fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Skäl för och emot uppehållstillstånd, enskilda fall

Religion, konvertering

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkivet har startat om och saknar material från perioden 180119 - 180513

Arkiveringsdatum 190517:

Asylnytt 19-05-17:

Prövningstillstånd: Borde en konvertit ha berättat om konversionen före dopet? till sidans topp

En man från Afghanistan berättade i en anmälan om verkställighetshinder att han blivit kristen. Av ansökan framgick att han funderat över religionen redan i hemlandet och närmat sig kristendomen under lång tid. Han döptes dock först efter slutligt avslag och religionsskäl fanns inte med i grundärendet. Enligt Migrationsverket finns ingen förklaring till varför han inte berättat mer om sin religiösa övertygelse och därför har han inte "gjort antagligt" de nya omständigheterna. Migrationsdomstolen däremot ansåg att mannen gjort antagligt att det finns skyddsgrundande omständigheter, men eftersom det inte finns "giltig ursäkt" för att han inte åberopat omständigheterna tidigare beviljades inte ny prövning. Migrationsöverdomstolen kommer nu att pröva frågan om "giltig ursäkt". I en dom nyligen återförvisades ett ärende av Migrationsöverdomstolen i en liknande situation, men fallen skiljer sig. i det tidigare fallet hade migrationsdomstolen bedömt att det fanns "skälig anledning att anta" att personen löpte en skyddsgrundande risk. Med detta högre beviskrav behövs enligt Migrationsöverdomstolen ingen giltig ursäkt för att bevilja en ny prövning. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190415:

Migrationsverket 19-04-09:

Migrationsverkets kommentar till rapporten om konvertitärenden till sidans topp

I mars släppte ett antal frikyrkor en rapport där Migrationsverkets bedömning av konvertiter pekas ut som rättsosäker. Nu har verkets rättsavdelning analyserat rapporten.

- Det är bra att ämnet uppmärksammas. Samtidigt ska man komma ihåg att kyrkorna och Migrationsverket har olika uppdrag, säger Fredrik Beijer, rättschef på Migrationsverket.

Rapporten bygger på 619 beslut i asylärenden mellan 2015 och 2018 där den sökande åberopat konversion som asylskäl. Av dessa har 68 procent fått avslag på sin ansökan då tron inte bedömts som genuin, enligt rapporten. Har konversion angetts som skäl i ett senare skede av asylprocessen är nivån av antalet avslag högre.

- Rapporten är intressant eftersom den baseras på ett stort antal ärenden. Den bygger dock enbart Migrationsverkets beslut. Även domstolarna har en viktig roll i asylprocessen och det hade varit bra med en analys som kopplar ihop rättskedjan, säger Fredrik Beijer.

Han menar att Migrationsverket och kyrkan har olika uppdrag.

- Migrationsverket ska, enligt de lagar och regler vi har att förhålla oss till, pröva om en person är i behov av skydd. Kyrkan har inte samma roll.

Sammantaget gör de fem kyrkliga samfunden som står bakom rapporten bedömningen att Migrationsverkets hantering av konvertitärenden är rättsosäker. Den kritiken tillbakavisar dock Fredrik Beijer.

- Det här är svåra och komplexa ärenden. Vi gör alltid en individuell bedömning och då är det viktigt att vi tar hänsyn till individens omständigheter och förutsättningar. Asylsökande har också alltid rätt till ett offentligt biträde och kan överklaga sitt beslut till domstolarna.

(...)

Hela kommentaren samt frågor och svar (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190123:

Migrationsverket 19-01-18:

Migrationsverket gör inga tester i konvertitärenden till sidans topp

På sociala medier cirkulerar ett test som påstås användas av Migrationsverket för att ta reda på om en asylsökande är kristen.

- Det är fel. Migrationsverket använder inga tester, säger presschef Per Ek.

Ett test med frågor som handlar om kristendomen och påstås användas i Migrationsverkets utredningar sprids nu på sociala medier. Testets frågor är tagna ur sitt sammanhang och har inte ställts under ett och samma utredningssamtal.

Migrationsverket har en utredningsskyldighet och behöver därför ställa vissa frågor när en person söker skydd i Sverige. Frågorna ska anpassas till omständigheterna i det enskilda ärendet. Fokus i konvertitutredningar är inte kunskapsfrågor utan den inre övertygelsen, religionens betydelse för individen och hur det tar sig uttryck.

Vissa kunskapsfrågor kan ha betydelse för helhetsbedömningen, beroende på vad personen har berättat.

- Det är olyckligt och felaktigt att det framställts som att Migrationsverket genomför tester på personer som uppger att de konverterat, säger Per Ek.

Den som har fått ett avslagsbeslut från Migrationsverket kan alltid överklaga till domstolarna som gör självständiga bedömningar.

Frågor och svar

Kan frågorna i testet ha förekommit i Migrationsverkets utredningar?

Frågorna kan ha använts av Migrationsverket men det är viktigt att komma ihåg att frågorna är tagna ur sitt sammanhang och att de inte har ställts i en enskild utredning.

I ett fåtal fall har vi sett att det har förekommit olämpliga frågor, vilket har uppmärksammats i en intern kvalitetsuppföljning. Det är däremot inget som är representativt i majoriteten av våra utredningar.

Hur avgör ni vilka kunskapsfrågor som ska ställas?

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181231:

Asylnytt 18-12-31:

Nytt rättsligt ställningstagande från Migrationsverket om konversion och ateism till sidans topp

Det nya ställningstagandet ersätter ett från 2012 och har ändrats på många punkter. En väsentlig skillnad är att även ateism tas upp. Konvertion "sur place" har fått ett eget avsnitt liksom motsvarande för ateism. Även skäl som åberopas i verkställighetsstadiet tas upp separat och rekommendationen är att utredningen i sådana fall inriktas på trovärdighetsfrågan. Fokus ligger över huvud taget mer än tidigare på hur genuin övertygelsen är och hur processen att komma fram till konversion eller ateism har gått till, samt hur detta kommer att manifesteras vid ett återvändande. Ställningstagandet innehåller punktlistor för vilka faktorer utredningen bör koncenteras på och frågor som kan ställas. Frågorna rör inte religionskunskap utan personens religiösa identitet och utövande. I det tidigare ställningstagandet påpekades redan i inledningen att den sökande inte ska behöva dölja eller avstå från sin religiösa tillhörighet om han/hon inte väljer att göra det av personliga skäl. I det nya ställningstagandet påpekas i stället att den framåtsyftande bedömningen gäller om den religiösa uppfattningen kommer att leda till skyddsgrundande behandling och att frågan om en åberopad konversion har kommit till kännedom i hemlandet ofta aktualiseras.

Hämta ställningstagandet SR 46/2018 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181108:

Asylnytt 18-11-08:

EU-domstolen: Irans straff mot konvertit kan utgöra förföljelse om lagen tillämpas till sidans topp

Målet rör en person från Iran som sökt asyl i Bulgarien efter att ha anklagats för apostasi i hemlandet. Några av frågorna till EU-domstolen rör om en medlemsstat är skyldig att pröva varje ärende enligt Dublinförordningen och fatta beslut om sitt ansvar för asylärendet, innan beslut i sakfrågan tas. EU-domstolen påpekar att det inte finns någon skyldighet att ta ett uttryckligt beslut i fråga om ansvar enligt Dublinförordningen. Dublinkriterierna behöver inte heller vägas in om beslutet i sakfrågan överklagas. Övriga frågor rörde relgiion som asylskäl. Vilka frågor om religion får ställas och måste den sökande uttala sig om alla aspekter av religionsutövande som nämns i asylprocedurdirektivet? Kan hemlandets argument för straff mot apostasi vägas in eller utgör straffen i sig förföljelse även om inte någon religion nämns? EU-domstolen svarar att alla beståndsdelar av begreppet "religion" inte behöver visas, men sökande måste kunna underbygga sina påståenden. Beträffande straff säger EU-domstolen att dödsstraff eller fängelsestraff för agerande i strid med statsreligionen kan utgöra förföljelse. Det avgörande är straffets karaktär, och om straffet tillämpas i praktiken.

Läs längre referat av Migrationsverket och hämta domen i mål C-56/17 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180804:

Asylnytt 18-08-04:

Minderårig konvertit fick flyktingstatus efter muntlig förhandling till sidans topp

En ung pojke från Afghanistan sökte asyl och uppgav att han lämnade hemmet som 14-åring efter "krig" i hemtrakten, där personer ur hans folkgrupp halshöggs. Familjen beslöt att han som äldsta son skulle fly och en morbror betalade för resan. Hans ålder ifrågasattes inte i Sverige och han betraktas fortfarande som minderårig. Han fick beslut om avslag eftersom inget konkret hade hänt honom eller familjen. Familjen kunde fortfarande utgöra ett ordnat mottagande. Under tiden i Sverige hade han bott i en utövande kristen familj och så småninom bestämt sig för att konvertera. Detta kom inte fram förrän inför domstolen. Målet återförvisades till Migrationsverket, som gav avslag på nytt eftersom konverteringen inte ansågs som genuin. Domstolen däremot ansåg att pojken kunde förklara varför han från början sett religionen som en privatsak. Han kunde också berätta om kristendomen på ett sätt som verkar självupplevt och övertygande. Att hans uppfattning präglas av en viss naivitet anser domstolen naturligt då han är mycket ung. Eftersom konvertiter riskerar skyddsgrundande behandling och det inte finns något myndighetsskydd i Afghanistan beviljas pojken uppehållstillstånd med flyktingstatus. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180119:

Asylnytt 18-01-19:

Iranier som konverterat från yarsanism kan ses som apostat enligt domstol till sidans topp

En person från Iran som konverterat till kristendomen redan i hemlandet men döptes i Sverige, fick utvisningsbeslut. Eftersom han inte varit muslim utan tillhört yarsanismen riskerade han inte att betraktas som apostat enligt Migrationsverket. Hans uppgifter om att han registrerat sig som shiamuslim för att få studera ansågs inte som sannolika. Dessutom bedömdes han ha vaga kunskaper om kristendomen. Migrationsdomstolen däremot anser att mannen gjort sannolikt att myndigheterna uppfattar honom som shiamuslim, och ser det dessutom som en spekulativ slutsats från landinformationen att en yarsan som konverterar inte skulle uppfattas som apostat. Den muntliga förhandlingen gjorde själva konversionen trovärdig. Domstolen beviljar uppehållstillstånd med flyktingstatus. En nämndeman är skiljaktig och framhåller att mannens trovärdighet påverkas negativt av att han lämnat felaktiga uppgifter om sig själv för att få studera. Domen är inte vägledande. Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Luleå.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171229:

Asylnytt 17-12-29:

Förföljd mandé ska räknas som flykting enligt migrationsdomstol till sidans topp

En familj från Irak hävdade att de riskerade förföljelse för att de är mandéer. Barnen hade trakasserats och kidnappats. Mannen hade avvikit från polistjänst och riskerade ett fängelsestraff. Migrationsverket anser inte att det räcker att vara mandé för att riskera förföljelse. Men familjen bedömdes som alternativt skyddsbehövande därför att mannen mannen riskerade skyddsgrundande behandling i fängelset och den övriga familjen på grund av att kvinnan skulle bli ensam. Familjen överklagade i statusfrågan. Domstolen anser att det finns ett betydande inslag av förföljelse på grund av religiös tillhörighet i den behandling mannen riskerar och därför ska både han och den övriga familjen beviljas permanent uppehållstillstånd och flyktingstatus. Domen är inte vägledande. (Källor Infotorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 17-12-29:

Europadomstolen godkänner utvisning av diskret konvertit till Iran till sidans topp

En man från Iran som fått avslag på asylansökan i Schweiz, sökte asyl på nytt då han konverterat till kristendomen. Även då fick han avslag, dels på grund av bristande trovärdighet, dels för att hans tro skulle bli känd i Iran. Den schweiziska domstolen ansåg dessutom att myndigheterna i Iran är medvetna om att konversion förekommer som försök att få uppehållstillstånd. Europadomstolen jämför med målet F.G. mot Sverige, där Sverige förbjöds utvisa en person utan att först undersöka om konversionen skulle leda till förföljelse. Men i det här fallet hade saken utretts. Europadomstolen jämför också med ett fall från EU-domstolen där Tyskland fälldes, men i det fallet ingick missionering i personernas religionsutövning. I det aktuella fallet hade Schhweiz kommit fram till att personen inte förväntades uppträda på ett sätt som myndigheterna i Iran skulle uppfatta som ett hot. Europadomstolen såg ingen anledning att komma till en annan slutsats och bedömer att utvisningen inte skulle strida mot konventionen om mänskliga rättigheter.

Case of A. v. Switzerland, Application no. 60342/16 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 17-12-29:

Temarapport från Migrationsverket om apostasi och konversion i Afghanistan till sidans topp

MIgrationsverkets landinformationsenhet Lifos har publicerat en rapport om apostasi mm i Afghanistan, som bygger på research och olika källor. Apostasi innebär att avfalla från islam, oavseett orsak. Det framgår att det är svårt att finna information i synnerhet rörande personer som antas inte vara genuina apostater eller konvertiter. Apostasi är belagt med dödsstraff. Regeringen och statliga institutioner vill helst vill undvika konfrontation med internationella aktörer genom att följa sharialag, men de kan vara pressade av inhemska krafter att agera. Lifos bedömer att centralregeringen därför inte har något intresse av att aktivt söka efter apostater eller att fall ska bli medialt uppmärksammade. Vidare bedömer Lifos att det generellt främsta hotet mot en verklig eller förmodad apostat utgår från familjen, samhället eller väpnade motståndsgrupper. Lynchning har förekommit. Rapporten avslutas med att det är svårt att dra generella slutsatser om vilken typ av reaktion eller bestraffning en enskild individ som misstänks för apostasi eller för att ha kränkt islam eventuellt riskerar. "Individuella omständigheter, så som familjebakgrund, hemort, personliga relationer, konflikter samt vilka handlingar personen företagit och vem som har fått kännedom om dessa, kan förväntas vara avgörande."

Hämta rapporten (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171013:

Asylnytt 17-10-13:

Långvarigt religiöst engagemang gör konvertering trovärdig enligt domstol till sidans topp

En ung man från Afghanistan som fått slutligt utvisningsbeslut anförde verkställighetshinder på grund av att han konverterat till kristendomen. Migrationsverket bedömde inte att konversionen var genuin, bland annat för att han inte berättat om den långt tidigare. Dessutom har han enligt verket inte kunnat beskriva Guds närvaro med mer än att han känner hans närvaro innerligt i sitt hjärta och att han känner en inre frid. Det framgår inte hur Guds närvaro bör beskrivas enligt Migrationsverket. Inför domstolen vittnade tre nuvarande och tidigare pastorer om mannens aktiva medverkan i församlingen sedan flera år och om samtalen med honom. Enligt Migrationsdomstolen är det mindre troligt att mannen skulle upprätthållit ett religiöst engagemang enbart för syns skull under så lång tid. Domstolen anser att det är rimligt att man inte berättar om sin tro förrän man är säker på sin sak, och att människors tankar om sin religion varierar från person till person. Mannens tro bedöms som genuin, och han beviljas uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170504:

Asylnytt 17-05-04:

Migrationsdomstol tror på berättelse om konversion trots sen asylansökan till sidans topp

Ett par från Iran berättade att de blivit aktiva i en hemkyrka och konverterat till kristendomen, dock utan något formellt dop. De förstod att kyrkan avslöjats då två medlemmar avlidit. I Sverige har de formellt blivit döpta och missionerar öppet. Migrationsverket ansåg att de lämnat diffusa och generella uppgifter om sin konversion och haft svårt att ge uttryck för hur de resonerat kring riskerna. Migrationsverket la stor vikt vid att paret dröjt med att lämna Iran, att de rest legalt och dessutom väntat två veckor innan de sökte asyl i Sverige. Migrationsdomstolen anser att parets omfattande och ihållande engagemang talar för att konversionen är genuin. De har på ett fullt godtagbart sätt redogjort för sina överväganden och hur konversionenen förändrat dem. De har kunnat svara på frågor om sina tankar om bibeln och kristendomen. Enligt domstolen är tidsaspekterna besvärande men inte tillräckligt för att ifrågasätta deras religiösa övertygelse. De får uppehållstlllstånd som flyktingar. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170126:

Asylnytt 17-01-26:

Ifrågasatt konvertering i Sverige övertygar inte Europadomstolen till sidans topp

Ett par som flydde till Sverige med sina barn från Ghazni i Afghanistan sökte asyl bland annat för att kvinnan flytt ett tidigare tvångsäktenskap. Mannen hade blivit anklagad för att ha orsakat en brand i en moské. Mannen konverterade till kristendomen efter flykten. Migrationsverket avslog på grund av motsägelser och brist på bevis. Mannen hade inte nämnt konverteringen från början och var okunnig om kristna helger, bibeln och det kristna budskapet över huvud taget. De hänvisades till internflykt pga konflikten i Ghazni. Efter att beslutet vunnit laga kraft har familjen försökt påtala verkställighetshinder flera gånger då de blivit mer aktiva kristna och även hustrun konverterat. Detta har inte setts som nya omständigheter och intyget om kvinnans konvertering indikerar att hon konverterat tidigare än vad hon själv sagt. Vid det senaste tillfället hävdade de att en muslimsk bekant från Afghanistan som besökt dem så småningom hade blivit utvisad och berättat om dem för myndigheterna. Slutligen hade de fått barn. Europadomstolen håller med de svenska myndigheternas bedömning och anser inte att paret visat att de kommer att råka illa ut.

Läs beslutet: Application no 36384/16, A.J. and F.B. against Sweden (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 161015:

Asylnytt 16-10-15:

Apostasi kan leda till förföljelse i Afghanistan enligt migrationsdomstol till sidans topp

En familj från Afghanistan som var bosatta i Kabul lämnade landet efter en affärskonflikt som ledde till att mannens far och bror kidnappades. De blev inte trodda och fick slutligt avslag 2010. Därefter har de påtalat verkställighetshinder ett antal gånger på grund av mannens inställning till islam och tillkommande skäl gällande barnens mående. Efter att ärendet preskriberats har familjen sökt asyl och hävdar att de kommer att förföljas på grund av att mannen inte vill tillhöra någon religion trots att han är gudstroende. Migrationsverket avslog även denna gång och ansåg att ateism inte behöver manifesteras som en annan religion. Migrationsverket ändrade sig efter muntlig förhandling i domstolen och instämmer nu med att familjen riskerar förföljelse på grund av att mannen avsagt sig islam. Familjemedlemmarna får uppehållstillstånd som flyktingar. Observera att domen inte är vägledande. (Källor Infotorg Juridik och förvaltnngsrätten i Luleå)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, svenska media via Eniro och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media främst via I Care och IRR, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, ENAR, Statewatch, Noborder och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Röda Korset, Svenska Amnesty, FARR, Rosengrenska och InfoTorg Juridik (betaltjänst) samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Josefin Åström, Hjalte Lagercrantz, Karin Nilsson Kelly, Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt.