ASYLNYTT

Samnytt rapporterar om att en livsstilskriminell man med somaliskt ursprung men född och uppvuxen i Finland nu utvisas till Somalia. Mannens kriminella leverne och det hot han utgör väger tyngre än hans familjeband till Finland, konstaterar högsta förvaltningsdomstolen.

Mannen föddes i Finland 1993, och vid fyra års ålder gavs han permanent uppehållstillstånd. Hans föräldrar ansökte dock aldrig om medborgarskap för sin son, och i befolkningsinformationssystemet står hans modersmål registrerat som somaliska. I dag har han två barn som båda är finska medborgare, uppger Helsingin Sanomat.

Mannen inledde sin kriminella bana redan som barn och dömdes som minderårig för bland annat elva rån, stöld och misshandel. I vuxen ålder fortsatte han på den inslagna banan - på meritlistan återfinns bland annat rån, övergrepp, olagliga hot, betalningsbedrägerier21-08-, narkotikabrott och grovt rattfylleri.

Av den högsta förvaltningsdomstolens handlingar framgår att mannen i vuxen ålder främst försörjts med bidrag och brott. Mellan 2010 och 2018 drog han på sig totalt tio fängelsestraff, varav det hårdaste var ett och ett halvt år. Under samma period dömdes han även till sammanlagt åtta bötesstraff.

På grund av mannens oförmåga att anpassa sig till finländska lagar föreslog polisen i augusti 2017 att han skulle deporteras till Somalia. Det finska migrationsverket godkände begäran. Vid tiden för migrationsverkets beslut var mannen misstänkt för två fall av misshandel, olaga hot, betalningsmedelsbedrägeri, två stölder, grovt betalningsmedelsbedrägeri, identitetsstöld och stöld av motordrivet fortskaffningsmedel.

(...)

Hela frågan med svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210314:

Riksdagen 21-03- 11:

2020 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om hur lagen om särskild utlänningskontroll har tillämpats under perioden 1 juli 2019-30 juni 2020. Regeringen fattade tolv beslut med stöd av lagen under perioden. Skrivelsen redogör också för utvecklingen av den internationella terrorismen samt för Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism under samma period. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Våren 2020 riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den bör tillsätta en utredning som ska se över vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtas för att skydda samhället mot personer som utgör ett säkerhetshot. Nu riktade riksdagen ytterligare ett tillkännagivande till regeringen om att den föreslagna utredningen ska tillsättas inom tre månader.

Utskottets förslag till beslut: Avslag på propositionen. Bifall till motionsyrkanden med tillkännagivanden om att regeringen inom tre månader bör tillsätta den utredning som enligt ett tidigare tillkännagivande ska se över vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtas för att samhället ska kunna skydda sig mot personer som anses utgöra ett säkerhetshot. Avslag på övriga motioner.

Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag.

Samlingssida med länkar till betänkandet, motioner, debatten samt omröstningar och beslut (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210226:

Riksdagen 21-02-24:

Svar på skriftlig fråga: Säkerhetsärenden

Fråga 2020/21:1827 av Maria Malmer Stenergard (M)

Säkerhetsärenden är enligt utlänningslagen ärenden där Säkerhetspolisen av skäl som rör rikets säkerhet eller som annars har betydelse för allmän säkerhet exempelvis förordar att en utlänning utvisas. Migrationsverkets utvisningsbeslut i dessa ärenden kan många gånger inte verkställas på grund av så kallade verkställighetshinder. Tidsbegränsade tillstånd ska då beviljas.

Migrationsverket och Säkerhetspolisen har framfört invändningar mot att bevilja tidsbegränsade tillstånd. Migrationsöverdomstolen har uttalat att det finns goda grunder för invändningarna men att det saknas stöd i lag för att meddela anstånd med verkställigheten av ett utvisningsbeslut när det inte är möjligt att förutse när en verkställighet kommer att kunna ske (MIG 2018:21).

De tidsbegränsade tillstånd som beviljas i säkerhetsärenden är bara en månad kortare än tillstånd som i dag beviljas asylsökande som bedöms som alternativt skyddsbehövande. Med tillstånden följer ett antal rättigheter: Personerna får arbeta i Sverige och återreseförbud eller andra spärrar kan inte registreras i Schengen Information System, Schengenländernas system för informationsutbyte inom ramen för polissamarbete, straffrättsligt samarbete och immigrationskontroll. Med tanke på att det rör sig om personer som Säkerhetspolisen bedömer som säkerhetsrisker är detta ytterst otillfredsställande.

(...)

Frågan med svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201111:

Riksdagen 20-10- 22:

Frågestund: terrorbrott och utvisningar

Anf. 44 Adam Marttinen (SD)

Fru talman! Efter det fruktansvärda islamistiska terrorattentatet i Frankrike där en 47-årig lärare brutalt mördades har den franska regeringen tagit initiativ till att utvisa 231 islamister som på olika sätt kan knytas till den våldsbejakande miljön. Nu är det republikens fiender som ska vara rädda, lyder budskapet från den franska regeringen.

Striden mellan den våldsbejakande islamiseringen och det fria demokratiska samhället är inte unik för Frankrike. Sverige sticker ut i Europa med tusentals individer som är kopplade till den våldbejakande miljön, enligt Säkerhetspolisen.

Fru talman! Jag skulle vilja veta hur många av de här utlänningarna kopplade till den miljön som den socialdemokratiska regeringen under sina sex år vid makten har lyckats utvisa från Sverige. Och jag vill be om ett viktigt klargörande till svenska folket: Betraktar justitieministern över huvud taget de här utlänningarna, i enlighet med Frankrike, som fiender till vår nation?

Anf. 45 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Fru talman! Regelverket är så att begår du brott i Sverige och inte är svensk medborgare, särskilt om du begår allvarliga brott, är det utvisning som gäller. Jag är också beredd att stärka det regelverket. Vi har precis tillsatt en översyn av just utvisningsreglerna för att se till att man med ökad effektivitet kan genomföra utvisningar.

Sedan finns det en särskild problematik ibland som innebär att även om man beslutar om en utvisning vill inte alltid det enskilda landet som ska ta emot sin medborgare göra det. Då får man arbeta bilateralt med sådana länder för att se till att man kan verkställa utvisningen. Men uppemot 90 procent av alla utvisningar som beslutas verkställs också.

(...)

Hela frågestunden (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201002:

Riksdagen 20-09-23:

Svar på skriftlig fråga: Utvisningsbeslut med verkställighetshinder

Fråga 2020/21:56 av Katja Nyberg (SD)

Mer än 10 procent av alla utvisningsdömda brottslingar utvisas aldrig. Grova brottslingar, ofta återfallsförbrytare, är kvar i Sverige för att deras utvisning inte kan verkställas på grund av diverse verkställighetshinder.

Poliser berättar hur de upprepade gånger gripit utvisningsdömda brottslingar som sedan släpps ut på gatan. Brottsoffer tvingas leva i skräck när kriminella som våldtagit, misshandlat eller rånat dem går fria för att de inte kan utvisas. Att inte heller glömma är att varje kriminell som befinner sig i vårt land utgör en potentiell säkerhetsrisk. Redan i dag uppgår antalet till tiotusentals.

Samtidigt är det praxis att utländska medborgare får straffrabatt med 10-20 procent på grund av att de döms till utvisning. Detta även om utvisningen aldrig verkställs. Det innebär i praktiken att de får kortare fängelsestraff än svenska medborgare som begått samma brott.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Hur ämnar ministern och regeringen arbeta för att faktiskt verkställa utvisningsbeslut med verkställighetshinder, och hur ser ministern på Sverigedemokraternas förslag om diplomatiska påtryckningar samt ett system med "diplomatic assurances"?

Svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson

Utvisningsbeslut ska naturligtvis verkställas när så är möjligt och sett över tid, från 2014 fram till 2019, så har ungefär 90 procent av besluten rörande personer dömda till utvisning på grund av brott också verkställts.

(...)

Hela svaret (Extern länk)

Se även:

Riksdagen 20-09-16: Svar på skriftlig fråga 2019/20:2140 av Ellen Juntti (M): Straffrabatt för utvisningsdömda (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200913:

Riksdagen 20-09-03:

Diplomatiska relationer med länder som vägrar ta emot sina egna medborgare

Svar på skriftlig fråga 2019/20:1983 av Boriana Åberg (M)

I dag finns det över 600 brottslingar i Sverige som är dömda till utvisning efter avtjänat straff men som inte kan utvisas, då deras hemländer vägrar att ta emot dem. Länder som endast tar emot frivilliga återvändare är Irak, Somalia, Libanon och Eritrea. Det är ytterst stötande att kriminella som har begått grova brott själva kan välja om de ska lämna Sverige eller inte. Det är alldeles uppenbart ett förfarande som strider mot såväl sunt förnuft som hur vårt rättssystem är tänkt att fungera.

Jag vill därför fråga utrikesminister Ann Linde:

Ser ministern en möjlighet att ta upp denna angelägna fråga i sina kontakter med utrikesministrarna i ovan nämnda länder?

Svar av Utrikesminister Ann Linde (S)

Utländska medborgare som dömts till utvisning ska självfallet också lämna landet. Detta är en viktig princip. Enligt internationell rätt finns en skyldighet för varje stat att återta sina egna medborgare. Att detta åtagande inte följs är oacceptabelt.

Ett fungerande samarbete med tredje land på migrationsområdet är en viktig del i våra bilaterala relationer. Detta är något jag tar upp med företrädare för berörda länder och också fortsatt ämnar att göra.

till innehållsförteckningen innehåll

Riksdagen 20-09-08:

Svar på skriftlig fråga: Verkställande av brottslingars utvisningsdomar

Fråga 2019/20:1982 av Boriana Åberg (M)

Sedan 2016 har det rapporterats att brottslingar som dömts till utvisning släpps fria i Sverige efter avtjänat straff. Enligt uppgifter från polisen fanns det i slutet av oktober 2016 188 personer som dömts till utvisning men släppts på fri fot eftersom det inte gått att verkställa utvisning efter avtjänat straff.

Enligt SR:s program I lagens namn finns det i dag över 600 utvisningsdömda brottslingar som befinner sig på fri fot, utan att polisen vet var de är. Att dessa brottslingar, som har begått grova brott som våldtäkter och misshandel, ska gå fria och åter kunna sätta skräck i sina offer är inget mindre än en rättsskandal.

I en intervju i SR den 24 oktober 2019 gav justitie- och migrationsminister Morgan Johansson följande svar: "Här handlar det helt enkelt om att jobba vidare land efter land för att se att vi får till stånd bra avtal med dem så att vi kan skicka hem deras egna medborgare."

Men anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Hur fortskrider arbetet med avtalsskrivandet, och när kommer alla hundratals utvisningsdömda verkligen att utvisas?

Svar av justitie- och migrationsminister Morgan Johansson

Sett över tid, från 2014 fram till 2019, så har ungefär 90 procent av besluten om utvisning på grund av brott verkställts.

Regeringen har de senaste åren vidtagit en rad åtgärder för att öka återvändandet i stort och möjliggöra av- och utvisningar med tvång till länder dit det tidigare varit svårt. Regeringen kommer även framöver att arbeta intensivt med återvändandefrågorna.

(...)

Hela svaret, som även gällde Ann-Sofie Lifvenhages fråga, se nedan (Extern länk)

Fråga 2019/20:1974 av Ann-Sofie Lifvenhage (M): Utvisningar (Extern länk)

Se även:

Svar på skriftlig fråga 2019/20:1967 av Björn Söder (SD): Verkställande av utvisningar av brottsdömda (Extern länk)

Svar på skriftlig fråga 2019/20:1998 av Boriana Åberg (M): Straffrabatt till utländska brottslingar (Extern länk)

Svar på skriftlig fråga 2019/20:2048 av Markus Wiechel (SD): Utvisning av utländska brottslingar (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200324:

Riksdagen 20-03-20:

Interpellationsdebatt: Utvisning på grund av brott

Interpellation 2019/20:317 av Ingemar Kihlström (KD)

I slutet av förra året dömdes en man för medhjälp till mord till åtta års fängelse av Göteborgs tingsrätt. Mannen är medborgare i ett annat land, och åklagaren yrkade därför på utvisning. Mannen har dock vistats i Sverige i mer än sex år, vilket innebär att det krävs synnerliga skäl för att utvisa honom. Tingsrätten ogillar därför yrkandet om utvisning.

Det här problemet är väl känt och förvärrades efter en dom i Högsta domstolen som kom i somras. Med minsta möjliga marginal, tre röster mot två, beslutade domstolen att inte utvisa en somalisk våldtäktsman. Mannen ansågs ha för starka kopplingar till Sverige, trots att han varken hade en egen bostad eller ett arbete i Sverige. Migrationsverket bedömde också att hotbilden som fanns mot mannen i Somalia när han fick uppehållstillstånd i Sverige hade förändrats till det bättre. Han hade också tidigare dömts för flera brott i Sverige.

