fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Skäl för och emot uppehållstillstånd, enskilda fall

Sjukdom och handikapp i övrigt

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkivet har startat om och saknar material från perioden 180119 - 180513

Arkiveringsdatum 190415:

Asylnytt 19-04-15:

Migrationsdomstol: Operation av klumpfot kommer inte att följas upp i Afghanistan till sidans topp

En familj som försökt återvända till Afghanistan från Iran flydde på nytt efter en marktvist och andra konflikter. Migrationsverket anser att berättelsen inte är trovärdig och i alla händelser har det gått 10 år. Ett av familijens fyra barn har sedan födseln en svår form av klumfot i båda fötterna, som felbehandlades i Iran med förödande följder. Vid ankomst till Sverige hade han svåra smärtor och kunde knappast stå eller gå. Han har genomgått komplicerade operationer och gipsbehandlingar. Smärtorna har minskat och funktionen är bättre, men eftersom skelettet växer behöver behandlingen följas upp regelbundet av expertis. Enligt Migrationsverket utgör detta inte särskilt ömmande omständigheter eftersom det finns vård i Afghanistan. Migrationsdomstolen däremot skriver att sjukhusen generellt är oförmögna att erbjuda adekvat vård. Dessutom blir personer med funktionshinder ofta stigmatiserade. Domstolen anser att detta sammantaget med de negativa konsekvenserna för barnets hälsa av avbrott i den planerade behandlingen och barnets anpassning till Sverige gör att det föreligger särskilt ömmande omständigheter. Familjen beviljas uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181018:

Asylnytt 18-10-18:

Nytt ställningstagande från Migrationsverket om brist på vård som förföljelse till sidans topp

Om en svårt sjuk person som inte kan få adekvat vård i hemlandet utvisas kan det i speciella fall utgöra omänsklig och förnedrande behandling, som är förbjuden enligt artikel 3 i Europakonventionen. Migrationsverket har nu uppdaterat sitt ställningstagande om hur internationell praxis ska tolkas i sådana fall. Ändringarna består främst i att tre nya praxisfall har vägts in, bland annat "Paposhvili mot Belgien". En ny formulering i ställningstagandet är att en utvisning kan strida mot artikel 3 om det "på grund av avsaknad av lämplig vård i mottagarlandet eller brist på tillgång till sådan vård finns väsentliga skäl att tro att personen skulle möta verkliga risker att utsättas för en allvarlig, snabb och oåterkallelig nedgång av hälsotillståndet, vilket resulterar i intensivt lidande eller en avsevärd förkortning av den förväntade livslängden". Att den sökande har bevisbördan har förtydligats, men också att "om det efter utredning fortfarande finns oklarheter måste staten begära individuella och tillräckliga garantier i det enskilda fallet från den mottagande staten att lämplig behandling kommer att vara tillgänglig för personen i fråga". Ett fall från EU-domstolen rör situationen att en person som utsatts för tortyr utvisas och sedan vägras vård för de men som tortyren orsakat. Detta är ett exempel på när utebliven vård kan ses som förföljelse eller skyddsgrundande behandling.

Hämta dokumentet - SR 37/2018 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180819:

Etikkommissionen i Sverige 18-08-08:

En stulen barndom - barnrättsrapport till sidans topp

"En stulen barndom - Rapport om hur svensk asylpolitik krossar familjer och sviker barns mänskliga rättigheter" (2018) har genomförts av Amanda Gulger & Josefin Sikström (Södertörns högskola) i samarbete med Etikkommissionen i Sverige.

I rapporten uppmärksammas situationen för utvisningshotade flyktingbarn med svåra fysiska och psykiska funktionsnedsättningar som idag befinner sig i Sverige. Rapporten går igenom tre olika fall från verkligheten och undersöker hur migrationsmyndigheterna bedömt i dessa ärenden. Barnen i fråga lider i ett av fallen av cerebral pares (CP-skada) och i de andra två av uppgivenhetssyndrom.

De juridiska frågor som legat till grund för det fördjupade arbetet med rapporten är främst följande: I vilka fall kan permanent uppehållstillstånd beviljas i enlighet med 18 § begränsningslagen? Vad blir följderna för de svårt sjuka barn som i beslut efter beslut endast beviljas tillfälliga uppehållstillstånd, och hur står sig detta i förhållande till Barnkonventionen liksom till Europakonventionen?

I rapportens slutsats konstateras att barnets bästa i många fall inte alls beaktas i asylprocessen. Genom att verkställa avvisningsbeslut till hemländerna för dessa barn eller genom att inte bevilja dem permanent uppehållstillstånd, bryter Sverige mot Barnkonventionen, som stadgar att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som gäller barn.

Enligt rapporten ligger felet inte nödvändigtvis i asyllagen utan i tolkningen av lagen och felaktiga tolkningar av lagstiftarens vilja. Det är också uppenbart att Migrationsverket ignorerar läkarintyg och medicinsk expertis och därmed tar sig rätten att överpröva läkarnas bedömning.

Hämta rapporten (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180614:

Asylnytt 18-06-15:

Multisjuk 70-åring har ömmande omständigheter enligt domstol till sidans topp

En man som fyller 70 i år flydde från Afghanistan. Enligt mannens berättelse hade hans enda kvarvarande son haft ett olovligt förhållande som ledde till att sonen dödades och mannen hotades till livet och måste fly. Han hade inga andra som kunde stötta honom och bodde en period på gatan i Kabul. Mannen lider också av flera sjukdomar och har svårt att gå. Varken Migrationsverket eller domstolen har trott på berättelsen och bedömer inte att säkerhetsläget eller mannens situation som hazar är skäl nog för att utgöra skyddsbehov. Men när saken nått domstolen har fler läkarintyg tillkommit. Mannen lider av atarakt, lumbago, hosta, gastroesofagal reflux, hypotyreos och sömnstörning och är i behov av livsnödvändig medicinering. Eftersom det inte finns någon offentlig äldreomsorg i Afghanistan bedömer domstolen att situationen utgör synnerligen ömmande omständigheter. En utvisning skulle även utsätta honom för ett sådant lidande att det skulle bryta mot artikel 3 i Europakonventionen. Därför beviljas han uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171013:

Asylnytt 17-10-13:

Komplicerad livshotande sjukdom kräver utredning enligt Migrationsöverdomstolen till sidans topp

En man som dömts till utvisning efter ett brott kunde enligt Migrationsverket skickas till Kenya trots att han vårdats inom rättspsykiatrin under tio år på grund av en komplicerad infektionssjukdom som har kunnat behandlas under uppsikt. Mannen har anfört att målet mot Paposhvili mot Belgien visar att bevisbördan övergår på staten om det är sannolikt att den sökande inte får tillgång till livsnödvändig vård. Migrationsverket bedömde att det räckte med vissa mediciner för hiv, diabetes och psykisk ohälsa. Men läkarintyg visar att mannens sjukdomsbild är mycket komplicerad, diagnoserna hänger ihop. Han tar ett tjugotal preparat och behöver särskilda insatser. Bara några dagars slarv med medicinering skulle göra behandlingen verkningslös. Utifrån detta bedömer Migrationsöverdomstolen att den vård mannen kan få i Kenya kan vara för begränsad. Det behövs en mer omfattande utredning och målet återförvisas till Migrationsverket. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170530:

Asylnytt 17-05-30:

Migrationsdomstol låter svårt autistisk pojke stanna med sin familj till sidans topp

En familj från Vitryssland som sökt asyl 2009, men fick avslag. De blev kvar i landet och här föddes deras andra son som nu är fyra år. De söker asyl på nytt efter att utvisningsbeslutet preskriberats. Pojken lider av en exceptionellt svår autism som innebär att han har mycket stort behov av upprepade rutiner. Han äter endast en typ av näringsdryck och har inte fungerat i en vanlig förskolegrupp då han är rädd för andra barn, är ljudkänslig och har ett uttalat självskadebeteende. Hans begåvningsnivå har inte kunnat utredas, men han utvecklas nu positivt på en specialförskola. Utvecklingen riskerar att avstanna om situationen förändras. Migrationsverket anser att det finns vård i hemlandet, även om den inte håller samma kvalitet. Men migrationsdomstolen bedömer att en traumatisk transporten och svårigheter att faktiskt få tillgång till vård skulle skada hans hälsa och utveckling. Därför får pojken och hans föräldrar permanent uppehållstillstånd av synnerligen ömmande omständigheter. Även en 24-årig storebror som bor hemma får stanna med hänsyn till familjens enhet och den autistiske broderns behov av honom. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170330:

Migrationsverket 17-03-28:

Migrationsverket om sjukdom som omänsklig och förnedrande behandling till sidans topp

Rättsligt ställningstaganden angående tillämpning av artikel 3 i Europakonventionen då sjukdom åberopas - SR 08/2017

Sammanfattning

+ En utvisning av en utlänning som ildera av en sjukdom, i kombination med avsaknad av adekvat vård i hemlandet, kan i mycket speciella fall anses utgöra sådan omänsklig och förnedrande behandling som avses i artikel 3 Europakonventionen.

+ Beviskravet är högt, det måste vara visat att personen löper en verklig risk att utsättas för sådan behandling. Den sökande har bevisbördan för att en utvisning leder till en behandling i strid med artikel 3.

+ Faktorer som är av vikt i bedömningen är hälsotillståndet, tillgången på tillräcklig och lämplig vård i hemlandet, socialt nätverk och den allmänna situationen i hemlandet. Det ska göras en samlad bedömning.

+ Om det också efter utredning fortfarande finns oklarheter kring om sökanden riskerar behandling i strid med artikel 3 måste staten erhålla individuella och tillräckliga garantier från den mottagande staten att lämplig behandling kommer att vara tillgänglig för personen i fråga.

+ I det fall uppehållstillstånd beviljas, ska detta beviljas med stöd av 11 § den tillfälliga lagen. Enligt 12 § samma lag ska tillståndstiden då vara tretton månader.

+ Det finns inget stöd för att barns ärenden ska bedömas enligt en lägre tröskel än för vuxna. Det finns dock med den tillfälliga lagen möjlighet att bevilja permanent uppehållstillstånd, i stället för tidsbegränsat, utifrån ett varaktigt nedsatt hälsotillstånd för barnet.

(...)

Hämta ställningstagandet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170109:

Asylnytt 17-01-09:

Europadomstolen tillåter Sverige att utvisa multihandikappad ung man till Bosnien till sidans topp

En familj från Bosnien sökte asyl på grund av vissa trakasserier men främst för att få vård för sin då tonårige son som inte hade fått den behandling han behövde. Pojken lider av epilepsi, puckelrygg och skolios, cp-skador och en viss mental utvecklingsstörning. Detta ansågs dock inte vara skäl för uppehålllstillstånd. Efter slutligt avslag fick familjen ett års tidsbegränsat uppehållstillstånd för att en ryggoperation skulle genomföras och följas upp. När tillståndet löpt ut hade pojken fyllt 18 och Migrationsverket ansåg att det inte längre fanns något som hindrade utvisning. Familjen vände sig till Europadomstolen. Domstolen gör ingen annan bedömning än Sverige. Pojken kan inte bli botad även om han bor i Sverige, påpekar domstolen. Det finns vård i Bosnien, och att vården i Sverige har högre kvalitet är inte skäl nog för att stoppa en utvisning. Domstolen påpekar att även Bosnien är med i Europarådet för mänskliga rättigheter och om pojken inte får sina rättigheter tillgodosedda i hemlandet så kan Bosnien dras inför Europadomstolen. Ansökan avvisas som ogrundad.

Application no. 41252/16, Kazic and others against Sweden (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 17-01-09:

Europadomstolens högsta kammare avgör mål om sjukdom som skäl mot utvisning till sidans topp

Målet rör en man från Georgien som levt sedan 1998 i Belgien med sin familj utan att ha haft uppehållstillstånd. Under de senaste åren blev mannen svårt sjuk bland annat i leukemi. Han avled sommaren 2016. Målet, som fortsatte trots dödsfallet, har inte rört de ursprungliga asylskälen utan enbart vilka risker det skulle medföra att verkställa utvisningen av en så svårt sjuk person och gränsen för Belgiens ansvar, samt hänsynen till familjelivet. Europadomstolens första lägre kammare kom fram till att det inte skulle bryta mot Europakonventionen att verkställa utvisningen eftersom mannens tillstånd var stabilt och viss behandling fanns i hemlandet. Tidigare brottslighet vägdes mot rätten till familjeliv och domstolen ansåg att familjen kunde besöka mannen i Georgien. Europadomstolens högsta kammare gör en annan bedömning och kritiserar att Belgien fattat beslut utan att ha tillräcklig information om sjukdomen. Domstolen lägger ansvaret på staten att bedöma hälsotillståndet och tillgången till vård i hemlandet, liksom även att bedöma vad utvisningen i detta hälsotillstånd skulle innebära för familjelivet. Slutsatsen blir villkorad: Det skulle bryta mot konventionens artikel 3 respektive artikel 8 om utvisningen verkställdes utan dessa bedömningar.

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Direkt från domstolen: CASE OF PAPOSHVILI v. BELGIUM (Application no. 41738/10) (Extern länk)

Den föregående domen i lägre instans (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, svenska media via Eniro och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media främst via I Care och IRR, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, ENAR, Statewatch, Noborder och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Röda Korset, Svenska Amnesty, FARR, Rosengrenska och InfoTorg Juridik (betaltjänst) samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Josefin Åström, Hjalte Lagercrantz, Karin Nilsson Kelly, Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt.