ASYLNYTT
Sponsrad av Fridh Advokatbyrå
ARKIV:
EU:s flykting- och gränspolitik
Allmänt om migration, statistik
Asylnytt - Arkiv
Tvångsmedel, hot och deportationer
Sanktioner mot hjälpare
Information från myndigheter och organisationer
Arkivet har startat om och saknar material från perioden 180119 - 180513
Arkiveringsdatum 171110:
Högsta domstolen 17-11-08:
Högsta domstolen bedömer ett människosmugglingsbrott som ringa
En man hjälpte två utlänningar att olovligen komma in i landet vid Lernacken i Malmö. Mannen åtalades för människosmugglingsbrott av normalgraden. Åtalet bifölls i underinstanserna och mannen dömdes till tre månaders fängelse. Högsta domstolen bedömer nu gärningen som ringa brott och bestämmer påföljden till dagsböter.
Högsta domstolen kommer fram till att ett människosmugglingsbrott som regel ska anses som ringa om annat inte är bevisat än att smugglingen är en engångsföreteelse, avser enstaka utlänningar och sker utan ersättning, och det inte finns några omständigheter som talar för en annan bedömning.
Den tilltalade hade, i Danmark i nära anslutning till Öresundsbron, lagt märke till två män som såg ut att behöva hjälp. Männen var i mycket dåligt skick och uppgav att de ville komma till gränsen mot Sverige. Den tilltalade gav männen varma kläder, något att äta och dricka samt lät dem följa med i bilen. Det är inte bevisat att den tilltalade fick någon ersättning för att han hjälpte männen att komma in i Sverige. Gärningen var inte heller planerad utan framstår som en i stunden uppkommen vilja att hjälpa de två personerna. Vid en sammantagen bedömning av omständigheterna anser Högsta domstolen att det människosmugglingsbrott som den tilltalade har gjort sig skyldig till ska anses vara ringa.
Högsta domstolen har meddelat prövningstillstånd i ytterligare två mål avseende människosmuggling.
Hämta domen i sin helhet (Extern länk)
innehållArkiveringsdatum 170330:
Högsta domstolen 17-03-29:
Organiserande av människosmuggling föreligger inte när tillstånden finns
Brottet organiserande av människosmuggling förutsätter att verksamheten gäller utlänningar utan sådana tillstånd som krävs för inresa i Sverige. Det aktuella fallet föranledde den principiella frågan vad som gäller om utlänningarna hade tillstånd, men dessa grundades på oriktiga uppgifter som organisatören såsom ett led i verksamheten har lämnat till Migrationsverket. Högsta domstolen har nu slagit fast att straffbestämmelsen inte kan anses omfatta sådana fall.
En person häktades av tingsrätten som misstänkt för bl.a. grovt organiserande av människosmuggling (20 kap. 9 § utlänningslagen). I samband med detta förordnades också om kvarstad på ett belopp som beräknades motsvara vinsten av verksamheten (drygt 13 miljoner kronor). Hovrätten upphävde besluten med hänvisning till att det av utredningen fick anses framgå att utlänningarna det varit fråga om hade haft de tillstånd som krävs. Högsta domstolen har gjort samma bedömning som hovrätten.
Enligt Högsta domstolen finns det, vid tillämpning av straffbestämmelsen, inte utrymme för att bortse från de utfärdade tillstånden som icke existerande. Med den utgångspunkten måste det, enligt domstolen, anses stå i strid med lagtexten att tillämpa bestämmelsen även om tillstånden grundas på oriktiga uppgifter av organisatören. Eftersom den gärning som misstanken avser inte kan anses utgöra organiserande av människosmuggling, kan misstanken inte ligga till grund för ett beslut om kvarstad.
Hämta domen (Extern länk)
Arkiveringsdatum 170214:
Malmö Tingsrätt 16-02-09:
SVT-medarbetare döms för människosmuggling
Malmö tingsrätt har idag meddelat dom i det mål där tre personer från teamet bakom SVT-serien Fosterland stått åtalade för människo-smuggling. Tingsrätten har kommit fram till att samtliga åtalade - en reporter, en fotograf och en tolk - hjälpt den då 15-årige flykting-pojke som teamet träffade i Grekland på ett sådant sätt att det handlar om människosmuggling. Enligt tingsrätten är det uppenbart att SVT-teamet lämnat hjälpen av rent humanitära skäl. Rättspraxis lämnar dock endast ett mycket begränsat utrymme för att frikänna någon enligt ett s.k. humanitärt undantag. Tingsrätten har inte ansett att undantaget är tillämpligt i det här målet. Påföljden för var och en av de åtalade har bestämts till villkorlig dom med samhällstjänst.
Under tidig sommar 2014 befann sig SVT-teamet i Grekland för att spela in serien Fosterland. I en lägenhet i Aten träffade filmteamet en då 15-årig flyktingpojke från Syrien som under pågående inspelning vände sig till SVT:s reporter och vädjade om att få följa med teamet från Grekland. Sällskapet kom sedan att resa norrut genom Europa för att slutligen komma till Sverige. De tre åtalade har hävdat att de endast har varit resesällskap till pojken.
Under huvudförhandlingen har delar av programserien visats. Två saker har varit uppenbara för tingsrätten - dels att tv-teamet har hjälpt pojken att ta sig genom Europa och in i Sverige, dels att det var en stark medkänsla för pojken som var anledningen till att de hjälpte honom. Tingsrätten har dock kommit fram till att utrymmet för att frikänna någon av det skälet är mycket begränsat när hjälpen har avsett inresor över s.k. inre gränser (dvs. gränser mellan stater inom Schengensamarbetet). I detta fall kom pojken först in i Europa via Grekland. Flera länder, bl.a. Sverige, sänder inte tillbaka asylsökande till Grekland på grund av de bristande mottagningsförhållanden som råder där. Detta betyder dock inte att det finns skäl att tillämpa ett humanitärt undantag i ett straffrättsligt sammanhang.
(...)
Läs mer (Extern länk)
Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.
Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.