fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Skäl för och emot uppehållstillstånd, enskilda fall

Prövning av internationella organ

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkivet har startat om och saknar material från perioden 180119 - 180513

Arkiveringsdatum 190610:

Asylnytt 19-06-10:

Småbarnsfamilj splittrad mellan Italien och Sverige får inte stöd av Europadomstolen till sidans topp

Målet gäller en somalier som har asyl i Italien och hans hustru som bor i Sverige med parets två barn. Mannen sökte asyl i Sverige 2009 men fick avslag enligt Dublinförordningen. När han försökte en andra gång i Sverige 2012 anförde han anknytning till sin hustru och deras gemensamma barn. Det hölls emot mannen att identitetsuppgifterna skiftat vid de olika ansökningarna. Efter att än en gång ha förts till Italien ansökte mannen därifrån. Ansökan avslogs eftersom mannens identitet inte kunde styrkas. Bevislättnad kunde inte tillämpas eftersom paret inte bott ihop i hemlandet. Ytterligare en ansökan, nu omfattande anknytning även till parets andra barn. avslogs på samma grund trots att DNA-test visat med 99.999% sannolikhet att paret är föräldrar till barnen. Europadomstolen finner att Sveriges beslut inkränktar på mannens rätt till familijeliv. Men domstolens bedömning blir ändå att detta är proportionerligt i förhållande till statens rätt att kontrollera invandringen. Domstolen lägger stor vikt vid att familjen bildades då mannen befann sig illegalt i Sverige och paret måste ha vetat att familjelivet inte kunde upprätthållas lagligt. Dessutom bor båda i EU-länder och har möjlighet att resa till varandra.

Application no. 23270/16, Said Mohamed ABOKAR against Sweden (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-06-10:

Europadomstolen fäller än en gång Ryssland för deportation till Uzbekistan till sidans topp

Målet gäller en person som i Uzbekistan blivit anklagad för att ha tillhört en extrem islamistisk organisation. Han tog sig till Ryssland men blev åtalad för att ha tagit sig in illegalt i Ryssland och för tillhörighet till en extremistorganisation. Strax innan han skulle friges ansökte han om asyl men detta avslogs. Fängslad inför verkställighet vände sig mannen till Europadomstolen som den 28 juni 2016 uppmanade Ryssland att ställa in utvisningen i väntan på domstolens prövning. Trots detta verkställdes deportationen den 1 juli. Utvisningen verkställdes med normala offentliga rutiner, till skilllnad från några tidigare fall där personerna kidnappats och förts till Uzbekistan troligen med myndigheternas goda minne, men utomrättsligt. Europadomstolens anser fortfarande att personer som anklagats för extremism i Uzbekistan löper stor risk för tortyr. Genom ombud i Uzbekistan har mannen förmedlat att han behandlats illa och försökt begå självmord efter utvisningen. I en enhällig dom slår Europadomstolen fast att Ryssland har brutit mot flera artiklar i konventionen och ska betala 20.000 Euro till den utvisade mannen samt 5.000 Euro till advokaterna.

Application no. 36321/16, case of O.O. v. Russia (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-06-10:

EU-domstolen: Den som nekas flyktingstatus kan ändå vara konventionsflykting till sidans topp

EU-domstolen har behandlat tre ärenden överlämnade från domstolar i Belgien och Tjeckien, rörande personer som hade flyktingskäl enligt flyktingkonventionen, men som fråntagits eller nekats flyktingstatus. Detta hade skett i enlighet med uteslutanderegler i EU:s skyddsgrundsdirektiv. Frågorna gällde om direktivet stämmer överens med konventionen. Konventionen tillåter utvisning av en flykting på vissa grunder, men personen är fortfarande flykting. EU-domstolen slår fast att EU-direktivet bygger på konventionen och båda ska tillämpas. En person som är flykting enligt konventionen är fortfarande flykting även om personen inte beviljas "flyktingstatus" enligt direktivets definition. Detta kan leda till att personen inte tillerkänns vissa rättigheter enligt direktivet, men har ändå de grundläggande rättigheter som följer av flyktingkonventionen. Samtidigt måste direktivet tillämpas i enlighet med EU:s rättighetsstadga som innehåller ett absolut förbud mot utvisning som kan leda till tortyr eller liknande. Det kan därmed inträffa att skyddet blir starkare under direktivet än under flyktingkonventionen.

Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Domen på svenska och andra språk (Extern länk)

ECRE referat 19-05-17: Refugees who committed crimes cannot be automatically returned (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190503:

Global Legal Action Network 19-04-18:

Case filed in Strasbourg court over crackdown on organisations till sidans topp

Following a two-and-a-half-year legal ordeal in Greek courts, Salam Kamal-Aldeen, founder of the non-profit Team Humanity has filed an unprecedented application with the European Court of Human Rights challenging Greece's crackdown on NGOs rescuing refugees at sea. (More on Salam's show trail in Greece here.

The application filed with the Strasbourg court exposes the illegality of the Greek authorities' crackdown on human rights defenders working to render assistance to persons in distress at sea. It challenges Greek's abuse of power to arbitrarily prosecute and expose Mr Aldeen to a minimum ten years' imprisonment, only to suspend his life-saving activities. The best evidence for the political extraneous considerations in prosecuting Salam is of course his complete acquittal.

Salam's persecution, the brief submits, is part of an EU campaign to oust NGOs who are failing EU deterrence-based migration policies not to assist refugees at distress at sea. Such repressive measures, aimed ultimately at curbing unwanted maritime crossings, have been adopted as part of the implementation of the EU-Turkey "deal" of March 2016.

According to GLAN legal advisor Dr Violeta Moreno-Lax (Queen Mary University of London) "The Strasbourg Court has now the opportunity to condemn the growing trend in Greece and Europe of criminalising solidarity. Rescue is not a crime; it is a binding duty under international law. Humanitarian assistance of persons in distress at sea should never be prosecuted. Attacking civil society constitutes an assault on the main values of democracy. Rescuers should instead be celebrated and protected as selfless guarantors of the most basic human rights."

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-05-03:

Hotad kvinnlig journalist från Pakistan fick inte prövning i FN:s tortyrkommitté till sidans topp

Ärendet gäller en journalist som arbetade på en engelskspråkig modetidning i Pakistan, som ofta kom i konflikt med konservativa krafter. Journalisten hotades bland annat med att hennes ansikte skulle förstöras, då hon framträtt med bild. Hotelserna upprepades och när de även drabbade kvinnans föräldrar lämnade hon Pakistan för att studera i Kanada. Efter studietiden sökte hon asyl. Hon fick avslag eftersom hon inte hade lagt fram bevis för händelserna och inte heller kunde visa att hon sökt skydd av myndigheterna i hemlandet. FN:s kommitté mot tortyr, CAT, bad Kanada att ställa in utvisningen tills vidare men har nu lagt ner ärendet utan sakprövning. Orsaken är att kvinnan skulle ha kunnat få deportationen prövad i en extraordinär process (närmast motsvarande att åberopa verkställighetshinder). En ledamot i kommittén var skiljaktig och har i en utförlig reservation förklarat att proceduren att begära en "pre-removal risk assessment" inte kan påbörjas förrän ett år efter slutligt avslag och den kräver dessutom att det finns nya omständigheter.

Hämta beslutet i Com No. 784/2016, F.K.A. v Canada (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-05-03:

Storbritannien fälls av Europadomstolen för förvarstagande som borde avslutats till sidans topp

Saken gäller en kvinna som kom illegalt till Storbritannien och kom att fängslas ett år på grund av ett brott. Efter att straffet avtjänats hölls hon i förvar för utvisning i nästan tre år. Efter ungefär ett och ett halvt år klagade hon till Europadomstolen första gången. Domstolen prickade då Storbritannien för en del av den utdragna tiden. Kvinnan fick senare nytt beslut om verkställighet av utvisningen vilket liksom förvarstagandet överklagades bl.a. med hänvisning till läkarintyg om hennes posttraumatiska stressyndrom, bristen på behandling i förvaret mm. Därefter har begäran om omprövning lämnats in en lång rad gånger, de senaste fem månaderna med bilagda läkarintyg, inlagor som av allt att döma behandlades högst summariskt. Därefter släpptes hon fri mot borgen. Det sista årets förvarstagande prövades i en inhemsk domstolsprocedur som inte avslutades förrän 2016, till kvinnans nackdel. Europadomstolen slår nu fast att förvarstagandet de senaste fyra månaderna var olagligt, vilket även den brittiska domstolen hade kommit fram till. Europadomstolen dömer även med fem röster mot två Storbritannien att betala kvinnan skadestånd.

Hämta domen 62824/16, V.M. v. the United Kingdom (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190415:

Asylnytt 19-04-15:

Begränsning av förmåner för krigsförbrytares familj accepteras av Europadomstolen till sidans topp

Europadomstolen har behandlat flera ärenden från Nederländerna som gäller familjers rätt till inkomstprövad skattereduktion som ska underlätta att betala hyra, sjukvårdsförsäkring och barnomsorg. I samtliga fall hade en förälder nekats uppehållstillstånd eller fått uppehållstillstånd indraget på grund av Genèvekonventionens § 1F, tex att de begått grova brott under konflikten i hemlandet. Detta har lett till att även familjemedlemmar uteslutits från förmånerna, trots att de bott länge i landet, har uppehållstillstånd och i två av fallen blivit medborgare i Nederländerna. Två av ärendena rör även barn. Europadomstolen betraktar dock anmälningarna som uppenbart ogrundade. Att ha regler som är till för att förmå personer att lämna landet om de befinner sig där illegalt är legitimt enligt domstolen. Besluten är inte heller diskriminerande eftersom det är tillåtet att göra åtskillnad mellan grupper i olika situation. Domstolen påpekar också att det inte rör sig om grundläggande rättigheter. Europadomstolen anser också att Nederländerna gjort en tillräcklig avvägning av barnens intressen.

Applications nos. 71815/14 and 71827/14, DORANI and KHAWATI v the Netherlands (Extern länk)

Applications nos. 70475/14 and 70530/14, AGHMADI and JAGHUBI v the Netherlands (Extern länk)

Application no. 36558/14, HEERAWI v the Netherlands (Extern länk)

Application no. 34299/14, SAID v the Netherlands (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-04-15:

Europadomstolen prickar Cypern för olagligt förvar och omänsklig behandling till sidans topp

En man från Iran greps när han försökte ta sig till Storbritannien via Cypern. Målet gäller förvarstagandet sedan han sökt asyl efter två veckor. Under mer än 18 månader var mannen placerad i polishäkten som inte var avsedda för långvarig vistelse. Hans beskrivning av dålig hygien, trånga utrymmen, brist på naturligt ljus och frisk luft, mathållning etc bekräftas av andra rapporter. När förvarstagandet varat mer än sex månader, maximum enligt cypriotisk lag, lyckades han bli släppt av en högre domstol - bara för att gripas med ett nytt förvarsbeslut några minuter senare. När mannen släpptes efter 18 månader fick han ett slags arbetstillstånd men upplystes samtidigt om att han måste skaffa pass inom sex månader för att inte gripas på nytt. Han lämnade istället Cypern och befinner sig nu utan papper i Armenien. Europadomstolen deklarerade enhälligt att förhållandena i polishäkte utgjorde ett brott mot Europakonventionens artikel 3 (tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling). Dessutom utgjorde tiden i förvar efter sex månader ett brott mot artikel 5.1 om olagligt frihetsberövande. Mannen tilldöms 30.000 euro plus kostnadsersättning.

Europadomstolen underkände däremot anmälan från en man som hållits i förvar i Malta knappt två månader. Mannen ansåg att förvarstagandet var onödigt. Men han hade inte visat papper på sin status i Armenien varifrån han rest, och bar dessutom på en biljett till Italien.

Application no. 47920/12, case of Haghilo v. Cyprus (Extern länk)

Application no. 62676/16, case of Aboya Boa Jean v. Malta (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-04-15:

Kafala är inte lika med adoption men kan ändå ge rätt till familjeliv enligt EU-domstolen till sidans topp

I Asylnytt 19-03-02 refererades förslaget från EU-domstolens generaladvokat om ett par i Storbritannien som fått ansvaret för ett föräldralöst barn genom kafala-systemet som finns i många länder. Kafala ger inte en föräldra-barn-relation som adoption, men de vuxna åtar sig att ta hand om och fostra barnet till vuxen ålder. Paret ansökte om att barnet skulle få resa från Algeriet till dem på samma villkor som ett adopterat barn. En domstol i Storbritannien bad om förhandsavgörande från EU-domstolen. EU-domstolen har nu lämnat ett förhandsavgörande liknande generaladvokatens förslag. Det innebär att kafala inte kan jämställas med adoption. Barnet blir inte släkt i rakt nedstigande led vilket skulle ha gett automatisk rätt till återförening. Men barnet ska ändå räknas som en övrig familjemedlem. Därför ska staten efter att ha utrett omständigheterna underlätta inresa och vistelse särskilt med hänsyn till barnets bästa. Eventuella risker för barnet ska vägas in men det får inte förutsättas att det finns en sådan risk enbart för att vårdnadshavare utsetts enligt kafala-systemet. Om det framgår efter utredningen att barn och vårdnadshavare kommer att utöva familjeliv innebär respekten för familijeliv och barnets bästa till att barnet ska beviljas inresa.

Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Domen C-129/18 i sin helhet, svenska eller annat språk (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190326:

Asylnytt 19-03-00:

Migrationsdomstol ber EU-domstolen avgöra identitetskrav vid förlängt tillstånd till sidans topp

Målet gäller en person vars identitet ansågs styrkt när han ansökte om uppehållstillstånd från hemlandet på grund av anknytning till sin hustru som är svensk medborgare. När uppehållstillståndet skulle förlängas visade det sig att mannen uppträtt i flera identiteter och dessutom hade utvisats från Norge på grund av brott. Hans identitet ansågs inte längre styrkt. Migrationsverket avslog ansökan eftersom uppehållstillstånd på grund av anknytning kräver styrkt identitet, i enlighet med Schengenregler. I en inlaga till EU-domstolen beskriver migrationsdomstolen nu turerna kring "nya gymnasielagen" och Migrationsöverdomstolens slutsats att kravet på styrkt identitet bara gäller vid inresa till Schengenområdet. Första frågan som nu ställs till EU-domstolen är om schengenreglerna hindrar medlemsstaterna att bevilja uppehållstillstånd som inte beror på skyddsskäl eller humanitära skäl, när identiteten är oklar. De övriga frågorna rör om staterna kan ha egna sådana regler eller göra undantag. (Källor Infotorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö.)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-03-00:

EU-domstolen om villkoren för att avvisa asylansökan från den som redan har skydd till sidans topp

Tyska domstolar har lämnat över tre mål som rör familjer som sökt asyl i Tyskland trots att de hade fått skydd som alternativt skyddsbehövande i Bulgarien respektive Polen. Flera frågor ställdes kring hur asylprocedurdirektivet ska tillämpas och om vilka brister i skyddet för alternativt skyddsbehövande hos den tidigare ansvariga staten som skulle spela roll. EU-domstolen slår fast att en medlemsstat kan avvisa en ansökan som lämnats in av någon som har beviljats alternativt skydd i en annan medlemsstat även om ansökan gjorts innan direktivet trädde i kraft och utan att tillämpa återtagandereglerna i Dublinförordningen, med undantag för fall där Dublin II fortfarande ska tillämpas. EU-domstolen påpekar att presumtionen är att alla medlemsstater behandlar personer som får skydd enligt kraven i stadgan, Genèvekonventionen och Europakonventionen. Men om en medlemsstat ändå skulle försätta någon i sådant armod att det blir omöjligt för personen "att tillgodose sina mest grundläggande behov, såsom att äta, tvätta sig och ha tak över huvudet, och vilket skadar vederbörandes fysiska eller mentala hälsa eller utsätter personen för en förnedring som är oförenlig med mänsklig värdighet", så hindrar det att ansökan avvisas. En person med alternativ skyddsstatus har inte rätt att söka flyktingstatus i ett annat EU-land om inte det ansvariga landet systematiskt nekar flyktingstatus utan egentlig prövning.

Pressmeddelande på engelska (Extern länk)

Domen i sin helhet på svenska (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-03-00:

EU-domstolen: Levnadsvillkor efter uppehållstillstånd kan beaktas vid Dublinöverföring till sidans topp

En tysk domstol har även lämnat över ett fall rörande en man som skulle föras över till Italien enligt Dublinförordningen. När Tysklands tidsfrist höll på att löpa ut hade mannen lämnat förläggningen. Han kom senare tillbaka och förklarade att han inte visste att han måste meddela var han befann sig. En fråga till EU-domstolen gällde om en person ska anses hålla sig undan även om det inte är avsiktligt, en annan om det överförande landet självt kan bestämma att fristen ska förlängas till 18 månader eller om det krävs överenskommelse mellan staterna. Den tredje frågan gällde om en överföring kan hindras av hur personen skulle behandlas i den ansvariga staten om personen skulle få skyddsstatus där. EU-domstolens svar innebär att staten har rätt att utgå från att personen hållit sig undan avsiktligt förutsatt att hen informerats om reglerna. Personen har dock rätt att överklaga detta. Samråd mellan staterna behövs inte för att förlänga tidsfristen. Domstolen påpekar presumtionen att alla EU-länder behandlar personer som fått skydd i enlighet med stadgan och internationella konventioner. Men det kan inte uteslutas att en person under exceptionella omständigheter skulle "löpa en allvarlig risk för att utsättas för omänsklig eller förnedrande behandling ... på grund av de levnadsförhållanden som personen kan förvänta sig i egenskap av en person som beviljats internationellt skydd". I så fall utgör det hinder för överföring.

Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Domen i sin helhet på valfritt EU-språk (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-03-00:

EU-domstolen: Återvändandedirektivet tillämpas oavsett inre gränskontroll till sidans topp

Målet gäller en person som greps i Frankrike efter att illegalt ha passerat gränsen mellan Spanien och Frankrike under en period då Frankrike tillfälligt hade stängt sina gränser. Frågan var om Frankrike måste tillämpa reglerna i återvändadedirektivet som för en person som grips inom territoriet i normala fall, eller om de kan förfara som om personen blivit gripen vid en yttre gräns. En domstol i Frankrike har bett EU-domstolen om ett förhandsavgörande. Förslaget från EU-domstolens generaladvokat var som refererades i Asylnytt 18-10-18 att Frankrike måste tillämpa återvändandedirektivet. EU-domstolen har nu kommit till samma slutsats. Yttre gränser och inre gränser är två olika saker som behandlas inom olika kapitel i unionskodexen om Schengengränserna. Det ändras inte av att en stat tillfälligt har infört inre gränskontroll enligt EU-domstolen. Den som grips i närheten av en inre gräns utan rätt att befinna sig i området ska alltså behandlas i enlighet med återvändandedirektivet. Personen kan inte "avlägsnas snabbt eller enkelt från Schengenområdet genom att omedelbart tas till en yttre gräns".

Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Domen i sin helhet på svenska (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190318:

ECRE 19-03-01:

Greece violated convention by placing minors in custody not addressing ill-treatment till sidans topp

On 28 February, the European Court of Human Rights delivered its judgment in the H.A. and others case v. Greece (application no. 19951/16), regarding the detention conditions of unaccompanied minors in police stations.

The case concerned nine unaccompanied minors of Syrian, Moroccan and Iraqi nationalities who were apprehended at Greece's borders and were placed under protective custody in police stations in Northern Greece, before being transferred to the Diavata refugee camp. The applicants complained under Artic les 3, 5 and 13 that the detention conditions and ill-treatment by police officers, as well as the lack of effective remedy, violated the Convention.

With regard to the applicants' placement under protective custody, the Court analysed its relevant jurisprudence on immigration detention in police stations, as well as the general standards set by the CoE Committee for the Prevention of Torture (CPT), and concluded that their detention in police stations violated Article 3 of the Convention. In this respect, the Court noted that the applicants were detained for prolonged periods of time in police cells that were entirely inappropriate for minors. It further observed that the problem of protective custody is persistent in Greece due to the absence of appropriate facilities and underlined the CPT's findings on the lack of psychosocial support in that context. On the implication of Article 13, the Court noted that the absence of an administrative report on the protective custody measure meant that the applicants had no way of knowing when their detention would end and whether the measure imposed was unreasonable. Consequently, the administrative procedure, as well as the quick dismissal of the case by the Prosecutor, led the Court to find a violation of Article 13 in conjunction with Article 3.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

ECRE 19-03-01:

fails to protect an unaccompanied child breached article 3 of the convention till sidans topp

On 28 February, the European Court of Human Rights ruled in case Khan v. France (application no. 12267/16) that the failure of the French authorities to provide care for an unaccompanied minor in the Calais refugee camp was in breach of Article 3 of the Convention.

The applicant, an Afghan national, had left his country to seek asylum in Europe and arrived in Calais, France, where he remained hoping to reach the United Kingdom. In 2015, following pressure from a number of NGOs, the Lille Administrative Court ordered the Pas-de-Calais Prefect to determine the number of unaccompanied minors in distress and to co-operate with the Pas-de-Calais Department in placing them in care. Additionally, an NGO also lodged an application for a provisional care order on behalf of the applicant with the Children's Judge, who granted the request. The authorities, however, did not act on the aforementioned two orders.

The applicant complained before the ECtHR that the authorities' failure to comply with the orders to provide provisional care amounted to a violation of the duty to protect under Article 3 of the Convention. The Court rejected the French government's contention that the domestic remedies had not been exhausted, emphasising the domestic authorities' automatic obligation to protect with regard to unaccompanied children under Article 3 of the Convention. Noting the particularly difficult conditions in which the child had found himself and the NGO's move to request an order, the Court concluded that the applicant did what could reasonably be expected of him in the light of the requirements of exhaustion of remedies.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190302:

Asylnytt 19-03-02:

Europadomstolen tillåter utlämning av terrormisstänkt till Ryssland till sidans topp

En person från Dagestan i Ryssland som sökte asyl i Bosnien greps redan vid gränsen eftersom han var efterlyst. Själv hävdar han att saken började med att hans son misstänkts för något. När han sälv förhördes om sonens frånvaro hotades polisen med att de skulle plantera bevis hos honom och anklaga honom för terrorbrott om han inte samarbetade. Efter detta flydde han landet. Ryssland anklagar honom för att ha hjälpt en illegal väpnad motståndsgrupp i Dagestan. Europadomstolen redovisar rapporter om tortyr och andra svåra kränkningar och försvinnanden i Dagestan men lägger stor vikt vid att Rysslands överåklagare (OPGRF) lämnat garantier för att mannen skulle behandlas korrekt om han lämnas ut. Enligt domstolen finns ingen anledning att tvivla på garantierna. Det vägs också in att även Ryssland har undertecknat Europakonventionen för mänskliga rättigheter. Om mr-brott begås efter en utlämning kan de anmälas till Ryssland. Sammantaget betraktas anmälan som uppenbart ogrundad.

Application no. 47679/17, M.I. against Bosnia and Herzegovina (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-03-02:

Kafala är inte lika med adoption men kan ändå ge rätt till familjeliv enligt EU-advokat till sidans topp

Ett par med franskt medborgarskap men boende i Storbritannien hade fått ansvaret för ett föräldralöst barn genom kafala-systemet som finns i många länder. Kafala ger inte en föräldra-barn-relation som adoption, men de vuxna åtar sig att ta hand om och fostra barnet till vuxen ålder. Paret ansökte om att barnet skulle få resa från Algeriet till dem på samma villkor som ett adopterat barn. Efter ett första avslag bad en domstol i Storbritannien om förhandsavgörande från EU-domstolen. Generaladvokatens förslag till avgörande innebär att kafala inte kan jämställas med adoption. Barnet blir inte släkt i rakt nedstigande led vilket skulle ha gett automatisk rätt till återförening. Men advokaten anser att barnet ändå ska räknas som en övrig familjemedlem. Därför ska staten i enlighet med sin egen lagstiftning underlätta inresa och vistelse med hänsyn till rätten till familjeliv och barnets bästa. Eventuella säkerhetsrisker ska vägas in men inget sådant finns i det här fallet, enligt advokaten. En förutsättning för att se barnet som familjemedlem är att medlemsstaten har kontrollerat att vårdnadshavarna har utsetts med hänsyn till barnets bästa. Nästa steg är att EU-domstolen ska ta ställning till målet.

Mål C-129/18, Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Läs förslaget i sin helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190219:

Asylnytt 19-02-19:

Torterad som nekats vård i Itialien ska inte skickas dit igen enligt FN-kommitté till sidans topp

En utvisning till Italien har stoppats av FN:s kommitté mot tortyr (CAT). Det gäller en etiopier som fängslats 2006-2008 och utsatts för svår tortyr som han fortfarande lider men av. Han släpptes då han var i dålig kondition och flydde för att inte gripas igen. Efter resan genom öknen och över havet fick han vård i Italien för sina skador från resan men inte för tortyrskadorna. Trots att han fick asyl med flyktingstatus bodde han på gatan i tre år. När han sökte asyl i Schweiz fick han psykiatrisk vård under proceduren men när han skickades tillbaka till Italien hamnade han på gatan igen. Samma sak hände när han försökt i Norge. Nu är han tillbaka i Schweiz som åter beslutat om utvisning. Schweiz har framfört att mannen inte riskerar livet eller att utsättas för tortyr samt att rätt till vård inte betyder rätt till specifik vård i ett visst land. Men CAT påpekar att alla regler om non-refoulement innefattar fler risker än tortyr, såsom grym, inhuman eller förnedrande behandling. I italien är asylmottagandet undermåligt och tortyroffer identifieras inte. Den schweiziska staten borde ha tagit reda på hur han som tortyroffer skulle behandlas. CAT bedömer att det skulle bryta mot artiklarna 3, 14 och 16 att utvisa mannen till Italien.

Läs eller hämta beslutet, på franska (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-02-19:

Migrationsverket kommenterar utvisning som prickats av Europadomstolen till sidans topp

Sverige förbjöds för drygt ett år sedan av Europadomstolen att verkställa en utvisning till Marocko av en terroranklagad man. Utvisningen skulle verkställas av SÄPO, som också hade informerat marockanska myndigheter. Detta gjorde att mannen riskerade tortyr för att erkänna, enligt Europadomstolen. Migrationsverket har nu publicerat en kommentar. Migrationsverket konstaterar att beslutet mot tortyr är absolut men påpekar att det är SÄPO som är ansvarigt för att se till att Migrationsverket informeras om eventuella omständigheter som kan utgöra verkställighetshinder. Enligt kommentaren kan verket normalt inte pröva verkställighetshinder i ett ärende som fortfarande är under utredning och kan inte ha skäl att begära information från den verkställande myndigheten redan då. Verket kan inte heller utgå från att SÄPO generellt skulle dela information med verkställighetslandet som skulle innebära skyddsbehov. Däremot är verket skyldigt att beakta vid sin sammantagna framåtsyftande bedömning om det finns sådan information och eventuellt utreda detta ytterligare.

Hämta dokumentet SR 05-2019 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-02-19:

Europadomstolen tillåter utvisning av terroristdömd från Danmark till Marocko till sidans topp

Saken gäller en man från Marocko som bott i Danmark i nästan 40 år och var dansk medborgare. Marocko hade ett par gånger begärt honom utlämnad för en anklagelse om mordförsök och sabotage, men Danmark hade nekat på grund av risken för otillåten behandling. Mannen har senare dömts för flera brott, bl.a. för att ha främjat terorism. 2013 gifte han sig med en kvinna av marockanskt ursprung och paret har ett barn. 2014 dömdes han på nytt till fängelse för att ha främjat terroristbrott, denna gång även till att förlora medborgarskapet och utvisning med permanent återreseförbud. Mannen sökte asyl. Det avslogs, bl.a. eftersom mannen varit i Marocko flera gånger och att det var länge sedan han begärdes utlämnad. Europadomstolen nekade att begära inhibition enligt "rule 39" och utvisningen verkställdes i januari 2019. Nu konstaterar domstolen att förhållandena i fängelse i Marocko har blivit bättre övervakade med tillgång till advokat och att Danmark begärt och fått garantier mot dödsstraff. Att medborgarskapet dras in är proportionerligt enligt Europadomstolen. Beträffande familjelivet påpekar domstolen att makarna inte levt ihop och när de skaffade barn efter mannens dom var de medvetna om att förhållandet var osäkert.

Läs Mansour Said Abdul Salam Mubarak against Denmark, Application no. 74411/16 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190209:

Asylnytt 19-02-00:

Dublinförordningen gäller som vanligt gentemot Storbritannien enligt EU-domstolen till sidans topp

EU-domstolen har lämnat ett förhandsavgörande om överföring enligt Dublinförordningen från Irland till Storbritannien. En fråga gällde om samma instans som behandlar kriterierna enligt Dublinförordningen (vilket land som ska pröva ansökan) också måste vara den instans som avgör om en stat ska göra undantag och ta över ansvaret på eget initiativ. En annan fråga var om den stat som behandlar ansökan enligt Dublinförordningen också separat måste ta ställning till barnets bästa. Domstolen ville även få svar på om Dublinförordningen gäller gentemot Storbritannien som meddelat sin avsikt att lämna EU. Enligt EU-domstolen gäller Dublinförordningen för Storbritannien så länge landet inte de facto lämnat EU. Beträffande barnets bästa finner domstolen att den saken inte behöver tas upp i någon särskild procedur, eftersom den kan prövas i överklagande av Dublinärendet. EU-domstolen konstaterar att det är upp till staterna att bestämma själva vilka instanser som ska behandla Dublinärenden såväl rörande kriteria som undantagsklausulen. Det behöver inte vara samma instans.

Domen i sin helhet har senare publicerats av Migrationsverket tillsammans med ett referat.

Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Läs domen på svenska eller annat språk, målnummer C-661/17 (Extern länk)

Läs Migrationsverkets referat och hämta domen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 18-02-00:

FN:s kommitté mot tortyr stoppar utvisning av ung man till Eritrea, kräver ny utredning till sidans topp

En ung man rekryterades till militärtjänsten i Eritrea direkt efter grundskolan. Han hölls inlåst i en trång container under olidliga förhållanden tillsammans med 70-80 andra men lyckades fly och har sökt asyl i Schweiz. Han bedömdes inte trovärdig på grund av att han saknar id-handlingar och hade lämnat olika uppgifter om flykten. Enligt Schweiz går det att återvända friviligt till Eritrea utan att riskera förföljelse, även om utresan var illegal, och militärtjänst är inget asylskäl. Överklagan togs inte upp eftersom mannen inte kunde betala avgiften på 600 schweiziska franc. Han förklarar motstridigheterna med att han inte hade advokat och inte fick tolk på sitt modersmål. Han fick inte arbeta och hade ingen möjlighet att betala avgiften. Saken har nu prövats av FN:s kommitté mot tortyr, CAT, som konstaterar att Eritreas militärtjänst utformats som underkuvande av en hel befolkning och att tortyr och andra kränkningar är vanligt i fängelserna. CAT konstaterar att det skulle bryta mot artikel 3 i konventionen mot tortyr att utvisa mannen till Eritrea. Den bristande utredningen är i sig är ett konventionsbrott. Schweiz är skyldigt att pröva mannens överklagande i enlighet med konventionen.

Hämta eller läs Communication No. 811/2017 på franska (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-02-00:

Höga beviskrav hos FN:s kommitté mot tortyr till sidans topp

FN:s kommitté mot tortyr (CAT) har publicerat några ärenden som behandlats under kommitténs session i november-december. En utvisning stoppades, rörande en eritrean som sökt asyl i Schweiz - se ovan. Men i fem ärenden har den sökande inte kunnat bevisa att det fanns en tillräckligt stark personlig risk. Ett ärende gällde en kvinna från Iran som kommit till Sverige på grund av äktenskap men flytt maken och fruktade repressalier av släktingar, eller att fängslas på grund av politisk aktivitet. Kommittén ansåg inte att hon kunnat bevisa dessa risker. En man från Kongo hade också kommit som anhörig men stod inför utvisning, från Schweiz. Han lyckades inte övertyga om att tidigare anställning hos säkerhetstjänsten eller medverkan i en exilorganisation gör att han riskerar tortyr. Även en man från Sri Lanka som sökt asyl i Australien hade för svaga individuella skäl trots en berättelse om släktingar som råkat illa ut. En man från Armenien sökte asyl i Nederländerna och berättade att han som chaufför hade vägrat samarbeta om att rapportera om motståndare och sedan själv blivit falskt anklagad. Men han har inte lyckats bevisa varken att han fängslats eller är eftersökt. Vidare avgjordes ett ärende om en man från Etiopien som sökt asyl i Schweiz. Han hävdade att han misstänktes för att tillhöra en befrielseorganisation och att han varit fängslad efter att ha avslöjat sin arbetsgivare. Men händelserna låg långt tillbaka och kunde inte bevisas.

Ärendet rörande en iransk kvinna i Sverige har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta beslutet från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Hämta kommunikation nr 691/2015, Iran, från FN:s hemsida (Extern länk)

Hämta kommunikation nr 841/2017, Kongo (Extern länk)

Hämta kommunikation nr 761/2016, Sri Lanka (Extern länk)

Hämta kommunikation nr 801/2017, Armenien (Extern länk)

Hämta kommunikation nr 765/2016, Etiopien (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-02-00:

Kidnappare drar tillbaka sin anmälan till Europadomstolen till sidans topp

En person som år 2016 kidnappade ett flygplan i Egypten och tvingade piloten att landa i Cypern, fängslades där. Egypten begärde mannen utlämnad eftersom han skulle åtalas för flera brott i samband med flygkapningen, bland annat terrorbrott. Mannen överklagade beslutet om utlämning och när detta inte lyckats vände han sig till Europadomstolen. Europadomstolen begärde i slutet av 2017 att utlämningen skulle stoppas tills domstolen behandlat ärendet. Kort därefter lämnade mannen in handskrivna brev till myndigheterna om att han önskade dra tillbaka sina ansökningar och istället bli utlämnad till sitt hemland. I en senare inlaga skrev han att det han ville var att bli förflyttad till en annan del av fängelset. Europadomstolen begärde kommentarer från regeringen i Cypern om ärendet och om förhållandena i fängelset. Men efter ytterligare ett par månader återkom mannen med tydlig begäran om att dra tillbaka sin anmälan och att få bli utlämnad till Egypten. Europadomstolen har nu strukit ärendet.

Application no. 76341/17, Seif Eldin v Cyprus (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190111:

Asylnytt 19-01- 00:

Europadomstolen: Gränsvakter i Litauen borde förstått att tjetjener ville söka asyl till sidans topp

En tjetjensk familj försökte söka asyl tre gånger vid olika gränsstationer i Litauen. Varje gång avvisades de med skriftlig order på grund av att de saknade visering. Första gången skrev de istället för sina namn ordet "Azul" med kyrilliska bokstäver på platsen för underskrift. Vid nästa försök förklarade de muntligt på ryska att de ville söka asyl. Tredje gången hade de med sig en asylansökan på ryska. Varje gång hölls de kvar ett antal timmar och återfördes därefter till Vitryssland. Senare utvisades de därifrån till Ryssland där mannen fängslades och misshandlades. Hela familjen är idag asylsökande i Polen. Europadomstolen avgjorde med fyra röster mot tre att det innebar ett brott mot artikel 3 i konventionen att inte låta familjen söka asyl. Domstolen argumenterar bland annat att asylansökan inte behöver ske i någon särskild form samt att det inte borde vara svårt att ordna rysktalande tolk vid gränsen till Vitryssland. Litauen hävdar att familjen kunde ha överklagat. Enligt domstolen finns ingen procedur som skulle ha hindrat deportationen, varför Litauen även brutit mot artikel 13. Tre ledamöter skriver i en reservation att det är orimligt att kräva att gränsvakterna skulle ha förstått att familjemedlemmarna sökte asyl. En av de fyra i majoriteten bifogar en omfattande röstförklaring om vikten av att stå upp för staternas ansvar i gränszoner samt mot kollektiva utvisningar.

Case of M.A. And others v. Lithuania, Application no. 59793/17 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181231:

Asylnytt 18-12-31:

Inget generellt hinder för att utvisa personer till Sudan enligt Europadomstolen till sidans topp

Europadomstolen har behandlat flera ärenden som rör asylsökande som skulle utvisas från Nederländerna till Sudan. En person hade tidigare haft temporärt uppehållstillstånd på grund av praxis för sökande från Darfur, men ansågs inte ha några individuella skäl när detta skydd upphörde. En av dem hade tidigare varit fängslad för samröre med en illegal organisationer och även den tredje hävdade att han varit fängslad på liknande grunder men lyckades aldrig bevisa detta. Enligt domstolen finns inget som tyder på att de skulle vara eftersökta idag eller ha varit verksamma utomlands mot regimen i Sudan - till skillnad från situationen i målen N.A. v. Switzerland and A.I. v. Switzerland. Europadomstolen anser inte att situationen i Sudan är sådan att det generellt skulle strida mot konventionen att utvisa någon dit. Även om personer av icke-arabisk etnicitet diskrimineras i Khartoum så innebär det inte att de generellt riskerar förföljelse, enligt domstolen.

Application no. 36196/16, A.I. against the Netherlands (Extern länk)

Application no. 12708/16, W.M. against the Netherlands (Extern länk)

Application no. 20102/13, A.S. against the Netherlands (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 18-12-31:

Familjemedlemmar prövas individuellt men i sammanhang, enligt EU-domstolen till sidans topp

EU-domstolen har lämnat förhandsavgörande i ett antal frågor från en domstol i Bulgarien rörande efterföljande asylansökningar från familjemedlemmar när ansökan från en person i familjen börjat prövas. I avgörandet klargörs att varje familjemedlem har rätt till en individuell prövning. Hot mot en person i familjen ska ändå beaktas för övriga familjemedlemmar eftersom det kan ha betydelse även för deras skyddsbehov. Det kan vara lämpligt att avgöra ärendena i ett sammanhang. Detta ska dock inte medföra att en av ansökningarna avbryts fram till att en annan avslutats. Om en person har behov av internationellt skydd är det tillåtet att utvidga detta till andra familjemedlemmar. Målet innehöll även frågan om en anmälan av den egna staten till Europadomstolen kan innebära förföljelseskäl. Domstolens svar är ja; det kan ses som en "politisk åskådning" om anmälan kan leda till vedergällning från staten, däremot inte som tillhörighet till en "särskild samhällsgrupp". Slutligen slår EU-domstolen fast att en domstol kan vara skyldig att behandla omständigheter som kommer upp först i samband med överklagande, om de inte åberopats för sent eller är obetydliga. Mål nr C-652/16.

Hämta längre referat från Migrationsverket samt förhandsavgörandet på svenska (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181125:

Asylnytt 18-11-00:

Dublinöverföring till Italien stoppas av FN:s kommitté mot tortyr till sidans topp

FN:s kommitté mot tortyr, CAT, har fällt Schweiz för en överföring till Italien. Fallet rör en eritrean som har en historia av fängslande och tortyr, men detta bedömdes inte i sak. Han sökte asyl i Schweiz där han fick avancerad vård för posttraumatiskt stressyndrom. Enligt läkarna hade han kommit in i en läkningsprocess men det var av stor vikt att han fick kontinuerlig vård hos dem han fått förtroende för. Mannen överfördes trots detta efter ett år till Italien. Trots de garantier Italien lämnat hamnade han utan mottagande på flygplatsen. En släkting tipsade om Caritas härbärge där han köade utan att få plats första natten men fick en tillfälliga plats dagen därpå. Mannen fick ingen information om hur han skulle söka asyl. Han beskrev situationen som kaotisk och att han skulle tvingas sova på gatan som många andra och inte få vård. Efter mindre än två dygn återvände han till Schweiz, där han så småningom fick ett nytt beslut om överföring till Italien. CAT anser att behandligen han riskerar vid en förnyad överföring till Italien i hans tillstånd utan stabila kontakter kan leda till självmord och därmed kan nå en nivå jämförbar med tortyr.

Hämta eller läs Communication No. 742/2016, A.N. v Switzerland (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 18-11-00:

FN:s kommitté mot tortyr publicerar ärenden från augusti-sessionen till sidans topp

Endast en av de anmälningar som nu publicerats av FN:s kommitté mot tortyr (CAT) ledde till fällning, nämligen Dublinärendet som nämns ovan. Flera av de övriga anmälningarna faller på trovärdighetsbedömningen eller på att händelserna ligger långt tillbaka och att de sökande inte kan visa att de är av intresse i hemlandet. Dit hör två ärenden som rör utvisning från Sverige, den ena till Irak av en man med iranskt ursprung som ska ha tillhört exiliransk organisation. Det ligger honom i fatet att sakna ID. Det andra fallet som rör Sverige gäller en man från Elfenbenskusten som arbetat för förre presidenten Laurent Gbagbos maka. Andra anhängare har förföljts, men det är länge sedan.

Några fall avvisas som uppenbart ogrundade. Ett av dem rör en kvinna från Uganda som bott många år i Kanada men över huvud taget inte lyckats söka asyl och missat alla andra möjligheter. I detta fall uppmanar CAT ändå staten att pröva ärendet.

Sök ärenden i OHCHR:s databas med dokumenttyp "Jurisprudence" och treaty "CAT". (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 18-11-00:

EU-domstolen: Överklagande till högre instans behöver inte ha suspensiv verkan till sidans topp

En domstol i Nederländerna har bett om förhandsavgörande rörande proceduren för överklagan till en andra domstolsinstans av ett beslut om avslag på asylansökan samt utvisning. Enligt asylprocedurdirektivet och återvändandedirektivet ska sådana beslut i normalfallet kunna överklagas till domstol med suspensiv verkan, det vill säga att utvisningen inte ska får verkställas förrän domstolen fattat beslut. I Nederländerna kan domstolens beslut överklagas till ytterligare en domstolsinstans. Det finns dock ingen automatisk inhibition under detta andra överklagande. Frågan var om det är tillåtet enligt EU-direktiven. EU-domstolens svar är att det är tillåtet, även om målet rör risk för åsidosättande av principen om non-refoulement. Det finns inget hinder för medlemsstaterna att ha en högre domstolsinstans, men direktiven innehåller inget krav på det och följaktligen inte heller någon reglering av en sådan procedur. Däremot ska enligt likställdhetsprincipen proceduren inte vara mer eller mindre förmånlig beroende på om ett mål går under nationell rätt eller EU-rätt.

Läs Migrationsverkets längre referat med länk till målet C-180/17 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 18-11-00:

EU-domstolen om tidsfrist för omprövning av nekad accept enligt Dublinförordningen till sidans topp

EU-domstolen har tagit ställning till två sammanslagna mål om tidsfrist vid omprövning av Dublinbeslut. Båda målen gällde asylsökande i Nederländerna. Den ena hade väntat nästan ett år på beslut om eventuell överföring till Tyskland. Tyskland hade sagt nej till accept men sedan inte svarat på en begäran om omprövning. Den andra hade fått ett beslut om överföring till Italien trots att Italien ursprungligen sagt nej. Italien hade svarat ja på en begäran om omprövning men inte förrän efter ca åtta veckor. Frågorna till EU-domstolen gäller om det finns någon tidsfrist för att svara på en begäran om omprövning och vilket land som blir ansvarigt om tidsfristen löpt ut. EU-domstolens svar är att staterna ska sträva efter att besvara en begäran om omprövning inom två veckor. (En sådan begäran får lämnas inom tre veckor från att accept nekas.) Men om den tillfrågade staten inte svarar inom den tiden ligger ansvaret för att pröva asylansökan ändå kvar hos den stat som ställt frågan, och proceduren ska anses avslutad.

Läs domen i mål C-47/17 och C-48/17 på svenska (Extern länk)

Hämta eller läs på andra språk (Extern länk)

Längre referat av Migrationsverket (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181108:

Asylnytt 18-11-08:

Europadomstolen tillåter utvisning av narkotikadömd trots sex barn i Danmark till sidans topp

En man dömdes i Danmark för narkotikabrott till fem års fängelse och utvisning till Jordanien. Mannen hade bott nio år i Danmark men hade aldrig haft ett arbete och hade dömts för mindre narkotikabrott flera gånger tidigare. Frågan inför Europadomstolen var om utvisningen skulle tillåtas trots att mannen hade tre barn, 14, 12 och 11 år gamla från ett tidigare äktenskap. Dessutom bodde han före fängelsestraffet ihop med tre barn, 9, 8 och 7 år gamla, och var fortfarande gift med modern. Alla barnen hade besökt honom tätt under fängelsetiden och båda mödrarna hävdade att det skulle skada dem om pappan utvisades. Domen innehåller en lista över faktorer som enligt tidigare praxis ska vägas in vid bedömningen av om en utvisning på grund av brott är nödvändig i ett demokratiskt samhälle. Europadomstolen slutsats är att rättsinstanserna i Danmark tagit den hänsyn de var skyldiga till och att utvisningen är proportionerlig bland annat med tanke på det grova brottet och att barnen inte bott ihop med pappan på länge.

Case of Assem hassan ali v. Denmark, Application no. 25593/14 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 18-11-08:

EU-domstolen: Irans straff mot konvertit kan utgöra förföljelse om lagen tillämpas till sidans topp

Målet rör en person från Iran som sökt asyl i Bulgarien efter att ha anklagats för apostasi i hemlandet. Några av frågorna till EU-domstolen rör om en medlemsstat är skyldig att pröva varje ärende enligt Dublinförordningen och fatta beslut om sitt ansvar för asylärendet, innan beslut i sakfrågan tas. EU-domstolen påpekar att det inte finns någon skyldighet att ta ett uttryckligt beslut i fråga om ansvar enligt Dublinförordningen. Dublinkriterierna behöver inte heller vägas in om beslutet i sakfrågan överklagas. Övriga frågor rörde relgiion som asylskäl. Vilka frågor om religion får ställas och måste den sökande uttala sig om alla aspekter av religionsutövande som nämns i asylprocedurdirektivet? Kan hemlandets argument för straff mot apostasi vägas in eller utgör straffen i sig förföljelse även om inte någon religion nämns? EU-domstolen svarar att alla beståndsdelar av begreppet "religion" inte behöver visas, men sökande måste kunna underbygga sina påståenden. Beträffande straff säger EU-domstolen att dödsstraff eller fängelsestraff för agerande i strid med statsreligionen kan utgöra förföljelse. Det avgörande är straffets karaktär, och om straffet tillämpas i praktiken.

Läs längre referat av Migrationsverket och hämta domen i mål C-56/17 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181018:

Amnesty international 18-09-25:

Repeal law allowing people to be expelled without due process till sidans topp

The Spanish authorities must urgently repeal a provision of the so-called "gag law" that allows people to be expelled without an opportunity to apply for asylum or an assessment of the risks they would face if returned from Ceuta and Melilla to Morocco, Amnesty International said. It issued the call as Spain's treatment of migrants and refugees comes under renewed scrutiny at the European Court of Human Rights (ECtHR).

The ECtHR will tomorrow begin hearing arguments in an appeal by the Spanish government against the Court's ruling in October 2017 that Spain violated the rights of two African men by expelling them to Morocco without following international standards.

"Spain's decision to legalize summary expulsions in 2015 completely disregards international law, which prohibits states from expelling people without considering their situation and returning them to countries where they may face torture and ill-treatment," said Francesca Pizzutelli, Amnesty International's researcher on migrants and refugees rights.

"Even though Spain's new government has committed to amending the law, we are deeply concerned by its decision to seek a revision of the ECtHR's ruling. This, combined with continuing collective expulsions of people to Morocco in recent months, raises serious questions about the Spanish authorities' willingness to end this illegal practice."

The individuals in question in the ECtHR case - an Ivorian and a Malian national - were crossing the border fence separating the Spanish enclave of Melilla from Morocco in August 2014, when they were arrested by Spanish Guardia police and immediately pushed back to Morocco.

In violation of international law, they were denied the opportunity to apply for asylum and an assessment of the risks they would face if they were returned to Morocco. Their automatic rejection also deprived them of the possibility to appeal against the decision to expel them and access an effective remedy in Spanish courts.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 18-10-18:

FN-kommitté: Utvisad riskerade inte tortyr i Rwanda men Kanada borde ha väntat till sidans topp

En man som bott i Kanada med sin familj i 19 år skickades 2012 tillbaka till Rwanda, där han var anklagad för att ha uppmanat till folkmord. Mannen hade ursprungligen beviljats flyktingstatus på den kanadensiska ambassaden i Spanien. Men enligt utredningen i Kanada som kom att övergå i många års rättsprocess, hade han från en offentlig post krävt utrotning av alla tutsier. Mannen hävdade att han riskerar tortyr i Rwanda, som också begärt honom utlämnad. FN:s kommitté mot tortyr, CAT, begärde inhibition men Kanada ansåg inte att det behövdes, bland annat pga garantier från Rwanda. Efter utvisningen fängslades mannen direkt i Rwanda och dömdes fyra år senare till livstids fängelse. Rättegången var uppmärksammad, vilket Kanada ansåg minskade risken för tortyr. Mannen fortsatte hävda att han riskerar tortyr, även som politisk motståndare och att Kanada inte borde lita på garantier som inte övervakas, och att han borde ha dömts i Kanada istället. CAT konstaterar att det inte finns rapporter om att personer som återsänts till Rwanda utsatts för tortyr, och att det inte heller har hävdats att den sökande torterats. Enligt CAT har tortyrkonventionens artikel 3 inte kränkts. Däremot har Kanada brutit mot artikel 22 genom att verkställa utvisningen trots att CAT begärt att den skulle ställas in under prövningen.

Hämta communication no 488/2012, endast på franska (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 18-10-18:

FN:s tortyrkommitté avvisar ärende på grund av att ny ansökan inte fullföljts till sidans topp

En kvinna från Kongo sökte asyl i Schweiz. Hon hävdade att hon riskerar förförjelse på grund av att hennes man sitter fängslad för att ha försökt starta en motståndsgrupp. Myndigheterna i Schweiz anser att hon inte har några bevis för sin berättelse och att de handlingar hon kommit in med verkar förfalskade. Hon har fått avslag i alla instanser och hade sedan begärt en ny prövning. Den fullföljdes dock inte då hon inte betalade avgiften. Därefter vände hon sig till FN:s kommitté mot tortyr (CAT). Schweiz hävdade att ärendet inte borde tas upp i sak av CAT eftersom kvinnan inte uttömt alla möljigheter på nationell nivå. Kvinnan framhöll att en ny prövning ändå inte skulle ha beviljats eftersom det inte fanns några nya omständigheter, samt att en efterföljande prövning inte har suspensiv verkan (den hindrar inte utvisningen från att verkställas). CAT har nu behandlat ärendet, men följer statens linje att kvinnan inte uttömt alla möjligheter i Schweiz. Därför behandlas inte målet i sak. Liknande beslut har tagits av CAT i flera ärenden i år. Denna gång har en av ledamöterna reserverat sig. Han åberopar CAT:s tidigare praxis och även Europadomstolen, som i en lång rad ärenden slagit fast att den sökande inte är skyldig att fullfölja en efterföljande procedur som inte har suspensiv verkan.

Läs eller hämta communication No. 704/2015, X v Switzerland (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 18-10-18:

Europadomstolen: Förhållandena i tältläger skulle ha tagits upp i Grekland till sidans topp

En flyktingfamilj som anlände till ön Lesbos i Grekland i mars 2016 har anmält till Europadomstolen för mänskliga rättigheter hur de behandlades under sin tid i Grekland. Det är en lång lidandes historia om överfulla tält, dålig hygien, timmars köande för mat, brist på toaletter och filtar etc. Ett av barnen bröt armen i en överfull båt som skulle ta dem från Lesbos. De hamnade i ett lika överbefolkat tältläger i norra Grekland. Kvinnan som var höggravid avråddes av läkaren från att besöka toaletten. Familjen tog sig på egen hand till Aten, men måste även där bo i tält. Efter att kvinnan fött en baby tog volontärer henne, babyn och den skadade sonen till sjukhus. Därefter bodde de en månad i ett hus som ockuperats av flyktingar men lämnade detta på grund av risken för smitta och infektioner. Efter en protest framför frivilligorganisationen Praxis' kontor fick de ett bättre boende av Praxis. Europadomstolen har nu behandlat ärendet men anser att familjen borde ha överklagat sin placering till grekiska myndigheter. Familjen hävdade att ingen upplyst dem om någon sådan möjlighet. Men enligt Europadomstolen kom anmälan in när deras situation förbättrats avsevärt och de borde ha kunnat kräva kompensation av Grekland i första hand. Därför tas målet inte upp i sak.

Beslut no 62732/16, Nadera ABDULLA et autres c la Grèce, endast franska (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 18-10-18:

Dödsdom i Tunisien kommer inte att verkställas, enligt Europadomstolen till sidans topp

En person från Tunisien förlorade sitt uppehållstillstånd i Tyskland efter att ha varit i hemlandet och ansökte om ett nytt. Tunisien begärde honom utlämnad på grund av anklagelser om terrorbrott. Mannen greps men släpptes då tyska myndigheter inte fann bevis för anklagelserna. Däremot avslogs hans begäran om asyl på grund av koppling till IS och risk för terrorattentat. En domstol stoppade utvisningen eftersom Tunisien visserligen garanterat rättssäker behandling men inte utlovat möjlighet för Tyskland att besöka honom och inte uteslutit dödsstraff. Processen i högre instanser har därefter rört sig kring om det går att förutsäga att alla dödsstraff i Tunisien förr eller senare kommer att omvandlas till livstids fängelse genom nåd av presidenten, och om ett livstidsstraff som uppkommit på det sättet kan förkortas enligt någon av de procedurer som används i Tunisien. Den anklagade mannen hävdar att det är osannolikt att han skulle omfattas av nåd med tanke på den tunisisie presidentens uttalanden. Konstitutionsdomstolen kom ändå fram till att utvisningen ska verkställas. Nu har Europadomstolen landat i samma slutsats: Ett dödsstraff i Tunisiien skulle i praktiken inte innebära dödsstraff eller ovillkorligt livstidsstraff. Därför tas målet inte upp i sak.

Beslutet: no. 17675/18, Haykel Ben Khemais SAIDANI against Germany (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180926:

ECRE 18-08-14:

UN rules against expulsion of victim of torture from Switzerland to Italy till sidans topp

The United Nations Committee against Torture (CAT) has ruled that the expulsion of a torture victim from Switzerland to Italy under the Dublin Regulation violates the Convention against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment, by depriving him of the conditions conducive to recovery and rehabilitation.

The decision provides important jurisprudence, firstly to recognise that survivors of torture have specific medical and psychological needs, the neglect of which violates the prohibition on ill treatment, and secondly to recognise that reception conditions for people seeking asylum in Europe vary widely in their ability to meet these needs. The decision provides important guidance as to how to apply the Dublin Regulation in a manner that protects the rights of refugees and asylum seekers who have survived torture.

The Centre Suisse pour la Defense des Droits des Migrants (CDSM) defended the client in the case (A.N. v. Switzerland, Com. No. 742_2016 (CSDM)). In a Press Release published on Monday they reported that their client was an Eritrean national who had been imprisoned, tortured, and kept in solitary confinement on account of political activity. After fleeing his country and applying for asylum in Switzerland in 2015, medico-legal reports were submitted to the Swiss authorities which decidedly demonstrated that he was suffering from physical and psychological consequences of his experience.

Despite two attempts at appeal, the Swiss State Secretariat for Migration ordered the client to be transferred to Italy under the Dublin Regulation. In April 2016 CSDM challenged the expulsion before the Committee against Torture, on the grounds that if deported to Italy, he would be unable to access specialised rehabilitation treatment, which would be in violation of the Convention Against Torture. The Committee also took account of the fact that the client would be separated from his brother who was a resident of Switzerland. CSDM recognise this family relation as a "stabilizing social context necessary for the successful treatment of his post-traumatic stress disorder (PTSD)".

(...)

Läs mer (Extern länk)

ECRE 18-09-07: EU Parliament to vote on sanctions on Hungary (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 18-09-26:

EU-domstolen: Fullständig utredning krävs innan skyddsstatus kan dras in efter brott till sidans topp

Målet gäller en man som hade fått asyl med flyktingstatus i Ungern år 2000. Senare hade han fällts för ett brott. Mannen hade själv låtit det afghanska konsulatet få reda på innehållet i domen, vilket ledde ungerska myndigheter till slutsatsen att han inte längre riskerade förföljelse. Hans flyktingstatus drogs in 2014. Efter det vidtog en ny procedur som frågan nu gäller. Mannen hade åter begärt flyktingstatus eller alternativ status i en ansökan om verkställighetshinder. Alternativ status nekades med anledning av att status enligt skyddsgrundsdirektivet kan nekas vid "grovt brott" - och i ungersk lag definiteras "grovt brott" som något som ger fängelse i fem år eller mer. Den sökande hävdar att fler omständigheter måste vägas in. Domstolen i Budapest bad EU-domstolen om ett förhandsavgörande. Nu svarar EU-domstolen att flyktingstatus och alternativ status jämställs i det här avseendet. EU-rätten tillåter inte att en ansökan om alternativ skyddsstatus kan avslås enbart på grund av straffsatsen i nationell lag. Allvarligheten i brottet måste bedömas genom en fullständig utredning i det individuella fallet.

Domen i sin helhet har senare publicerats av Migrationsverket tillsammans med ett referat.

Läs Migrationsverkets referat och hämta domen (Extern länk)

Hämta pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Läs eller hämta domen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 18-09-26:

Tolkning av Dublinförordningen då återtagande inte begärts men utlämning skett till sidans topp

EU-domstolen har med anledning av ett komplicerat Dublinärende utrett en rad frågor som uppstått då två medlemsstater haft ansvaret för en person på olika sätt. Frågorna gällde en person som sökt asyl i Nederländerna men sedan sökt asyl i Italien under pågående överklagande i Nederländerna. Italien hade inte begärt återtagande. Därefter hade Nederländerna istället begärt personen utlämnad på grund av brott. Efter att utlämning skett begärde Nederländerna att Italien skulle återta personen enligt Dublinförordningen, vilket Italien accepterade. EU-domstolen slog bland annat fast att Italien var skyldigt att pröva asylansökan trots det pågående ärendet i Nederländerna, eftersom begäran om återtagande inte skett. Att Nederländerna senare begärde återtagande i motsatt riktning innebar ingen skyldighet att vilandeförklara asylärendet i Nederländerna. Nederländerna behövde inte informera Italien om att ett ärende pågick. Det finns inte heller någon regel som gör Nederländerna skyldigt att pröva asylansökan på grund av sin begäran om utlämning. Slutsatsen blir alltså att ansvaret för asylansökan ligger kvar på Italien trots den första utredningen i Nederländerna och trots brottmålet.

Längre referat av Migrationsverket (Extern länk)

Läs eller hämta domen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180819:

Asylnytt 18-08-19:

FN:s kommitté mot tortyr stoppar utvisning från Sverige till Iran av politiskt aktiv kurd till sidans topp

En kurd som var aktiv under valrörelsen 2009 i Iran fortsatte med aktiviteter mot regimen och använde sin affär till att sprida material. 2011 fängslades han en kort tid men släpptes mot borgen. Han gick under jorden när han kallades till rättegång och dömdes i sin frånvaro till åtta års fängelse. I Sverige har han fortsatt sin aktivitet och skrivit regimkritiska böcker som spridits via webbsidor. Han fick avslag på asylansökan med motivering att Iran inte kan följa alla oppositionella i exil, att han inte kunnat visa att han är av speciellt intresse eller att aktiviterna i Sverige blivit kända. Inför FN:s kommitté mot tortyr (CAT) hävdade Sverige att mannen trappat upp sin berättelse. Mannen framhöll till CAT att han främst var hotad på grund av sur place-aktivitet. Han ansåg ändå att Sverige borde ha vägt in dokumenten från revolutionsdomstolen istället för att avfärda dem på grund av låg kvalitet. CAT påpekar att mannen sannolikt är efterlyst på grund av domen, som Sverige inte ifrågasatt. Mannens etnicitet, partitillhörighet, familjehistoria och hans offentliga agerande trots den tidigare domen gör att han mycket väl kan vara av intresse för myndigheterna i Iran. Att verkställa utvisningen skulle vara ett brott mot FN:s konvention mot tortyr.

CAT avslog vid samma session begäran från en annan kurd vars politiska aktiviteter i Iran skedde 2005 och som flytt till Schweiz 2008. Han hävdar att han dömts i sin frånvaro 2014 men lyckas inte göra det troligt.

Hämta beslutet rörande nr 750/2016, R.H. v Sweden (Extern länk)

Hämta beslutet rörande nr 673/2015, Rasooli v Switzerland (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 18-08-19:

Inget internt flyktalternativ i Ryssland för hotad tjetjen enligt FN:s kommitté mot tortyr till sidans topp

Ärendet gäller en barnfamilj från Tjetjenien i Ryssland. Mannen hade deltagit i striderna mot Ryssland 1994. Under nästa operation, år 2000, greps mannen av rysk trupp. Då han inte kunde uppge namn på motståndsmän sköts han i magen. Senare hjälpte han en släkting att skaffa mediciner till en motståndsgrupp. Strax efter detta greps han och utsattes för brutal misshandel tills han gick med på att spionera på motståndsrörelsen. Han gick i stället under jorden och flydde till Schweiz. I hans frånvaro kom polisen till hemmet där hustrun blev våldtagen. Ett av barnen traumatiserades och tappade talförmågan. Därefter flydde även kvinnan. Kallelser från åklagare har sänts till familjens adress och släktingar har råkat illa ut. Asylansökan avslogs trots många dokument, bl.a. för att mannen till en början givit felaktiga uppgifter för att inte kopplas ihop med terrorister. Dessutom bedömdes att familjen kan söka skydd i en annan del av Ryssland. FN:s kommitté mot tortyr, CAT, konstaterar att både mannen och kvinnan redan utsatts för tortyr. Eftersom ryska medborgare måste registrera sig på en ny ort och delstaterna informerar om misstänkta motståndsmän kan en annan del av Ryssland inte utgöra internflyktsalternativ. Därför skulle det bryta mot tortyrkonventionen att verkställa utvisningen till Ryssland.

En annan barnfamilj från Tjetjenien som flytt till Sverige avgjordes vid samma session, men den anmälan sakbehandlades inte bland annat för att det enda förklarade klagomålet inte rörde tortyr i konventionens bemärkelse.

Hämta beslutet rörande nr 717/2015, A.Sh. et al. v Switzerland (Extern länk)

Hämta beslutet rörande nr 732/2016, Z.A. et al. v Sweden (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 18-08-19:

FN:s kommitté mot tortyr publicerar nio asylfall från sessionen april-maj 2018 till sidans topp

FN:s kommitté för övervakning av Konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling (CAT) sammanträder ett par gånger om året för att bland annat behandla enskilda ärenden. Kommittén har nu publicerat beslut rörande elva ärenden från sin 63:e session april-maj 2018. Nio av dem gäller utvisningar. Endast fyra behandlades som "admissible" och prövades i sak. De två som ledde till fällning refereras i korthet i denna utgåva av Asylnytt. Ett annat ärende som prövades i sak gällde en skogsarbetare från Dagestan som hävdade att han förföljdes på grund av att han hjälpt gerillan. Ärendet avfärdades på grund av diverse trovärdighetsbrister, bland annat att makarna skaffat visum för att lämna landet redan innan de påstådda händelserna. Bland de ärenden som bedömdes som "inadmissible" fanns tre som missat överklaga i en efterföljande procedur i Kanada respektive Nederländerna.

CAT bedömde även som inadmissible ett dublinärende om en familj från Kongo som sökt asyl i Norge. De vuxna hade varit fängslade efter protestaktioner och flydde med franska visum. De hävdade risk för förföljelse och refoulement i Frankrike, men hade inte överklagat överföringsbeslutet i Norge.

Sök ärenden på OHCHR:s söksida genom att välja Document Type "Jurisprudence" och Treaty "CAT". (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180804:

Asylnytt 18-08-04:

EU-domstolen: Sverige måste ändra sina regler för omedelbar verkställighet till sidans topp

Asylprocedurdirektivet innehåller en möjlighet att avvisa en asylsökande med omedelbar verkställighet, dvs utan rätt att stanna kvar för att överklaga, om personen kommer från ett ursprungsland som definierats som säkert. Motsvarande paragraf i den svenska Utlänningslagen är formulerad så att personer kan avvisas för att ansökan anses "uppenbart ogrundad". Detta kan enligt praxis bero på att det finns ett tillräckligt myndighetsskydd. Enligt EU-domstolen är detta inte tillåtet. För att avvisa en person som åberopar skyddsskäl med omedelbar verkställighet krävs att staten har infört en lista över säkra länder. Migrationsverket har redan publicerat en rättslig kommentar där det framgår att så länge Sverige inte infört bestämmelsen om säkert ursprungsland så får en asylansökan inte definieras som uppenbart ogrundad på grund av otillräckliga asylskäl. Avvisningsbeslut av det slaget som väntar på domstolsbehandling kommer att inhiberas. En person som inte åberopar några skyddsskäl alls fortfarande avvisas med omedelbar verkställighet.

Läs eller hämta domen C-404/17 (Extern länk)

Migrationsverket 18-07-26: EU-dom begränsar möjligheterna att avvisa med omedelbar verkställighet (Extern länk)

Hämta Migrationsverkets kommentar (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 18-08-04:

EU-domstolen: Palestinier med skydd av UNRWA får inte asyl men saken ska utredas till sidans topp

En palestinsk kvinna från Gaza tog sig till Jordanien med turistvisum. Därifrån reste hon vidare och sökte asyl i Bulgarien. Hon hävdade att hon riskerar tortyr och förföljelse av Hamas på grund av sitt arbete för kvinnors rättigheter. Domstolen i Bulgarien hänskjöt ärendet till EU-domstolen främst för att få klargjort om asylansökan från en person registrerad av UNRWA och som vistats i Jordanien över huvud taget behöver prövas. Domstolen ställde en rad detaljerade följd frågor om tillämpningen av olika paragrafer i bulgarisk lag och karaktären av skyddet från UNRWA. EU-domstolens svar innehåller en detaljerad genomgång av kraven på asylproceduren och innebär bland annat att den nationella domstolen måste pröva om personen faktiskt åtnjuter konkret skydd av UNRWA. Regeln gäller oavsett om den är införd i nationell lag. Den sökande har rätt att höras och behöver inte åberopa någon särskild paragraf. Personen kan hänvisas till ett annat land där personen vistats om personen åtnjuter konkret skydd av UNRWA i den staten och förutsatt att den staten erkänner UNRWA, upprätthåller principen om non-refoulement och tillåter personen resa in.

Domen i sin helhet har senare publicerats av Migrationsverket tillsammans med ett referat.

Läs Migrationsverkets referat och hämta domen (Extern länk)

Pressmeddelande (Extern länk till pdf-fil)

Läs eller hämta domen i sin helhet, mål nr C-585/16 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180718:

Asylnytt 18-07-18:

Europadomstolen tillåter Nederländerna utvisa terroristdömd till Marocko till sidans topp

En marockan som bodde illegalt i Nederländerna dömdes efter en lång procedur för att ha förberett terrorbrott. Han gick till Europadomstolen för att inte bli utvisad till Marocko, där han hävdade att han också skulle bli anklagad i samband med avslöjandet av en terrorcell. Målet har likheter med det fall (Case of X v. Sweden, 36417/16) där Sverige nyligen förbjöds att utvisa en terrormisstänkt person till Marocko. Liksom i det fallet noterar domstolen att rättssäkerheten i Marocko ökat men att tortyr fortfarande förekommer, särskilt i terrormål. En skillnad är att personen den här gången var dömd i Nederländerna. Europadomstolen anser att Marocko respekterar principen att inte döma en person på nytt för samma brott. Mannen hade inte kunnat bevisa att han var kopplad till något brott i Marocko och de nederländska myndigheterna hade till skillnad från de svenska ställt frågor till Marocko för att klargöra om mannen var eftersökt. Domstolens slutsats är att det inte skulle bryta mot Europakonventionen att utvisa mannen till Marocko.

Case of X v. the Netherlands, Application no. 14319/17 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180702:

Asylnytt 18-07-02:

Europadomstolen fäller Grekland för förvarstagande av syrier till sidans topp

En person från Syrien greps i Grekland med ett franskt pass och blev till en början dömd till fängelse för illegal inresa och att ha använt falska handlingar. Denna dom inhiberades nästan omgående men mannen arresterades igen och togs i förvar med ett utvisningsbeslut. Efter att hans första asylansökan försvunnit lyckades han söka asyl och lämnade i samband med det in en syriskt id-handling. Trots att detta visade att han inte kunde utvisas hölls han i förvar i källaren till en polisstation i sammanlagt 52 dagar. Han hävdar också att orsaken till förvarstagandet justerades i efterhand i ett predaterat beslut. Europadomstolen har flera gånger tidigare kritiserat förhållandena i grekiska förvar och prickar även den här gången Grekland enligt Europakonventionens artikel 3 för att ha använt ett utrymme som inte är lämpat för långvarigt förvarstagande. Grekland fälls enligt artikel 5 för att förvarstagandet fortgick efter att mannen visat sin syriska id-handling och för att det inte blev rättsligt prövat.

Läs Case of S.Z. v. Greece, Application no. 66702/13 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 18-07-02:

EU-domstolen tillåter utvisningsbeslut vid första avslag men inte verkställighet till sidans topp

En person som sökte asyl i Belgien fick avslag på en asylansökan och samtidigt ett utvisningsbeslut. Mannen överklagade och begärde samtidigt att utvisningsbeslutet skulle hävas, eftersom han fortfarande hade rätt att vara i landet. En belgisk domstol bad EU-domstolen om förhandsavgörande. EU-domstolen godkänner förfarandet att avslå ansökan om uppehållstillstånd och fatta beslut om utvisning på en gång. Men enligt återvändandedirektivet har en asylsökande också rätt till en effektiv rättsprocess som innebär att om personen överklagar får utvisningen inte får verkställas förrän saken prövats i åtminstone en domstolsinstans. Dessutom får tiden för frivilligt återvändande inte börja löpa förrän saken är avgjord och personen ska inte tas i förvar under den tiden.

Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Domen C-181/16 Sadikou Gnandi v Belgien på franska, italienska eller holländska (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 18-07-02:

EU:s generaladvokat: Konventionsflykting kan nekas flyktingstatus enligt direktivet till sidans topp

Målet gäller tre personer som dömts för grova brott och därför nekats eller fråntagits sin flyktingstatus i Tjeckien och Belgien. Frågan som ställts till EU-domstolen är om möjligheten enligt EU:s skyddsgrundsdirektiv att neka flyktingstatus är förenligt med FN:s flyktingkonvention om personerna är flyktingar enligt denna. Generaladvokaten analyserar skillnaderna mellan flyktingstatus enligt konventionen och direktivet - dessa innehåller olika rättigheter. Hon kommer fram till att den som enligt konventionen är flykting är det utan beslut och fortsätter att vara det oavsett om flyktingstatus nekas enligt EU-direktivet. Det leder till att vissa rättigheter bortfaller men personen har fortfarande rätt till icke-diskriminering, utbildning och skydd mot refoulement - och rätt att få sin flyktingstatus erkänd. Eftersom detta är möjligt strider skyddsgrundsdirektivet inte mot flyktingkonventionen, enligt advokaten. Nästa steg är att EU-domstolen ska besluta om ett förhandsavgörande.

Läs pressmeddelandet på engelska (Extern länk till pdf-fil)

 till innehållsförteckningen innehåll (Extern länk)

Asylnytt 18-07-02:

EU-domstolen: Tidigare torterad som kommer berövas vård är skyddsbehövande till sidans topp

En person från Sri Lanka sökte asyl i Storbritannien. Han hade torterats av säkerhetsstyrkorna i hemlandet. Han hävdade att han riskerade ytterligare övergrepp men fick avslag på den grunden. Han led av svåra psykiska skador av tortyren, var självmordsbenägen och fast besluten att ta sitt liv om han återsändes. En domstol gav uppehållstillstånd på grund av att det skulle vara omöjligt för honom att få vård i Sri Lanka. Mannen hävdade att han borde få status som alternativt skyddsbehövande och det är den frågan som nu prövats av EU-domstolen i ett förhandsavgörande. EU-domstolen väger in att skadorna uppstått just genom tortyr men anser att det dessutom krävs att personen avsiktligen eller genom diskriminering kommer att berövas lämplig vård, vilket skulle leda till en allvarlig försämring. EU-domstolens slutsat är att personen ska beviljas status som alternativt skyddsbehövande "om det föreligger en verklig risk för att vederbörande berövas lämplig vård för att behandla de fysiska eller psykiska men som är ett resultat av den tortyr som denne avsiktligen utsatts för i det aktuella landet".

Läs eller hämta domen i mål C-353/16 (Extern länk)

Läs Migrationsverkets referat (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180614:

Asylnytt 18-06-15

Turkiet lämnade ut misstänkta till Kazakstan i strid med Europakonventionen till sidans topp

Europadomstolen har stoppat utvisningarna av två personer från Kazakstan som sökt asyl i Turkiet. Båda togs i förvar på grund av att de var efterlysta från Kazakstan och fick snabbt avslag av polisen trots att de hävdade att de riskerade livet. En av dem släpptes med tillåtelse att resa till Egypten, men innan han kom iväg greps han på nytt, efter att Kazakstan begärt honom utlämnad. Den andre, som redan hade förföljts i Kazakstan, hade fått ett kort uppehållstillstånd i Turkiet, men fick efter utlämningsbegäran ett nytt beslut om avslag. Båda deporterades till Kazakstan i mars 2012, där de fortfarande är fängslade. Den som var inne i en asylprocedur, fortsatte överklaga genom sitt ombud, men fick avslag med motivering både att han var involverad i terrorism och att han inte riskerade förföljelse. Enligt Europadomstolen är den centrala frågan inte om personerna riskerar att behandlas i strid med konventionen utan om de turkiska myndigheterna har utrett den risken. Detta med tanke på all information som föreligger om hur terroristanklagade behandlas i Kazakstan. Eftersom asylskälen inte utretts ordentligt fälls Turkiet för brott mot Europakonventionen. Turkiet fälls också i båda fallen för förhållandena i förvar.

Application no. 69929/12, Case of Batyrkhairov v. Turkey (Extern länk)

Application no. 16026/12, Case of Amerkhanov v. Turkey (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 18-06-15:

EU-domstolen: Överföring enligt Dublinförordningen får inte ske utan accept till sidans topp

En irakier sökte asyl i Tyskland, men reste vidare till Frankrike. Där blev han gripen. Franska myndigheter sände en begäran om återtagande till Tyskland, men beslutade samma dag om överföring dit. Mannen överklagade till en fransk domstol som nu har begärt ett förhandsavgörande från EU-domstolen i frågan om de har rätt att genomföra överföringen utan att invänta accept från Tyskland. Svaret är att det inte är tillåtet varken enligt Dublinförordningens ordalydelse eller syfte. EU-domstolen påpekar att möjligheten att överklaga med effekt skulle begränsas. Beslutet skulle dessutom bara grundas på Frankrikes information och personen skulle riskera att överföras utan att den mottagande staten accepterat återtagande.

Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Läs eller hämta domen på svenska (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 18-06-15:

EU-domstolen: Uppehållsrätt för makar från tredjeland gäller även samkönade par till sidans topp

När en EU-medborgare flyttar mellan EU-länderna har "make eller maka" och andra familjemedlemmar också uppehållsrätt där även om de inte är EU-medborgare. Nu har EU-domstolen slagit fast att detta gäller även samkönade par, oavsett om samkönade äktenskap erkänns i det land familjen bosätter sig. Målet gällde en rumänsk medborgare som i Belgien hade gift sig med en amerikansk medborgare. De önskade bosätta sig i Rumänien, men rumänska myndigheter ansåg att eftersom samkönade äktenskap inte är tillåtna där, kunde rörlighetsdirektivet inte tillämpas. EU-domstolen noterar att den härledda uppehållsrätten i direktivet bara gäller för personer som bosatt sig i ett annat EU-land än det egna. Men det finns en regel i Lissabonfördraget som garanterar medborgarnas rätt att röra sig fritt. Även denna skulle enligt EU-domstolen sättas ur spel om olika äktenskapsregler gjorde att möjigheten till rörlighet varierar mellan staterna. Ett äktenskap som ingåtts i en annan stat ska alltså erkännas med avseende på uppehållsrätten, utan att det innebär något påbud för staterna att för egen del tillåta samkönade äktenskap.

Pressmeddelande (Extern länk till pdf-fil)

Läs eller hämta domen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 18-06-15:

Europadomstolen: HIV-smittad mor med nyfödd dotter får överföras till Italien till sidans topp

Ett par med ett barn som flytt över Medelhavet räddades av den italienska kustbevakningen och kom till Italien. De tog sig vidare till Schweiz där de sökte asyl. Strax efter detta föddes parets andra barn. I samband med förlossningen diagnosticerades modern med HIV. Spädbarnet behandlas i förebyggande syfte. Italien accepterade att ta tillbaka familjen enligt Dublinförordningen. Italien garanterade att familjen skulle få boende i det statliga systemet och senare även att familjemedlemmarnas medicinska behov skulle uppfyllas. Inför Europadomstolen ifrågasatte familjen detta och åberopade en rapport från Schweiziska och Danska Flyktingrådet enligt vilken flera familjer inte fått det mottagande i Italien som utlovats. Europadomstolen stoppade överföringen tillfällligt men har nu kommit fram till att det inte finns någon anledning att anta att mottagandet i Italien generellt skulle vara otillräckligt. Domstolen påpekar också att den behandling som behövs inte är komplicerad och att Italien har bekräftat att familjens särskilda behov kommer att tillgodoses. Ansökan avvisas som uppenbart ogrundad.

Application no. 67981/16, H and others against Switzerland (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180528:

ECRE 18-05-18:

Case against Italy will raise issue of cooperation with Libyan Coast Guard till sidans topp

The Global Legal Action Network (GLAN) and ECRE's member ASGI, with support from ARCI and the Yale Law School, have submitted a complaint to the European Court of Human Rights on behalf of survivors and the parents of two children who died when a boat sank in the Mediterranean on 6 November 2017.

According to Sea Watch, the boat capsized after the Libyan coast guard interfered in rescue efforts by humanitarian ship Sea-Watch 3. The organisation estimates that at least 20 people died and claims the Libyan coastguard "beat and threatened" survivors as they pulled them out of the sea and off a stricken dinghy, while some dived back into the sea in an effort to reach the Sea Watch boat. Evidence from Forensic Oceanography, including a visual reconstruction using video footage of the sequence of events, will be used in the case.

The Libyan vessel involved in the operation had been donated by Italy a few months before, and an Italian government agency remotely coordinated the operation with Libyan authorities. This comes as a result of the 2017 bilateral agreement between the two countries, which has been severely criticised by NGOs due to the widespread violation of human rights and appalling conditions faced by migrants in Libya.

Loredana Leo, ASGI lawyer, has stated that, "The appeal stems from the fundamental collaboration of academics and lawyers at the international level. For the first time, the question of the direct responsibility of the Italian State in the Libyan Coast Guard interventions and in the refoulement carried out in Libya by the latter is raised before the ECtHR".

The applicants raised complaints under Article 2 (right to life) and Article 3 (prohibition of torture and inhumane or degrading treatment) of the European Convention on Human Rights (ECHR), as well as under Article 4 of Protocol 4 (prohibition of collective expulsions).

Artikeln med länkar till mer information (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 18-05-28:

FN:s kommitté mot tortyr godkänner överföring av asylsökande till Bulgarien till sidans topp

En it-tekniker från Afghanistan som var på flykt från en konflikt med taliban i Afghanistan hamnade i Bulgarien. Han fängslades i nio månader och hävdar att han blev slagen regelbundet, de sanitära förhållandena var dåliga och han fick för lite mat. När han gått med på att söka asyl släpptes han och placerades på en öppen flyktingförläggning. Han lämnade landet utan att invänta asylproceduren. Efter att ha passerat flera länder sökte han asyl i Schweiz, som beslutade att överföra honom till Bulgarien enligt Dublinförordningen. Mannen hävdar att han riskerar tortyr och att sändas tillbaka till Afghanistan och hänvisar till olika rapporter om bristerna i Bulgariens asylsystem och UNHCR:s varning att sårbara personer inte bör skickas dit. Mannen lider av PTSD. Schweiz har invänt att mannen inte sagt att han utsatts för tortyr, att fängslandet berodde på att mannen vägrade söka asyl och att inget tydde på att hans asylärende inte skulle behandlas korrekt. Eventuella klagomål borde tas upp med Bulgarien. Även FN-bedömer att mannen inte har visat att överföringen skulle bryta mot tortyrkonventionen.

Hämta eller läs communication No. 721/2015 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 18-05-28:

Europadomstolen fördömer Polens förvarstagande av en familj i ett halvår till sidans topp

Ett par med två barn som sökt asyl i Polen fick avslag och tog sig vidare till Tyskland. Där föddes deras tredje barn. De fick beslut om överföring till Polen på grund av Dublinförordningen. Mannen vårdades på sjukhus i Tyskland då kvinnan och de tre barnen skickades till Polen där de placerades i förvar. Senare kom också mannen dit. Kvinnan ansökte upprepade gånger om ny prövning och att förvarsbeslutet skulle hävas. Efter fem månader och tjugo dagar släpptes familjen efter att ha beviljats ny prövning. Förhållandena i förvaret beskrivs som ovanligt goda och anläggningen användes enbart för familjer och ensamkommande barn. Anmälan vänder sig inte mot behandlingen i förvaret, utan mot förvarstagandet som sådant. Europadomstolen bedömer att det var proportionerligt att ta familjen i förvar på grund av risken för avvikande, och detta trots att det yngsta barnet från början inte hade något utvisningsbeslut. Men domstolen anser att Polen borde ha kunnat hantera ärendet snabbare när det rörde barn som var förvarstagna. Därför fälls Polen ändå för brott mot rätten till privatliv enligt artikel 8 i konventionen. Familjen ska ersättas med 12.000 Euro.

Läs eller hämta: Application no. 75157/14, Bistieva and others v. Poland, (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, svenska media via Eniro och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media främst via I Care och IRR, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, ENAR, Statewatch, Noborder och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Röda Korset, Svenska Amnesty, FARR, Rosengrenska och InfoTorg Juridik (betaltjänst) samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Josefin Åström, Hjalte Lagercrantz, Karin Nilsson Kelly, Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt.