ASYLNYTT
Sponsrad av Fridh Advokatbyrå
ARKIV:
EU:s flykting- och gränspolitik
Allmänt om migration, statistik
Asylnytt - Arkiv
Debatt och partipolitik
Kostnader, finansiering och "systemkollaps"
Klipp från media
Länk till information från myndigheter och organisationer
- Arkiveringsdatum 220413:
- K-kuriren: Än en gång talar Ygeman osanning om flyktingar - nu om dagersättningen
- Missioner: Flyktingmottagandet kan inte stå och falla med ideella krafters välvilja
- David Samuelsson, studieförbunden: "Permanenta Svenska-från-dag-ett för flyktingar."
- Lennart Karlsson, narkotikapolis: "Upprepa inte misstagen med de ensamkommande"
- Arkiveringsdatum 220404:
- Lärarfacken: Skolan behöver upp mot 11 miljarder extra för barnen från Ukraina
- Göte Lundqvist: Flyktingar bidrar till vår välfärd
- Arkiveringsdatum 220324:
- Vi har mycket att lära av det polska samhället
- Migrationsforskaren: Hur kunde Magdalena Andersson vara så naiv?
- Arkiveringsdatum 211104:
- S-krav: Mer pengar för flyktingmottagandet
- Lars-Arne Sjöberg: Vad kostar egentligen invandringen?
- Arkiveringsdatum 210720:
- Tedin: Är de som överlevde Srebrenica också en belastning?
- Marielle Peterson: Tänk vilken belastning jag har varit för samhället
Arkiveringsdatum 220413:
Katrineholms-Kuriren ledare 22-04-06:
Än en gång talar Ygeman osanning om flyktingar
Den mycket låga ersättningen till asylsökande har varit ett problem länge. Vuxna ensamstående får i dag 71 kronor per dag att leva på, om de inte bor på anläggning där måltider ingår. Om man delar hushåll med någon annan vuxen är det 61 kronor som gäller. För barn betalas mellan 37 och 50 kronor per dag, beroende på ålder.
En person som bor på anläggning där måltider ingår ska klara sig på en dagersättning på som mest 24 kronor (ensamstående).
Det är samma belopp i kronor som gällde när ersättningen infördes 1994, trots att priserna sedan dess har stigit med över 40 procent i genomsnitt och för hyreslägenheter med 100 procent.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
innehållGöteborgs-Posten 22-04-07:
Flyktingmottagandet kan inte stå och falla med ideella krafters välvilja
Den fasansfulla invasionen i Ukraina lämnar ingen oberörd. När behoven finns så frigörs engagemang. Inte för att staten eller kommunerna har gett civilsamhället något uppdrag, utan för att det mänskliga fungerar. Men nu måste ett system komma på plats som gör engagemanget uthålligt. Det behövs en tydlig ersättningsmodell så att fler vill upplåta plats för de ukrainska flyktingarna, skriver bland andra Emil Mattsson, Räddningsmissionen i Göteborg.
Alla delar vi det ukrainska folkets smärta, och många gör allt de kan för att ge stöd och hjälp. Mobilisering av hjälp och stöd sker överallt. Men hur gör man så att engagemanget ge resultat och bli uthålligt, och hur skaffar man fram tillräckligt med bostäder på så kort tid?
Fortfarande förhandlar regeringen, Migrationsverket och Sveriges kommuner och regioner (SKR) om ansvarsfördelningen för mottagandet och hur resurserna ska fördelas. Alla verkar överens om att vi den här gången ska försöka undvika misstagen från förra flyktingkrisen. Den här gången vill man undvika stora, ofta dyra, anläggningsboenden på landsbygden och i stället upplåta mer småskaliga boenden som är integrerade i landets städer och samhällen. Migrationsverket som statlig myndighet ska inte bära hela mottagandet, i stället bör kommunerna ha ansvaret. Och den här gången ska inte vissa kommuner mot sin vilja tvingas ta ett orimligt stort ansvar.
Obesvarade frågor
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Sydsvenskan debatt 22-04-08:
"Permanenta Svenska-från-dag-ett för flyktingar."
Där det finns ett behov skapar vi verksamhet, snabbt och effektivt, skriver David Samuelsson, generalsekreterare för bransch- och intresseorganisationen Studieförbunden.
Kriget i Ukraina kan bli långvarigt. Många ukrainska flyktingar kan komma att stanna kvar i Sverige, av egen fri vilja eller för att de tvingas till det.
Dagens situation påminner om den stora flyktingströmmen 2015-2016. Då kunde studieförbunden snabbt göra en stor insats. Det är vi redo att göra igen.
Asylsökande får inte delta i SFI. Därför startade studieförbunden 2015-2016 cirklar i Svenska-från-dag-ett och Vardagssvenska och fick statligt stöd till det.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Dagens Nyheter 22-04-10:
"Upprepa inte misstagen med de ensamkommande"
Narkotikapolisen Lennart Karlsson: Det gick bra för de allra flesta jag mötte under tidigare stora flyktingströmmar. Men alltför många hamnade också i utanförskap. Delar av samhället stängde dörrar, medan de kriminella höll dem öppna. Den här gången måste resurser tillföras skolorna, vården och socialtjänsten. Alternativet kostar ännu mer.
I samband med den senaste flykting?krisen, 2015, kom ett stort antal ensamkommande barn och unga män till Sverige. Vårt samhälle var inte berett på de utmaningar som följde. Under efterföljande års politiska lamslagenhet och villrådighet tvingades poliser, socialarbetare och fritidsfältare bära unga traumatiserade människors växande frustration och hopplöshet på sina axlar.
Jag har arbetat som polis på Stockholms gator i över 30 år, främst mot narkotika. Den största delen av min tid har jag arbetat på samhällets skuggsida i de miljöer som ofta kallas öppna drogscener. Jag har tillbringat tusentals timmar i möten med de mest utsatta människorna, främst i området kring Sergels torg i Stockholm.
Citykvarteren har en naturlig dragningskraft och är en mötesplats för människor från hela staden, regionen och landet. Förklaringen är enkel. Platsen är central, många kommunikationer leder hit och det finns många spännande platser att uppehålla sig på. Men baksidan är att platsen i många avseenden också är en riskmiljö. Här samlas många människor med missbruk, psykisk ohälsa, hemlöshet och annan social utsatthet. Här frodas kriminalitet i form av narkotikahandel, sexhandel, rån, stölder och våldsbrott.
Kombinationen av människor i utsatthet och individer som vill utnyttja denna utsatthet utgör också en grundförutsättning för att vilsna och sökande unga riskerar att glida in i riskbeteenden, missbruk och kriminalitet. En särskilt utsatt grupp har alltid varit unga ensamkommande flyktingar och barn.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Arkiveringsdatum 220404:
Aftonbladet debatt 22-04-02:
Lärarfacken: Skolan behöver upp mot 11 miljarder extra för barnen från Ukraina
Vi lärare och skolledare står redo för att välkomna ukrainska elever till svenska skolor. Men för att kunna ge de barn som flytt från krig ett tryggt omhändertagande måste lärare ges rimliga förutsättningar.
Regeringen måste därför ge betydande tillskott till skolan i vårbudgeten.
Just nu pågår den snabbast växande flyktingkrisen i Europa sedan andra världskriget. Vi lärare och skolledare vill göra allt vi kan för att underlätta för de barn och unga som flytt för sina liv.
Stora resurser måste nu till så att skolan klarar sitt uppdrag för både nuvarande och nya elever. Det måste säkerhetsställas att lärare och skolledare ges rimliga förutsättningar att göra sitt jobb.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Ystads Allehanda debatt 22-04-02:
Göte Lundqvist: Flyktingar bidrar till vår välfärd
Enligt Sverigedemokraterna och andra högerpopulister kommer det i dag riktiga flyktingar från Ukraina till skillnad från de som flydde kriget i Syrien 2015 som i huvudsak bestod av migranter.
Nu är inte Sverige fullt som Jimmy Åkesson hävdade på sin resa till Turkiet med avsikten att få flyktingar att ta sig till andra länder än Sverige.
De som hävdar att flyktingströmmen 2015 innebär katastrof för vårt land bör ta del av professor Peo Hansens bok "Migrationsmyten - Sanningen om flyktinginvandringen och välfärden".
I vår familj har vi varit mentorer för tre flyktingar från Syrien som nu har fått permanent uppehållstillstånd. Utöver året i flyktingförläggning har de inte kostat staten de miljoner som annars går åt innan en ungdom kan försörja sig själv.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Ystads Allehanda 22-04-07: Per Gustafsson: Migranterna är en belastning för samhället (Extern länk)
Ystads Allehanda 22-04-09: Leili Åhman: En flykting är en flykting oavsett geografiskt avstånd (Extern länk)
Arkiveringsdatum 220324:
Expressen 22-03-19:
Vi har mycket att lära av det polska samhället
Vi kan lära oss mycket av det polska samhället. Vi som byggt ett fantastiskt välfärdssamhälle kring att myndigheterna ska klara allt. Samhället kollapsar inte bara för att frivilliga måste rycka in en tid, skriver MP:s Annika Hirvonen efter resan hem från polsk-ukrainska gränsen.
Jag kom till Sverige med 600 flyktingar. Efter två dagar vid den polsk-ukrainska gränsen visade det sig att vi skulle åt samma håll. Först till Kraków. Sedan vidare norrut. Biljetterna till Berlin var slut. Kön till biljettkassorna tog minst en timme. Vid luckorna stod frivilliga tolkar. Blåa pass och födelsebevis räckte som betalning och jag har sällan känt mig så rik som när jag blippade mitt bankkort.
På stationsbyggnadens golv lekte en flicka med två små mjukishundar. I hörnen hade människor förberett med liggunderlag för natten. En man hade tagit ledigt från jobbet för att dela ut hemgjorda mackor på natten när de flesta andra gått hem. Men ännu vid midnatt bjöd scouterna på kaffe och soppa.
Polackernas solidaritet är stark
Jag fick en bädd på nattåget till den gamla Hansastaden Gdansk samma kväll. På perrongen var jag den sista som den vänliga polismannen gick fram till. "Hej, vart ska du? Varsågod, här är en karta." Jag såg på pappret med de kyrilliska bokstäverna som han lagt i min hand. "Tack," viskade jag. Jag vände mig om så att ingen skulle se tårarna som jag inte längre kunde hålla tillbaka. Det var inte första gången jag misstagits för flykting på den här resan, inte första gången jag sett denna rörande vänlighet.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Arbetsvärlden 22-03-22:
Migrationsforskaren: Hur kunde Magdalena Andersson vara så naiv?
Svenska politikers perspektiv har varit alldeles för kortsiktiga när de monterat ned beredskapen för flyktingmottagandet. Det menar Peo Hansen, professor i statsvetenskap och författare till boken "Migrationsmyten". "Politiken har fått oss att se på flyktingar som en kostnad när vi i själva verket blir mer och mer beroende av utrikesfödda för vår välfärd", säger han.
Genom EU:s massflyktdirektiv kan alla ukrainare som flyr den ryska invasionen stanna i Sverige i ett år utan uppehållstillstånd, med möjlig förlängning upp till tre år. Under denna tid har de rätt till skolgång och arbetstillstånd, såväl som vård och välfärd. Däremot är deras rätt till utbildning till begränsad och de har inte tillgång till svenska för invandrare.
Hur länge kommer dessa människor att bli kvar i Sverige? Om detta har ingen någon aning. Lika lite vet någon hur länge kriget i Ukraina kommer att fortgå och vad som kommer att följa på detta.
Bör förbereda för att flyktingar kommer att bli kvar
Givet detta anser Peo Hansen, professor i statsvetenskap Linköpings universitet, där han är verksam vid Institutet för migration, etnicitet och samhälle, att regeringen redan nu bör förbereda för att de flyktingar som nu kommer till Sverige kommer att bli kvar i landet under överskådlig tid.
- Den absolut bästa strategin är att planera långsiktigt. Vi vet inte när folk kommer att kunna åka tillbaka eller om de ens kommer vilja eller ha möjlighet att göra det. Därför måste vi planera för flyktingmottagandet så att det gör det möjligt för flyktingarna att så snart som möjligt komma i gång med sina liv. Vi har inte råd att chansa i det här läget.
Peo Hansen har just kommit ut med en bok om de ekonomiska diskussioner som kringgärdar flyktingmottagande - och som han menar bygger på felaktiga antaganden.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Arkiveringsdatum 220215:
Göteborgs-Posten debatt 22-02-11:
Alla hade fel - asylinvandringen blev en vinstaffär
Hösten 2015 duggade underskottsprognoserna tätt med anledning av det stora flyktingmottagandet. Men det visade sig att alla hade fullständigt fel. För hela perioden 2015 - 2018 blev det överskott, tack vare att flyktingutgifterna innebar en dramatisk ökning av offentlig konsumtion och en flodvåg av skatteintäkter, skriver Peo Hansen, professor i statsvetenskap. vid Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle, Linköpings universitet.
Beslutsfattare och dess expertorgan var 2015 överens om att "kostnaderna" för mottagandet tveklöst skulle inverka väldigt negativt på Sveriges ekonomi, inte minst på statsfinanserna och välfärden. Att det finanspolitiska ramverket och dess överskottsmål pausats fick många att våndas.
"Vi kommer behöva både låna och spara", konstaterade Magdalena Andersson i en intervju i oktober 2015. "Det handlar om att kapa kostnader för migration och titta på kostnader för andra områden, lät finansministern meddela.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Pär Österholm i Göteborgs-Posten 22-02-16: Att asylinvandringen skulle vara lönsam är önsketänkande (Extern länk)
Arkiveringsdatum 211122:
Nya Wermlands-Tidningen insändare 21-11-08:
"Vi måste förbereda oss på en kraftigt ökande invandring"
Lars-Arne Sjöberg
Intressant att jag lyckats få igång en debatt om denna viktiga fråga. Jag vill inte öka utanförskapet för 20 procent av Sveriges befolkning. Vi måste hjälpas åt att integrera våra nya svenskar, som redan finns i vårt samhälle.
Jag har läst en lång rad rapporter. Allt det jag skrivit i min insändare finns dokumenterat vetenskapligt stöd för. Det är alltså inte mina påhitt. Allt är offentlig och tillgänglig på webben. De flesta som invandrar är i åldern 31-40 år. I den åldersgruppen har 32 procent av invånarna i Sverige utländsk bakgrund.
Jag har läst rapporter, böcker och minst ett 50-tal artiklar. Det finns många analyser som pekar mot diametralt olika håll. Ingen kan påstå sig "äga sanningen". Skillnader mellan resultaten är beroende på vilket tidsperspektiv man ser. De som ser positiva effekter av invandringen har lite större perspektiv, det vill säga effekter under många år på samhället, kulturlivet, näringslivet som ofta inte är kvantifierbara.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Arkiveringsdatum 211104:
TT / AB 21-10-19:
S-krav: Mer pengar för flyktingmottagandet
Kommunerna får för lite statligt stöd för flyktingmottagandet.
Det anser ett 20-tal arbetarekommuner som tänker ta strid på S-kongressen för ett femårigt stöd i stället för dagens tvååriga.
Kommunerna är i dag skyldiga att ta emot asylsökande som har fått uppehållstillstånd. Staten kompenserar kommunerna för kostnaderna för mottagandet.
Det handlar dels om kostnader som uppstår för kommunerna, dels riktat stöd till nyanlända under den första tiden i Sverige.
Det består av en schablonersättningen som betalas ut till kommuner med ett fastställt belopp per mottagen person. Därtill betalar staten en etableringsersättning för nyanlända som deltar i etableringsprogrammet. Ersättningarna betalas ut i max två år.
Väldigt tufft
Det här räcker inte, anser en lång rad arbetarekommuner. I ett 30-tal motioner, både från arbetarekommuner och enskilda, med likalydande skrivningar till kongressen i november, kräver de att "Socialdemokraterna verkar för att staten kompenserar kommunerna för kostnaderna kopplat till flyktingmottagande under de fem första åren efter att uppehållstillstånd beviljats".
Men partistyrelsen är kallsinnig och avstyrker kraven.
Att så många arbetarekommuner står bakom kraven tyder dock på att det blir en debatt på kongressen. En av dem är Karlstad arbetarekommun.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Nya Wermlands-Tidningen insändare 21-10-27:
Vad kostar egentligen invandringen?
Lars-Arne Sjöberg
Den svenska regeringen och den ekonomiska expertisen ansåg att flyktingmottagandet 2015 skulle bli en stor kostnad. Denna kostnad skulle skapa stora underskott, ta pengar från välfärden, tvinga staten att låna och kanske också tvinga fram skattehöjningar. Makthavare framställde detta ekonomiska resonemang inte som en prognos, utan som ett ofrånkomligt faktum.
Detta kostnadsperspektiv bygger på en bristfällig kunskap om makroekonomi. En stats utgifter kan inte betraktas på samma sätt som ett hushålls utgifter, och inte uttryckas i samma termer.
I ett hushåll är spenderade pengar förlorade. Dessutom får vi betala skatt på våra inkomster och pensioner och vi betalar moms på de varor och tjänster vi köper. När en stat spenderar är detta alltid en inkomst någon annanstans i ekonomin, för kommunerna, företagen och hushållen, eftersom pengarna ju inte försvinner.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Arkiveringsdatum 210921:
Göteborgs-Posten debatt 21-09-12:
Migrationspolitik får inte fastna i polariserande pajkastning
För att bryta segregationen behöver migrationen fortsatt ligga på låga nivåer under lång tid framöver. Regeringens skärpningar är bra, men kontrollen behöver stärkas ytterligare på flera områden, skriver bland andra Jonas Attenius (S).
Göteborg är segregerat. I vissa delar av vår stad är nästan alla utrikesfödda, och i andra delar är nästan ingen utrikesfödd. Barn, födda i Sverige, växer upp i Göteborg utan att lära sig flytande svenska. Människor som har flytt krig och diktatur fastnar i förnedrande utsatthet. På byggarbetsplatser och längs cykelbudsrutter utnyttjas fattiga invandrare som billig och okontrollerad arbetskraft. Tonåriga EU-medborgare utsätts för trafficking och sexhandel. Det är inte värdigt ett välfärdsland som Sverige.
Viktig tillgång
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Arkiveringsdatum 210720:
Vestmanlands Läns Tidning ledarkrönika 21-07-11:
Tedin: Är de som överlevde Srebrenica också en belastning?
Söndagen markerar årsdagen av folkmordet i Srebrenica 1995, staden på västra Balkan som blivit symbolen för de grymheter som utspelade sig under krigen i det sönderfallande Jugoslavien.
I dag lever efterlevande till offren runt om i Europa.
En del kom till Sverige som flyktingar. Lagom till årsdagen av sitt trauma fick de höra moderatledaren och statsministerkandidaten Ulf Kristersson säga i P1 att de "har blivit en belastning för Sverige".
Folkmordet i Srebrenica inträffade mellan den 11 och den 22 juli 1995. Omkring 8 000 bosniska muslimska män och pojkar i åldrarna 13 - 78 år fördes bort inför handfallna FN-trupper och mördades.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Sveriges Radio P1-morgon 21-07-07: Ulf Kristersson i partiledarutfrågning (Extern länk)
Bohusläningen krönika 21-07-15:
Marielle Peterson: Tänk vilken belastning jag har varit för samhället
Under perioden 31 juli 2018 till och med 1 augusti 2019 bodde cirka 6 500 vuxna och 6 200 barn en eller flera nätter på skyddat boende. 12 700 personer alltså. Det är en ökning med 38 procent för vuxna och för barn nästan en fördubbling. Och siffrorna har ökat extra under coronapandemin, men ökningen har skett alldeles oavsett.
Jag tillhör gruppen som bott på skyddat boende ihop med mina barn - på grund av upprepade mordhot. Det är lite svårt i dag att minnas den tiden, eftersom jag förmodligen drabbades av PTSD. Men jag minns att de som hotade menade allvar. Ja, annars skulle polis och sociala myndigheter förstås inte flyttat oss långt ut i bushen.
Förutom alla telefonhot minns jag en man som kom till vår ytterdörr med keps nerdragen till näsan och en scarf över munnen. Bilen han kört stod på tomgång utanför huset. Han hade ena handen nerstucken i en låda och han bultade hårt på dörren.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Arkiveringsdatum 210616:
Dagens Industri debatt 21-06-13:
Pensionskostnaden för utrikes födda är en bomb
Den låga självförsörjningsgraden hos utrikes födda beräknas påverka statsutgifterna väsentligt. Den viktigaste debatten om pensionerna bör vara hur man ska få dessa personer i arbete, skriver Janerik Larsson.
När den svenska migrationspolitiken diskuteras nämns nästan aldrig det långsiktiga, statsfinansiella perspektivet.
Hur ser migrationspolitiken ut om man sätter fokus där?
I Entreprenörskapsforums rapport "Vägar till självförsörjning" som offentliggjordes 2020 finns en kort passage som borde väcka mångas intresse:
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.
Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.