ASYLNYTT
Sponsrad av Fridh Advokatbyrå
ARKIV:
EU:s flykting- och gränspolitik
Allmänt om migration, statistik
Asylnytt - Arkiv
Debatt och partipolitik
Behandling av religionsrelaterade skäl
Information från myndigheter och organisationer
- Arkiveringsdatum 200324:
- Otillfredsställande svar från Migrationsverket på regeringens fråga om konvertiter
- Arkiveringsdatum 200208:
- Svar på skriftlig fråga av Ludvig Aspling (SD): Mottagande av kvotflyktingar
- Arkiveringsdatum 200107:
- Kyrkor presenterade rapport i FN inför granskning av mänskliga rättigheter i Sverige
Arkiveringsdatum 200324:
#vistårinteut 20-03-15:
Otillfredsställande svar från Migrationsverket på regeringens fråga om konvertiter
Från Kabul kommer rapporter om ungdomar som utvisats från Sverige och som fortsätter att leva som kristna, men i smyg av rädsla för att utsättas för fara på grund av sin tro. Förhoppningsvis kan de lämna landet på nytt eller undvika förföljelse och våld genom att inte visa sin tro öppet. Det är i så fall på grund av rädsla för våld och kränkande behandling, en rädsla som Migrationsverket i sina rättsliga ställningstaganden om Afghanistan betraktar som välgrundad. Välgrundad fruktan för förföljelse är själva definitionen enligt svensk lag för att ha rätt till asyl och skydd i Sverige.?
Den 19 februari presenterade Migrationsverket sin årsredovisning för 2019. Den innehåller svar på frågor som regeringen ställt i regleringsbrevet om "hur myndigheten säkerställer rättslig kvalitet och likformig tillämpning i asylärenden där religiös uppfattning åberopas". Frågan ställdes efter att Migrationsverket fått omfattande kritik för brister i bedömningen av asylskäl hos personer som lämnat sin religion och därför riskerar förföljelse i hemlandet. Kritiken har framförts av flera svenska kyrkor och samfund i Konvertitutredningen, som presenterades den 18 mars 2019. Det handlar till stor del om personer från Afghanistan som konverterat till kristen tro, men även andra nationaliteter berörs.
Konvertitutredningen bygger på en genomgång av fler än 600 ärenden och pekar på en rad felaktigheter och brister i Migrationsverkets bedömning av dessa. Bland annat påvisas bristen på transparens och tydliga kriterier vid bedömningen av om en persons omvändelse ska betraktas som "genuin". Utredningen visar också att bedömningen i "konvertitärenden" skiljer sig kraftigt mellan Migrationsverkets olika regioner, vilket indikerar att den är allt annat än enhetlig.
(...)
Läs mer (Extern länk)
innehållArkiveringsdatum 200208:
Riksdagen 20-02-05:
Svar på skriftlig fråga: Mottagande av kvotflyktingar
Fråga 2019/20:827 av Ludvig Aspling (SD)
I Aktuellt den 28 januari 2020 gav justitie- och migrationsminister Morgan Johansson exempel på vilka personer Sverige tar emot som kvotflyktingar. Statsrådet sa då att det exempelvis "kan handla om yazidiska kvinnor".
Konflikterna i de områden från vilka Sverige tar emot kvotflyktingar har ofta etniska förtecken; inte sällan handlar det om en sekt av islam som förtrycker andra muslimer eller icke-muslimer. Det är väldokumenterat att de värst utsatta är kristna och andra minoriteter, som exempelvis yazidier.
Det står med andra ord klart att svenskt mottagande av kvotflyktingar bör fokusera på just dessa grupper. Huruvida så sker är dock oklart. Mig veterligen finns ingen statistik på etnisk eller religiös tillhörighet hos de personer som väljs ut som kvotflyktingar, detta trots att sådan tillhörighet torde vara en viktig del av asylskälen. Med tanke på det stora antalet personer kan det antas att sådan statistik inte skulle avslöja några personliga förhållanden eller stå i strid med svensk registerlagstiftning.
Jag vill därför fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Kommer ministern och regeringen att presentera statistik för religiös och etnisk tillhörighet hos de personer som väljs ut som kvotflyktingar, och varför sker inte detta i dag?
Svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)
Arkiveringsdatum 200107:
Sveriges Kristna Råd 19-12-12:
Kyrkor presenterade rapport i FN inför granskning av mänskliga rättigheter i Sverige
I samband med granskningen av efterlevnaden av mänskliga rättigheter i Sverige presenterade idag Svenska kyrkan, Sveriges kristna råd och Samiska rådet en parallellrapport i FN:s råd för mänskliga rättigheter i Genève. Rapporten lyfte bland annat fram religiös diskriminering, exempelvis utifrån situationen för asylsökande konvertiter, samt samernas rätt till repatriering av sina mänskliga kvarlevor.
Vart fjärde till vart femte år granskar FN:s råd för mänskliga rättigheter (MR-rådet) den allmänna situationen för mänskliga rättigheter i Sverige i den så kallade Universal Periodic Review (UPR). Den 27 januari 2020 sker den officiella granskningen av Sverige för tredje gången. Inför FN:s UPR-granskning publicerade Svenska kyrkan, Sveriges kristna råd och Samiska rådet i somras en parallellrapport till FN:s rapport över Sveriges efterlevnad av sina åtaganden. Idag presenterade kyrkorna sin rapport muntligt inför FN:s MR-råd i Genève, Schweiz. Förhoppningen är att rekommendationerna tas upp av andra medlemsstater under granskningen av Sverige i MR-rådet. Parallellrapporten belyste särskilt fyra frågor: religiösa minoriteters utsatthet, samernas rätt till repatriering av sina mänskliga kvarlevor, asylsökande konvertiter och barns rätt att få vara med sina föräldrar.
Läs mer (Extern länk)
Arkiveringsdatum 190609:
Sveriges Kristna Råd 19-05-22:
Kyrkoledare samtalade om konvertiter med Morgan Johansson
Idag mötte presidiet för Sveriges kristna råd justitie- och migrationsminister Morgan Johansson för ett samtal om konvertiter, migrationslagstiftning och häktningstider. Detta är det första av tre ministermöten som Sveriges kristna råd har inplanerat de närmaste veckorna.
Sveriges kristna råd, SKR, har en regelbunden dialog med riksdags- och regeringsrepresentanter i frågor som är viktiga för kyrkorna. Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) mötte idag kyrkoledarna i regeringskansliet till ett möte som varade i en knapp timma. På plats fanns ärkebiskop Antje Jackelén, Svenska kyrkan, föreståndare Daniel Alm, Pingst - Fria församlingar i samverkan, arkimandrit Jean Mansour, Grekisk-ortodoxa kyrkan av Antiokia, generalsekreterare Karin Wiborn, Sveriges kristna råd. Biskop Anders Arborelius, Stockholms katolska stift, kunde inte närvara på grund av utlandsresa, vilket även gällde ärkebiskop Benjamin Atas, Syrisk-ortodoxa kyrkan. Med på mötet var även press- och kommunikationsansvarig Mikael Stjernberg, Sveriges kristna råd.
På dagordningen fanns tre föranmälda frågor. Antje Jackelén talade om migration och förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd. Ärkebiskopen lyfte de negativa konsekvenser som tidsbegränsade uppehållstillstånd medför för individ och samhälle utifrån SKR:s remissvar från den 18 mars.
- Det var positivt att ministern lovade fortsatt dialog med Migrationsverket i konvertitfrågan, bland annat om behov av utbildning och fortbildning av handläggare, samt krav på återrapportering från myndighetens sida, säger Antje Jackelén.
(...)
Läs mer (Extern länk)
Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.
Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.