fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Skäl för och emot uppehållstillstånd, enskilda fall

Statusförklaring

Information från myndigheter och organisationer

Pressklipp saknas


Arkivet har startat om och saknar material från perioden 180119 - 180513

Arkiveringsdatum 200224:

Asylnytt 20-02-24:

Migrationsöverdomstolen: En person som lämnat Sverige kan inte få flyktingstatus till sidans topp

En person från Kuwait som tillhör gruppen statlösa bidooner sökte asyl. Migrationsverket bedömde att hon inte kunnat bevisa att hon var oregistrerad eller riskerade förföljelse på någon annan grund. Migrationsdomstolen hade en annan uppfattning men när saken nått dit hade kvinnan lämnat Sverige. Migrationsdomstolen avslog därför överklagandet gällande uppehållstillstånd. Men domstolen beviljade ändå flyktingstatusförklaring, med motivering att en ansökan om skydd alltid ska prövas i sak och inget i EU-direktiven hindrar att status beviljas en person som lämnat landet. Migrationsöverdomstolen avfärdar resonemanget, bland annat med hänvisning till hur Sverige tolkat EU-direktiven samt att förutsättningarna för statusförklaring och uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl är avsedda att överensstämma. Migrationsdomstolens beslut rörande flyktingstatus upphävs. Källa kammarrätten i Stockholm, mål nr UM 10423-19.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200107:

Asylnytt 20-01-07:

Migrationsverket om uteslutning från status på grund av brott begångna i hemlandet till sidans topp

I Asylnytt 19-06-20 refererades en vägledande dom rörande en kvinna från Somalia som låtit sina döttrar könsstympas i Jemen. Migrationsöverdomstolen slog i det fallet fast att kvinnan skulle beviljas flyktingstatus trots att könsstympning är ett grovt brott i Sverige. Resonemanget var att kvinnan inte skulle ha åtalats för brottet i Sverige. Migrationsverket har nu publicerat en rättslig kommentar om vad domen innebär för andra fall. Migrationsverkets analys innebär att en person som låtit könsstympa sin dotter i hemlandet normalt inte ska uteslutas från flyktingstatus eller annan skyddsstatus. En annan bedömning kan bli aktuell om personen då brottet begicks vistats länge i ett land där handlingen är förbjuden. Den som redan beviljats skyddsstatus och låtit utföra ingreppet efter att ha anlänt till Sverige skulle kunna uteslutas. Brotten äktenskapstvång eller våldtäkt mot barn kan enligt Migrationsverket fortfarande leda till uteslutning även om de begåtts i hemlandet. Detta eftersom lagens förarbeten i dessa fall inte innehåller något om att avstå åtal för brotten i Sverige.

Hämta dokumentet SR 35-2019 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191129:

Migrationsverket 19-11-22:

Migrationsöverdomstolen: Ingen flyktingstatus för turkmenisk fd polis från Syrien till sidans topp

/Migrationsverkets referat:/ En syrisk medborgare av turkmensk etnicitet har arbetat som polis i hemlandet, lämnat tjänsten olovligen och rest ut ur landet utan tillstånd. Han har utvisats av allmän domstol på grund av brott. Migrationsdomstolen har beviljat honom flyktingstatusförklaring och tre års uppehålls- och arbetstillstånd. Migrationsöverdomstolen bedömer att landinformationen inte ger tillräckligt stöd för att alla som lämnat sin statliga tjänst skulle riskera att betraktas som oppositionella, att enbart turkmensk etnicitet skulle medföra risk för förföljelse på grund av tillskriven politisk uppfattning eller att turkmener skulle utgöra en särskild riskgrupp. Utlänningen bedöms inte ha gjort sannolikt att han hyser en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av tillskriven politisk uppfattning. Om han är alternativt skyddsbehövande, om han i så fall är att anse som utesluten från att vara det och, i nästa steg, om det finns hinder att verkställa beslutet att utvisa honom bör i första hand prövas av migrationsdomstolen. Migrationsöverdomstolen upphäver därför migrationsdomstolens beslut att bevilja status som flykting och tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd och visar målet åter till migrationsdomstolen för prövning.

Hämta Migrationsöverdomstolens referat i mål nr UM 19350-18 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191025:

Asylnytt 19-10- 00:

Migrationsöverdomstolen: Praktiska hinder kan påverka palestiniers flyktingstatus till sidans topp

En palestinier från Gaza bedömdes inte ha skyddsbehov men fick ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av praktiska verkställighetshinder. Mannen hävdade att han har rätt till flyktingstatus eftersom han varit registrerad av FN:s organisation för palestinier, UNRWA, men inte längre kunde få skydd av UNRWA. Migrationsdomstolen höll med och beviljade flyktingstatusförklaring. Migrationsverket överklagade med motivering att ett tillfälligt praktiskt hinder inte innebär att skyddet från UNRWA har upphört. Det krävs att personen på grund av skyddsbehov inte kan återvända. Migrationsöverdomstolen klargör nu att praktiska hinder kan medföra att skyddet från UNRWA har upphört. Om det finns omständigheter som ligger utanför den sökandes kontroll som hindrar återvändande så behöver hindret inte ha med skyddsbehov att göra. I det enskilda ärendet beviljar Migrationsöverdomstolen ändå inte flyktingstatus eftersom hindret inte kvarstår. Under 2018 har det blivit lättare att passera genom Egypten till Gaza, enligt Migrationsöverdomstolen. Därför bifalls Migrationsverkets överklagande. Domen är vägledande.

Domen har även publicerats med ett referat av MIgrationsverket

Hämta domen MIG 2019:13, UM 9395-18 (Extern länk)

Läs Migrationsverkets referat (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191002:

Asylrättscentrum 19-09-16:

Chefsjuristen kommenterar: Hinder för återvändande till Gaza till sidans topp

Kan praktiska eller juridiska hinder att återvända till Gaza göra att skyddet eller biståndet från UNRWA anses ha upphört? Asylrättscentrums chefsjurist Anna Lindblad kommenterar Migrationsöverdomstolens dom om återvändande till Gaza och möjligheten att få flyktingstatus.

Avgörandet rör en man från Gaza i Palestina som ansökte om asyl i Sverige 2015. Han uppgav i ansökan att han riskerade att dödas eller utsättas för annan skyddsgrundande behandling om han tvingades återvända till Gaza.

Mannen var registrerad hos United Nations Relief and Works Agency for Palestine Refugees in the Near East (UNRWA). UNRWA är ett FN-organ som ska skydda och hjälpa palestinska flyktingar i Gaza, Västbanken, Jordanien, Libanon och Syrien. En person måste vara registrerad hos UNRWA för att ha rätt till skydd och hjälp från organet. Om man har en sådan registrering kan man inte få skydd enligt Genèvekonventionen, men om skyddet och hjälpen istället skulle upphöra ska personen få flyktingstatusförklaring. Detta framgår av Genèvekonventionen, skyddsgrundsdirektivet, EU-domstolens avgörande El Kott m.fl. och Migrationsdomstolens tidigare avgöranden MIG 2013:19 och MIG 2018:3.

Migrationsdomstolen beviljade flyktingstatus

Migrationsverket bedömde att mannen inte riskerade skyddsgrundande behandling, eftersom han inte gjort sannolikt att skyddet från UNWRA hade upphört. Migrationsverket ansåg dock att de praktiska svårigheterna att resa in i Gaza medförde att det omöjligt för mannen att återvända till Gaza. Mannen beviljades därför ett tidsbegränsat uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 11 § utlänningslagen. Migrationsdomstolen ändrade beslutet och beviljade mannen flyktingstatusförklaring på grund av samma omständigheter - att det var praktiskt omöjligt att resa till Gaza.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190721:

Asylnytt 19-07-21:

Migrationsöverdomstolen: Skyddsstatus skulle inte ha återkallats utan muntlighet till sidans topp

En man från Syrien som haft uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande ansökte om förlängning. I samband med detta fann Migrationsverket att mannen hade gift sig när hustrun var 13 år gammal och även haft sexuellt umgänge. Detta ska enligt Migrationsverket definieras som våldtäkt. Mannens skyddsstatus återkallades. Istället för förlängning fick han beslut om utvisning, dock med ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av verkställighetshinder. Mannen överklagade och anförde att han och hustrun varit lyckligt gifta sedan 2005 och att äktenskapet ingicks i enlighet med hemlandets lagar, seder och traditioner. Han hävdade också, med hänvisning till HD, att brottet inte ska ses som grovt. Domstolen nekade muntlig förhandling och avslog överklagan utifrån Migrationsverkets argument. Migrationsöverdomstolen upphäver nu denna dom eftersom muntlig förhandling inte kan ses som obehövlig när beslutet har så stora rättsverkningar. Migrationsöverdomstolen påpekar att det är Migrationsverket som har bevisbördan för återkallelse och att migrationsdomstolens utredningsskyldighet är långtgående. Vad den sökande framfört kan inte utan vidare ses som obefogat. Målet återförvisas till migrationsdomstolen.

Hämta domen i mål nr UM 19410-18, från Lifos (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190620:

Asylnytt 19-06-20:

Migrationsöverdomstolen: Att döttrarna könsstympats hindrar inte flyktingstatus till sidans topp

En kvinna från Jemen sökte asyl med make och barn. Det framkom att döttrarna könsstympats i hemlandet av släktingar. Kvinnan hade inte själv utfört ingreppen, men Migrationsverket ansåg att hon kunde förhindrat dem och att detta är ett grovt ickepolitiskt brott. Därför fick kvinnan inte flyktingstatus som den övriga familjen. Hon fick dock tidsbegränsat tillstånd på grund av anknytning till barnen. Migrationsdomstolen avslog överklagan utan muntlig förhandling. Migrationsöverdomstolen konstaterar att det är synen på brottet i internationellt perspektiv som ska gälla, inte hemlandets lag. Könsstympning betraktas i Sverige som allvarlig misshandel. Svensk domstol är behörig att döma då flickor förs utomlands från Sverige för att ingreppet ska utföras. Däremot är det enligt lagens förarbeten inte rimligt att asylsökande föräldrar skulle åtalas för att barnen könsstympats enligt hemlandets traditioner innan de kom till Sverige. Ett brott som inte skulle åtalas i Sverige bör, med hänsyn till den restriktivitet som gäller för uteslutning från flyktingstatus inte betraktas som grovt i den här bemärkelsen. Därför beviljar Migrationsöverdomstolen flyktingstatusförklaring. Domen är vägledande-

Hämta referatet i mål UM 14584-18, Mig 2019:10 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171013:

Asylnytt 17-10-13:

Migrationsöverdomstolen beviljar offentligt biträde för att överklaga status till sidans topp

En man från Syrien riskerade tvångsrekrytering både av den kurdiska sidan och av regeringen. Trots det fick han bara alternativ flyktingstatus och uppehållstillstånd 13 månader, på grund av det allmänna läget i Syrien. Han överklagade för att få flyktingstatus och begärde offentligt biträde. Migrationsdomstolen avslog begäran om biträde. Men nu slår Migrationsöverdomstolen fast att den som överklagar för att få flyktingstatus ska få offentligt biträde om det inte "står klart utan närmare prövning i det enskilda fallet att det inte finns förutsättningar för att bevilja skyddsstatusförklaring". I lagen används formuleringen "inte är uppenbart att överklagandet inte kommer att bifallas". Migrationsöverdomstolen anser att begreppet uppenbart är ett tydligt och väl etablerat begrepp inom juridiskt språkbruk. Så fort en individuell bedömning behöver göras är det inte "uppenbart". Migrationsöverdomstolen förordnar därför det offentliga biträde som mannen begärt. Målnummer UM2484-17, MIG 2017:15.

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170728:

Asylnytt 17-07-28:

Migrationsöverdomstolen lägger hög ribba för att avslå off biträde i statusärende till sidans topp

En person som flytt från Syrien hävdade att han riskerat tvångsrekrytering från två håll. Han fick uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande men överklagade. Migrationsdomstolen avslog hans begäran om offentligt biträde. Nu har Migrationsöverdomstolen tagit ställning och klargör att om offentligt biträde ska kunna nekas måste det stå klart utan närmare prövning att det inte finns förutsättningar för flyktingstatus. Migrationsöverdomstolen anser att begreppet "uppenbart" är tydligt och väletablerat, och jämför med praxis för vad som är en "uppenbart ogrundad" ansökan. Så fort en individuell bedömning behöver göras kan det inte anses uppenbart att överklagandet kommer att avslås. Domstolen förordnar därför det biträde som mannen önskat. Målnummer UM2484-17, MIG 2017:15.

Hämta kammarrättens referat (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170628:

Asylnytt 17-06-28:

Migr.överdomstolen: Nationaltjänstvägrare som lämnat Eritrea illegalt är flykting till sidans topp

En man som flydde från Eritrea efter att ha fått en första kallelse till nationaltjänstgöring fick uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande eftersom han riskerar kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Migrationsverket nekade dock flyktingstatus med motivering att han inte riskerat förföljelse av något av de skäl som krävs. Migrationsdomstolen ansåg dock att landinformationen ger en tydlig bild av att eritreanska myndigheter regelmässigt ingriper mot återvändande medborgare för att utröna deras kontakter med oppositionella och att förhören kan liknas vid tortyr. Detta ska ses som förföljelse på grund av tillskriven politisk uppfattning och leda till flyktingstatus. Migrationsverket överklagade. Verket menar att återvändande visserligen riskerar sådan behandling men att det drabbar många och inte är uttryck för att enskilda misstänks för att vara motståndare. Migrationsverket anser att det inte längre finns stöd för att alla som lämnat landet betraktas som förrädare - det krävs alltså individuella skäl. Migrationsöverdomstolen stannar efter genomgång av den motstridiga landinformationen vid att personen riskerar förföljelse på grund av politisk uppfattning, främst genom att ha undanhållit sig nationaltjänstgöring som i Eritrea är ett politiskt projekt. Mannen är därför flykting.

Målnummer UM7734-16, MIG 2017:12

Hämta domen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170515:

Asylnytt 17-05-15:

Migr-ÖD: Eritrea: Flyktingstatus för desertör inte en fråga av enkel beskaffenhet till sidans topp

En kvinna från Eritrea som deserterat från pågående nationaltjänstgöring och tidigare varit frihetsberövad fick uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Hon överklagade och begärde flyktingstatus på grund av tillskriven politisk uppfattning. Hon fick avslag av migrationsdomstolen, där målet avgjodes av enbart en lagfaren domare. Migrationsöverdomstolen påpekar att landinformationen inte ger någon entydig bild av hur eritreanska myndigheter behandlar personer som avviker från tjänstgöringen och lämnar landet illegalt. Därför var målet i migrationsdomstolen inte av enkel beskaffenhet och borde ha avgjorts i fullsutten rätt med domare och nämndemän. Målet återförvisas till migrationsdomstolen för ny prövning. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170410:

Asylnytt 17-04-10:

Värnpliktsvägran i Eritrea flyktinggrundande enligt migrationsdomstol till sidans topp

En man som varit fängslad i Eritrea för att han hållit sig undan nationaltjänstgöring, men lyckats fly, fick uppehållstillstånd i Sverige som alternativt skyddsbehövande. Migrationsverket ansåg att han inte förföljts på någon av de grunder som krävs för att få flyktingstatus. Mannen hävdade att vägran att göra nationaltjänsten ses som ett ställningstagande mot regimen och han riskerar förföljelse på grund av sin politiska övertygelse. Bestraffningen är oproportionerligt sträng och kan innebära tortyr och annan kränkande behandling. Migrationsdomstolen går på samma linje och konstaterar även att det finns uppgifter om att en ansökan om asyl i sig kan betraktas som landsförräderi. Mannen får uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR, #vistårinteut och InfoTorg Juridik (betaltjänst) samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.