fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Skäl för och emot uppehållstillstånd, enskilda fall

Politisk förföljelse, risk för tortyr mm

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkivet har startat om och saknar material från perioden 180119 - 180513

Arkiveringsdatum 191120:

Asylnytt 19-11-00:

Irakier dödades strax efter utvisning, nu fälls Finland av Europadomstolen till sidans topp

En irakier som hade arbetat för Saddam Hussein före regimens fall 2002 och därefter för ett amerikanskt företag innan han 2007 började på en byrå under inrikesministeriet som utredde kränkningar och korruption. Han var enda sunnimuslim på den avdelningen, en position som blev mer utsatt i takt med shiamilisens ökade inflytande. Till slut kom han i konflikt med en kollega, senare säkerhetsofficer, som hotade honom. Under 2015 utsattes han för en skjutning men överlevde. Han lämnade sin post och höll sig undan men efter att hans bil sprängts och hans dotter utsatts för ett kidnappningsförsök lämnade mannen, dottern och en son landet och sökte asyl i Finland. De finska myndigheterna bedömde berättelsen som trovärdig, men beslutade ändå om utvisning med motivering att attackerna inte var personligt riktade och inte hade med hans grupptillhörighet eller bakgrund att göra. Några veckor efter att utvisningen verkställts attackerades huset där mannen vistades och han dödades av okända män. Anmälan till Europadomstolen gjordes av hans dotter som har uppehållstillstånd i Finland. Europadomstolen påpekar i sin fällande dom bland annat att Finland inte gjort en samlad bedömning av de olika riskmomenten och inte utrett de två mordförsöken noggrant.

Case of N.A. v. Finland, Application no. 25244/18 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190801:

Asylnytt 19-08-01:

FN:s kommitté mot tortyr stoppar flera utlämningar till Turkiet till sidans topp

I föregående utgåva av Asylnytt refererades ett beslut från FN:s kommitté mot tortyr som innebar att Marocko inte får lämna ut en affärsman som ankagats för att tillhöra Hizmet-rörelsen i Turkiet (i notisen stod felaktigt "utvisning", men saken rörde utlämning på Turkiets begäran). Kommittén har därefter publicerat ytterligare två snarlika fall som innebär att en affärsman i livsmedelsbranschen och en asylsökande lärare, båda i Marocko, inte ska lämnas ut, trots att Turkiet har begärt dem utlämnade på grund av att de påstås tillhöra en terroristorganisation. Orsaken är den utbredda användningen av tortyr i Turkiet efter försöket till statskupp 2016. Marocko hävdade att utlämningen var tillåten eftersom terrorhandlingar är kriminella brott, inte politiska. Kommittén kritiserar domstolen i Marocko för att ha beslutat om utlämning utan att ha utrett risken för tortyr.

Hämta com nr 846/2017 om den andre affärsmannen, Elmas Ayden c. Maroc (Extern länk)

Hämta com nr 845/2017 om läraren, Mustafa Onder c. Maroc (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190703:

ECRE 19-06-28:

Från Syrien/ Appeal board overturns withdrawals of protection status for Syrians till sidans topp

In six cases involving Syrian nationals with temporary subsidiary protecting status in Denmark the Asylum Appeal Board (Flygtningenaevnet) has overturned decisions by the Danish Immigration Service to withdraw or refuse the extension of residency permits.

Earlier this year the Danish Immigration Service redraw or refused to extend residency permits of six Syrian nationals on a temporary subsidiary protecting status (section 7.3 Danish Aliens Act) that was introduced in 2015. The controversial status excludes a number of basic rights that comes with other types of protection including limitations of the right to education and no right to family reunification for the first three years. The status has to be renewed and can be revoked based on a "not too temporary" improvement of the security situation in the country of origin, by Danish Asylum authorities.

In six cases, Danish Immigration Service found that there was no longer basis for granting temporary subsidiary protection status on the grounds of the general security situation in Damascus and redrew or rejected extension of residency permits. The Asylum Appeal Board however, have overturned all six decisions and granted conventional protection status (section 7.1 Danish Aliens Act) in three cases and subsidiary protection status (section 7.1 Danish Aliens Act) in three cases based on individual circumstances and the risk of persecution from the Syrian regime.

Director of Asylum for ECRE member the Danish Refugee Council (DRC) Eva Singer, stated: "This is an important ruling for the many Syrian refugees on temporary protection status who have been under threat of return. We share the position of the Asylum Appeal Board that not only the general security situation but also the individual risks of human rights violations should be considered".

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190415:

Asylnytt 19-04-15:

Migr-överdomstolen: "Giltig ursäkt" krävs inte vid absolut förbud mot verkställighet till sidans topp

En person från Afghanistan som konverterat till kristendomen anförde verkställighetshinder efter slutligt avslag. Migrationsverket beviljade inte ny prövning. Migrationsdomstolen i Göteborg konstaterade att omständigheten var ny och dessutom innebar "skälig anledning att anta" att han löper risk enligt Utlänningslagens 12 kap. 1 § (dödsstraff, kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning) eller riskerar förföljelse. Men personen hade besökt gudstjänster, blivit döpt och gått en kurs om kristendom medan grundärendet pågick. Det fanns enligt migrationsdomstolen ingen giltig ursäkt varför konversionen inte togs upp förrän i ett ärende om verkställighetshinder. Migrationsöverdomstolen påpekar att Utlänningslagens 12 kap. 1 § liksom Europakonventionens motsvarande artikel 3 innebär ett absolut förbud mot utvisning. Dessutom ska en ny prövning på grund av verkställighetshinder enligt Utlänningslagen beviljas om det "kan antas" (ett lägre beviskrav) att det finns ett sådant hinder eller risk för förföljelse - detta under förutsättning att det är en omständighet som inte prövats tidigare och att det finns en giltig ursäkt varför det inte skett. Enligt Migrationsöverdomstolen behöver dessa villkor inte uppfyllas om det finns "skälig anledning att anta" att personen löper en risk enligt 12 kap. 1 §. Därför beviljas mannen en ny prövning och ärendet återförvisas till Migrationsverket. Domen är vägledande - men observera att kravet på giltig ursäkt finns kvar om myndigheten inte bedömer risken så stark som i detta ärende.

Hämta domstolens referat av mål UM 12194-18, MIG 2019:5 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190318:

Migrationsöverdomstolen 19-03-13:

Frågan om säker resväg ska prövas av Migrationsöverdomstolen till sidans topp

Uppsläppandemening:

Fråga om bedömningen av säker resväg i mål angående skyddsbehov. När ska bedömningen av säker resväg ske, var ska bevisbördan placeras och hur ska bedömningen göras?

