ASYLNYTT
Sponsrad av Fridh Advokatbyrå
ARKIV:
EU:s flykting- och gränspolitik
Allmänt om migration, statistik
Asylnytt - Arkiv
Skäl för och emot uppehållstillstånd, enskilda fall
Möjlighet till internflykt i hemlandet
Information från myndigheter och organisationer
Arkivet har startat om och saknar material från perioden 180119 - 180513
- Arkiveringsdatum 191025:
- Migrationsdomstol: Afghanistan: Ingen internflykt för barnfamllj utan nätverk på orten
- Arkiveringsdatum 181231:
- Praxis rörande hemvist och internflykt utmanas i domstolsbeslut om Afghanistan
- Arkiveringsdatum 180702:
- Högsta Förvaltningsdomstolen i Finland ifrågasätter internflykt till Kabul
- Migrationsöverdomstolen: Internflykt övervägs endast vid skyddsbehov mot hemorten
Arkiveringsdatum 191025:
Asylnytt 19-10-24
Migrationsdomstol: Afghanistan: Ingen internflykt för barnfamllj utan nätverk på orten
En barnfamilj flydde Afghanistan på grund av en marktvist. Fadern hade misshandlats och hotats av en släkting och anförde att släktingens kontakter gjorde att de var förföljda även av talibaner. Mannen hade anmält trakasserierna till polisen. Migrationsverket avslog ansökan. Det framgick att familjen bott en kortare tid i Kabul och att modern är från Herat. Migrationsdomstolen anser att familjen visat att de löper risk att utsättas för skyddsgrundande behandling om de återsänds till hemorten och att det inte finns något myndighetsskydd. För att internflyktsalternativ ska tillämpas för en barnfamilj krävs nätverk på tillflyktsorten. Föräldrarnas tidigare bostättning i Kabul och Herat medför inte att de har ett nätverk enligt domstolen. Därför får familjemedlemmarna uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)
innehållArkiveringsdatum 190318:
UNHCR 18-12-13:
Austria Supreme Court condemn internal flight alternative in Afghanistan
The applicant is an Afghan national and member of the ethnic group of Hazaras who was born and raised in Iran. He lodged an application for international protection in Austria in July 2015 which was rejected in first instance in September 2017.
The Federal Administrative Court dismissed his appeal on 03/09/2018, arguing that even though the applicant cannot return to Sar-e Pol (where his family was originally from), there was an IFA available in Kabul or Mazar-e Sharif. It elaborated that the applicant had already gathered professional experience, had grown up in an Afghan family and was native speaker of one of the official languages and concluded that the applicant was familiar with the cultural circumstances in Afghanistan.
The Austrian Supreme Administrative Court annulled this decision. It stated that the Federal Administrative Court's conclusion that the applicant was familiar with the cultural circumstances in Afghanistan was not evidence-based and emphasized that the applicant had explicitly contested this. Furthermore the Supreme Administrative Court criticized that the Federal Administrative Court did not take into account and analyse the UNHCR-Afghanistan guidelines. A respective obligation derives from the respective Austrian case law as well as from European Union Law.
The Court emphasized that according to UNHCR there was in general no IFA available in Kabul and that the availability of an IFA in other cities was questionable and needed to be assessed in a thorough manner on a case-to-case basis.
Läs mer (Extern länk)
Arkiveringsdatum 181231:
Asylnytt 18-12-31:
Praxis rörande hemvist och internflykt utmanas i domstolsbeslut om Afghanistan
I ett ärende rörande en ung man från Afghanistan bedömde Migrationsverket att det fanns ett hot på hemorten och hänvisade mannen till Kabul som internflyktsalternativ. Domstolen (förvaltningsrätten i Malmö) ansåg dock att Kabul inte är ett rimligt alternativ på grund av den humanitära situationen, trots att mannen bedömdes som frisk och arbetsför. Herat eller Mazar-e-Sharif bedömdes som relevanta alternativ. Ett annat ärende rörde en man som inte ansetts trovärdig rörande sin hemvist beroende på att han lämnat olika uppgifter. Domstolen (förvaltningsrätten i Malmö) resonerar dock att det inte är rimligt att den som inte kan bevisa en bestämd hemort av den anledningen ska få en avsevärt högre bevisbörda genom att prövas mot hela landet. Om ansökan inte prövas mot en bestämd ort kommer inte heller ett eventuellt internflyktsalternativ att prövas. Domstolen valde därför att pröva skälen gentemot Herat och Mazar-e-Sharif som är relativt säkra platser som går att ta sig till, istället för att pröva gentemot hela landet. Domarna är inte vägledande. (Källor privat samt förvaltningsrätten i Malmö)
Arkiveringsdatum 180804:
Asylnytt 18-08-04:
Domstol underkänner Mogadishu som internflykt för hotad lärare
En man som arbetade som koranskolelärare flydde på grund av hot från Al Shabaab. Migrationsverket trodde på berättelsen och bedömde mannen som flykting gentemot sin hemort, men beslutade ändå om utvisning eftersom han kunde söka skydd i Mogadishu. Inför Migrationsdomstolen förklarade mannen att han tillhör en minoritet där många är koranskollärare och ses som fiender av Al Shabaab. Mannens familj är känd för Al Shabaab och hans far och farbror har dödats i Mogadishu. Fadern drev en koranskola. Domstolen ansåg att mannen skulle vara hotad även i Mogadishu, som därför inte är ett relevant internflyktsalternativ. Mannen beviljas uppehållstillstånd med flyktingstatus, men en nämndeman var skiljaktig. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och Förvaltningsrätten i Stockholm)
Arkiveringsdatum 180702:
Högsta Förvaltningsdomstolen i Finland 18-06-28:
Högsta Förvaltningsdomstolen i Finland ifrågasätter internflykt till Kabul
Migrationsverket hade ansett att afghanistanska medborgaren A, som var av hazara-ursprung, kände välgrundad fruktan för förföljelse i sin hemregion i provinsen Wardak på det sätt som avses i 87 § 1 mom. i utlänningslagen. Ärendet gällde huruvida han skulle anses ha en i 88 e § i utlänningslagen avsedd möjlighet till intern flykt till Kabul.
Migrationsverket hade bedömt utgående ifrån landinformation som gällde Afghanistan och Kabul att det var möjligt för A att säkert och lagligt förflytta sig till Kabul för att bo där och att han inte i Kabul riskerade att bli utsatt för förföljelse eller allvarlig skada på grund av sina individuella egenskaper. Förvaltningsdomstolen hade avslagit besvären över Migrationsverkets beslut och ansett att A rimligen kunde förutsättas ty sig till det interna flyktalternativet till Kabul.
Högsta förvaltningsdomstolen ansåg i likhet med Migrationsverket och förvaltningsdomstolen att det i sig var möjligt för A att resa till och nå Kabul på ett säkert och lagligt sätt. I ärendet skulle ännu bedömas om A rimligen kunde förutsättas uppehålla sig i Kabul. Därmed skulle det bedömas om A i Kabul skulle kunna leva ett relativt normalt liv som inte på ett betydande sätt skulle avvika från den genomsnittliga situation som rådde för personer inom samma befolkningsgrupp.
Högsta förvaltningsdomstolen bedömde att i princip kan en frisk, ogift och arbetsför man förutsättas uppehålla sig i Kabul även om han inte har släktingar eller övrigt nätverk i staden. Vid bedömningen av interflyktalternativet skulle uppmärksamhet emellertid fästas vid personens omständigheter i sin helhet. Säkerhetssituationen i destinationen för intern flykt var även av betydelse, eftersom förutsättningarna för ett relativt normalt liv försvåras när säkerhetssituationen försämras.
(...)
Hela referatet (Extern länk)
Asylnytt 18-07-02:
Migrationsöverdomstolen: Internflykt övervägs endast vid skyddsbehov mot hemorten
En ung man hade flytt från hemorten i Afghanistan som 15-åring på grund av konflikt med en mulla. Han sökte asyl efter att ha bott i Iran en tid. Migrationsverket bedömde att det fanns en hotbild, men att mullan inte skulle eftersöka honom på andra orter. Hotbilden hade inte med den väpnade konflikten att göra. Det var alltså både relevant och rimligt att han bosatte sig på en av tre utpekade orter. När domstolen tog upp frågan avstod den från att bedöma asylskälen och nöjde sig med att konstatera att det fanns relevant och rimligt internflyktsalternativ. Trots att utgången blev densamma överklagade Migrationsverket och påpekade att frågan om internflykt inte aktualieras om en person inte har skyddsskäl mot hemorten. Migrationsöverdomstolen håller med om att det var fel av migrationsdomstolen att inte ta ställning till skyddsskälen. Därför återförvisas målet till migrationsdomstolen.
Hämta referat av mål UM 16509-17 (Extern länk)
Arkiveringsdatum 170728:
Asylnytt 17-07-28:
Rättsligt ställningstagande från Migrationsverket om begreppet hemvist
Migrationsverket har publicerat ett ställningstagande om hur begreppet hemvist (hemort) ska definieras och vad det får för betydelse i asylärenden. Principen är att skyddsbehovet prövas mot den plats där personen har sin hemvist, inklusive eventuella risker på vägen dit. Även om personen flyttat från landet som liten räknas den ursprungliga orten som hemvist. Om personen flyttat och verkligen bosatt sig någon annanstans i hemlandet kan denna plats ha blivit hemvist - men vanligen inte om personen tvingats fly dit.
När en person har skyddsbehov gentemot hemorten ska internflyktsalternativ prövas. I det läget går bevisbördan över till Migrationsverket som måste visa att alternativet är rimligt och relevant. Därför har det stor betydelse att en person kan göra sannolikt vilken plats hen kommer ifrån. Skyddsbehovet kommer annars att prövas mot hela landet och bevisbördan ligger hos den sökande att hen riskerar skyddsgrundande behandling överallt. Någon internflyktsbedömning blir aldrig aktuell. Den som aldrig bott i hemlandet har samma problem.
Hämta det rättsliga ställningstagandet (Extern länk)
Arkiveringsdatum 170109:
Asylnytt 17-01-09:
Migrationsdomstol: Snart artonårig ska inte hänvisas till internflykt
En ensamkommande pojke från Kunduz i Afghanistan sökte asyl. Migrationsverket ansåg att han inte kunde återsändas till hemprovinsen, men hänvisade till internflykt. Det alternativet ska inte användas för minderåriga, men Migrationsverket pekade på att han skulle fylla 18 inom tre månader. Migrationsdomstolen anser däremot att det är åldern vid beslutstillfället som är avgörande, och beviljar pojken uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Observera att domen inte är vägledande. Källor Infotorg Juridik och förvaltningsrätten i Stockholm
Läs mer (Extern länk)
Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR, #vistårinteut och InfoTorg Juridik (betaltjänst) samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.
Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.