fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Skäl för och emot uppehållstillstånd, enskilda fall

Politisk förföljelse, risk för tortyr mm

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkivet har startat om och saknar material från perioden 180119 - 180513

Arkiveringsdatum 190415:

Asylnytt 19-04-15:

Migr-överdomstolen: "Giltig ursäkt" krävs inte vid absolut förbud mot verkställighet till sidans topp

En person från Afghanistan som konverterat till kristendomen anförde verkställighetshinder efter slutligt avslag. Migrationsverket beviljade inte ny prövning. Migrationsdomstolen i Göteborg konstaterade att omständigheten var ny och dessutom innebar "skälig anledning att anta" att han löper risk enligt Utlänningslagens 12 kap. 1 § (dödsstraff, kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning) eller riskerar förföljelse. Men personen hade besökt gudstjänster, blivit döpt och gått en kurs om kristendom medan grundärendet pågick. Det fanns enligt migrationsdomstolen ingen giltig ursäkt varför konversionen inte togs upp förrän i ett ärende om verkställighetshinder. Migrationsöverdomstolen påpekar att Utlänningslagens 12 kap. 1 § liksom Europakonventionens motsvarande artikel 3 innebär ett absolut förbud mot utvisning. Dessutom ska en ny prövning på grund av verkställighetshinder enligt Utlänningslagen beviljas om det "kan antas" (ett lägre beviskrav) att det finns ett sådant hinder eller risk för förföljelse - detta under förutsättning att det är en omständighet som inte prövats tidigare och att det finns en giltig ursäkt varför det inte skett. Enligt Migrationsöverdomstolen behöver dessa villkor inte uppfyllas om det finns "skälig anledning att anta" att personen löper en risk enligt 12 kap. 1 §. Därför beviljas mannen en ny prövning och ärendet återförvisas till Migrationsverket. Domen är vägledande - men observera att kravet på giltig ursäkt finns kvar om myndigheten inte bedömer risken så stark som i detta ärende.

Hämta domstolens referat av mål UM 12194-18, MIG 2019:5 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190318:

Migrationsöverdomstolen 19-03-13:

Frågan om säker resväg ska prövas av Migrationsöverdomstolen till sidans topp

Uppsläppandemening:

Fråga om bedömningen av säker resväg i mål angående skyddsbehov. När ska bedömningen av säker resväg ske, var ska bevisbördan placeras och hur ska bedömningen göras?

Notisen från kammarrätten (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181018:

Asylnytt 18-10-18:

PT: Är praktiskt hinder för att nå UNRWA i hemlandet skäl för flyktingstatus? till sidans topp

En palestinier från Gaza sökte asyl och berättade om att han hamnat i konflikt med Hamas i Gaza på grund av att han vägrat ta ett utvidgat uppdrag i sin roll som idrottstränare. Under kriget fick han tips om att han borde hålla sig undan. Migrationsverket ansåg uppgifterna motsägelsefulla och bedömer att han inte riskerar förföljelse. Däremot bedömdes han inte kunna återvända till Gaza för närvarande på grund av problemen med att ta sig genom Egypten och passera gränsen. Därför fick han tidsbegränsat uppehållstillstånd om 12 månader. Migrationsdomstolen analyserade de olika skäl som kan göra att en palestinier förlorar skydd av organisationen för skydd av palestinier, UNRWA - vilket automatiskt ska leda till flyktingstatus om det inte finns uteslutningsskäl. Domstolen beviljade uppehållstillstånd med flyktingstatus eftersom det finns ett konkret hinder mot att resa till Gaza och mannen därmed inte kan få skydd av UNRWA. Detta beslut har nu överklagats av Migrationsverket och Migrationsöverdomstolen har beviljat prövningstillstånd. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 18-10-18:

Nytt ställningstagande från Migrationsverket om brist på vård som förföljelse till sidans topp