Notisen från kammarrätten (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181018:

Asylnytt 18-10-18:

PT: Är praktiskt hinder för att nå UNRWA i hemlandet skäl för flyktingstatus? till sidans topp

En palestinier från Gaza sökte asyl och berättade om att han hamnat i konflikt med Hamas i Gaza på grund av att han vägrat ta ett utvidgat uppdrag i sin roll som idrottstränare. Under kriget fick han tips om att han borde hålla sig undan. Migrationsverket ansåg uppgifterna motsägelsefulla och bedömer att han inte riskerar förföljelse. Däremot bedömdes han inte kunna återvända till Gaza för närvarande på grund av problemen med att ta sig genom Egypten och passera gränsen. Därför fick han tidsbegränsat uppehållstillstånd om 12 månader. Migrationsdomstolen analyserade de olika skäl som kan göra att en palestinier förlorar skydd av organisationen för skydd av palestinier, UNRWA - vilket automatiskt ska leda till flyktingstatus om det inte finns uteslutningsskäl. Domstolen beviljade uppehållstillstånd med flyktingstatus eftersom det finns ett konkret hinder mot att resa till Gaza och mannen därmed inte kan få skydd av UNRWA. Detta beslut har nu överklagats av Migrationsverket och Migrationsöverdomstolen har beviljat prövningstillstånd. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 18-10-18:

Nytt ställningstagande från Migrationsverket om brist på vård som förföljelse till sidans topp

Om en svårt sjuk person som inte kan få adekvat vård i hemlandet utvisas kan det i speciella fall utgöra omänsklig och förnedrande behandling, som är förbjuden enligt artikel 3 i Europakonventionen. Migrationsverket har nu uppdaterat sitt ställningstagande om hur internationell praxis ska tolkas i sådana fall. Ändringarna består främst i att tre nya praxisfall har vägts in, bland annat "Paposhvili mot Belgien". En ny formulering i ställningstagandet är att en utvisning kan strida mot artikel 3 om det "på grund av avsaknad av lämplig vård i mottagarlandet eller brist på tillgång till sådan vård finns väsentliga skäl att tro att personen skulle möta verkliga risker att utsättas för en allvarlig, snabb och oåterkallelig nedgång av hälsotillståndet, vilket resulterar i intensivt lidande eller en avsevärd förkortning av den förväntade livslängden". Att den sökande har bevisbördan har förtydligats, men också att "om det efter utredning fortfarande finns oklarheter måste staten begära individuella och tillräckliga garantier i det enskilda fallet från den mottagande staten att lämplig behandling kommer att vara tillgänglig för personen i fråga". Ett fall från EU-domstolen rör situationen att en person som utsatts för tortyr utvisas och sedan vägras vård för de men som tortyren orsakat. Detta är ett exempel på när utebliven vård kan ses som förföljelse eller skyddsgrundande behandling.

Hämta dokumentet - SR 37/2018 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180702:

Asylnytt 18-07-02:

EU-domstolen: Tidigare torterad som kommer berövas vård är skyddsbehövande till sidans topp

En person från Sri Lanka sökte asyl i Storbritannien. Han hade torterats av säkerhetsstyrkorna i hemlandet. Han hävdade att han riskerade ytterligare övergrepp men fick avslag på den grunden. Han led av svåra psykiska skador av tortyren, var självmordsbenägen och fast besluten att ta sitt liv om han återsändes. En domstol gav uppehållstillstånd på grund av att det skulle vara omöjligt för honom att få vård i Sri Lanka. Mannen hävdade att han borde få status som alternativt skyddsbehövande och det är den frågan som nu prövats av EU-domstolen i ett förhandsavgörande. EU-domstolen väger in att skadorna uppstått just genom tortyr men anser att det dessutom krävs att personen avsiktligen eller genom diskriminering kommer att berövas lämplig vård, vilket skulle leda till en allvarlig försämring. EU-domstolens slutsat är att personen ska beviljas status som alternativt skyddsbehövande "om det föreligger en verklig risk för att vederbörande berövas lämplig vård för att behandla de fysiska eller psykiska men som är ett resultat av den tortyr som denne avsiktligen utsatts för i det aktuella landet".

Läs eller hämta domen i mål C-353/16 (Extern länk)

Läs Migrationsverkets referat (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180614:

Asylnytt 18-06-15:

Domstol beviljar flyktingstatus på grund av släktingars aktivitet i Iran till sidans topp

Ett par med tre barn kom till Sverige på flykt från Irak. Parets föräldrar hade flytt från Iran på 70-talet då de var förföljda på grund av sin politiska aktivitet. Både mannen och kvinnan är födda i Irak men är forfarande registrerade som flyktingar av UNHCR och medborgare i Iran. Därför fick de beslut om utvisning till Iran, där Migrationsverket ansåg att de inte riskerar förföljelse eftersom de själva aldrig varit politiskt aktiva. Båda har dock släktingar som fortsatt sin regimkritiska aktivitet från Irak. Paret hade lämnat in ett antal handlingar för att bekräfta berättelsen. Inför domstolsförhandlingen tog de reda på mer om släktingarnas aktivitet och hur den iranska regimen kan förväntas känna till dem. Migrationsdomstolen bedömer efter den muntliga förhandlingen att deras berättelser är trovärdiga och inte strider mot känd landinformation samt att de handlingar de lämnat in styrker uppgifterna. De beviljas därför uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180119:

AIDA 18-01-09:

Greece: Suspension of protection grant after government appeal till sidans topp

The Administrative Court of Appeal of Athens has accepted a request by the Greek Ministry of Migration Policy for a provisional order to suspend a decision of the 3rd Independent Appeals Committee granting refugee status to a Turkish soldier, pending the outcome of judicial review proceedings against the decision. The order, issued on grounds of public interest to avoid risks of disruption of diplomatic relations with Turkey, follows the first-ever challenge of an Appeals Committee decision by the government before the court.

Appeal against the grant of refugee status by the Appeals Committee

The applicant, who is represented by the Greek Council for Refugees, was among a group of eight soldiers arriving in Greece via helicopter following the attempted coup d'état of 15 July 2016 in Turkey. Although their extradition to Turkey has been blocked by the Greek Supreme Court due to risks of ill-treatment, their asylum applications were rejected by the Asylum Service on grounds of commission of a "serious non-political crime" under the exclusion clauses of Article 1F of the Refugee Convention. According to the Asylum Service, the persons' alleged participation in the attempted coup d'état constituted a "serious non-political crime" on the basis that the acts committed were disproportionate to the political aim pursued.

At second instance in the present case, the Appeals Committee noted that, beyond a general statement of the events of 15 July 2016, neither the extradition request by the Istanbul Prosecutor nor other documents in the case file contained evidence of the appellant's participation in the attempted coup d'état, the killings of civilians or the attempted murder of the Turkish President. The Appeals Committee therefore found no ground for the applicability of exclusion clauses and recognised the person as a refugee.

(...)

Hela artikeln med länkar till källor (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 18-01-19:

Migrationsdomstol: Internflykt inget alternativ för bröder trots att en fyllt 18 till sidans topp

Två bröder från Ghazni i Afghanistan flydde efter att fadern försvunnit. Efter att bröderna kommit till Sverige dödades deras farbror som var ledare för en viss grupp av hazarer. Om de återvände skulle bröderna vara hotade genom att de utpekades som närmast följande ledare i gruppen. Inget av detta ansågs utgöra skyddsbehov. Brödernas handlingar kunde inte bevisa deras identitet och därmed inte heller kopplingen till den man som dödats. Bröderna kan enligt Migrationsverket välja en annan resväg till Ghazni än huvudvägen från Kabul. Alternativt kan de klara sig i internflykt eftersom en av dem fyllt 18. Migrationsdomstolen bedömer att resvägen till Ghazni är för farlig för så unga som är hazarer och shiiamuslimer. Domstolen anser inte heller att det är rimligt att den äldre brodern skulle utgöra ett manligt nätverk. De får därför stanna som alternativt skyddsbehövande. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171027:

Asylnytt 17-10-27:

17-åring från Ghazni visade domstolen att han saknar nätverk till sidans topp

En tonåring från Ghazni i Afghanistan berättade att han är född och uppvuxen i Iran. Hans familj hade försökt återvända, men det fanns en hotbild mot hans mamma. När mamman tillfångatagits av talibaner flydde han med sin far till Iran igen, men han kom ifrån fadern. Migrationsverket accepterade pojkens ålder och att han kom från Ghazni, men trodde över huvud taget inte på flyktberättelsen. Därför antog Migrationsverket också att pojkens föräldrar fanns kvar och kunde ta emot honom. När saken kom till domstol hade pojken fått kontakt med båda föräldrarna som åter befinner sig i Iran. Domstolen tror inte på den ursprungliga berättelsen, men eftersom han berättat detaljerat om den återupptagna kontakten med föräldrarna och visat handlingar som stödjer att de är i Iran så anser domstolen att han sannolikt saknar nätverk. På grund av de risker ett barn utan nätverk löper i Afghanistan beiljas han uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg.)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171013:

Asylnytt 17-10-13:

Migrationsdomstol: UNRWA-registrerad palestinier får inte skickas till osäker status till sidans topp

En pojke som är statslös palestinier sökte asyl eftersom hans familj tvingats lämna Syrien och nu lever utan uppehållstillstånd i Förenade Arabemiraten (UAE). Pojkens föräldrar kommer från Syrien men är född i UAE medan fadern hade uppehållstillstånd där. När detta drogs in flyttade familjen tillbaka till Syrien innan de åter tvingades lämna på grund av kriget. Migrationsverket ifrågasatte uppgifterna och beslutade om utvisning till UAE. Migrationsdomstolen däremot tar ställning enligt UNHCR:s riktlinjer. Enligt dessa ska en palestinier bedömas som flykting om hen inte längre kan få skydd i det land där hen registrerats av det särskilda FN-organet UNRWA. För att flyktingskapet ska upphöra krävs att personen i princip har samma rättigheter som en medborgare i bosättningslandet. Eftersom pojkens familj endast kan ha rättigheter som gästarbetare i UAE är detta inte uppfyllt. Dessutom är han inte skyddad mot deportering. Därför beviljar domstolen tre års uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171001:

Asylnytt 17-10-01:

Konflikt med talibaner trovärdig efter muntlig förhandling i migrationsdomstol till sidans topp

En afghansk man som bott i Iran under lång tid återvände med sin familj till Herat i Afghanistan, där hans bror hade ett hus. Brodern sysslade med affärer med talibanerna och det visade sig sedan att han därigenom försökt slippa bli rekryterad. Senare kom talibanerna ändå efter brodern, men han hann fly. Mannen som fanns i huset misshandlades och fick ultimatum att hitta sin bror. Istället flydde familjen. Migrationsverket tvivlade på att de varit tillbaka i Afghanistan och ansåg dessutom att Herat inte längre var deras hemvist, varför deras skyddsbehov skulle prövas mot hela landet. De beviljades muntlig förhandling i domstolen. Där lyckades de förklara oklarheterna. Domstolen bedömer nu att de har skyddsbehov gentemot Herat. I och med att de har en hemvist (vilket även Migrationsverket nu medger) så skulle en utvisning till annat område betraktas som ett internflykt. Som barnfamilj ska de inte utsättas för internflykt och familjen får därför stanna som alternativt skyddsbehövande. Domen är inte vägledande (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170901:

Asylnytt 17-09-01:

Migrationsdomstol anser att ung vuxen utan nätverk har skyddsbehov i Afghanistan till sidans topp

Målet rör en pojke som hävdar att han är minderårig. Detta har han inte lyckats bevisa varken för Migrationsverket eller domstolen. Hans berättelse om hot från taliban mot föräldrarna och en familjekonflikt anses inte tillräckliga. Pojken är uppvuxen i Iran och har aldrig bott i Afghanistan. Eftersom han inte har någon anknytning prövas skyddsbehovet mot hela landet. Migrationsverket avslag hans ansökan men Migrationsdomstolen upphäver det beslutet och gör samma bedömning som Migrationsöverdomstolen i våras gjorde om ett barn. Ett barn utan nätverk riskerar barnarbete, tvångsäktenskap, prostitution, sexuellt utnyttjande och tvångsrekrytering. Enligt domstolen kommer pojken att hamna i en liknande situation som ett barn. Han tillhör en utsatt minoritet samt saknar nätverk och lokalkunskaper. Han löper därför en konkret, individuell risk för omänsklig eller förnedrande behandling och är alternativt skyddsbehövande. Pojken får uppehållstillstånd i 13 månader.

Förvaltningsrätten i Göteborg har dömt på samma sätt i flera liknande fall men domarna är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170628:

Asylnytt 17-06-28:

Ung man utan nätverk ska inte skickas till södra Somalia enligt domstol till sidans topp

En pojke från Somalia som växt upp i flyktingläger i Jemen sökte asyl på grund av att hot från en mäktig somalier i Jemen. Denne skulle ha blivit fientlig till hela hans familj efter att pojkens syster blivit gravid med mannens son. Systern ska ha skjutits. Migrationsverket ifrågasatte berättelsen och att mannen skulle kunna hota pojken från Jemen. Pojkens ålder ifrågasattes också, men nu är han vuxen även enligt sina egna uppgifter. Migrationsverket prövade skyddsbehovet mot hela Somalia eftersom pojken inte hade någon särskild anknytning. Han kan enligt verket bosätta sig där det inte råder konflikt eller vända sig till sin klan för skydd. Migrationsdomstolen påpekar att Migrationsverket accepterat pojkens tillhörighet till en klan som bara finns i södra och centrala Somalia. Eftersom klanen har så stor betydelse ska ingen hänvisas till ett område där klanen inte finns. Domstolen väger samman att pojken skulle hamna i ett område där det råder väpnad konflikt, att han aldrig bott i landet och har svårt att uttrycka sig på somaliska, tillhör en minoritet och saknar nätverk. Det är sannolikt att han skulle rekryteras eller hamna i flyktingläger. Därför är han alternativt skyddsbehövande och beviljas uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170613:

Asylnytt 17-06-13:

Utvisningsbeslut upphävs enligt ny praxis för minderårig från Afghanistan till sidans topp

En pojke av hazara-etnicitet och shiamuslim föddes i Iran, dit hans föräldrar flytt undan en konflikt med talibanerna. Farföräldrarna har dödats. Fadern var med i kriget mot Pakistan. Pojken hävdade att han behöver skydd för att han tillhör en utsatt minoritet och för att talibanerna kommer ihåg hans familj. Han var sjutton år då han fick beslut. Migrationsverket trodde på berättelsen och accepterade även att pojken var minderårig, men ansåg inte att det fanns något individuellt skyddsbehov. Som vuxen man skulle han kunna försörja sig och etablera sig i någon av provinshuvudstäderna. Han fick avslag med uppskjuten verkställighet till 18-årsdagen, men överklagade beslutet. När migrationsdomstolen tog upp målet hade Migrationsöverdomstolen kommit med den vägledande domen som slog fast att en minderårig utan familj eller annat nätverk i Afghanistan är alternativt skyddsbehövande på grund av de faror som barn utsätts för. Migrationsverket ändrade därför sin ståndpunkt inför domstolsförhandlingen och yrkade på att pojken ska bedömas som alternativt skyddsbehövande. Så blev även domstolens beslut. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170530:

FARR 17-05-26:

Barn utan nätverk i Afghanistan har skyddsbehov till sidans topp

Ett barn utan nätverk i Afghanistan som inte bott i landet på länge ska få uppehållstillstånd som "alternativt skyddsbehövande". Barnet ska alltså få asyl och inte "bara" stanna på grund av att det inte finns något ordnat mottagande. Detta var innebörden i en dom från Migrationsöverdomstolen den 17 mars i år.

Här refererar vi domen samt några kommentarer kring vad den kan innebära för andra. (Det är alltså inte en ny dom, utan densamma som redan har kommenterats i flera medier.)

En pojke från Afghanistan fick permanent uppehållstillstånd på grund av ömmande omständigheter eftersom han inte har något ordnat mottagande i hemlandet. Hans ombud överklagade och hävdade att han ska bedömas som flykting eller i varje fall som skyddsbehövande. Pojken har bott större delen av livet i Iran och saknar nätverk i Afghanistan.

Migrationsdomstolen höll med om att pojken som ensamt barn och hazar utan nätverk skulle riskera sådan behandling att han är alternativt skyddsbehövande. Överklagande gick alltså igenom. Men det ledde till att Migrationsverket i sin tur överklagade till Migrationsöverdomstolen. Migrationsverket ansåg att skyddsbehov inte skulle erkännas, eftersom pojken inte tillhör någon uttalad riskgrupp.

Migrationsöverdomstolen bedömer att barn i Afghanistan är särskilt utsatta för våld och att de riskerar barnarbete, tvångsäktenskap, prostitution, annat sexuellt utnyttjande och dessutom riskerar rekrytering. Det finns ingen aktör som kan skydda barnen. Genom att pojken inte har något nätverk eller lokalkunskap löper han en individuell och specificerad risk för att utsättas för omänsklig och förnedrande behandling och är därför alternativt skyddsbehövande.

(...)

Hela artikeln med länkar till domen, referat och kommentarer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 17-05-30:

Migrationsdomstol underkänner internflykt för 19-åring utan nätverk i Afghanistan till sidans topp

En familj lämnade Helmand i Afghanistan efter en våldsam lokal konflikt som lett till flera dödsfall. Den pojke som nu sökt asyl var ca åtta år gammal när familjen bosatte sig i Iran. När deras fiender fick reda på deras bostadsort tvingades de flytta. Migrationsverket trodde inte på berättelsen om det individuella hotet och skrev upp pojken i ålder. Eftersom han inte kunde bevisa varifrån familjen kom prövades hans skyddsskäl mot hela landet. I domstolen trodde två nämndemän på berättelsen och ansåg att pojken genom det individuella hotet är alternativt skyddsbehövande. De blev nedröstade i den delen. Men domstolen är överens om att pojkens uppgifter om bostadsorten är trovärdiga. Därför bedöms skyddsbehovet mot Helmand, där situationen är så allvarlig att ingen ska återsändas. Internflyktsalternativ anses inte rimligt eftersom pojken är hazar, en utsatt grupp. Han är vuxen men mycket ung, har aldrig arbetat eller gått i skola, har bott i Iran och saknar kontaktnät i Afghanistan. Domstolen påpekar att Migrationsverket har bevisbördan för att det finns ett internflyktsalternativ, men att det enda som anförts är att pojken haft praktik i Sverige och är frisk. Han beviljas uppehållstillstånd med alternativ skyddsstatus. Domen är inte vägledande. (Källa förvaltningsrätten i Göteborg.)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170515:

Asylnytt 17-05-15:

Migrationsdomstol: Utbildad kvinna skyddsbehövande i Afghanistan till sidans topp

En kvinna från Kabul som är universitetsutbildad, har fortbildat sig utomlands och arbetat två år som lärare sökte asyl och berättade att hennes kusin som ska ha varit en mäktig person krävt att få gifta sig med henne, samt varnat henne för att fortsätta arbeta. Kusinen ska ha misshandlat och senare dödat hennes bror då han inte fått sin vilja fram. Migrationsverket ansåg att berättelsen var vag och trodde inte på den. Det gör inte heller migrationsdomstolen. Men domstolen anser att en högutbildad kvinna är särskilt utsatt i det nuvarande säkerhetsläget och med risk för en återupplivad konservativ trend. Hon är också utsatt geom att hon motsätter sig talibanernas tolkning av islam och utmanar afghanska sedvänjor. Detta tillsammans gör att hon löper en personlig risk att skadas i den väpnade konflikten. Att hon har ett manligt nätverk ger inte tillräckligt skydd. Hon beviljas därför uppehållstillstånd med alternativ skyddsstatus. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Jurdidik och förvaltningsrätten i Göteborg.)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 17-05-15:

Rådman nedröstad när snart vuxen bedömdes ha skyddsbehov som barn till sidans topp

En 17-åring afghan sökte asyl i Sverige men fick avslag, med uppskjuten verkställighet till 18-årsdagen. Inför domstolsförhandlingen berättade han mer om den dramatiska familjekonflikten med dödsfall i båda lägren, som gjort att familjen flydde till Iran när han var liten, och hur han nu hotas av hämnd. Migrationsdomstolen anser att berättelsen trappats upp. Men eftersom pojken har bott i Iran större delen av sitt liv och saknar nätverk i Afghanistan så bedömer nämndemännen att han som barn skulle riskera att utsättas för omänsklig eller förnedrande behandling. Därför är han alternativt skyddsbehövande och ska få permanent uppehållstillstånd i enlighet med Migrationsöverdomstolens dom i ett snarlikt fall. Rådmannen är skiljaktig. Han anser att pojken visserligen är skyddsbehövande, men eftersom skyddsbehovet är kopplat till att han är minderårig och han fyller 18 inom några veckor ska tillståndet tidsbegränsas. Pojken beviljas permanent uppehållstillstånd med majoritetsbeslut. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö.)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 17-05-15:

Domstol: Mandé är flykting trots att han behållit pass och återvänt en gång till Irak till sidans topp

En man från gruppen mandéer i Irak sökte skydd efter att ha varit kidnappad och misshandlad och senare utsatts för övergrepp i hemmet som ett led i förföljelse på grund av hans religion. Migrationsverket bedömde berättelsen som tillförlitlig och trovärdig. Men Migrationsverket ansåg inte att alla mandéer riskerar förföljelse. Dessutom hade mannen undanhållit sitt pass för Migrationsverket. Han hade återvänt till Irak och därmed undgått att överföras till Spanien. Han har uppgett att orsaken var att familjen inte skulle splittras. Men enligt Migrationsverket tyder det på att mannen inte själv såg hotet i Irak som överhängande och avslog ansökan. Migrationsdomstolen påpekar att uppgifterna om passet inte rör asylberättelsens kärna och att det får anses naturligt att mannen ville hålla ihop familijen. Domstolen bedömer det mannen utsatts för som förföljelse, riktad mot honom personligen och kopplad till hans religion. Det finns inget myndighetsskydd och han får uppehållstillstånd som flykting. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö.)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 17-05-15:

Domstol: Risk för upprepning av förföljelse för påstått samröre med ONLF i Etiopien till sidans topp

En man från Ogadenprovinsen i Etiopien hade varit fängslad två gånger på grund av anklagelser om samröre med befrielserörelsen ONLF. Han hade släppts för att kunna närvara vid sin mors begravning och i samband med det flytt landet med sin familj. Migrationsverket påpekade att regringen inte utsatt mannen för något efter frisläppandet och att han sagt att han inte längre är misstänkt. Men migrationsdomstolen anser att eftersom situationen i Etiopien inte har förändrats talar landinformationen för att mannen riskerar att utsättas på nytt. Dessutom har domstolen funnit att personer med somaliskt ursprung regelmässigt hålls kvar i häkte vid inresa till Etiopien, vilket ytterligare ökar sannolikheten för att mannen skulle uppmärksammas. Även mannens barn riskerar förföljelse. De får uppehållstillstånd som flyktingar på grund av tillskriven politisk uppfattning. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 17-05-15:

Migrationsdomstol avfärdar åldersuppskrivning till sidans topp

En afghansk pojke som sökte asyl som 15-åring skrevs upp i ålder av Migrationsverket trots en rad intyg från personer som känner honom väl. Han hade även skolbetyg, vaccinationsintyg, intyg från moskén, brev från en släkting och fotografier från Iran där han är född. Socialnämnden begärde i en särskild skrivelse att verkets bedömning av åldern skulle omprövas. Eftersom pojken inte kunde visa ett individuellt skyddsbehov i föräldrarnas hemland fick han beslut om utvisning. Migrationsdomstolen gör den samlade bedömningen att pojken gjort sannolikt att han är minderårig. Eftersom hans föräldrar är avlidna och han inte har något annat nätverk och är hazar anser domstolen att han skulle hamna i en mycket svårt och riskfylld situation vid ett återvändande, med risk för våld och anra övergrepp. Han får uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170504:

Asylnytt 17-05-04:

Hembyn fanns inte enligt Migr-verket men domstolen hittade den till sidans topp

En pojke från Afghanistan berättade att han var eftersökt av talibaner bland annat för att han arbetat för en utländsk organisation med ett vaccinationsprogram och för att hans bror var militär. Brodern hade dödats i en hämndattack efter att en mulla dödats. Han uppgav att han var minderårig, men hade registrerats med födelsedatum 97-01-01 i Ungern. Migrationsverket dömde ut de flesta uppgifter som vaga och ansåg bland annat att pojkens uppgivna hemby och andra platser inte finns på kartan. Han skrevs upp till vuxen och bedömdes inte ha skyddsbehov. Migrationsdomstolen bedömer tvärtom att pojken berättat tydligt och detaljrikt och att det inte finns någon anledning varken att betvivla åldern eller berättelsen. Domstolen fann de uppgivna platserna på kartan även om stavningen kan skifta. Pojken hade även tillfört vissa dokument inför domstolsförhandlingen. Han beviljas permanent uppehållstillstånd som flykting. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 17-05-04:

Snart 18-årig pojke utan nätverk alternativt skyddsbehövande till sidans topp

En pojke från Afghanistan som bott i Iran sedan sex års ålder beviljades inte uppehållstillstånd av Migrationsverket. Hans planer på att konvertera till kristendomen var inte tillräckligt långt gångna medan faderns markkonflikt låg för långt tillbaka. Att vara hazar eller barn anses inte i sig utgöra risk för förföljelse. Även om säkerhetsläget är svårt skulle han kunna klara sig i Kabul. Eftersom pojken levt i en afghansk kontext skulle han enligt Migrationsverket kunna klara sig där på egen hand. Utvisningen fick dock inte verkställas förrän pojken fyllt 18. Migrationsdomstolen bedömer på liknande sätt att det inte finns någon risk för förföljelse på någon av de grunder som anförts. Däremot anser domstolen att pojken som minderårig som inte har vistats i Afghanistan på så lång tid riskerar omänsklig eller förnedrande behandling i form av våld, barnarbete, sexuellt utnyttjande eller rekrytering som han inte kan få skydd för. Därför är han alternativt skyddsbehövande och beviljas permanent uppehållstlllstånd. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170424:

Asylnytt 17-04-24:

Migrationsdomstol: Anklagad för förbindelser med Baathregimen är hotad i Bagdad till sidans topp

En man vars far hade kopplingar till Baathregimen i Irak och vars mor varit högt uppsatt i en organisation flydde med sin hustru, som är medborgare i ett annat land. De fick beslut om utvisning 2010 eftersom de inte ansågs vara individuellt hotade. Beslutet har inte kunnat verkställas och de ansökte på nytt om asyl efter att utvisningsbeslutet preskriberats. De har numera två barn födda i Sverige. Migrationsverket anser att situationen fortfarande är sådan att de inte löper individuell någon risk för allvarliga övergrepp, även om det råder svåra motsättningar. Att utvisningen inte kunnat verkställas spelar ingen roll eftersom de inte medverkat. Migrationsdomstolen anser däremot att säkerhetsläget har förvärrats i Bagdad, där milisgrupper kontrollerar olika områden. Mannens ursprungsfamilj är välkänd och den grupp som hotat dem har en stark ställning. Att de har små barn gör dem mer utsatta. Det finns inget internflyktsalternativ. Därför bedöms mannen och barnen som flyktingar. Kvinnan får inte flyktingstatus eftersom hon är medborgare i ett annat land, men får stanna på grund av familjens enhet. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170410:

Asylnytt 17-04-10:

Palestinier anklagad för samarbete med Israel bedöms som flykting av domstol till sidans topp

En man hade tvingats hjälpa Hamas med att flytta några vapenlådor, som fanns på hans mark i Gaza. Strax efter händelsen anklagades mannen för att ha informerat israeliska myndigheter om verksamheten. Det ledde till att han flydde från landet. Därefter fick han veta att två av männen dödats och att deras famljer höll honom ansvarig. Migrationsverket höll med om att misstänkta kollaboratörer löper stora risker men bedömde att det inte var trovärdigt att mannen anklagats för något på så lösa grunder. Inför överklagandet kompletterade mannen bland annat med en kallelse till polisen för förhör. Domstolen höll muntlig förhandling och konstaterade att mannens berättelse var oförändrad och verkade självupplevd. Han berättade också att vänner till honom gripits. Mannen beviljas flyktingstatus eftersom han riskerar förföljelse på grund av "tillskriven politisk uppfattning". Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg juridik och förvaltningsrätten i Stockholm.)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 17-04-10:

Domstol: Palestinier från Bagdad som misshandlats har skyddsbehov till sidans topp

En statslös palestinier från Bagdad i Irak anförde bland annat att han riskerar att straffas för att han vägrat ansluta sig till Hashd al-Shaabi-milisen. Migrationsverket höll med om att palestinier anklagas för att stödja Saddam Hussein och misstros på grund av att de är sunnimuslimer. Men eftersom det enligt verket inte fanns någon individuell hotbild så fick han avslag. Migrationsdomstolen anser att palestiniernas situation i Bagdad har försämrats. De är utsatta för våld och trakasserier. Dessutom råder väpnad konflikt med urskillningslöst våld i Bagdad. Migrationsdomstolen anser ändå att det krävs en individuellt risk för att det ska föreligga skyddsbehov. Eftersom mannen hade blivit stoppad vid vägspärrar, blivit misshandlad och den utpekade milisen visat intresse för honom finns det individuella skäl som tillsammans med den allmänna situationen för statslösa palestinier i Bagdad får mannen uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 17-04-10:

Migrationsdomstol: Hazar som misstänks för samröre med taliban har skyddsbehov till sidans topp

En pojke av hazara-etnicitet som sökte asyl i april 2015, då sexton år, uppgav att hans far anklagats för samröre med talibaner och därefter dödats. Den som anklagade fadern, en kommendant, kunde därigenom även komma åt faderns kiosk. Migrationsverket trodde inte på uppgifterna och ansåg att pojken kunde återvända till hemorten i Ghazni. Om inte så finns internflyktsalternativ i Kabul, Mazar eller Herat. Migrationsdomstolen anser däremot efter muntlig förhandling att berättelsen är sammanhängande och logisk. Det är trovärdigt att kommendanten attackerats av talibaner. Om bybefolkningen, som huvudsakligen är hazarer, tror att pojken har med talibanerna att göra är han hotad. Internflykt skulle kunna tillämpas, men eftersom han inte har något nätverk, är så pass ung och dessutom lider av psykisk ohälsa som han inte skulle kunna få behandling för, så skulle internflykt innebära "otillbörliga umbäranden". Pojken beviljas uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg).

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170330:

Asylnytt 17-03-30:

Migrationsöverdomstolen: Barn utan nätverk har skyddsbehov mot Afghanistan till sidans topp

En pojke från Afghanistan som fått permanent uppehållstillstånd på grund av ömmande omständigheter eftersom han inte har något ordnat mottagande i hemlandet, överklagade och hävdade att han ska bedömas som flykting eller i varje fall som skyddsbehövande. Pojken har bott större delen av livet i Iran och saknar nätverk i Afghanistan. Migrationsdomstolen höll med om att han som ensamt barn och hazar utan nätverk skulle riskera sådan behandling att han är alternativt skyddsbehövande. Migrationsverket överklagade detta med motivering att pojken inte tillhör någon uttalad riskgrupp. Migrationsöverdomstolen bedömer inte att hazarer generellt riskerar förföljelse. Däremot anser domstolen att barn i Afghanistan är särskilt utsatta för våld och att de riskerar barnarbete, tvångsäktenskap, prostitution, annat sexuellt utnyttjande och dessutom riskerar rekrytering. Det finns ingen aktör som kan skydda barnen. Genom att pojken inte har något nätverk eller lokalkunskap löper han en individuell och specificerad risk för att utsättas för omänsklig och förnedrande behandling och är därför alternativt skyddsbehövande. Domen är vägledande.

Målnummer UM 911-16, MIG 2017:6

Målet har även refererats av Migrationsverket

Hämta domstolens referat (Extern länk)

Läs Migrationsverkets referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 17-03-30:

Migrationsverkets rättsliga kommentar till domen om barn utan nätverk i Afghanistan till sidans topp

Migrationsöverdomstolen kom den 17 mars 2017 med en dom som innebar att ett barn som saknade nätverk och lokalkännedom om hemlandet Afghanistan skulle betraktas som alternativt skyddsbehövande. Migrationsverket har nu publicerat en rättslig kommentar med en analys av domen och riktlinjer för tillämpningen. Där analyseras vilka risker för barn som enligt domen skulle kunna utgöra omänsklig eller förnedrande behandling samt vilka faktorer som gör barnet särskilt sårbart. En individuell bedömning ska alltid göras. Rättschefen konstaterar:

"Det faktum att H är hazar verkar inte ha haft någon betydelse för bedömningen ifråga om han är alternativt skyddsbehövande. Det är uteslutande på grund av den kumulativa effekten av att vara barn i avsaknad av nätverk, skydd och lokalkännedom samt risken att utsättas för våld och andra övergrepp i Afghanistan som han blir alternativt skyddsbehövande."

Även om hazarer inte anses generellt vara flyktingar kan det finnas enskilda hazarer som är förföljda på grund av etnicitet, politisk uppfattning eller tillskriven politisk uppfattning. Det kan även finnas barn med vissa egenskaper som utgör en viss samhällsgrupp som är utsatt för förföljelse.

Ensamkommande som har fått uppehållstillstånd på grund av brist på ordnat mottagande kan enligt kommentaren ansöka om statusförklaring, vilket kan ha effekt på uppehållstillståndets längd. Ensamkommande som fått beslut om utvisning med ett tidsbegränsat tillstånd eller uppskjuten verkställighet kan begära omprövning, men de som fyllt 18 räknas inte längre som barn.

