen att förena denna ställning med permanent uppehållstillstånd. År 2014 utökade den borgerliga regeringen den grupp som kunde erhålla status som varaktigt bosatta så att den även innefattade skyddsbehövande av olika slag. Detta hade i sig inte varit ett problem om inte den socialdemokratiska regeringen 2016 hade valt att avskaffa kravet på permanent uppehållstillstånd för att kunna erhålla ställning som varaktigt bosatt.

Resultatet av alla dessa reformer innebär i dagsläget att en skyddsbehövande som vistats i Sverige i fem år med tillfälligt uppehållstillstånd kan beviljas permanent uppehållstillstånd trots att försörjningskraven som uppställs i den tillfälliga lagen inte uppfyllts.

(...)

Hela interpellationen samt debatten med svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191129:

#vistårinteut 19-11-24:

Inte ett år till - civilsamhällets röst till sidans topp

Den 24 november 2015 började Sverige retroaktivt tillämpa lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Sommaren 2019 röstade riksdagen igenom en förlängning. Lagens intention var att minska antalet asylsökande till Sverige men konsekvenserna, som numera är kända av alla och envar, har blivit ödesdigra.

Lagen skulle skapa "andrum" och "ordning och reda" men bryter mot de grundläggande principerna om mänskliga rättigheter och asylrätten. Den 24 november arrangeras därför en landsomfattande manifestation på minst 77 orter i Sverige. Tusentals människor ur civilsamhället tänder ljus för att uppmärksamma konsekvenserna av den tillfälliga begränsningslagen och hur den slagit mot barns och ungas mänskliga rättigheter.

Konsekvenserna kända men negligeras

Trots att dessa svåra och numera kända konsekvenser borde väcka varningsklockor för varje ansvarsfull politiker röstade riksdagen igenom en förlängning av den tillfälliga begränsningslagen sommaren 2019.

Yrkes- och volontärnätverket #vistårinteut skickade inför omröstningen in 62 remissyttranden till Justitiedepartementet som därmed fick tillgång till synpunkter från civilsamhället i drygt 20 % av landets kommuner.

De 62 remissvaren samlades i rapporten "Civilsamhällets röst" som nu överlämnas till 200 utvalda personer genom personliga möten. #vistårinteut har pratat med Helena, Elisabet, Emma, Lotten och Lotta, som är några av alla dem som lämnat över rapporten:

- Jag fick nöjet att lämna "Civilsamhällets röst" till sångerskan Lisa Nilsson och journalisten Malou von Sivers, säger Helena, och det blev två fina samtal om konsekvenserna av omsvängningen av Sveriges migrationslagstiftning.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190703:

Unicef 19-06-20:

Sveriges flyktingpolitik och barnkonvention som lag till sidans topp

Antalet barn på flykt har aldrig varit högre än idag. I samband med internationella flyktingdagen släpper FN:s flyktingorgan UNHCR nya siffror som visar att 70 miljoner människor är på flykt i världen. Hälften av dem är barn. UNICEF anser att barn på flykt och deras rättigheter måste beaktas i enlighet med barnkonventionen.

Barnkonventionen ska bli svensk lag 2020, och myndigheter och andra beslutsfattare förbereder sig nu med kunskapslyft och vägledning kring hur barnkonventionen ska tillämpas i den svenska kontexten. En stor fråga är hur den kommande migrations- och flyktingpolitiken förhåller sig till barnkonventionen. Vikten av en human, långsiktig och rättssäker migrationspolitik lyfts fram från politiskt håll, men tyvärr ser vi idag en oroväckande utveckling där barn på flykt och deras rättigheter inte prioriteras tillräckligt.

Tidigare i veckan röstade riksdagen igenom en förlängning av den tillfälliga utlänningslagen som ska gälla fram till juli 2021. Dessvärre har lagen förlängts utan att det varken har gjorts en ordentlig analys av vilka följder lagen kan få eller dess förenlighet med barnkonventionen.

Konsekvenserna av den tillfälliga lagen är tydliga, och det är barnen som har drabbats hårdast. Barn på flykt har fått sämre möjligheter att stanna i Sverige, och lagen har bidragit till utbredd psykisk ohälsa. Dessutom har den haft en negativ inverkan på integrationen.

Ändå förlängs lagen i ytterligare två år. Den har visserligen utökat rätten till familjeåterförening, dock med fortsatt hårda försörjningskrav och andra praktiska hinder som gör det svårt för familjer att leva tillsammans i praktiken. Tillfälliga uppehållstillstånd tillämpas fortfarande som huvudregel, vilket missgynnar barn på flykt och deras rätt till trygghet.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190620:

Sveriges Kristna Råd 19-06-12:

Kyrkoledare uppmanar riksdagen att rösta nej till förlängning av migrationslag till sidans topp

Sveriges kristna råd skriver idag ett öppet brev till samtliga ledamöter i Sveriges riksdag inför omröstningen den 18 juni angående en eventuell förlängning av giltigheten för Lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstånd i Sverige. Kyrkoledarna uppmanar riksdagsledamöterna till ytterligare reflektion över frågan och att överväga att rösta nej till förlängning av lagen.

Brevet till riksdagsledamöterna är undertecknat av presidiet för Sveriges kristna råd som består av Karin Wiborn, generalsekreterare, Sveriges kristna råd, Anders Arborelius, biskop, Stockholms katolska stift, Daniel Alm, föreståndare, Pingst - Fria församlingar i samverkan, Benjamin Dioscoros Atas, ärkebiskop, Syrisk-ortodoxa kyrkan och Antje Jackelén, ärkebiskop, Svenska kyrkan.

Kyrkoledarna skriver bland annat i sitt brev: "... Denna oklarhet vad gäller orsakssambandet mellan begränsningslagens införande och det minskande antalet asylsökande gör det högst relevant att ifrågasätta om lagens giltighet verkligen ska förlängas. Om lagens införande inte varit orsak till de förändringar regeringen åsyftade, samtidigt som lagen fått många andra, negativa följder ser vi från kyrkornas sida en återgång till den ordinarie utlänningslagen som ett betydligt bättre alternativ under de år som återstår innan en ny lagstiftning kan träda i kraft."

- För oss är det viktigt att försvara grundläggande mänskliga rättigheter, människovärdet och människans värdighet. Därför är detta brev särskilt angeläget för kyrkorna, säger biskop Anders Arborelius.

(...)

Läs brevet i sin helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190609:

Eritreanska Familjeföreningsgruppen / FARR 19-05-27:

Manifestation för familjeåterförening till sidans topp

En manifestation ägde rum tisdag den 28 maj vid Sergels torg kl 12 och Mynttorget kl 14 av hundratals personer som har nekats familjeåterförening med sina redan etablerade familjer på grund av de orimliga försörjningskrav som infördes med den tillfälliga utlänningslagen. Denna lag förlängs inom kort i ytterligare två år med fortsatta stränga försörjningskrav om inte Socialförsäkringsutskottet lämnar ett annat besked till riksdagen inför den stundande omröstningen.

Förlängningen av lagen innehåller en ny och välkommen bestämmelse om att även alternativt skyddsbehövande och ej enbart konventionsflyktingar tillåts ta hit medlemmar i sin kärnfamilj utan krav på försörjning om ansökan inlämnas inom tre månader från att uppehållstillstånd beviljas. Trots detta kommer många konventionsflyktingar som missade att ansöka inom tre månader (ofta på grund av bristfällig information från myndigheterna) att även fortsättningsvis nekas möjlighet till familjeåterförening om de inte uppfyller försörjningskraven.

Röda korset har i sitt remissvar till propositionen om att förlänga den tillfälliga lagen ansett att syftet med införandet av den tillfälliga lagen var enligt regeringen att minska asylmottagandet i Sverige. Röda Korset har kommit fram till att syftet är uppfyllt pga andra omständigheter. Röda Korset anser också att försörjningskraven är för högt ställda. För en familj med tre barn över sju år måste den härvarande föräldern ha en lön om drygt 27 900 kr före skatt. Medellönen för en lärare som har arbetat i 9,5 år är 27 399 kr. För bilmekaniker är det 21 691 kr, en servitör 19 077 med 5 års erfarenhet. Till det läggs hyreskostnader för minst tre rum där högst två barn får dela på ett rum.

Konventionsflyktingar, som inte kan återförenas i hemlandet, anses ha en särskild stark rätt till familjeåterförening utifrån principen om familjens enhet som kommer till uttryck i Genèvekonventionen.

(...)

Hela artikeln med länkar (Extern länk)

Se även:

FARR:s rapport om familjesplittring och striden för återförening (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190503:

Riksdagen 19-04-26:

Interpellationsdebatt: En ansvarsfull migrationspolitik till sidans topp

Interpellation 2018/19:132 av Katarina Brännström (M)

Till följd av januariöverenskommelsen går nu S-MP-regeringen i en mer generös riktning när det gäller regelverket för familjeåterförening. Överenskommelsen kommer att innebära fler anhöriginvandrare och fler nya asylsökande, och framför allt ett budskap till omvärlden om att Sverige återgår till en generösare migrationspolitik.