Om en svårt sjuk person som inte kan få adekvat vård i hemlandet utvisas kan det i speciella fall utgöra omänsklig och förnedrande behandling, som är förbjuden enligt artikel 3 i Europakonventionen. Migrationsverket har nu uppdaterat sitt ställningstagande om hur internationell praxis ska tolkas i sådana fall. Ändringarna består främst i att tre nya praxisfall har vägts in, bland annat "Paposhvili mot Belgien". En ny formulering i ställningstagandet är att en utvisning kan strida mot artikel 3 om det "på grund av avsaknad av lämplig vård i mottagarlandet eller brist på tillgång till sådan vård finns väsentliga skäl att tro att personen skulle möta verkliga risker att utsättas för en allvarlig, snabb och oåterkallelig nedgång av hälsotillståndet, vilket resulterar i intensivt lidande eller en avsevärd förkortning av den förväntade livslängden". Att den sökande har bevisbördan har förtydligats, men också att "om det efter utredning fortfarande finns oklarheter måste staten begära individuella och tillräckliga garantier i det enskilda fallet från den mottagande staten att lämplig behandling kommer att vara tillgänglig för personen i fråga". Ett fall från EU-domstolen rör situationen att en person som utsatts för tortyr utvisas och sedan vägras vård för de men som tortyren orsakat. Detta är ett exempel på när utebliven vård kan ses som förföljelse eller skyddsgrundande behandling.

Hämta dokumentet - SR 37/2018 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180702:

Asylnytt 18-07-02:

EU-domstolen: Tidigare torterad som kommer berövas vård är skyddsbehövande till sidans topp

En person från Sri Lanka sökte asyl i Storbritannien. Han hade torterats av säkerhetsstyrkorna i hemlandet. Han hävdade att han riskerade ytterligare övergrepp men fick avslag på den grunden. Han led av svåra psykiska skador av tortyren, var självmordsbenägen och fast besluten att ta sitt liv om han återsändes. En domstol gav uppehållstillstånd på grund av att det skulle vara omöjligt för honom att få vård i Sri Lanka. Mannen hävdade att han borde få status som alternativt skyddsbehövande och det är den frågan som nu prövats av EU-domstolen i ett förhandsavgörande. EU-domstolen väger in att skadorna uppstått just genom tortyr men anser att det dessutom krävs att personen avsiktligen eller genom diskriminering kommer att berövas lämplig vård, vilket skulle leda till en allvarlig försämring. EU-domstolens slutsat är att personen ska beviljas status som alternativt skyddsbehövande "om det föreligger en verklig risk för att vederbörande berövas lämplig vård för att behandla de fysiska eller psykiska men som är ett resultat av den tortyr som denne avsiktligen utsatts för i det aktuella landet".

Läs eller hämta domen i mål C-353/16 (Extern länk)

Läs Migrationsverkets referat (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180614:

Asylnytt 18-06-15:

Domstol beviljar flyktingstatus på grund av släktingars aktivitet i Iran till sidans topp

Ett par med tre barn kom till Sverige på flykt från Irak. Parets föräldrar hade flytt från Iran på 70-talet då de var förföljda på grund av sin politiska aktivitet. Både mannen och kvinnan är födda i Irak men är forfarande registrerade som flyktingar av UNHCR och medborgare i Iran. Därför fick de beslut om utvisning till Iran, där Migrationsverket ansåg att de inte riskerar förföljelse eftersom de själva aldrig varit politiskt aktiva. Båda har dock släktingar som fortsatt sin regimkritiska aktivitet från Irak. Paret hade lämnat in ett antal handlingar för att bekräfta berättelsen. Inför domstolsförhandlingen tog de reda på mer om släktingarnas aktivitet och hur den iranska regimen kan förväntas känna till dem. Migrationsdomstolen bedömer efter den muntliga förhandlingen att deras berättelser är trovärdiga och inte strider mot känd landinformation samt att de handlingar de lämnat in styrker uppgifterna. De beviljas därför uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, svenska media via Eniro och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media främst via I Care och IRR, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, ENAR, Statewatch, Noborder och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Röda Korset, Svenska Amnesty, FARR, Rosengrenska och InfoTorg Juridik (betaltjänst) samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Josefin Åström, Hjalte Lagercrantz, Karin Nilsson Kelly, Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt.