ASYLNYTT
Sponsrad av Fridh Advokatbyrå
ARKIV:
EU:s flykting- och gränspolitik
Allmänt om migration, statistik
Asylnytt - Arkiv
Debatt och partipolitik
Flyktingmottagande och attityder
Klipp från media
Länk till information från myndigheter och organisationer
- Arkiveringsdatum 220619:
- Tobias Billström och Morgan Johansson: Därför äger skåningar invandringsfrågan
- Arkiveringsdatum 220607:
- Lena Granath (V), apropå gratis kollektivresor: "Alla asylsökande ska behandlas lika"
- Arkiveringsdatum 220518:
- Generous, but equal treatment? Anti-discrimination duties hosting refugees
- IM, Refugees Welcome, Kvinna till kvinna mfl: Gör inte skillnad på flyktingar
- Rädda Barnen, Stadsmissioner mfl: Vi är skyldiga ukrainska familjer en trygg start
- Arkiveringsdatum 220413:
- Angelica Bergmar: Avgör hårfärgen hur vi välkomnar flyktingar?
- Intervju Alqumit Alhamad: "De har ingen rätt att säga vem som är och inte är flykting"
- Peter Esaiasson: Flyktingpolitikens stora dilemma
- Ian Buruma: "Beröm polackerna och ungrarna som erbjuder hjälp till ukrainare."
- Arkiveringsdatum 220404:
- Babak Rahimi: Skurup har blivit en varmare och vackrare kommun
- "Utomeuropeisk flykting": Ingen ställer frågan: Vad har du varit med om?
- Arkiveringsdatum 220324:
- Elsa Kugelberg: Rysk propaganda kommer försöka splittra flyktingopinionen igen
- Amat Levin: Vårt flyktingmottagande visar hur olika vi värdesätter liv
- Jiang Millington: Ni sa att Sverige var fullt - ni beter er osmakligt
- C Sonesson (M), L Erixon (SD:)Därför har vi större ansvar för Ukraina än för Somalia
- Arkiveringsdatum 220316:
- Særlov for ukrainere er diskriminerende og kortsigtet
- Atefeh Sebdani: "Tydligt att vi särskiljer på vem som får komma in i Sverige"
- Farhad Jahanmahan, Cecilia Persson: Varför ses ukrainare som "riktiga" flyktingar?
- Farhad Jahanmahan, Cecilia Persson: Dras inte med i känslopolitiken
- Hanna Lemoine: Att syna vår egen rasism
- Lisa Pelling: Är bara vissa flyktingar välkomna?
- Zina Al-Dewany i debatt med Adam Cwejman: Skillnad på flyktingar och flyktingar?
- Arif Sulimani: Hyckleri att Sverige som nyss var fullt plötsligt har plats för flyktingar
- Henrik Jalallian: Den "långsiktiga" migrationspolitiken höll i ett halvår
- FN:s flyktingchef: "Andra flyktingar behöver samma gehör"
- Bernd Parusel: Why resettlement quotas cannot replace asylum systems
- Arkiveringsdatum 220304:
- Vi kunde ta emot flyktingarna då - och vi kan det nu
- SD i Småland: "Alltid för att ta emot riktiga flyktingar"
- Vi i civilsamhället är redo för en ny flyktingvåg
- Arkiveringsdatum 211231:
- Sofia Camnerin: Vi döljer människor i termer som "volymer" och "flyktingströmmar"
- Arkiveringsdatum 211006:
- Ovanåker tar ställning för flyktingar i Europas läger - "Behövs en motröst"
- Arkiveringsdatum 210921:
- Jonas Attenius (S): Migrationspolitik får inte fastna i polariserande pajkastning
- Arkiveringsdatum 210603:
- (V) i Västernorrland: Ge amnesti till de unga som omfattas av gymnasielagen
Arkiveringsdatum 220619:
SvT Skåne 22-06-16:
Tobias Billström och Morgan Johansson: Därför äger skåningar invandringsfrågan
Tobias Billström (M) och Morgan Johansson (S) är inte bara skåningar - precis som flera andra skånska politiker har de båda hanterat invandringsfrågan i sina respektive partier. Men varför är det ofta skåningar som får hantera det här området?
Svaret handlar om geografi - det är i alla fall något som de annars så ofta oense migrationsprofilerna eniga om.
Heléne Fritzon (S), Morgan Johansson (S) och Tobias Billström (M). Det är tre ministrar som har hanterat invandringsfrågan. Lägg till Maria Malmer Stenergard, migrationspolitisk talesperson för Moderaterna, Centerpartiets dito Jonny Cato samt Miljöpartiets migrationspolitiska talesperson Maria Ferm - något som talar sitt tydliga språk.
- Migrationspolitiken har nästan helt dominerats av skåningar de senaste åren, säger Maggie Strömberg, politikreporter på SvD, i Politikbyrån.
Integration viktigt för skåningar
Tobias Billström tror att en förklaring är geografin:
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
innehållArkiveringsdatum 220607:
Barometern debatt 22-05-30:
"Alla asylsökande ska behandlas lika"
Lena Granath (V) Region Kalmar län
Många regioner agerade snabbt under våren när det kom flyktingar från Ukraina och det besked att de fick resa fritt i kollektivtrafiken om de uppvisade ett ukrainskt pass eller legitimation.
En bra och viktig signal som visar på solidaritet. Jag blev både stolt och mycket glad över att Region Kalmar län tog samma beslut och vi i Vänsterpartiet stödde det. Men det borde gällt alla flyktingar och asylsökande. De kommer alla från krig, förföljelse och tragedi och därför är det fel att vi i vår region och även i övriga regioner gör skillnad på människor. Är man på flykt och i behov av asyl, då borde vi solidariskt göra det vi kan, och inte göra skilda bedömningar på människor som tvingats lämna sitt land och söka skydd.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Arkiveringsdatum 220518:
EU Migration Law Blog 22-05-04:
Generous, but equal treatment? Anti-discrimination duties hosting refugees
By Janine Prantl and Ian Matthew Kysel
More than 5 million refugees have recently fled Ukraine, the fastest-growing mass displacement in this century. About a quarter of Ukraine's population and half of its children have fled their homes. The European Union (EU) responded with a first-time activation of the Temporary Protection Directive (TPD). Lurking behind tremendous generosity, States have treated arrivals from Ukraine differently than other recent flows of forced migrants and have also treated some fleeing Ukraine differently than others. Although differential treatment is not always discriminatory under human rights law, some State responses to the current crisis arguably have been. Fortunately, the law creates myriad ways to challenge these violations. Using this law in the courts, we argue, could foster better protection of refugees and other migrants in the current crisis and in the future, strengthening non-discrimination's rightful place as a key tool for advancing the rights of people crossing borders.
Hela artikeln (Extern länk)
Smålands-Posten debatt 22-05-05:
Gör inte skillnad på flyktingar och flyktingar
Vi välkomnar det enorma engagemang för flyktingar från Ukraina som politiker, företag och privatpersoner nu uppvisar. Låt det bli en påminnelse om att alla människor på flykt har rätt att söka asyl och få ett värdigt mottagande, skriver representanter för fem organisationer.
En humanitär kris utspelar sig i Ukraina. Miljontals människor befinner sig på flykt. Civila attackeras. Familjer splittras. Vi känner stark medkänsla med de människor som i panik lämnat Ukraina och tagit sig till grannländer, och i vissa fall till Sverige.
Flyktingkrisen i Ukraina är unik i sitt slag sett till antalet flyktingar på kort tid från ett europeiskt land. Men i övrigt finns det likheter med situationen i Europa och längs dess gränser under sommaren och hösten 2015. Även då befann sig hundratusentals människor på flykt undan krig, där civila attackerades och familjer splittrades. Det svenska civilsamhället slöt upp och mobiliserade starka krafter som gav av sin tid och sina resurser för att möta behoven hos de asylsökande.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Dagens Industri debatt 22-05-17:
Vi är skyldiga ukrainska familjer en trygg start i Sverige
Det engagemang svenskarna visat för ukrainska flyktingar är enormt. Nu måste vi som samhälle på rätt sätt förvalta detta breda engagemang. Sverige ska, som i alla tider, erbjuda ett bra och värdigt mottagande, skriver företrädare för flera hjälporganisationer.
Tyvärr är inte allt engagemang positivt. Vi vet att flyktingsituationer där många människor är i rörelse attraherar kriminella. Bland de tusentals svenskar som nu osjälviskt erbjuder hjälp till människor på flykt, finns personer som har andra syften. Trafficking, där framför allt kvinnor utnyttjas för exempelvis prostitution, förekommer, liksom utnyttjande av flyktingar som billig arbetskraft. Stockholmspolisens operation mot prostitution "Operation torsk" genomförde ett tillslag i slutet på mars, där de gripna männen utnyttjat ukrainska kvinnor för prostitution - kvinnor som inte tidigare varit prostituerade. Många uppgav att kriget i Ukraina och den påföljande flyktingsituationen varit det som tvingat in dem i detta (DN 11/4)
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Arkiveringsdatum 220429:
Expressen 22-04-13:
Kritiken: Varför åker bara Ukrainaflyktingar gratis?
Skånetrafiken låter flyktingar från Ukraina åka gratis på bussar och tåg.
Beslutet togs av regionala politiker.
Nu anmäls trafikbolaget.
- Det är fel att bara gynna en grupp, och att göra det med skattemedel, säger anmälaren, en 38-årig skånsk man.
Ukrainska flyktingar får åka tåg och buss i Skåne utan biljett. Det meddelade Skånetrafiken den 28 mars.
"Kriget i Ukraina har medfört att EU för första gången någonsin utlöst sitt massflyktsdirektiv. Skånetrafiken, har som många andra kollektivtrafikbolag, valt att stödja andra svenska myndigheter i den komplexa situation som nu uppstått", skrev trafikbolaget då på sin hemsida.
Nu har en 38-årig man i Skåne anmält Skånetrafiken till Justitieombudsmannen, JO. Han tycker att satsningen är "diskriminering".
"Eftersom Ukrainas befolkning i huvudsak består av etniska ukrainare och ryssar (...) asylsökanden som reser kollektivt på basis av deras etnicitet/ursprung. Andra asylsökanden lever minst sagt i lika svåra situationer och det är därför inte rätt att Skånetrafiken endast vill gynna en viss grupp människor", står det bland annat i anmälan.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Arkiveringsdatum 220413:
Norrköpings Tidningar insändare 22-04-04:
Avgör hårfärgen hur vi välkomnar flyktingar?
Under flyktingkrisen 2015 skrek många att Sverige var fullt och krävde ett flyktingstopp. Det uttrycktes hat, flyktingboenden brändes ner, REVA-projektet i kollektivtrafiken diskriminerade alla oss med svart hår och mängder av ungdomar slets ur skolor, familjehem och vänkretsar för att låsas in i förvar och deporteras till Afghanistan. Skrämmande få svenskar reagerade.
Nu gäller det Ukraina och plötsligt ska alla flyktingar få resa gratis och stanna på obestämd tid. Människor donerar saker och kläder, tar emot flyktingar i sina hem och vill ha öppna gränser. Värderingarna från 2015 har plötsligt omvärderats.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Sveriges Radio Malmöhus 22-04-07:
"De har ingen rätt att säga vem som är och inte är flykting"
Antalet människor på flykt som söker asyl i Sverige, väntas bli det högsta sen 2015.
För konstnären Alqumit Alhamad från Malmö, som flydde från Syrien och IS tortyr 2016, blir omhändertagandet av de Ukrainska flyktingarna en påminnelse om mottagandet han själv saknade när han flydde till Sverige.
Hans sexualitet och politiska konst gjorde honom till en måltavla när IS invaderade hans hemstad Raqqa i Syrien. Därför påbörjade han det han kallar för dödsresan till Europa, som han beskriver som värre än det han upplevt i sin hemstad Raqqa. Han säger att Europa tog det enda han hade haft kvar i Syrien, och det var hans värdighet.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Göteborgs-Posten ledare 22-04-09:
Peter Esaiasson: Flyktingpolitikens stora dilemma
Över en miljon svenskar har erfarenhet av att vara asylsökande eller anhörig till asylsökande. Den erfarenheten måste diskuteras.
Kriget i Ukraina påminner oss: Att söka asyl är en omskakande livshändelse. Omkring en miljon personer i Sverige - var tionde invånare - har erfarenheten eller har kommit hit som anhörig till en asylsökande. En erfarenhet som delas av så många behöver diskuteras, även av oss som inte delar upplevelsen.
Notera att en asylsökande inte finns med i folkbokföringen. Det är först när man fått uppehållstillstånd som man registreras som boende i Sverige. Det är därför Migrationsverkets begrepp "nyanländ" står för en person som beviljats uppehållstillstånd och som kommunplacerats.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Sydsvenskan debatt 22-04-10:
"Beröm polackerna och ungrarna som erbjuder hjälp till ukrainare."
Det vore fantastiskt om européer visade samma medkänsla för syrier, afghaner och andra offer för krig som inte utkämpas i Europa. Men att de flesta inte gör det, ger ingen annan rätt att kalla dem för rasister eller vit makt-anhängare, skriver Ian Buruma.
Sedan Ryssland invaderade Ukraina har nästan 2,5 miljoner flyktingar tagits emot i Polen och över 350?000 i Ungern. Men 2015, när Angela Merkel var tysk kansler och sade ja till 1,1 miljoner asylsökande, cirka 40 procent av dem var syrier, då stängde Polen och Ungern sina gränser för människor på flykt från Mellanöstern.
Omsvängningen har väckt ilska, särskilt hos människor på vänsterkanten. Att möta arabiska asylsökare med tårgas och vattenkanoner, men ta emot ukrainare med öppna armar är inget annat än rasism eller rent av vit-makt-beteende, hävdar de.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Arkiveringsdatum 220404:
Ystads Allehanda debatt 22-03-29:
Babak Rahimi: Skurup har blivit en varmare och vackrare kommun
Förra veckan samlades kommunens samtliga gruppledare för att få information om vad vi kunde göra för att underlätta för de flykting som hade lämnat krig. En rörande samstämmighet bredde sig i rummet när alla partier kunde vara överens om att vi ska hjälpa de som flydde krigets lågor och sökte skydd i Sverige.
Oavsett om de sökte asyl eller tänkte bara stanna tills kriget tog slut, skulle vi ställa upp. Alla visste att vi, som kommun, inte har någon juridisk skyldighet att göra det, men alla var vi överens att vi har en moralisk skyldighet att hjälpa våra medmänniskor.
Jag kunde inte låta bli att uttrycka min tillfredsställelse över den solidaritet och medmänsklighet som Skurups alla gruppledare visade då, och berömde även Åsa Ekblad för att hon lyckades visa en medmänsklig sida för flyktingar som jag inte trodde fanns hos henne.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Östgöta-Correspondenten insändare 22-04-01:
Ingen ställer frågan: Vad har du varit med om?
När kriget i Ukraina startade rörde det upp mycket känslor, minnen och gamla trauman. Impulsen är den samma som alltid när jag ser mänskligt lidande - världen måste göra sitt yttersta för att stoppa våldet! I krig är alla förlorare, menar insändarskribenten som kom till Sverige som 10-åring.
Det händer att jag funderar på hur mitt liv formades, vilka människor eller händelser som satte avtryck och tog mig just hit där jag är i dag. Under mina 30 år i Sverige har jag följt integrationsdebatten och hur denna förändrats med vindarnas riktning. Ofta levereras enkla svar på komplexa frågor. För mig vittnar det bara om otillräcklig kunskap. Jag säger ofta att jag är en produkt av "lyckad integration". Jag var 10 år när hela min värld förändrades och jag behövde fly från mitt älskade hemland. Vid flykt har man inte alltid möjlighet att söka asyl i det land man önskar, men min pappa var beslutsam. Vi skulle till ett solidariskt och tolerant land där det fanns förutsättningar att bli en del av samhället. Vi skulle till Sverige - och för att bli en del av Sverige skulle vi bo där svenskar bor, så Vara blev det.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Arkiveringsdatum 220324:
Dagens Nyheter kultur 22-03-17:
Elsa Kugelberg: Rysk propaganda kommer försöka splittra flyktingopinionen igen
Efter 2015 underblåste ryska kanaler den europeiska islamofobin - nu är risken stor att man försöker mobilisera fördomar mot östeuropéer. Om vi ska stå enade i stödet för de ukrainska flyktingarna måste vi genomskåda propagandans rädsloargument, skriver Elsa Kugelberg.
Många har de senaste veckorna pekat ut hyckleriet i det europeiska flyktingmottagandet. Med rätta: asyl är en mänsklig rättighet oavsett varifrån man flyr. Men hur det kommer att gå för de ukrainska flyktingarna vet vi ännu inte. Till stor del avgörs det av vilka misstag från Putins tidigare krig EU väljer att lära av, och vilka som upprepas.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Dagens Nyheter kultur 22-03-18:
Amat Levin: Vårt flyktingmottagande visar hur olika vi värdesätter liv
Att Sverige tar emot ukrainska flyktingar med öppna armar är fantastiskt. Men det borde inte vara kontroversiellt att peka på hyckleriet när man jämför med hur vi behandlar flyktingar från utomeuropeiska länder, skriver Amat Levin.
Just nu utspelas skräckscenarion i Ukraina och Putins invasion synliggör återigen krigets avgrundsdjupa mörker.
Något som också synliggörs är vår vana att värdera vissas liv högre än andras. Vi ser det i nyhetsrapporteringen: journalister som berörs extra mycket för att "blonda och blåögda" mördas eller säger sig vara chockerade över att förödelse har nått "en relativt civiliserad, relativt europeisk" plats. Vi ser det längs Ukrainas gränser där asiater, afrikaner och romer har avlöst varandra med vittnesmål om gränsvakternas diskriminering. Och vi ser det i hur våra politiker bemöter de som flyr. I stället för Revaprojekt pratas det nu att ukrainska pass ska fungera som färdbevis i kollektivtrafiken, medan man i Danmark gör undantag från den vanvettiga smyckeslagen.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Dagens Samhälle krönika 22-03-22:
Jiang Millington: Ni sa att Sverige var fullt - ni beter er osmakligt
Antalet flyktingar från Ukraina börjar närma sig tre miljoner enligt UNHCR, som räknar med att uppemot fyra miljoner kommer att tvingas fly Rysslands invasion. Till Sverige kan runt 200 000 personer söka sig, vilket är drygt 40 000 fler än rekordåret 2016. Nu, liksom då, reagerar människor med att snabbt organisera sig och dra i gång stödinsatser, erbjuda boenden, skjuts och hjälp med att söka asyl. Fördelen nu är att vi redan gjort detta en gång tidigare. Vissa verksamheter har fortsatt, som Refugees Welcome och natthärbärgen, ofta finansierade och organiserade av kyrkor. De kan snabbt skala upp aktiviteten igen, eftersom de har alla strukturer på plats.
Men många människor som öppnade sina hjärtan och sina hem för sex år sedan tvekar att göra om samma sak. Anledningen är att främlingsfientliga krafter fick övertaget i det offentliga rummet och drog med sig politiker i en tävling mot botten. I stället för erkännande av de stora uppoffringar som många gjorde, började det talas om godhetsknarkare, batikhäxor och barnlajvare. Migrationsverkets handläggningar blev inkonsekventa och oförutsägbara. Flyende människor gick från att vara flyktingar till migranter, till volymer, till bidragsmigranter, till kriminella.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Expressen debatt 22-03-23:
Därför har vi större ansvar för Ukraina än för Somalia och Afghanistan
Att påstå att Sverige skulle ha ett lika stort ansvar och åtagande för flyktingmottagning, oavsett var i världen en flyktingsituation uppstår, är ogenomtänkt, omdömeslöst och rentav smaklöst.
Ukraina är definitivt i vårt närområde medan exempelvis Afghanistan, Somalia och Syrien inte är det, skriver Christian Sonesson (M) och Louise Erixon (SD).
Samtidigt som de ryska bomberna faller över Ukrainas befolkning så ser vi den största flyktingsituationen i Europa sedan andra världskriget. De allra flesta som flyr tillhör särskilt utsatta grupper bestående av barn, kvinnor och äldre, medan de flesta män och även många kvinnor stannar kvar och strider för sitt lands frihet.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Haris Agic, replik i Expressen 22-03-26: Louise Erixon, din text är en samvetslös skymf (Extern länk)
Arkiveringsdatum 220316:
Refugees.dk 22-03-04:
Særlov for ukrainere er diskriminerende og kortsigtet
Ukrainere skal naturligvis hjælpes akut, men forbedringer i modtagelsen og beskyttelsen skal gælde for alle flygtninge
Michala Clante Bendixen
Refugees Welcome glæder sig over den helt nye og overraskende iver, som vi ser fra danske politikere til at hjælpe flygtninge fra Ukraine, selvom en del udmeldinger har været utilsløret racistiske. Befolkningens og civilsamfundet velvilje er vi dog ikke overraskede over, for den så vi også i 2015, og den møder vi hver dag i det danske samfund.
Men vi advarer på det skarpeste imod at forskelsbehandle flygtninge efter oprindelsesland og dets afstand fra Danmark, og vi er generelt imod særlove, som tager sigte på en særlig gruppe, uanset om de har et positivt eller negativt formål. Den nuværende krisesituation viser med al tydelighed, at der er brug for mere ensartede regler i EU, og en effektiv og fair fordelingsnøgle. Det vil ruste os til fremtidige flygtningestrømme.
Vi gennemgår her, hvorfor vi ikke er begejstrede for EUs direktiv og den danske særlov, men hellere havde set nogle relativt enkle ændringer i reglerne for alle asylansøgere.
Ukrainere set i asylperspektiv
Ukrainernes status ved ankomst til Danmark er allerede langt bedre end andre flygtninge, da de fleste ankommer lovligt med et gyldigt pas og er fritaget for visum. De ankommer juridisk set som "turister" og ikke som asylansøgere, og kan opholde sig lovligt i op til 6 mdr., dog uden ret til arbejde og ydelser.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
SvT Nyheter 22-03-05:
Atefeh: "Tydligt att vi särskiljer på vem som får komma in i Sverige"
Viljan att hjälpa flyktingar från Ukraina är stor i EU, och flera svenska kommuner som tidigare inte velat ta emot flyktingar har i samband med kriget i Ukraina ändrat inställning. Det väcker känslor hos en del svenskar som flytt från andra länder.
- Jag blir väldigt ledsen, säger Atefeh Sebdani, som kom till Sverige från Iran när hon var fem år.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Expressen debatt 22-03-06:
Varför ses ukrainare som mer "riktiga" flyktingar?
När man börjar definiera ukrainska flyktingar som "riktiga flyktingar", men flyktingar från utomeuropeiska länder som "oriktiga" - och även hänvisar till kulturella skillnader och likheter - kan vi vara på väg in i en ytterst farlig rasistisk retorik och praktik, skriver Farhad Jahanmahan och Cecilia Persson.
Det är helt nödvändigt att EU den 3 mars enades om att aktivera massflyktsdirektivet för flyktingar från Ukraina. UNHCR och EU:s prognos är att fyra miljoner kommer att behöva EU:s skydd men mycket pekar på att siffran kan bli högre. Masskyddsdirektivet innebär att ukrainska flyktingar kommer ges uppehållstillstånd ett år som kan förlängas med två år med rätt till arbete, vård och skola.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Dagens Arena debatt 22-03-09:
Dras inte med i känslopolitiken
När vi får tydliga besked om hur de ukrainska flyktingarna ska fördelas i EU, så kommer vi se den krassa verkligheten. Det är först då vi kommer veta om solidaritet och generositet är mer än tomma ord, skriver Farhad Jahanmahan och Cecilia Persson.
Alla som har varit engagerade länge för mänskliga rättigheter och en human flyktingpolitik bör inte ha några större illusioner om "godheten" och "solidariteten", när alla från påve Franciskus till Jimmie Åkesson är helt överens om vårt gemensamma ansvar för de ukrainska flyktingarna.
Vänsterdebattörer och kritiskt granskande journalister kommer under oöverskådlig tid få börja varje problematisering kring de miljontals ukrainska flyktingarna och EU:s massflyktsdirektiv med att vi är totalt emot kriget och hundra procent för de ukrainska flyktingarna.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Tidningen Global ledare 22-03-07:
Att syna vår egen rasism
Av Hanna Lemoine
Närheten till kriget i Ukraina har skakat om de nordiska länderna rejält. Det känns nära, det känns fruktansvärt. Alla förstår de ukrainska flyktingarna, för alla kan sätta sig in i att "ryssen kommer" (obs, inte alla ryssar, givetvis, man kan ju hålla två tankar i huvudet samtidigt). Klart vi ska hjälpa. Men rent lagmässigt finns det faktiskt väldigt få möjligheter för de ukrainska flyktingarna att söka asyl här.
Asyllagarna tar nämligen inte hänsyn till om den sökande kommer från ett land i "närområdet", vad nu den luddiga definitionen egentligen innebär. Lagar är ju, och ska vara, fria från sådana subjektiva invändningar. Alla ska vara lika. Och enligt nuvarande asyllagstiftning i Sverige är det, hittills i alla fall, faktiskt inte så farligt i Ukraina att det finns anledning att ge människor som flyr kriget där asyl. Detta eftersom det bara är delar av landet som är under attack, och då anger lagen att flyktingarna helt enkelt kan flytta till en annan del av landet, och så är den saken fixad.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Dagens Arena 22-03-07:
Lisa Pelling: Är bara vissa flyktingar välkomna?
Det var bra och nödvändigt att aktivera massflyktsdirektivet, men det ger bara rätt till skydd utan att pröva asylskälen till en viss förutbestämd grupp. Kampen om människors lika värde är inte vunnen.
På stationen i den polska gränsstaden Przemy?l, tio mil från den ukrainska storstaden Lviv, möts trötta och frusna flyktingar av varmt te, nybakta äppelmunkar och filtar. Gula mönstrade solstolar står uppställda, de ser ut att komma direkt från en strand, nu är de fulla av människor som är påbyltade mot kylan. Här är nu så många frivilliga hjälparbetare att det har blivit ett logistiskt problem att koordinera dom.
Det är värmande för själen att se den solidaritet som möter flyktingarna från Ukraina.
Och EU tar inte bara emot med te och filtar. Äntligen har massflyktsdirektivet aktiverats.
Direktivet förhandlades fram under det svenska EU-ordförandeskapet första halvåret 2001, det var svenska UD som tog de avgörande striderna med Tysklands legendariskt repressive inrikesminister Otto Schily.
Genom direktivet får alla som flyr från Ukraina automatiskt ett temporärt uppehållstillstånd i EU, och rätt att bosätta sig och arbeta i EU under ett år. Uppehållstillståndet är alltså inte permanent, men det kan förlängas.
Aktiveringen av massflyktsdirektivet innebär att de som flyr får ett andrum, de riskerar inte att skickas tillbaka över gränsen, och de som har nära och kära i andra delar av EU kan åka direkt till tryggheten där.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Sveriges Radio Studio Ett 22-03-08:
Skillnad på flyktingar och flyktingar?
Kriget i Ukraina har lett till att över två miljoner människor, hittills, är på flykt enligt FN.
Samtidigt pågår flera andra humanitära katastrofer runt om i världen och en debatt kring så kallade "riktiga flyktingar" har blossat upp.
Hör en diskussion mellan Zina Al-Dewany, ledarskribent på Aftonbladet och Adam Cwejman, politisk redaktör på Göteborgs-Posten.
Hela inslaget (Extern länk)
Israa Abdali och Alice Teodorescu Måwe i P1 morgon 22-03-22: Skillnad på flyktingar och flyktingar (Extern länk)
Sveriges Radio Studio Ett 22-03-23: Richard Jomshof (SD) och Märta Stenevi (MP) i debatt. (Extern länk)
Göteborgs-Posten debatt 22-03-09:
Hyckleri att Sverige som nyss var fullt plötsligt har plats för ukrainska flyktingar
I mars 2020 gick Ulf Kristersson ut med en bild på sig själv med budskapet "Stärk gränsen! Flyktingkrisen 2015 får aldrig upprepas". Nu gäller inte detta längre. Kan det möjligtvis bero på att ögon- hår- och hudfärg avgör hur Ulf Kristersson ser på flyktingar. När tusentals andra från Afghanistan, Irak, Syrien flydde till Sverige var det inga som öppnade sina sommarstugor som de gör nu. Det är ett hyckleri och en dubbelmoral, skriver Arif Sulimani Ordförande, Ensamkommandes förbund Stockholm.
År 2015 och 2016 flydde tusentals människor från Irak, Syrien, Afghanistan och andra länder och sökte asyl i Europa och Sverige. Jag var själv en av dem. I mars 2020 tyckte Ulf Kristersson att Sverige var fullt och poserade på bilden där budskapet var "Stärk gränsen! Flyktingkrisen 2015 får aldrig upprepas". Men nu gäller inte detta längre. Plötsligt är Sverige inte längre fullt och vi hör från alla håll politiker och även folk som säger "vi har plats". Ulf Kristerssons försvar: "Vi har krig, krigsflyktingar i vår omedelbara närhet... Vi har krig i Europa då är det väldigt många saker som inte längre gäller." avslöjar västvärldens och svenska politikers hyckleri och deras dubbelmoral gentemot flyktingar från Öst, Mellanöstern och Afrika.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Syre ledare 22-03-10:
Den "långsiktiga" migrationspolitiken höll i ett halvår
Henrik Jalallian
Sedan lite drygt ett halvår tillbaka har Sverige en ny migrationslag. En särskild parlamentarisk kommitté arbetade under mycken möda och stort besvär fram ett lagförslag med namnet en "långsiktigt hållbar migrationspolitik".
Uttrycket "långsiktigt hållbar" är centralt för lagstiftningen. Det ska signalera rationalitet och förnuft. I själva verket är det en omskrivning för att det ska vara väldigt svårt att vara flykting i Sverige.
Denna "långsiktigt hållbara" migrationspolitik höll ungefär ett halvår. För det är inte denna lag som kommer användas när människor flyr från Ukraina. Vad som var långsiktigt hållbart när det gäller människor från Syrien och Afghanistan är tydligen inte alls hållbart när det gäller vita människor från Ukraina.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
SvT Utrikes 22-03-13:
FN:s flyktingchef: "Andra flyktingar behöver samma gehör"
Filippo Grandi, som är chef för FN:s flyktingorgan UNHCR, hyllar Ukrainas grannländer för sättet de mött hundratusentals flyende människor på under de senaste dagarna - och hoppas att den rådande krisen blir en ögonöppnare för alla länder i Europa.
- Andra människor går igenom precis samma sak. De flyr också från stora faror och risker, så de behöver samma gehör, säger han.
Nästan 2,7 miljoner människor har flytt kriget i Ukraina under de senaste 17 dagarna. Filippo Grandi har nyligen besökt Polen, som tagit emot närmare 1,66 miljoner människor från grannlandet, och Moldavien samt Rumänien som tagit emot omkring hundra tusen flyktingar vardera under de senaste dagarna, enligt UNHCR:s beräkningar.
- Jag vill hylla sättet det görs på. Det görs inte bara på ett organiserat sätt, utan även ett humant sätt, säger UNHCR-chefen i SVT:s Agenda.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Forced Migration review March 2022:
Why resettlement quotas cannot replace asylum systems
Bernd Parusel
Resettlement is an important element of refugee protection worldwide. However, it is fundamentally different from territorial asylum systems. Resettlement should complement the reception of asylum seekers but should never replace it.
Time and again, ideas to phase out the right to asylum in its current form circulate among politicians, experts and even academics in a number of European countries. Some believe that the 1951 Refugee Convention is outdated and that the right of individuals to seek asylum within the territory of a receiving ('destination') country (or at the border) should be abandoned. Instead, they propose new systems of resettlement-like admissions of refugees directly from third countries. This would mean that European countries themselves would choose which and how many refugees they receive, and from where, rather than having to receive those who make their way to Europe on their own. This in essence would be a form of 'externalisation', whereby people are deterred from seeking asylum within a destination State's borders.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Arkiveringsdatum 220304:
Göteborgs-Posten 22-03-01:
Vi kunde ta emot flyktingarna då - och vi kan det nu
Debatten går het om huruvida Sverige ska ta sitt ansvar och ta emot de flyktingar som kommer att komma från krigets Ukraina. Magdalena Andersson har understrukit att först och främst måste andra länder ta emot en större andel. Hon anser att Sverige har gjort sitt. Varför man inte i stället hämtar in kunskap från oss som på ett framgångsrikt sätt tog emot de stora flyktingströmmarna år 2015 för att kunna erbjuda de som nu drabbats av kriget en trygg tillvaro, är för oss obegripligt, skriver Matilda Brinck-Larsen och David Nilsson, Frivilligorganisationen Agape.
Om man vill vara ett föredöme och utgöra en modell för andra att ta efter är det en bra början att vara stolt över det man gjort. Vill man år 2022 att flera europeiska stater ska ta ett ansvar likt vad Sverige gjorde 2015 bör man tydligt stå för att man då gjorde en bra insats.
Vi är två som befann oss i första linjen av det operativa mottagandet under flyktingvågen 2015. Stolta stod vi som kommunaltjänstemän mitt i en mobilisering av handlingskraft och pragmatism. Myndigheter och förvaltningar organiserade sig, samverkade, byggde förtroende sinsemellan, civilsamhällets frivilliga stöttade upp och Sverige stod för ett mottagande som stack ut. På ett positivt sätt.
Parallella strukturer
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Dagens Vimmerby 22-03-02:
SD i regionen: "Alltid för att ta emot riktiga flyktingar"
Sverigedemokraterna i regionen vill att man tillsammans med länets kommuner förbereder boendeplatser för kommande krigsflyktingar från Ukraina.
- Vi är alltid för att ta emot riktiga flyktingar, säger Martin Kirchberg (SD).
Partiet vädjar till regionfullmäktige att omedelbart inleda humanitära insatser till stöd för Ukrainas befolkning.
"Vårt förslag är att Region Kalmar län ska skicka sjukvårdsmateriel och läkemedel till Ukraina", skriver partiet i ett pressmeddelande.
SD vill även att regionen, tillsammans med länets kommuner, förbereder boendeplatser för kommande krigsflyktingar från Ukraina.
"I Västra Götaland och Dalarna har man inlett hjälpinsatser och vi vädjar till regionfullmäktige att Region Kalmar län ska göra samma sak. Vi inser att detta beslut behöver fattas skyndsamt och därför väcker vi förslaget som ett extra ärende direkt på regionfullmäktige", skriver partiet.
Att partiets åsikt länge har varit att "Sverige är fullt" och att Sverige inte kan ta emot fler människor på flykt kommenterar Martin Kirchberg så här:
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Sveriges Radio Dalarna 22-03-04: Nordberg (SD) överens med S om att ta emot flyktingar från Ukraina (Extern länk)
Nya Wermlands-Tidningen debatt 22-03-03:
Vi i civilsamhället är redo för en ny flyktingvåg
Om Migrationsverket skall vara redo för en ny flyktingström så måste de afghanska ärendena skyndsamt och effektivt avgöras, skriver Klara Patzauer med flera.
Enligt statsminister Magdalena Andersson (S) kommer Sverige inte vara ett stort mottagarland för de ukrainare som nu flyr från kriget. Hon förväntar sig att andra länder ska ta större ansvar än vid tidigare flyktingkriser. Polen har sträckt ut sin hand, och säger sig vara redo att ta emot en miljon flyktingar. När vi hör det skäms vi återigen för våra politiker, som fortfarande pratar om 2015.
2015 kom 162 877 asylsökande till Sverige. Sedan tyckte Sveriges regering att vi - inte flyktingarna - behövde ett andrum. 2021 var antalet asylsökande det lägsta under hela 2000-talet, drygt 11000 personer. Ändå verkar det offentliga Sverige inte riktigt ha hämtat sig, trots att det snart har gått sju år sedan en stor flyktingström kom till Sverige.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Arkiveringsdatum 220215:
Dagens Arens 22-02-12:
En rättssäkerhet som inte ens en generaldirektör kan lita på
I tjänsten måste Elisabet Rundqvist och Mia Ohlsson hantera landets lagar på ett rättssäkert sätt. Privat har de som stödpersoner till ensamkommande ungdomar sett Migrationsverket slarva och hitta på. Det har gett dem och många andra en desillusionerad, bitter syn på vårt land, skriver Börge Nilsson i en personlig essä.
Det var vi som hade tillit. Vi som öppnade våra hjärtan och våra dörrar för att stödja unga ensamkommande i det som kallades flyktingkrisen. Vi trodde att vi hade ett kontrakt med staten. Det hade vi nog också, men kontraktet gällde bara oss, inte dem vi försökte hjälpa. De skulle bara kastas ut.
Mötet med denna stat som använde sig av verktyg som slarv, okunskap, illvilja och elaka knep, har skadat vår tilltro till samhället i grunden.
Kanske för evigt.
Internationellt sett betraktas vi tillitsfulla nordbor som ett rätt märkligt fenomen, vi som kunnat unna oss att vara fria individer eftersom vi vetat att det starka samhället har funnits där för att ta hand om oss om det går snett, och att detta samhälle velat oss gott.
Historikerna Lars Trägårdh och Henrik Berggren har beskrivit oss i boken Är svensken människa? Gemenskap och oberoende i det moderna Sverige (Norstedts, 2006).
Lars Trägårdh leder också arbetet med Tillitsbarometern, ett forskningsprojekt som drivs av Marie Cederschiöld högskola, där han har en professur i modern historia.
Den senaste presenterades i somras. Den visar att 56 procent av de tillfrågade 2020 ansåg att man kan lita på de flesta andra människor, samma andel som 2009, men att skillnaderna är stora i olika delar av landet. I Sorsele och Hammarö litade nästan åtta av tio på andra. I Katrineholm, Norrköping och Olofström var det inte ens varannan. I storstädernas olika stadsdelar var skillnaderna ännu större. På Södermalm i Stockholm litade 75 procent på de flesta andra, i Rosengård i Malmö bara 24 procent.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Arkiveringsdatum 211231:
Dagen debatt 21-12-26:
Vi döljer människor i termer som "volymer" och "flyktingströmmar"
Av Sofia Camnerin , generalsekreterare Sveriges kristna råd
Vi behöver känna igen varandra som människor om världen ska bli hel. Det kristna budskapet handlar om en Gud som blir människa för att vi fullt ut ska bli människor, också för varandra, skriver Sofia Camnerin.
Julbudskapet handlar om att Gud blir människa. Den Högste, all äras konung, föds som ett spädbarn, akut på ett jordgolv, som en utestängd, i ett land under ockupation, av fattiga föräldrar som är tvingade iväg på skattskrivning.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Arkiveringsdatum 211210:
Sveriges Radio Vetenskapsradion 21-11-24:
Höger- och vänstermedia påverkar våra åsikter om invandring
De som tar del av traditionella nyhetsmedier tycks inte bli påverkade i sina uppfattningar om invandring. Det blir däremot de som läser höger- eller vänsterinriktade medier.
Detta enligt en enkätundersökning vid Göteborgs universitet, där över 2000 svenskar tillfrågades om deras medievanor och deras uppfattning om migration.
Frågorna ställdes vid tre tillfällen, 2014, 2015 och 2016, de åren när ett mycket stort antal flyktingar kom till landet. Studien är publicerad i International Migration Review.
Hela inslaget (Extern länk)
Arkiveringsdatum 211018:
Dagens Nyheter krönika 21-10-12:
Nadia Jebril: 2015 visade sig Malmö från sin allra starkaste sida
Världen brakade in över våra gränser, upp genom rulltrapporna och ut i Malmö city. DN:s Nadia Jebril glömmer aldrig hoppets och förtvivlans 2015.
Jag har inte slutat tänka på hösten 2015 sen jag för några veckor sen hörde Stefan Löfven säga att vi aldrig ska tillbaka till 2015.
Skulle situationen i Afghanistan kunna leda till en ökad ström av flyktingar till Europa? Kanske. Men Sverige ska aldrig igen ta emot lika många flyktingar som vi gjorde under krisen i samband med Syrienkriget.
Jag bor 700 meter från centralstationen och det som hände där den hösten. Det var inte längesen ändå känns det gammalt, journalfilmsaktigt. Jag letade fram anteckningar från då och tog en promenad i höstsolen, det blev som en stadsvandring i hoppets tecken.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Arkiveringsdatum 211006:
Dagens Samhälle 21-10-03:
Ovanåker tar ställning för flyktingar i Europas läger - "Behövs en motröst"
Ovanåker har förklarat sig som säker hamn för flyktingar. "I dagens politiska invandringsdebatt behövs en motröst" säger fullmäktiges ordförande Yoomi Renström.
Som första kommun i Sverige ställer sig Ovanåker bakom ett initiativ från en rad tyska städer som deklarerat att de ska vara "säkra hamnar" för flyktingar. De har förklarat sig villiga att ta emot främst minderåriga asylsökande som befinner sig i överfulla flyktingläger i Grekland.
För Ovanåkers del handlar deklarationen dock inte om att i praktisk handling ta emot personer som fått asyl i ett EU-land och ska vidarebosättas i ett annat land inom EU. Kommunfullmäktiges ställningstagande ska snarare ses som ett inlägg i debatten om nivån på invandringen till Sverige.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Arkiveringsdatum 210921:
Göteborgs-Posten debatt 21-09-12:
Migrationspolitik får inte fastna i polariserande pajkastning
För att bryta segregationen behöver migrationen fortsatt ligga på låga nivåer under lång tid framöver. Regeringens skärpningar är bra, men kontrollen behöver stärkas ytterligare på flera områden, skriver bland andra Jonas Attenius (S).
Göteborg är segregerat. I vissa delar av vår stad är nästan alla utrikesfödda, och i andra delar är nästan ingen utrikesfödd. Barn, födda i Sverige, växer upp i Göteborg utan att lära sig flytande svenska. Människor som har flytt krig och diktatur fastnar i förnedrande utsatthet. På byggarbetsplatser och längs cykelbudsrutter utnyttjas fattiga invandrare som billig och okontrollerad arbetskraft. Tonåriga EU-medborgare utsätts för trafficking och sexhandel. Det är inte värdigt ett välfärdsland som Sverige.
Viktig tillgång
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Arkiveringsdatum 210603:
Örnsköldsviks Allehanda insändare 21-05-21:
(V): Ge amnesti till de unga som omfattas av gymnasielagen
Hur behandlar regeringen de asylsökande och hur står det till med decentraliseringsviljan egentligen? Asylmottagandet har minskat och därför anser migrationsverket att verksamheten i landet ska koncentreras. Människor flyttas runt som schackpjäser. Enskilda och familjer har redan flyttat flera gånger mellan Migrationsverkets olika boenden. Barnen har ryckts upp från förskolor och skolor.
På många ställen har de asylsökande tagits emot av samhällsgemenskapen, barnen har fått lekkamrater och skolkamrater och lärt sig svenska. I dagsläget gäller det Örnsköldsviks och Kramfors kommuner där drygt 400 personer tvingas flytta. I Örnsköldsvik berörs 30 barn och i Kramfors drygt 90. Detta skapar stor otrygghet, frustration och känslor av hopplöshet. Hur rimmar denna utveckling med politikens vilja att decentralisera statlig verksamhet? Regeringen och Migrationsverket behöver tänka om och se till att det välfungerande service- och utredningskontoret med 24 tjänster som finns i Kramfors ska vara kvar.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.
Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.