Skälet var detsamma som för mannen som dömdes för medhjälp till mord i Göteborg: Mannen hade vistats för länge i Sverige, och rätten ansåg inte att det fanns synnerliga skäl för utvisning. Flera liknande exempel finns.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Tänker ministern lägga förslag som förändrar reglerna så att fler som dömts för allvarliga brott kan utvisas från Sverige, och när kommer detta i så fall att ske?

Debatten med svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200224:

Migrationsverket 20-02-11:

Migrationsverket: Sverige ska inte vara en fristad för potentiella terrorister

På tisdagen publicerade Dagens Nyheter en debattartikel av verkets generaldirektör Mikael Ribbenvik. Där säger han att det är stötande att personer som bedöms vara säkerhetshot i princip får samma förmåner som personer med alternativ skyddsstatus

Bland dem som söker asyl eller uppehållstillstånd i Sverige upptäcker Migrationsverket ibland misstänkta säkerhetshot. Då lämnar verket över informationen till Säkerhetspolisen och ibland till polisen för utredning. I de flesta fall bedömer Säpo att personen inte utgör ett hot mot Sverige men i vissa fall bedöms säkerhetshotet som så stort att ansökan bör avslås. När dessa personer inte går att utvisa på grund av situationen i hemlandet blir de kvar i Sverige.

Migrationsverket har tidigare prövat att ge dessa personer anstånd med att verkställa utvisningen eller avvisningen, vilket i princip betyder att de har rätt att vistas i Sverige men exempelvis inte kan arbeta och resa fritt i Schengen. I en dom från Migrationsöverdomstolen i december 2018 blev det stopp för det, och verket behöver nu ge dessa personer ett tillfälligt uppehållstillstånd istället.

Det anser generaldirektören är stötande, och myndigheten har därför gått in med en skrivelse till regeringen där behovet av en lagändring beskrivs.

Artikeln på Migrationsverkets hemsida (Extern länk)

Dagens Nyheter 20-02-11: DN Debatt. "Orimligt att ge potentiella terrorister fristad i Sverige" (Extern länk)

Hämta eller läs Migrationsverkets skrivelse till regeringen (Extern länk)

Sveriges Radio Ekot 20-02-11: Vill stoppa personer med terrorkopplingar (Extern länk)

Sveriges Radio Studio Ett 20-02-11: Migrationsverkets GD vill strypa förmåner för utvisade (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Riksdagen yyy 20-02-14:

Interpellationsdebatt: Karens vid ansökan om medborgarskap

Interpellation 2019/20:262 av Ludvig Aspling (SD)

Migrationsverket har en central roll för att värna Sveriges nationella säkerhet. Generaldirektör Mikael Ribbenvik intervjuades i Aktuellt den 29 november angående det faktum att Iraks tidigare försvarsminister al-Shammari fått svenskt medborgarskap med falsk identitet och dessutom lever på sjukpenning här.

Intervjun handlade delvis om ett regeringsbeslut från 2004 som stadgar en karenstid om 25 år för medborgarskap i de fall den sökande varit verksam i eller haft ett bestämmande inflytande över en organisation vars verksamhet innefattat systematiska, omfattande och grova övergrepp.

Ribbenvik hävdade att regeln inte tillämpas automatiskt bara för att en person varit general i exempelvis Saddam Husseins armé, utan att det i stället krävs ett individuellt ansvar för en viss gärning och att karenstiden främst rör personer som deltagit i organisationer inom säkerhets- eller underrättelsetjänst.

Migrationsöverdomstolen har tolkat regeln i två fall från 2007. Det ena handlar om en person som samlat in pengar och delat ut tidningar för samt varit politiskt aktiv i en terrorklassad organisation, det andra om en tidigare general i den afghanska säkerhetstjänsten. I båda fallen beslutade domstolen att 25 års karens skulle gälla.

Enligt domskälen räcker det med att personen har varit verksam i organisationen eller haft ett bestämmande inflytande över den. Domstolen noterar dessutom uttryckligen att i regeringens praxis uppställs inget krav på att den enskilde själv ska ha varit direkt eller indirekt delaktig.

(...)

Hela interpellationen samt riksdagsdebatten med svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200125:

Riksdagen 20-01- 16:

Interpellationsdebatt: Restriktioner vid verkställighetshinder

Interpellation 2019/20:238 av Ludvig Aspling (SD)

Den 29 november hölls en särskild riksdagsdebatt om hur Sverige ska verkställa utvisning av personer som utgör säkerhetshot.

Sverigedemokraterna föreslog att personer som väntar på verkställighet ska kunna åläggas med särskilda restriktioner. Exempelvis bör inte imamer som utgör ett hot mot rikets säkerhet tillåtas att verka i moskéer. Inrikesminister Mikael Damberg avfärdade förslaget eftersom han inte riktigt visste hur [SD] har tänkt att det ska leva upp till internationella konventioner.

Storbritannien har brottats med samma problem under en längre tid och införde 2011 vad som kalls restricted leave policy. Regelverket tar sikte på personer som utgör hot mot rikets säkerhet men där utvisning inte kan verkställas eftersom de riskerar att fara illa i hemlandet, och det ger möjlighet att belägga dessa personer med begränsningar av rätten att arbeta, studera, ta emot ekonomiskt bistånd och välja bostadsort.

Sverige och Storbritannien omfattas av samma internationella konventioner; mest relevant i detta fall är Europadomstolens artikel 8 om rätten till privatliv och kanske även artikel 9 om religionsfrihet. Brittisk domstol, inklusive migrationsöverdomstolen, har vid ett par tillfällen funnit att lagen ligger i linje med Europakonventionen. Europadomstolen själv har aldrig, såvitt vi vet, valt att pröva lagen.

Även om beslutet att porta våldsbejakande imamer från moskéer potentiellt skulle kunna strida mot Europakonventionen så finns inget prejudikat som talar för det. Tvärtom finns en tydlig praxis från en välfungerande rättsstat i vårt närområde som pekar ut en bred katalog av verktyg som vi utan tvekan får använda men som Sverige av någon anledning väljer att inte använda.

Jag vill därför fråga statsrådet Mikael Damberg:

(...)

Riksdagsdebatten med svar av statsrådet Mikael Damberg (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Riksdagen 19-12-11:

2019 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll

I skrivelsen redogör regeringen för tillämpningen av lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll från och med den 1 juli 2018 till och med den 30 juni 2019, och för utvecklingen av den internationella terrorismen under samma period.

Regeringen har under den aktuella perioden fattat elva beslut med stöd av lagen. Sex av besluten innebar avslag på överklaganden av Migrationsverkets beslut i fråga om utvisning. Två av besluten innebar att tidigare meddelade utvisningsbeslut upphävdes efter anmälan från Säkerhetspolisen. Ett beslut innebar avslag på begäran om omprövning av utvisningsbeslut efter begäran från den enskilde. De två övriga besluten innebar avslag på begäran från den enskilde om upphävande av anmälningsplikt respektive avslag på överklagande av Migrationsverkets beslut om anmälningsplikt.

Hela skrivelsen (Extern länk)

Motion (V): "regeringen bör ge ett tilläggsdirektiv (...) i syfte att se över rättssäkerheten" (Extern länk)

Motion (L): "en breddad översyn av lagen om särskild utlänningskontroll" (Extern länk)

Motion (SD): "den fakultativa delen av 1 lagen 1991:582 om särskild utlänningskontroll ska vara tvingande" (Extern länk)

Motion (M): "att regeringen skyndsamt ska återkomma till riksdagen med förslag om att skärpa lagen om särskild utlänningskontroll" (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191214:

Riksdagen 19-12-04:

Svar på skriftlig fråga: Återkallelse av svenskt medborgarskap

Fråga 2019/20:501 av Maria Malmer Stenergard (M)

Enligt Säkerhetspolisen kan Turkiet komma att skicka tillbaka svenska medborgare som har stridit för Islamiska staten (Expressen, den 19 november). Den irakiske försvarsministern, som även är svensk medborgare, utreds nu för brott mot mänskligheten (Åklagarkammaren, den 25 november).

Detta väcker flera frågor. En handlar om kommittédirektiv 2019:70, om språk- och samhällskunskapskrav för svenskt medborgarskap och andra frågor om medborgarskap. Enligt regeringens direktiv får inte utredaren föreslå grundlagsändringar.

För att införa en möjlighet att återkalla svenskt medborgarskap krävs det grundlagsändringar. Moderaterna vill göra det möjligt att återkalla medborgarskap om en person begår allvarliga brott mot staten, till exempel genom terrorbrott eller andra grova brott, eller om medborgarskapet beviljats på oriktiga uppgifter. Folkrätten tillåter det, och flera andra europeiska länder har sådana bestämmelser. Utredningens direktiv borde därför utvidgas till att även föreslå grundlagsändringar.

Mot bakgrund av det ovan anförda vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson följande:

Avser ministern att utöka direktivets omfattning till att även utreda möjligheten att återkalla svenskt medborgarskap?

Svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Ingen svensk medborgare som är eller har varit bosatt i riket får fråntas sitt medborgarskap. Det följer av 2 kap. 7 § regeringsformen. För att införa en möjlighet till återkallelse av medborgarskap skulle därför en grundlagsändring krävas.

(...)

Hela svaret (Extern länk)

Se även:

Svar på skriftlig fråga av Boriana Åberg (M): Kraven för medborgarskap (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191129:

Riksdagen 19-11-20:

Svar på skriftlig fråga: Verkställighetshinder för utvisning till Uzbekistan

Fråga 2019/20:385 av Boriana Åberg (M)

I ett uppmärksammat fall dömdes en person i tingsrätten till sju års fängelse för förberedelse av terrordåd. I hovrätten friades personen och dömdes för terrorfinansiering och försattes på fri fot. Dock togs han i förvar på Säpos order enligt lagen om särskild utlänningskontroll då han utgjorde ett hot mot rikets säkerhet. Regeringen fastställde utvisning på livstid, men han försattes på fri fot eftersom det anses finnas verkställighetshinder för att utvisa till Uzbekistan, där personen är medborgare.

Terrorhotnivån i Sverige är förhöjd sedan ett antal år tillbaka. Sverige har alltför länge stått dåligt rustat inför ett försämrat säkerhetsläge och förhöjt terrorhot. Sverige får aldrig någonsin bli en fristad för människor som begått terrorbrott.

Därför vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:

Vilket arbete pågår för att verkställighetshinder för utvisningar till Uzbekistan ska undanröjas?

Svar av Statsrådet Mikael Damberg (S)

Boriana Åberg har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att trygga medborgarna från potentiella terrordåd mot bakgrund av de hinder som föreligger för att kunna utvisa utländska medborgare som är dömda för terrorfinansiering.

Boriana Åberg har även frågat mig vilket arbete som pågår för att verkställighetshinder för utvisningar till Uzbekistan ska undanröjas.

Säkerhetspolisen arbetar bland annat med att förebygga och avslöja brott mot Sveriges säkerhet samt bekämpa terrorism. I Säkerhetspolisens arbete ingår även att förebygga och avslöja finansiering av terroristverksamhet. Jag har fullt förtroende för Säkerhetspolisens arbete.

(...)

Hela svaret (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191119:

Riksdagen 19-11-06:

Svar på skriftlig fråga: Ökade befogenheter vid inre utlänningskontroller

Fråga 2019/20:293 av Johan Forssell (M)

Lagen om särskild utlänningskontroll är ett värdefullt verktyg för att hantera personer som bedöms utgöra kvalificerade säkerhetshot mot Sverige. Efter terrordådet på Drottninggatan 2017 ingicks en överenskommelse om åtgärder mot terrorism. Bland annat skulle lagen om särskild utläggningskontroll ses över, då den i vissa avseenden uppfattas som svårtillämpad och innehåller luckor.

Den 27 april 2017 beslutade regeringen att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att lämna förslag i syfte att minska antalet personer vars identitet inte kan fastställas under vistelsen i Sverige. Ett halvår senare överlämnade utredningen sitt betänkande Klarlagd identitet - Om utlänningars rätt att vistas i Sverige, inre utlänningskontroller och missbruk av identitetshandlingar (SOU 2017:93).

I utredningen föreslogs bland annat att Polismyndigheten och Migrationsverket ska få möjlighet att fotografera en utlänning och ta hans eller hennes fingeravtryck om det är så att utlänningens identitet och rätt att vistas i landet inte kan klarläggas vid en kontroll. Vidare föreslog utredningen att Polismyndighetens och Kustbevakningens möjlighet att eftersöka och omhänderta pass och andra identitetshandlingar ska stärkas. I den utsträckning som är nödvändig ansåg utredningen att Polismyndigheten och Kustbevakningen i samband med en inre utlänningskontroll bör få kroppsvisitera och undersöka bagage och andra tillhörigheter i syfte att hitta pass eller andra identitetshandlingar. Vid osäkerhet om personens rätt att vistas i landet framförde utredningen även att pass ska kunna omhändertas till dess att det är klarlagt huruvida utlänningen får tillstånd att vistas i Sverige eller lämnar landet.

(...)

Frågan i sin helhet samt svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Riksdagen 19-11-13:

Svar på skriftlig fråga: Avhjälpande av verkställighetshinder

Fråga 2019/20:304 av Ludvig Aspling (SD)

Regeringen har nyligen tagit beslut om utvisning av sex utlänningar enligt lagen 1991:582 om särskild utlänningskontroll (LSU). På grund av läget i respektive persons hemland har det ansetts föreligga verkställighetshinder, och utvisningarna har därmed inte kunnat verkställas. Personerna, som utgör hot mot rikets säkerhet, får därför i princip utan restriktioner gå fria i Sverige. Statsrådet har vid flera tillfällen, bland annat i en interpellation av mig tidigare under hösten, och till Svenska Dagbladet, hävdat att regeringen arbetar aktivt med att avhjälpa verkställighetshinder. Statsrådet har dock inte velat svara på hur regeringen går till väga i detta, eller förbinda sig till att skapa ett regelverk för hur detta ska gå till.

Sverigedemokraterna har lagt fram förslag på hur detta kan genomföras, genom avtal med länder som vi vill utvisa säkerhetsrisker till. Avtalen kan exempelvis följa ett redan beprövat institut, deportation with assurances. Genom diplomatiska medel eller genom att villkora bistånd kan avtal om utvisning av dessa personer bli verklighet. Till vilken grad regeringen är villig att använda dessa medel för att få detta till stånd blir, på grund av statsrådets ovilja att specificera hur arbetet sker, osagt.

Det framstår även oklart hur väl regeringens arbete med att avhjälpa dessa verkställighetshinder faktiskt framskrider. SVT konstaterade i en granskning av tillämpningen av LSU att väldigt få utvisningar på grund av denna lag verkställts; enbart tre av nitton sedan 2004.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:

Vid hur många tillfällen har regeringen avhjälpt verkställighetshinder för utvisningar enligt LSU, och hur många verkställda utvisningar enligt LSU har detta arbete lett till, om det av någon anledning skiljer sig åt?

Dokumentet i sin helhet samt svar av Statsrådet Mikael Damberg (S) (Extern länk)

Skriftlig fråga av Johan Forssell (M): Personer som hotar Sveriges säkerhet (Extern länk)

Skriftlig fråga av Katarina Brännström (M): Utvisning på grund av brott (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190912:

Riksdagen 19-08- 20:

Interpellationsdebatt: Diplomatiska garantier

Interpellation 2018/19:309 av Ludvig Aspling (SD)

Regeringen har som sista instans att avgöra frågan om den grupp imamer som fått utvisningsbeslut enligt lagen om särskild utlänningskontroll: utvisning påkallad av hänsyn till rikets säkerhet.

Migrationsöverdomstolen har i tre av fallen beslutat att utvisningarna inte går att verkställa men att personerna ändå ska hållas i förvar. Imamerna har hamnat i en typ av juridiskt limbo som tyvärr inte är helt ovanlig.

Principen som hindrar verkställighet kallas non-refoulement och är en uttolkning av bland annat Europakonventionen som lite förenklat innebär att Sverige är delansvarigt om den utvisade utsätts för tortyr eller kränkande behandling i hemlandet. Ofta grundas risken på det faktum att personen tillhör en förbjuden organisation eller är misstänkt eller dömd för terrorbrott i sin frånvaro och att själva lagföringen i hemlandet likställs med tortyr.

Enligt Säpo kan situationen lösas genom att imamernas hemländer utfärdar diplomatiska garantier, alltså löften om att inte utdöma dödsstraff eller inhuman behandling. Lösningen skulle bli en vinst för både Sverige och hemlandet. Svensk terrorlagstiftning är kroniskt eftersatt, varför personerna inte kan dömas här, och kan de inte dömas här eller utvisas måste de till slut släppas fria eftersom Europakonventionen också förbjuder att sådana personer förvaras tills vidare. Samtidigt vill hemländerna i många fall ha tillbaka och (av helt legitima skäl) lagföra personerna.

Vi har sedan 2016 motionerat i riksdagen om att regeringen ska inleda det diplomatiska arbetet med att upprätta sådana avtal, men för döva öron.

Jag vill därför fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Håller ministern med om det nu är dags att Sverige startar ovannämnda arbete?

Riksdagsdebatten med svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)

Se även:

Skriftlig fråga 2018/19:900 av Markus Wiechel (SD): Överenskommelser för återsändande av kriminella utlänningar (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190826:

Riksdagen 19-08-15:

Svar på fråga: Verkställighet av utvisningsbeslut efter ansökan från Säkerhetspolisen

Fråga 2018/19:852 av Maria Malmer Stenergard (M)

Säkerhetspolisen konstaterar att tillväxten i Sveriges extremistmiljöer är omfattande. Antalet individer inom de våldsbejakande extremistmiljöerna bedöms ha gått från hundratals till tusentals. Därför har Säkerhetspolisen under våren ansökt till Migrationsverket om att ett antal individer som under längre tid och i stor utsträckning bidragit till radikalisering ska utvisas enligt lagen om särskild utlänningskontroll. Säkerhetspolisen menar att de varit tongivande i verksamheter där radikalisering sker och därmed bidragit till tillväxten i våldsbejakande extremistmiljöer. De bedöms även utgöra ett säkerhetshot mot Sverige.

Enligt uppgifter rör det sig om sex individer som under våren tagits i förvar på Säpos begäran enligt lagen om särskild utlänningskontroll. Flera fall har uppmärksammats i medierna. I Gävle har flera män, varav en imam, tagits i förvar. I Västerås och Umeå har Säkerhetspolisen begärt att två imamer ska tas i förvar. En man som tidigare var Vetenskapsskolans vd har tagits i förvar i Göteborg. Säkerhetspolisen uppger att det totalt rör sig om sex personer som bidragit till extremism och radikalisering. Migrationsverket har fattat beslut att utvisa fem av männen. Tre av männen har överklagat besluten.

Enligt lagen om särskild utlänningskontroll kan Säkerhetspolisen ansöka hos Migrationsverket om utvisning av en person som bedöms utgöra ett säkerhetshot. I samband med ansökan kan Säkerhetspolisen besluta att tillfälligt ta personer i förvar. Migrationsverket prövar Säkerhetspolisens ansökan om utvisning och fattar beslut om personen ska vara kvar i förvar. Beslut om utvisning kan överklagas till regeringen, och innan regeringen fattar beslut ska Migrationsöverdomstolen hålla förhandling och yttra sig i ärendet. Om domstolen bedömer att det finns verkställighetshinder får regeringen inte avvika från den bedömningen.

(...)

Hela frågan med svar till denna och nedanstående fråga av Statsrådet Mikael Damberg (S) (Extern länk)

Skriftlig fråga av Tobias Billström (M): Återtagande av personer som fått utvisningsbeslut efter ansökan från Säkerhetspolisen (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190609:

Riksdagen 19-05-29:

Svar på skriftlig fråga: Lagen om särskild utlänningskontroll

Fråga 2018/19:665 av Adam Marttinen (SD)

Lagen om särskild utlänningskontroll har kommit att användas av Säkerhetspolisen på ett mer offensivt sätt än tidigare.

Flera personer ur den islamistiskt extremistiska miljön har omhändertagits av Säkerhetspolisen för att de antingen själva eller i samverkan med andra har ansetts utgöra ett allvarligt terrorhot.

Lagen är dock begränsad på ett otillfredsställande sätt. Utlänningar som utgör ett terrorhot och som ska utvisas kan både komma att få stanna i Sverige och få uppehållstillstånd under förutsättningar som fortsatt gör det möjligt för dem att planera, förbereda och utföra allvarliga terrorattentat. I dag får dessa utlänningar en anmälningsplikt hos polisen och är i övrigt på fri fot under uppsikt av en alltmer ansträngd polis och Säkerhetspolis.

Regeringen har annonserat en översyn av lagstiftningen för att utöka tiden i verkställighetsförvar samt att i vissa fall kunna använda elektronisk övervakning.

Sverigedemokraterna menar att det finns en påtaglig risk att dessa personer fortsatt utgör ett terrorhot efter tiden i verkställighetsförvar om de inte kan utvisas och anser att en anmälningsplikt hos polis eller elektronisk övervakning inte utgör ett hinder för att utföra allvarliga terrorattentat.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Är regeringen beredd att föreslå förändringar i lagen om särskild utlänningskontroll som innebär en möjlighet att behålla utlänningar som utgör ett terrorhot i förvar till dess att utvisning kan verkställas, eller kommer regeringen fortsatt att göra det möjligt för utlänningar som ska utvisas med stöd av lagen om särskild utlänningskontroll att vistas fritt i Sverige vid verkställighetshinder under fortsatt begränsade kontrollfunktioner?

Frågan med svar - delvis instämmande - av Statsrådet Mikael Damberg (S) (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.