Detta i ett läge då Sverige på några få år har tagit emot 300 000 asylsökande och då vi har områden runt om i landet med omfattande integrationsproblem - bidragsberoende, dåliga skolresultat och gängbrottslighet. Vi har därtill bostadsbrist och brist på kvalificerad personal i välfärden.

Min fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson är:

Hur svarar regeringens förslag om utökad rätt till familjeåterförening mot det behov av en ansvarsfull migrationspolitik Sverige har?

Interpellation 2018/19:131 Åtgärder för ett bättre fungerande återvändande

Tiotusentals personer vistas i dag illegalt i Sverige. Bara i år och nästa år beräknas Migrationsverket överlämna över 20 000 fall till Polismyndigheten. Det handlar om personer som själva vägrar medverka till återvändandet. Polisen har svårt att verkställa utvisningsbeslut. Det finns därtill personer som vistas i landet olovligen utan att ha sökt asyl.

Att människor som inte har rätt att vistas i landet återvänder till sina hemländer är helt avgörande för den svenska migrationspolitikens långsiktiga trovärdighet.

Därför är det djupt olyckligt att såväl januariöverenskommelsen som regeringsförklaringen är tomma på förslag för att få återvändandet att fungera.

Min fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson är:

Vilka åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att färre personer ska vistas i landet utan tillstånd till det?

Riksdagsdebatten med svar på båda frågorna av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190318:

Riksdagen 19-03-01:

Debatt: Gymnasielagen samt en långsiktigt hållbar och stram migrationspolitik till sidans topp

Interpellation 2018/19:62 av Arin Karapet (M)

Sverige behöver en långsiktigt hållbar och stram migrationspolitik. Detta ställt mot de integrationsproblem vi har. Bidragsberoende och framväxt av parallellsamhällen är några exempel. Runt om i landet råder brist på bostäder och på utbildad personal i välfärden.

Sverige har på några få år tagit emot 300 000 asylsökande. Anhöriginvandring tillkommer. Vi har dessutom fortsatt ett mottagande av asylsökande som i ett EU-perspektiv är högt i relation till vår folkmängd. År 2017 var vi på plats sju i EU vad gäller mottagande av asylsökande ställt mot folkmängd. Det första halvåret år 2018 var vi på plats sex.

Det migrationspolitiska lagförslag som regeringen har aviserat, och som ligger närmast i tiden, är en utökad rätt till familjeåterförening. Detta utan krav på bostad eller jobb hos den person som finns i Sverige, så kallat försörjningskrav. Det kommer att betyda fler asylsökande och fler inresta anhöriga till Sverige. Samtidigt ska den så kallade tillfälliga lagen fortgå i ytterligare två år. Regeringen avser därutöver att tillsätta en parlamentarisk kommitté rörande migrationen. Där ska man driva införandet av en ny humanitär skyddsgrund.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

På vilket sätt säkerställer ministern och regeringen att Sverige har den strama och långsiktigt hållbara migrationspolitik som Sverige behöver, givet bland annat integrationsproblemen?

Riksdagsdebatten med svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) på denna interpellation samt interpellationen "Gymnasielagen" med samma slutfråga (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181125:

#vistårinteut 18-11- 24:

De tre mörka åren 2015-2018 till sidans topp

Yrkes- och volontärnätverket #vistårinteut har kämpat för barn och unga på flykt sedan september 2016. Nätverket är en direkt konsekvens av den enorma rättsröta som följde efter att Sverige stängt dörren för människor på flykt. Här följer berättelsen om de tre mörka åren 24/11 2015 - 24/11 2018.

Den 24 november 2015 stängde Sverige dörren för människor på flykt. ID-krav infördes direkt och i januari 2016 stängdes gränsen. En hård retorik tog fart. Epitet myntade av högernationalister; "skäggbarn", "lögnare", "välfärdsturister" blev snart vardagsmat. Media följde efter och det tog inte lång tid förrän barn som flytt ensamma till Sverige framställdes som lycksökare, lögnare och våldtäktsmän. Att de flytt från just våld, våldtäkt, terror och krig glömde man snabbt bort.

Den hårda retoriken följdes snart av Morgan Johanssons "Vi kan inte ta emot Mellanösterns alla tonårspojkar" och i slutet av januari 2016 berättade Anders Ygeman att 60 000, kanske upp till 80 000 människor skulle komma att utvisas. Vad vi vet arbetade inte Anders Ygeman på Migrationsverket och att han oemotsagd kunde påstå något sådant (när alla vet att det är domstolarnas uppgift att avgöra vem som har skyddsbehov) var och är extremt märkligt.

Migrationsverket ändrade praxis april 2016. Praxisändringen innebar att barn kunde få uppskjuten verkställighet av ett utvisningsbeslut och leva i limbo tills de fyllde 18 och blev utvisningsbara.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.