Hämta kommentaren (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170320:

Asylnytt 17-03-20:

Oenig domstol ger flyktingstatus till alban som inte kan få myndighetsskydd till sidans topp

En man som varit säkerhetschef i ett fängelse i Albanien nekade samarbeta med säkerhetspolisen i flera omgångar. Problemen eskalerade då en ny chef med koppling till säkerhetspolisen och flera uppsatta politiker anställdes i fängelset. Han utsattes för påtryckningar, hot och misshandel och vågade till slut inte vara kvar. Han sökte asyl med sin familj. Migrationsverket avslog ansökan bland annat för att det inte fanns skriftliga bevis samt att uppgifterna inte kom fram vid inskrivningssamtal. Domstolen däremot finner efter muntlig förhandling att berättelsen är trovärdig och detaljerad och stämmer med landinformation. Eftersom förföljelsen utgår från myndigheterna kan han inte söka skydd från dem. Det finns inget internt flyktalternativ. Mannen får uppehållstillstånd med flyktingstatus. En nämndeman är skiljaktig och anser att trovärdighetsbristerna kvarstår. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Luleå)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170309:

Asylnytt 17-03-08:

Domstol beviljar tillstånd på grund av hot mot kvinna och hennes barn i Afghanistan till sidans topp

En kvinna sökte asyl med ett barn och har fått ett barn till I Sverige. Hon arbetade i hemlandet med poliovaccinering. En släkting till maken hotade henne på grund av arbetet, men övergick till att begära att kvinnan skulle placera en väska med okänt innehåll på sin arbetsplats. Kvinnan och hennes man utgick från att det kunde vara en bomb och hon vägrade. Familjen flyttade till Kabul men fick även där motta hot från släktingen. Familjen flydde men maken kom ifrån de övriga i Turkiet. Migrationsverket trodde inte på hennes berättelse och anser att hon kan återvända till hemlandet eftersom hon har manliga släktingar där. Domstolen däremot bedömer berättelsen självupplevd och hotet reellt. Dessutom väger domstolen in att kvinnan riskerar förföljelse från makens släktingar på grund av att hon fött ett barn i Sverige sedan familjen splittrats. Kvinnan och de två barnen får uppehållstillstånd som flyktingar. Observera att domen inte är vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Luleå)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 17-03-08:

Migrationsdomstol: Somalisk kvinna kan inte resa ensam till hemorten till sidans topp

En ensamkommande flicka från Somalia berättade om att hon kidnappats och hållits fången av Al Shabab och flytt med hjälp av sin mor när hon släppts efter ett och ett halvt år. Migrationsverket trodde inte på berättelsen eftersom den ansågs för vag. Flickan skrevs också upp i ålder eftersom hon inte kunde visa att hon är vuxen. Flickan lämnade intyg om sina skador och att hon har svårt att prata om de traumatiska upplevelserna. Migrationsdomstolen anser att skadorna kan ha uppstått på annat sätt och håller med Migrationsverket om att flickan inte gjort sannolikt att det finns en konkret hotbild mot henne. Domstolen tror inte heller att hon står utan manligt nätverk på hemorten. Men domstolen beviljar ändå uppehållstillstånd eftersom det är så farligt att ta sig från Mogadishu till flickans hemtrakt. En ung kvinna skulle vara särskilt utsatt. Observera att domen inte är vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170214:

Asylnytt 17-02-14:

Migrationsdomstol: Kvinna vars make försvunnit ska inte återsändas till Uzbekistan till sidans topp

En kvinna som inte själv var politiskt eller religiöst aktiv i Uzbekistan råkade ändå ut för trakasserier. Hennes föräldrar, som var religiöst aktiva åkte år 2005 till Andizjan för att leta efter en försvunnen bekant. När föräldrarna inte hörts av på en tid åkte hennes man efter för att söka. Sedan dess är även han försvunnen. Efter detta har kvinnan utsatts för husrannsakningar och vräkts. Migrationsverket ansåg att uzbeker som återvänder frivilligt inte kontrolleras rutinmässigt och att det inte finns någon hotbild mot kvinnan. Migrationsdomstolen bedömer på grund av landinformation att Uzbekistan är en totalitär polisstat med ett väl utbyggt sytem, inklusive tortyr, för kontroll och övervakning. Den sociala kontrollen är stark. Eftersom maken var religiöst aktiv, kvinnan har uppsökts av säkerhetstjänsten tidigare, hon har överskridit sitt utresetillstånd och dottern inte har gått i skolan på mer än två år, kan hon misstänkas för att ha sökt asyl och löper en konkret och allvarlig risk att utsättas för förföljelse. Kvinnan och dottern får uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Luleå)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 17-02-14:

Migrationsdomstol beviljade flyktingstatus för icke-arab från Darfur till sidans topp

En man som tillhör gruppen "African" flydde från sin hemby i Darfur 2003 då den attackerades av milisgruppen Janjaweed. Hans familj liksom andras drabbades av mord, våldtäkter och bränder. Efter att ha bott några år i Khartoum återvände han till Darfur där han bodde i ett flyktingläger. Men 2012 blev han tillfångatagen och misshandlad, anklagad för att tillhöra oppositionen. Migrationsverket bedömde att han inte var speciellt utsatt eftersom attacken 2003 var riktad mot hela byn. Berättelsen om vad som hände 2012 bedöms inte som tillförlitlig och det hade enligt Migrationsverket inte framkommit att mannen var mer utsatt än någon annan av samma grupp. Migrationsverket ansåg inte att mannen riskerar förföljelse och om han ändå upplever en hotbild kan han flytta till Khartoum. När migrationsdomstolen nu har tagit upp fallet har Migrationsverket ändrat ståndpunkt i enlighet med sitt rättsliga ställningstagande från slutet av december. Nu bedöms att mannen som icke-arab riskerar förföljelse och inte får hänvisas till internflykt. Detta blev också domstolens beslut. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170126:

Asylnytt 17-01-26:

Migrationsdomstol: Azerbajdzjan: Blandat par från får stanna för barnets skull till sidans topp

En man från Azerbajdzjan som tidigare sökt asyl och fått avslag, sökte på nytt, nu i sällskap med sin hustru som är av armenisk identitet. De hävdade att mannen behöver skydd på grund av aktivitet för ett politiskt parti och en konflikt efter att han nekats en viss statlig ersättning. Detta avfärdas på grund av bristande trovärdighet. Paret berättar också om misshandel och övergrepp både från grannar och poliser sedan de fått barn, beroende på att blandäktenskap inte accepteras. Domstolen anser att de kunde ha begärt hjälp från högre instanser i hemlandet. Argumentationen är snarlik den som förelåg i ett ärende där FN:s kommitté mot tortyr senare förbjöd utvisningen (CAT 374/2009). Paret hänvisar till CAT men domstolen avfärdar även detta med att familjemedlemmarna i det fallet hade torterats av den nationella säkerhetstjänsten. Familjen beviljas ändå uppehållstillstånd på grund av den anknytning som sonen fått till Sverige. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg juridik och förvaltningsrätten i Luleå)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170109:

Asylnytt 17-01-09:

Migrationsöverdomstolen: Fråga om status för ung eritrean var inget enkelt ärende till sidans topp

Ett ensamkommande barn från Eritrea beviljades permanent uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Han överklagade och begärde flyktingstatus, eftersom han riskerar förföljelse efter att ha lämnat Eritrea illegalt och undanhållit sig militärtjänst. Migrationsdomstolen avslog. Målet avgjordes av en ensam domare. Saken har nu nått Migrationsöverdomtolen som påpekar att landinformationen inte visar tydligt hur de eritreanska myndigheterna uppfattar saken och att migrationsdomstolarna gjort olika bedömningar. Statusförklaringen är av stor betydelse för den sökande. Enligt Migrationsöverdomstolen är det så svåra överväganden att målet inte är "av enkel beskaffenhet". Därför borde det avgjorts av en "fullsutten" domstol med nämndemän. Målet återförs tlll Migrationsdomstolen.

Målnummer 8011-16

Hämta kammarrättens referat (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 17-01-09:

Migrationsdomstol: Journalist som rapporterat om hazarer i Pakistan får stanna till sidans topp

En tv-reporter från Quetta i Pakistan har gjort reportage om hazarernas rättigheter. Därefter har han tagit emot hot vid flera tillfällen, via telefon, sms och brev, från 2011 till 2013. Hoten som kom från organisationen Lashkar-e-Jaghvi har polisanmälts. Den lokala shia-organisationen uppmanade honom att lämna landet. Mannens far som var advokat dödades 2009. Migrationsverket avslog eftersom hotbreven var av enkel beskaffenhet och inte bevisade något. Migrationsverket har även föreslagit internflyktsalternativ. Migrationsdomstolen håller med om att det inte har visats en konkret och omedelbar hotbild. Men mot bakgrund av den extremt utsatta situationen hazarer upplever i Quetta anser domstolen att mannens verksamhet som journalist och vad hans familj utsatts för ändå gör att han riskerar skyddsgrundande behandling. Internflykt är inte relevant eftersom han är en välkänd reporter. Han får uppehållstillstånd som flykting. Observera att domen inte är vägledande. Källor: Infotorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 161123:

Asylnytt 16-11-23:

Migrationsdomstol beviljar flyktingstatus för Ginbot7-sympatisörer från Etiopien till sidans topp

En kvinna vars far var involverad i organisationen Ginbot7 och som själv hjälpt till med olika sysslor, flydde efter att ha varit gripen och utsatt för tortyr. Migrationsverket anser att berättelsen inte är trovärdig, bl.a. för att hon lyckats fly och för att de dokument hon har är sådana som är lätta att förfalska. En man vars föräldrar också var politiskt aktiva och fadern misstänkts för medlemskap i Ginbot7 blev av liknande skäl inte trodd av Migrationsverket då han berättat om faderns aktiviteter och vad han själv utsatts för i fängelse. Han hade inte berättat sammanhängande utan bara svarat på fråga efter fråga. Domstolen däremot bedömer båda berättelserna som sammanhängande och självupplevda. Att mannen är återhållsam förtar inte trovärdigheten. I båda fallen anser domstolen att uppgifterna stämmer med landinformation och beviljar uppehållstillstånd med flyktingstatus. Observera att domarna inte är vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Luleå)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 16-11-23:

Läkare vars arbete ansågs strida mot Islam får stanna efter överklagande till sidans topp

Beslut från migrationsdomstol: En läkare från Afghanistan som bott i Sverige med sin familj på grund av studier hoppade av och sökte asyl. Mannen hade skrivit artiklar om barnbegränsning och arbetat för utländska organisationer. Kvinnan hade undervisat flickor. Detta hade gjort dem till fiender för taliban. De hade tvingats i internflykt innan de kunde lämna landet genom mannens studier. Migrationsverket avslog på grund av brist på bevis för hoten och för att familjen inte sökte asyl omedelbart. Migrationsdomstolen däremot ser ingen anledning att misstro berättelsen eller de handlingar som visar vad mannen sysslat med. Domstolen anser att familjen riskerar förföljelse även om det inte finns bevis för de hot familjemedlemmarna fått i andra hand. De bevilijas därför uppehållstillstånd med flyktingstatus. Observera att domen inte är vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Luleå)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 161101:

Migrationsverket 16-10-24:

Rättsligt ställningstagande angående principen om familjens enhet i asylärenden till sidans topp

SR 57/2016, ersätter SR 15/2016

Sammanfattning

I varje asylärende måste det göras en individuell bedömning av en sökandes skyddsbehov. Både vad gäller egna skäl och skäl hänförliga till familjemedlem.

Det förhållande att en familjemedlem beviljats uppehållstillstånd som skyddsbehövande utgör bevisning som ska beaktas vid den samlade bedömningen om även den sökande gör sannolikt ett skyddsbehov.

Principen om familjens enhet syftar i svensk asylrätt till att hålla samman familjen. Om ärendet gäller enbart statusförklaring och den sökande redan har uppehållstillstånd uppkommer inte frågan om familjesplittring. Principen om familjens enhet är därmed inte tillämplig i sådana fall.

Om uppehållstillstånd inte kan meddelas en sökande p.g.a. skyddsbehov kan upphållstillstånd beviljas den sökande på samma skyddsgrund som familjemedlem. Då kan en derivativ rätt till uppehållstillstånd finnas utifrån principen om familjens enhet. Detta under förutsättning att det är fråga om en familj utifrån såväl UNHCR:s handbok som utifrån artikel 8 i Europakonventionen. Den sökande ska då också beviljas statusförklaring.

Om det saknas utrymme att tillämpa principen om familjens enhet (exempelvis då en sökande har ett annat medborgarskap), kan uppehållstillstånd inte beviljas enligt 5 kap. 1-2 § utlänningslagen (2005:716). Det får utredas om den sökande kan erhålla uppehållstillstånd enligt någon annan bestämmelse.

Hämta ställningstagandet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 161015:

Asylnytt 16-10-15:

Migrationsdomstol: Domstol lät journalist från Libyen stanna efter omröstning till sidans topp

En familj från Libyen där mannen och barnen är statslösa palestinier flydde på grund av att mannen arbetat på en tv-kanal som attackerats och stängts. Han hade även utsatts för skottlossning. Kvinnan som är medborgare i Libyen var hotad på grund av att en av hennes bröder var med i en milis som är en del av den libyska armén och hotades av en väpnad grupp med koppling till IS. En annan bror hade dödats av den gruppen. Flera av kvinnans familjemedlemmar med samma efternamn har flytt från Libyen. Migrationsverket bedömer att det råder väpnad konflikt i Libyen men ansåg ändå att de skulle utvisas eftersom mannen inte haft någon offentlig position som journalist och att inte heller kvinnan var tillräckligt personligt hotad. De fick ett års anstånd med utvisningen eftersom det råder verkställighetshinder för palestinier till Libyen. Migrationsdomstolen bedömde skälen som både tillräckliga och tillförlitliga och gav familjemedlemmarna uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Domstolens ordförande var skiljaktig. Observera att domen inte är vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltnngsrätten i Stockholm)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR, #vistårinteut och InfoTorg Juridik (betaltjänst) samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.