fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Skäl för och emot uppehållstillstånd, enskilda fall

Prövning av internationella organ

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkivet har startat om och saknar material från perioden 180119 - 180513

Arkiveringsdatum 191120:

Migrationsverket 19-10-25:

Europadomstolen: Svårt psykiskt sjuk ska inte utvisas till Turkiet utan garantier till sidans topp

Europadomstolens dom den 1 oktober 2019 i målet Savran v. Denmark, ansökan nr 57467/15

Europadomstolen fann att utvisning till Turkiet av en man som led av en psykisk sjukdom och som saknade nätverk i hemlandet skulle strida mot artikel 3 Europakonventionen, om de danska myndigheterna inte först säkerställde att det fanns individuella och tillräckliga garantier i hemlandet för uppföljning och kontroll av sjukdomen, (tre domare var skiljaktiga).

Hämta domen Savran v. Denmark, ansökan nr 57467/15 (Extern länk)

ELENA / Rigts in Exile 19-11-01: Savran v Denmark: Expulsion without asuurances of appropriate psychiatric treatment amounts to violation of Article 3 ECHR (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen / Migrationsverket 19-10-29:

EU-domstolen om anknytning till EU-medborgare då denne återvänt till hemlandet till sidans topp

Sammanfattning av EU-domstolens dom den 10 september 2019 i mål C-94/14, (stora avdelningen), (Chenchooliah mot Irland)

Artikel 15 i rörlighetsdirektivet 2004/38 ska tolkas så, att den är tillämplig på ett beslut om avlägsnande av en tredjelandsmedborgare med hänvisning till att vederbörande inte längre har uppehållsrätt, då en tredjelandsmedborgare har ingått äktenskap med en unionsmedborgare som utövade sin rätt till fri rörlighet genom att bege sig till och tillsammans med tredjelandsmedborgaren uppehålla sig i den mottagande medlemsstaten, men där unionsmedborgaren därefter har återvänt till den stat där han/hon är medborgare i.

De relevanta garantier som föreskrivs i artiklarna 30 och 31 direktivet är tillämpliga när ett sådant beslut om avlägsnande fattas och att beslutet inte under några omständigheter kan förenas med ett återreseförbud.

(...)

Hela referatet med länk till domen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migreurop 19-11-07:

According to the European Court of Human Rights, all is well in the Greek hotspots till sidans topp

Joint Press Release

The European Court of Human Rights has rejected for the most part the request made on 16 June 2016 by 51 persons (including many minors) from Afghanistan, Syria and Palestine, who were forcibly maintained in a situation of extreme distress in the hotspot of Chios, Greece.

The 51 applicants, supported by our organisations, were identified during an observation mission led by the Gisti in the Greek hotspots in May 2016. These persons were deprived of their freedom and detained on the island of Chios, which had become an open prison since the implementation of the EU-Turkey Statement of 20 March 2016, just like the neighbouring islands of Lesbos, Leros, Samos and Kos. The requestees invoked the violation of several provisions of the European Convention on Human Rights.

In their request, they abundantly and accurately documented the insufficiency and unsuitability of food, the sometimes very dangerous material conditions (poorly fixed tents, snakes, heat, promiscuity, etc.), the great difficulties they meet in accessing healthcare, and the lack of care for the most vulnerable people - including pregnant women, young children and isolated minors. They also documented how these circumstances were aggravated by the context of deprivation of freedom, which characterises the situation in the hotspots, but also by the administrative arbitrariness, which is particularly anxiety-inducing because of the permanent threat of being returned to Turkey.

The only violation that the Court identifies concerns the impossibility for the applicants to lodge an effective appeal against the decisions ordering their deportation or detention, because of the lack of available information regarding the right of appeal, and there is no court able to receive such an appeal on the island of Chios.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Human Rights Watch 19-11- 13:

Amnesty and HRW to court: Italy shares responsibility for Libya abuses till sidans topp

Third-party intervention filed at European Court of Human Rights

On 11 November 2019, Amnesty International and Human Rights Watch submitted a joint third-party intervention to the European Court of Human Rights in a case involving Libya's abuses against migrants during operations at sea and upon return to the country in November 2017.

In the case of S.S. and others v Italy (no. 21660/18) applicants are seeking justice before the court, claiming that Italy breached its obligations under the European Convention on Human Rights by cooperating with Libya to enable its coast guard to intercept people at sea and take them back to Libya. The applicants have told the court that people returned to Libya are routinely exposed to torture and other abuses in Libya, including through their routine containment in detention centers, where they are held arbitrarily.

In 2012 the European Court of Human Rights, ruling in the case of Hirsi Jamaa and Others v. Italy (no. 27765/09), found that Italy's practice of intercepting migrants at sea and forcing them to return to Libya had violated the European Convention on Human Rights, including the prohibition on returning people to countries where they face risk of human rights abuses. Since then, Amnesty International and Human Rights Watch have consistently documented the ongoing human rights abuses against refugees, asylum seekers and migrants in Libya, and condemned the EU's, including specifically Italy's, cooperation with and support to Libya in ways that has led to the prolonged arbitrary detention and abuse of people in Libya.

(...)

Hela pressmeddelandet (Extern länk)

Läs eller ladda ner inlagan från Human Rights Watch (Extern länk)

ICJ 19-11-11: ICJ and others intervene in search and rescue case before European Court (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-11-00:

Europadomstolen fördömer utvisning av konvertit till Afghanistan till sidans topp

En hazarisk pojke från Ghazni sökte asyl i Schweiz och berättade att han konverterat till kristendomen och spritt biblar redan i hembyn, och att polisen sökt honom. Han fick avslag eftersom han inte kunde beskriva detaljerat vad som hänt eller redogöra för kristendomen. Senare lämnade han in brev från fadern om att familjen tvingats lämna landet och dopbevis från sin församling i Schweiz. Den schweiziska domstolen bedömde att han faktiskt konverterat, men i Schweiz. Apostasi kan leda till förföljelse och även dödsstraff enligt domstolen, men avslog ändå eftersom så få kunde känna till saken, i varje fall inte den unge mannens släktingar i Kabul. Han var nu myndig. Inte heller Europadomstolen tror att konversionen skedde i hemlandet. Men även om asylskälen uppstått "sur place" måste staten utreda riskerna. Schweiz har inte utrett om personen kan utöva sin tro i hemlandet, utan har utgått från att han ska hålla religionen privat. Dessutom borde hans situation som hazar ha vägts. Därför skulle utvisningen bryta mot Europakonventionens artikel 3.

Läs domen på franska L'affaire A.A. c. Suisse, Requęte no 32218/17 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-11-00:

Irakier dödades strax efter utvisning, nu fälls Finland av Europadomstolen till sidans topp

En irakier som hade arbetat för Saddam Hussein före regimens fall 2002 och därefter för ett amerikanskt företag innan han 2007 började på en byrå under inrikesministeriet som utredde kränkningar och korruption. Han var enda sunnimuslim på den avdelningen, en position som blev mer utsatt i takt med shiamilisens ökade inflytande. Till slut kom han i konflikt med en kollega, senare säkerhetsofficer, som hotade honom. Under 2015 utsattes han för en skjutning men överlevde. Han lämnade sin post och höll sig undan men efter att hans bil sprängts och hans dotter utsatts för ett kidnappningsförsök lämnade mannen, dottern och en son landet och sökte asyl i Finland. De finska myndigheterna bedömde berättelsen som trovärdig, men beslutade ändå om utvisning med motivering att attackerna inte var personligt riktade och inte hade med hans grupptillhörighet eller bakgrund att göra. Några veckor efter att utvisningen verkställts attackerades huset där mannen vistades och han dödades av okända män. Anmälan till Europadomstolen gjordes av hans dotter som har uppehållstillstånd i Finland. Europadomstolen påpekar i sin fällande dom bland anant att Finland inte gjort en samlad bedömning av de olika riskmomenten och inte utrett de två mordförsöken noggrant.

Case of N.A. v. Finland, Application no. 25244/18 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-11-00:

EU-domstolen: Asylsökande får inte fråntas allt bistånd som straff för misskötsel till sidans topp

En domstol i Belgien har frågat EU-domstolen om det är tillåtet att ha regler som gör att allt bistånd, inklusive bostad och matersättning, dras in för en asylsökande. Målet gällde ett ensamkommande barn som deltagit i ett slagsmål mellan boende av olika etniskt ursprung på samma förläggning. Personen straffades med indragning av allt bistånd under en period. Han bodde under tiden i en park och sökte stöd av vänner. EU-domstolen slår fast att sanktioner alltid ska vara proportionerliga och den sökande ska under alla omständigheter behålla "värdiga levnadsvillkor". Att dra in i allt bistånd är inte förenligt med detta. Domstolen påpekar också att när det gäller en utsatt person som ett ensamkommande barn är myndigheterna skyldiga att i än högre grad beakta den underåriges speciella situation och proportionalitetsprincipen.

Pressmeddelande (Extern länk till pdf-fil)

Domen i mål C-233/18 i sin helhet (Extern länk)

AIDA 19-11-12: Withdrawal of material reception conditions not a lawful sanction for violation of house rules, CJEU rules (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191025:

Asylnytt 19-10-24:

FN-kommitté kritiserar Serbien för en redan genomförd utvisning till Turkiet till sidans topp

En man som varit politiskt aktiv i Turkiet på 80-talet men inte använt vapen eller förespråkat våld, greps 2001. Han utsattes för utstuderad tortyr och tvingades skriva under att han varit ledande i en revolutionär organisation vars existens är oklar. Förvarstagandet i 10 månader utan rättegång prickades av Europadomstolen. Efter en flera år lång procedur dömdes han till 15 års fängelse men flydde från Turkiet. Då han hamnat i Serbien greps han genom Turkiets internationella arresteringsorder. Ärendet skickades tillbaka från högre domstol till lägre i Serbien flera gånger på grund av att underlaget inte översatts och andra brister men ledde till slut till beslut om utlämning. Vid det laget hade UNHCR tillskrivit Serbien och erinrat om att granska mannens asylskäl. Mannen hade även vänt sig till FN:s kommitté mot tortyr, CAT, som uppmanade Serbien att inte verkställa utlämningen under utredningen. Trots detta skickades mannen till Turkiet två veckor senare. Serbien hävdade att utlämning på grund av brott inte berörs av tortyrkonventionen. Dessutom betraktar Serbien Turkiet som ett säkert land. CAT konstaterar att omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter pågått i Turkiet efter undantagstillståndet 2016, inklusive tortyr och godtyckliga frihetsberövanden. Serbien har varken undersökt risken för tortyr eller tagit reda på om domen i Turkiet byggt på erkännande under tortyr. Utvisningen bröt mot tortyrkonventionens artikel 3 och 22. CAT påpekar att Serbien nu har en skyldighet att följa upp vad som händer mannen i Turkiet och rapportera om detta.

Hämta Communication No. 857/2017, Cevdet Ayaz v Serbia (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-10-24:

FN:s kommitté mot tortyr stoppar inte utvisning av familj till Egypten till sidans topp

Ärendet gäller ett par från Egypten som har drivit sitt eget ärende till FN:s kommitté mot tortyr, CAT. Mannen hade en firma i Förenade Arabemiraten, UAE, som hade affärer med det numera terrorstämplade Muslimska Brödraskapet i Egypten. Paret befann sig med sina fem barn i UAE när Brödraskapets ledare Morsi avsattes i en militärkupp 2013. Deras uppehållstillstånd i UAE drogs in men de vågade inte återvända till Egypten. Enligt svenska myndigheter visar deras pass att de var i Egypten flera gånger, senast 2015. Paret har förklarat att mannen befann sig i Kairo i fyra dagar för att ordna handlingar, efter utvisningen, medan den övriga familjen bara mellanlandade. Sverige hävdar att familjens uppehållstillstånd kan ha dragits in av andra skäl och att mannen inte är av intresse för Egypten bara beroende på firmans affärer. Enligt Sverige har Egypten inte resurser att förfölja alla. Paret hävdar att mannen var supporter och påpekar att 50.000 Mursi-anhägare har fängslats och att utbredd tortyr har följt efter godtyckliga arresteringar. Även CAT beskriver i sitt beslut att många sympatisörer har arresterats och att tortyr använts systematiskt. Men kommittén bedömer att mannen inte har visat varför han skulle anses som sympatisör. Att paret nekades muntlig förhandling föranleder ingen kritik, eftersom faktauppgifterna i målet inte hade ifrågasatts. Enligt CAT har inget brott mot tortyrkonventionen skett.

Communication No. 816/2017, X, Y and others v Sweden (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-10-24:

FN:s kommitté mot tortyr publicerar ärenden från augustisessionen till sidans topp

Förutom de ärenden som refererats ovan har FN:s kommitté för övervakning av Konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling (CAT) publicerat ytterligare 4 ärenden som rör utvisningar från kommitténs session i juli-augusti. Två som prövades i sak rörde utvisningar till Etiopien respektive Sri Lanka. Tre ärenden lades ner på grund av att anmälningarna ansågs ogrundade. De gällde utvisningar till Kongo och Indien.

I listan över ärenden finns nu även ett par sent publicerade från vårsessionen, ett rörande en utvisning till Pakistan som prövades i sak men föll bland annat på grund av trovärdighetsbrister och ett rörande Sri Lanka som inte hade prövats i högsta instans i det nationella målet.

Se samtliga publicerade ärenden (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-10-24:

Europadomstolen tillåter att familj splittras på grund av mannens agerande till sidans topp

En ung man som sökte asyl i Sverige hade ingen id-handling men uppgav ett födelsedatum. Senare gav han in en handling från hemlandet med samma datum men tre år tidigare. Hans asylansökan avslogs på grund av motsägelser. Vid överklagande lämnade han in födelsebevis. Innan beslutet vann laga kraft flyttade han ihop med en svensk kvinna. De gifte sig året därpå och reste till mannens hemland för att ansöka om familjeåterförening. Mannen gav då in hemlandspass med ytterligare ett annat födelseår och ett annat efternamn. Ansökan avslogs med motivering att identiteten inte var styrkt, men efter överklagande fick mannen uppehållstillstånd. När detta skulle förnyas lämnade han in ett nytt pass som skickats efter - och visade sig vara falskt. Trots mannens försäkran att han inte haft en aning om det avslogs förlängningen. Året därpå fick paret en son. Mannen åkte till hemlandet för att söka på nytt med ett äkta pass. Men de svenska myndigheterna anser att han efter alla turer inte kan styrka sin identitet. Mannen påpekar att de tre passen haft samma uppgifter och att respekten för familjelivet enligt artikel 8 gör att familjen borde få återförenas. Men Europadomstolen anser att familjens svårigheter beror på mannens eget agerande. Domstolen lägger stor vikt vid att familjen bildats och utökats under perioder då mannen inte haft uppehållstillstånd. Dessutom anser domstolen att inget hindrar kvinnan och barnet att flytta till mannen eller fortsätta hälsa på honom i hemlandet.

Application no. 57750/17, EZE against Sweden (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-10-24:

Europadomstolen fäller Turkiet för förvarstagande av småbarn i olidliga förhållanden till sidans topp

I en omfattande dom fördömer Europadomstolen än en gång förvarstagande i Turkiet. Ärendet gäller en kvinna från Ryssland som togs i förvar i fyra månader med tre småbarn efter att ha försökt passera gränsen till Syrien olagligt. Hon försökte upprepade gånger vända sig till domstol både för att få förvarsbeslutet prövat och för att påtala förhållandena i förvaret. Svår överbeläggning, smuts och undermålig hygien, löss och andra insekter, brist på utevistelse, brist på barnmat, blöjor och annat som barnen behövde. Barnen fick inte vård när de blev sjuka. Trots att kvinnan hade hjälp av advokat besvarades de flesta inlagorna inte alls och den turkiska konstitutionsdomstolen gav sitt svar tre och ett halvt år senare. Europadomstolen refererar en lång rad tidigare domar och inspektionsrapporter, bland annat från Europarådets kommitté mot tortyr som särskilt kritiserat Turkiet för att inte göra något åt de missförhållanden som påpekats tidigare. Europadomstolen fäller Turkiet för att ha brutit mot Europakonventionens artikel 3 om förbud mot omänsklig eller förnedrande behandling, artikel 13 om rätt till ett effektivt rättsmedel och artikel 5 om rätt till frihet och till domstolsprövning av förvarstagande.

Case of G.B. and Others v. Turkey, Application no. 4633/15 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-10-24:

Försörjning för varaktigt bosatt behöver inte vara egen inkomst enligt EU-domstolen till sidans topp

EU-domstolen har tagit ställning till en begäran om förhandsavgörande som lämnats in av en belgisk domstol. Saken gällde en tredjelandsmedborgare som först studerat och sedan arbetat i Belgien i många år. Han ansökte om ställning som varaktigt bosatt. För detta krävs enligt EU-direktivet att den sökande har "stabila, regelbundna och tillräckliga försörjningsmedel" och detta utan socialt bistånd från staten. Mannen hade ingen egen inkomst vid tillfället men lämnade in ett intyg som visade att hans bror var beredd att försörja honom. EU-domstolen konstaterar att direktivet inte säger något om källan för försörjningen. Frågan besvaras med att begreppet försörjningsmedel inte bara avser egna medel som den sökande har, utan även kan omfatta de medel som ställs till dennes förfogande av en utomstående. Medlen måste, med hänsyn till den sökandes individuella situation, vara stabila, regelbundna och tillräckliga".

Domen i mål C-302/18 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-10-24:

Domstolsbeslut måste respekteras av lägre instans, enligt EU-domstolen till sidans topp

En ungersk domstol har begärt ett förhandsavgörande i ett asylärende. Saken gällde en person som fick avslag på sin asylansökan. Mannen överklagade till domstol som gjorde en annan bedömning men återförvisade ärendet till den administrativa myndigheten. Enligt ungersk lag är detta den enda möjligheten, domstolen kan inte fatta ett nytt beslut. I det här fallet gick ärendet fram och tillbaka till domstolen flera gånger och till slut vände sig alltså domstolen till EU-domstolen. EU-domstolen har nu svarat att det är tillåtet att låta den administrativa myndigheten behålla befogenheten att fatta beslut. Men om en administrativ myndighet bedömer att en person inte behöver internationellt skydd och därefter en domstol eller annan högre myndighet efter en grundlig utredning i sak har kommit till motsatt slutsats så ska detta gälla. Annars blir rätten till överklagande meningslös. Om den administrativa myndigheten ger avslag på nytt utan att det kommit fram några nya omständigheter så är domstolen skyldig att ersätta detta beslut med sitt eget, även om detta är förbjudet enligt nationell lag.

Dom i mål C-556/17 (Extern länk)

Läs Migrationsverkets referat (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-10-24

EU-domstolen: Alternativ skyddsstatus som getts på felaktig grund kan återkallas till sidans topp

Målet gäller en person som sökte asyl i Österrike och uppgav att han var statslös. Den beslutsfattande myndigheten bedömde att han var algerisk medborgare och beviljade alternativ skyddsstatus. Senare kom det fram att mannen var medborgare i Marocko. Myndigheten återkallade statusen och att avslå ansökan. Frågan som en österrikisk domstol bett EU-domstolen avgöra är om skyddsstatus får återkallas även om det inte är den sökande som vilselett myndigheten. EU-domstolens svar är att om personen aldrig varit skyddsbehövande ska statusen återkallas. Men EU-domstolen påpekar också att detta inte innebär att ett redan givet uppehållstillstånd behöver återkallas. Tillstånd kan ges på andra grunder och personens privat- och familjeliv ska respekteras. Eventuella rättigheter som varaktigt bosatt påverkas inte.

Dom i mål C-7210/17 (Extern länk)

Migrationsverkets referat (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191017:

Europadomstolen 19-10-08:

Refusing journalist access to a reception centre was in breach of the Convention till sidans topp

/Utdrag ur pressrelease/

In today's Chamber judgment1 in the case of Szurovecz v. Hungary (application no. 15428/16) the European Court of Human Rights held, unanimously, that there had been:

a violation of Article 10 (freedom of expression) of the European Convention on Human Rights.

The case concerned media access to reception facilities for asylum-seekers. The applicant in the case, a journalist for an Internet news portal, complained about the authorities' refusal of his request to carry out interviews and take photographs at the Debrecen Reception Centre, thus preventing him from reporting on the living conditions there.

The Court stressed that research work was an essential part of press freedom and had to be protected.

It was not convinced that restricting the applicant's ability to carry out such research work, which had prevented him from reporting first-hand on a matter of considerable public interest, namely the refugee crisis in Hungary, had been sufficiently justified.

In particular, the authorities had only given summary reasons, namely possible problems for the safety and private lives of asylum-seekers, for their refusal, without any real weighing up of the interests at stake.

Principal facts

The applicant, Illés Szurovecz, is a Hungarian national who was born in 1993 and lives in Mez?berény (Hungary).

(...)

Hämta hela pressmeddelandet, domen, sammanfattning mm (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190801:

Asylnytt 19-08-01:

Torterad i Benin under den förra regimen kan utvisas enligt FN:s tortyrkommitté till sidans topp

Ännu ett ärende har publicerats från vårsessionen med FN:s kommitté mot tortyr, CAT. En man från Benin som fängslats och torterats anklagad för delaktighet i ett kuppförsök mot den förre presidenten år 2012 hade inte fått asyl i Schweiz, bland annat för att han inte berättat om sexuella övergrepp från början. Schweiz anser det osannolikt att mannen skulle utsättas på nytt eftersom kuppmakaren som han anklagats för samröre med benådades 2014 och är president sedan 2016. Den behandling mannen behöver för tortyrskadorna kan fås i Benin enligt Schweiz. CAT instämmer i statens argumentation. En ledamot är dock skiljaktig. Han påpekar att det mannen är rädd för är att de maskerade män som utsatte honom kan vilja skada honom för att inte själva avslöjas. Han anser även att Schweiz inte har genomfört en ordentlig tortyrundersökning.

Hämta dokumentet, communication no 829 /2017, på franska (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-08-01:

FN:s kommitté mot tortyr stoppar flera utlämningar till Turkiet till sidans topp

I föregående utgåva av Asylnytt refererades ett beslut från FN:s kommitté mot tortyr som innebar att Marocko inte får lämna ut en affärsman som ankagats för att tillhöra Hizmet-rörelsen i Turkiet (i notisen stod felaktigt "utvisning", men saken rörde utlämning på Turkiets begäran). Kommittén har därefter publicerat ytterligare två snarlika fall som innebär att en affärsman i livsmedelsbranschen och en asylsökande lärare, båda i Marocko, inte ska lämnas ut, trots att Turkiet har begärt dem utlämnade på grund av att de påstås tillhöra en terroristorganisation. Orsaken är den utbredda användningen av tortyr i Turkiet efter försöket till statskupp 2016. Marocko hävdade att utlämningen var tillåten eftersom terrorhandlingar är kriminella brott, inte politiska. Kommittén kritiserar domstolen i Marocko för att ha beslutat om utlämning utan att ha utrett risken för tortyr.

Hämta com nr 846/2017 om den andre affärsmannen, Elmas Ayden c. Maroc (Extern länk)

Hämta com nr 845/2017 om läraren, Mustafa Onder c. Maroc (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

EU-kommissionen 19-07-25:

Commission takes Hungary to Court for criminalising support of asylum seekers till sidans topp

Today, the European Commission decided to refer Hungary to the Court of Justice of the EU concerning legislation that criminalises activities in support of asylum applications and further restricts the right to request asylum. The Commission has also decided to send a letter of formal notice to Hungary concerning the non-provision of food to persons awaiting return who are detained in the Hungarian transit zones at the border with Serbia. Another decision taken today concerns the referral of Hungary to the Court of Justice of the EU for excluding non-EU nationals with long-term resident status from exercising the veterinary profession.

Court referral for criminalising activities in support of asylum and residence applications

In July 2018, the Commission sent a letter of formal notice to Hungary concerning the so-called "Stop Soros" legislation - which criminalises activities that support asylum and residence applications and further restricts the right to request asylum. In view of the unsatisfactory response, the Commission followed-up with a reasoned opinion in January 2019. After analysing the Hungarian authorities' reply, the Commission considered that the majority of the concerns raised have still not been addressed and has decided to refer Hungary to the Court of Justice of the EU. Specifically, the Commission finds that Hungarian legislation is incompatible with EU law in the following respects:

Criminalisation of support to asylum applicants: The Hungarian legislation curtails asylum applicants' right to communicate with and be assisted by relevant national, international and non-governmental organisations by criminalising support to asylum applications. This is in violation of the Asylum Procedures Directive and the Reception Conditions Directive.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190721:

Asylnytt 19-07-21:

FN:s tortyrkommitté förbjuder Sverige att utvisa tjetjen som riskerar blodshämnd till sidans topp

En man från Tjetjenien i Ryssland hade en kusin som var medlem i en rebellstyrka och som han hjälpte ibland med mat och kläder. Mannens hus stormades hus vid ett tillfälle utan att han blev gripen. Efter att kusinen dödat en polis i Groznyj attackerades mannen på nytt och han skadades. När han fick reda på att polismannens familj utkrävde blodshämnd försökte han åstadkomma medling. När detta inte gick flydde mannen med sina två barn. Migrationsverket fann berättelsen trovärdig och bedömde att mannen inte kunde återsändas till tjetjenska myndigheter. Men eftersom den ryska staten inte är ansvarig för förföljelsen ansågs mannen inte som flykting och han fick utvisningsbeslut med hänvisning till internflykt. Utvisningen slogs fast av de svenska domstolarna. Mannen har senare berättat om nya hot och visat dokument som visar att han är eftersökt. Sverige anser att tilläggen minskar hans trovärdighet. FN:s kommitté mot tortyr underkänner Sveriges utredning av hotet mot mannen och att dokument avfärdats. Kommittén anser (i likhet med UNHCR) att internflykt inte kan ses som en hållbar lösning för en person som riskerar tortyr av en ickestatlig aktör som staten inte har kontroll över. Slutsatsen blir att det skulle bryta mot konventionen mot tortyr att utvisa mannen och hans barn.

Hämta dokumentet Communication No. 729/2016, I.A. v. Sweden (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-07-21:

FN:s kommitté mot tortyr fördömer utvisning till Turkiet av terroristanklagad till sidans topp

FN:s kommitté mot tortyr, CAT, har förbjudit Marocko att genomföra en utlämning till Turkiet av en affärsman som anklagats för att tillhöra Hizmet-rörelsen och för att ha finansierat terrorism. Mannen hävdar att han som mr-aktivist anklagats av politiska skäl och att han riskerar tortyr. CAT går igenom situationen under rådande undantagstillstånd i Turkiet och den utbredda användningen av tortyr efter försöket till statskupp 2016. Kommittén kritiserar domstolen i Marocko för att ha förlitat sig på en överenskommelse med Turkiet och inte ha gjort en framtida riskbedömning. Ett annat påpekande är att risken för tortyr inte nämns specifikt som hinder för utlämning i marockansk lag.

Hämta doumentet Communication No. 827/2017, Ferhat Erdogan v. Morocco (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-07-21:

FN:s kommitté mot tortyr publicerar fler fall från vårsessionen till sidans topp

FN:s kommitté mot tortyr, CAT, har publicerat en rad beslut från session 66 i april-maj 2019. Ett av besluten innebar att Sverige inte får utvisa en man från Tjetjenien som riskerar blodshämnd, ett annat att Marocko inte får utvisa en man som riskerar tortyr i Turkiet, se ovan.

De flesta fallen ansågs dock inte bryta mot konventionen. Ett rörde en nu fyraårig flicka som enligt anmälan riskerar att utsättas för könsstympning om hon utvisas till Elfenbenskusten. Modern hade tidigare sökt asyl i Nederländerna på flykt från ett tvångsäktenskap som bland annat inneburit att hon könsstympats som nittonåring. Hon fick avslag men då hon fött en dotter ansökte hon på nytt på grund av risken att dottern skulle könsstympas. Nederländska myndigheter ansåg dock att skyddet mot könsstympning i Elfenbenskusten är väl utbyggt och att risken är liten då flickans mamma är motståndare till sedvänjan. Samma bedömning gjorde CAT och motsatte sig inte utvisningen.

Två olika fall gällde personer som hävdade att de riskerade tortyr efter utvisning från Nederländerna till Rwanda, där de anklagats för delaktighet i folkmordet. De menade att de löpte extra risk genom sitt engagemang i oppositionen. CAT anser dock inte att de kunnat visa detta, bland annat eftersom utlämningar till Rwanda genomförs med internationell övervakning och fängelserna besöks regelbundet av internationella juristkommissionen bedömde CAT att utvisningarna inte bröt mot tortyrkonventionen.

De flesta publicerade ärenden har avslutats utan beslut för att personen inte kan nås, har fått uppehållstillstånd eller för att utvisningsbeslutet preskriberats.

Hämta beslutet om flickan, com No. 757/2016, M.J.S. v. The Netherlands (Extern länk)

Hämta beslutet om Rwanda, com No. 768/2016, J.M. v. The Netherlands (Extern länk)

Hämta beslutet om Rwanda, com No. 771/2016, J.I. v. The Netherlands (Extern länk)

Sök fler ärenden från mr-kommittéernas databas (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-07-21:

Europadomstolen kritiserar Bosniens förvarstagande av syrier i åtta år till sidans topp

En man från Syrien som bott i Bosnien sedan början av 80-talet blev under kriget 1992-95 medlem av Mujahedin, då en del av armén för republiken Bosnien & Hercegovina. Efter fredsavtalet 1994 avväpnades Mujahedin och medlemmarna uppmanades lämna landet. Mannen blev dock kvar och fungerade som ledare för en salafistisk grupp. År 2007 fråntogs han sitt medborgarskap i Bosnien. 2008 placerades han i förvar som säkerhetsrisk, anklagad på en rad punkter, och vände sig redan då till Europadomstolen. År 2011 fick han beslut om utvisning. Europadomstolen förbjöd Bosnien att utvisa mannen till Syrien och slog fast att de första åren i förvar utan utvisningsbeslut bröt mot konventionen. Mannen hölls dock kvar. Upprepade överklaganden avslogs, medan bosniska myndigheter vartefter ställde frågan till mer än 50 länder, inklusive Syrien, om att ta emot honom. År 2016 släpptes han och ställdes under uppsikt, på grund av att en lagändring gjorde verkställighetsförvar mer än 18 månader olagligt. Det aktuella målet i Europadomstolen gäller förvarstagandet efter 2012. En del av denna tid fördömer domstolen åter som brott mot Europakonventionens artikel 5. Mannen hävdade också att han inte fått möjlighet att försvara sig mot säkerhetspolisens anklagelser, men detta håller domstolen inte med om.

Application no. 10112/16, case of Al Husin v. Bosnia and Herzegovina (no. 2) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190703:

ECHR 19-06-25:

No interim measure requiring that applicants to disembark in Italy from Sea-Watch 3 till sidans topp

The European Court of Human Rights has today decided not to indicate to the Italian Government the interim measure requested by the applicants in the case of Rackete and Others v. Italy (application no. 32969/19), which would have required that they be allowed to disembark in Italy from the ship Sea-Watch 3.

The Court also indicated to the Italian Government that it is relying on the Italian authorities to continue to provide all necessary assistance to those persons on board Sea-Watch 3 who are in a vulnerable situation on account of their age or state of health.

Under Rule 39 of the Rules of Court, the Court may indicate interim measures to any State Party to the European Convention on Human Rights. Interim measures are urgent measures which, according to the Court's well-established practice, apply only where there is an imminent risk of irreparable harm.

The applicants are Ms Rackete - captain of the ship Sea-Watch 3 - and about forty individuals who are nationals of Niger, Guinea, Cameron, Mali, Ivory Coast, Ghana, Burkina Faso and Guinea- Conakry.

On 21 June 2019 the applicants applied to the European Court of Human Rights under Rule 39 of its Rules of Court, requesting to be permitted to disembark from Sea-Watch 3.

The applicants have been on the ship Sea-Watch 3 since 12 June 2019, when they were rescued in international waters within the Libyan SAR (Search and Rescue Region).

The ship is currently outside Italian territorial waters.

Following a health inspection on board on 15 June 2019, ten persons were permitted to disembark, namely three families, underage children and pregnant women. Another individual was permitted to leave in the night of 21 to 22 June on health grounds.

(...)

Hämta pressmeddelandet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

ECRE 19-06-28:

The CRC condemns Spain's treatment of unaccompanied children till sidans topp

The United Nations Committee on the Rights of the Child condemned Spain for the violation of children's rights in two cases concerning age assessment of unaccompanied children. The Committee denounced the lack of legal guarantees and the insufficient consideration of the documentation provided by the applicants and ordered the provision of legal representation during age assessment and the compensation of the applicants.

The first case involved J.A.B., a Cameroonian national, who arrived to Ceuta in 2016. As he had official documentation issued by the authorities of Cameroon, he declined an age assessment, which has a significant margin of error. He was denied representation by a guardian or lawyer. The prosecutor refused to accept the validity of the documents and the applicant received a removal order.

The second case involved A.L., an Algerian national, who arrived to Almería, Spain by boat in 2017. Upon stating that he was a minor he underwent an age test, which estimated that he was "older than 19". A.L. was subsequently detained in the Detention Centre for Foreigners (CIE) of Aluche, Madrid, pending his return to Algeria. The NGO Fundaciķn Raíces, who supported the applicant, received copies of his identity documents from his family in Algeria and submitted them to the Court of Instruction of Almería.

The Committee recalled the fundamental importance of age assessments to ensure the best interests of the child are met. In cases of uncertainty, the individual must be given the benefit of the doubt. With regard to legal representation, the Committee held that legal guardians or representatives are an essential guarantee during the age assessment process and its denial constituted a violation of their right to be heard and Articles 3 and 12 of the Convention of the Rights of the Child.

(...)

Läs mer (Extern länk)

European Database of Asylum Laws 19-05-31: Spain's age assessments for unaccompanied minors in violation of the Convention (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190620:

Asylnytt 19-06-20:

Europadomstolen prickar Moldavien för snabbutvisning av lärare till Turkiet till sidans topp

Målet gäller fem lärare som arbetade på en privatskola i Moldavien, en av dem sedan ett par år och de övriga sedan 90-talet. Alla hade uppehållstillstånd och hade familj i Moldavien. Efter kuppförsöket i Turkiet 2016 begärde Turkiets premiärminister att skolan skulle stängas på grund av koppling till Gülen-rörelsen. Rektorn greps av moldavisk säkerhetstjänst anklagad för att stödja terrorism, men undersökningen lades ner. De fem lärarna ansökte i samband med gripandet om asyl. De begärde också att få veta om de anklagades för något, och fick besked om att det inte fanns några anklagelser. Trots detta greps de några månader senare utan förvarning och fördes till Turkiet. Några dagar senare fick deras advokater och familjer veta att asylansökningarna avslagits. Visserligen bedömdes de som flyktingar beroende på riskerna de löpte i Turkiet men utvisades för att de ansågs som säkerhetsrisker i Moldavien. Männen fängslades omedelbart i Turkiet. Deras advokater tilläts inte överklaga beslutet eftersom överklagandet inte undertecknats av de sökande. Europadomstolen dömer ut både fängslandet och den plötsliga utvisningen utan möljighet att överklaga som stridande mot moldavisk lag och mot konventionen, artiklarna 5 och 8.

Application no. 42305/18, Ozdil and Others v. the Republic of Moldova (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen 19-06-14:

Unaccompanied migrant minors stayed in Greece in conditions unsuited to their age till sidans topp

In today's Chamber judgment in the case of Sh.D. and Others v. Greece, Austria, Croatia, Hungary, North Macedonia, Serbia and Slovenia (application no. 14165/16) concerning the living conditions in Greece of five unaccompanied migrant minors from Afghanistan, the European Court of Human Rights, unanimously:

- declared the complaints against Austria, Croatia, Hungary, North Macedonia, Serbia and Slovenia inadmissible as being manifestly ill-founded;

- declared the complaints against Greece under Articles 3 and 5 § 1 of the European Convention on Human Rights admissible;

- held that there had been:

A violation of Article 3 (prohibition of inhuman or degrading treatment) of the European Convention. Firstly, the Court held that the conditions of detention of three of the applicants in various police stations amounted to degrading treatment, observing that being detained in these places was liable to arouse in the persons concerned feelings of isolation from the outside world, with potentially negative repercussions on their physical and mental well-being. Secondly, the Court held that the authorities had not done all that could reasonably be expected of them to fulfil the obligation to provide for and protect four of the applicants, who had lived for a month in the Idomeni camp in an environment unsuitable for adolescents. That obligation was incumbent on the Greek State with regard to persons who were particularly vulnerable because of their age.

A violation of Article 5 § 1 (right to liberty and security) with regard to three applicants. The Court held that the placement of these three applicants in the police stations amounted to a deprivation of liberty as the Greek Government had not explained why the authorities had first placed the applicants in police stations - and in degrading conditions of detention - rather than in alternative temporary accommodation. The detention of those applicants had therefore not been lawful.

Hämta hela pressmeddelandet (Extern länk till pdf-fil)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190610:

Asylnytt 19-06-10:

Småbarnsfamilj splittrad mellan Italien och Sverige får inte stöd av Europadomstolen till sidans topp

Målet gäller en somalier som har asyl i Italien och hans hustru som bor i Sverige med parets två barn. Mannen sökte asyl i Sverige 2009 men fick avslag enligt Dublinförordningen. När han försökte en andra gång i Sverige 2012 anförde han anknytning till sin hustru och deras gemensamma barn. Det hölls emot mannen att identitetsuppgifterna skiftat vid de olika ansökningarna. Efter att än en gång ha förts till Italien ansökte mannen därifrån. Ansökan avslogs eftersom mannens identitet inte kunde styrkas. Bevislättnad kunde inte tillämpas eftersom paret inte bott ihop i hemlandet. Ytterligare en ansökan, nu omfattande anknytning även till parets andra barn. avslogs på samma grund trots att DNA-test visat med 99.999% sannolikhet att paret är föräldrar till barnen. Europadomstolen finner att Sveriges beslut inkränktar på mannens rätt till familijeliv. Men domstolens bedömning blir ändå att detta är proportionerligt i förhållande till statens rätt att kontrollera invandringen. Domstolen lägger stor vikt vid att familjen bildades då mannen befann sig illegalt i Sverige och paret måste ha vetat att familjelivet inte kunde upprätthållas lagligt. Dessutom bor båda i EU-länder och har möjlighet att resa till varandra.

Application no. 23270/16, Said Mohamed ABOKAR against Sweden (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-06-10:

Europadomstolen fäller än en gång Ryssland för deportation till Uzbekistan till sidans topp

Målet gäller en person som i Uzbekistan blivit anklagad för att ha tillhört en extrem islamistisk organisation. Han tog sig till Ryssland men blev åtalad för att ha tagit sig in illegalt i Ryssland och för tillhörighet till en extremistorganisation. Strax innan han skulle friges ansökte han om asyl men detta avslogs. Fängslad inför verkställighet vände sig mannen till Europadomstolen som den 28 juni 2016 uppmanade Ryssland att ställa in utvisningen i väntan på domstolens prövning. Trots detta verkställdes deportationen den 1 juli. Utvisningen verkställdes med normala offentliga rutiner, till skilllnad från några tidigare fall där personerna kidnappats och förts till Uzbekistan troligen med myndigheternas goda minne, men utomrättsligt. Europadomstolens anser fortfarande att personer som anklagats för extremism i Uzbekistan löper stor risk för tortyr. Genom ombud i Uzbekistan har mannen förmedlat att han behandlats illa och försökt begå självmord efter utvisningen. I en enhällig dom slår Europadomstolen fast att Ryssland har brutit mot flera artiklar i konventionen och ska betala 20.000 Euro till den utvisade mannen samt 5.000 Euro till advokaterna.

Application no. 36321/16, case of O.O. v. Russia (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-06-10:

EU-domstolen: Den som nekas flyktingstatus kan ändå vara konventionsflykting till sidans topp

EU-domstolen har behandlat tre ärenden överlämnade från domstolar i Belgien och Tjeckien, rörande personer som hade flyktingskäl enligt flyktingkonventionen, men som fråntagits eller nekats flyktingstatus. Detta hade skett i enlighet med uteslutanderegler i EU:s skyddsgrundsdirektiv. Frågorna gällde om direktivet stämmer överens med konventionen. Konventionen tillåter utvisning av en flykting på vissa grunder, men personen är fortfarande flykting. EU-domstolen slår fast att EU-direktivet bygger på konventionen och båda ska tillämpas. En person som är flykting enligt konventionen är fortfarande flykting även om personen inte beviljas "flyktingstatus" enligt direktivets definition. Detta kan leda till att personen inte tillerkänns vissa rättigheter enligt direktivet, men har ändå de grundläggande rättigheter som följer av flyktingkonventionen. Samtidigt måste direktivet tillämpas i enlighet med EU:s rättighetsstadga som innehåller ett absolut förbud mot utvisning som kan leda till tortyr eller liknande. Det kan därmed inträffa att skyddet blir starkare under direktivet än under flyktingkonventionen.

Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Domen på svenska och andra språk (Extern länk)

ECRE referat 19-05-17: Refugees who committed crimes cannot be automatically returned (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190503:

Global Legal Action Network 19-04-18:

Case filed in Strasbourg court over crackdown on organisations till sidans topp

Following a two-and-a-half-year legal ordeal in Greek courts, Salam Kamal-Aldeen, founder of the non-profit Team Humanity has filed an unprecedented application with the European Court of Human Rights challenging Greece's crackdown on NGOs rescuing refugees at sea. (More on Salam's show trail in Greece here.

The application filed with the Strasbourg court exposes the illegality of the Greek authorities' crackdown on human rights defenders working to render assistance to persons in distress at sea. It challenges Greek's abuse of power to arbitrarily prosecute and expose Mr Aldeen to a minimum ten years' imprisonment, only to suspend his life-saving activities. The best evidence for the political extraneous considerations in prosecuting Salam is of course his complete acquittal.

Salam's persecution, the brief submits, is part of an EU campaign to oust NGOs who are failing EU deterrence-based migration policies not to assist refugees at distress at sea. Such repressive measures, aimed ultimately at curbing unwanted maritime crossings, have been adopted as part of the implementation of the EU-Turkey "deal" of March 2016.

According to GLAN legal advisor Dr Violeta Moreno-Lax (Queen Mary University of London) "The Strasbourg Court has now the opportunity to condemn the growing trend in Greece and Europe of criminalising solidarity. Rescue is not a crime; it is a binding duty under international law. Humanitarian assistance of persons in distress at sea should never be prosecuted. Attacking civil society constitutes an assault on the main values of democracy. Rescuers should instead be celebrated and protected as selfless guarantors of the most basic human rights."

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-05-03:

Hotad kvinnlig journalist från Pakistan fick inte prövning i FN:s tortyrkommitté till sidans topp

Ärendet gäller en journalist som arbetade på en engelskspråkig modetidning i Pakistan, som ofta kom i konflikt med konservativa krafter. Journalisten hotades bland annat med att hennes ansikte skulle förstöras, då hon framträtt med bild. Hotelserna upprepades och när de även drabbade kvinnans föräldrar lämnade hon Pakistan för att studera i Kanada. Efter studietiden sökte hon asyl. Hon fick avslag eftersom hon inte hade lagt fram bevis för händelserna och inte heller kunde visa att hon sökt skydd av myndigheterna i hemlandet. FN:s kommitté mot tortyr, CAT, bad Kanada att ställa in utvisningen tills vidare men har nu lagt ner ärendet utan sakprövning. Orsaken är att kvinnan skulle ha kunnat få deportationen prövad i en extraordinär process (närmast motsvarande att åberopa verkställighetshinder). En ledamot i kommittén var skiljaktig och har i en utförlig reservation förklarat att proceduren att begära en "pre-removal risk assessment" inte kan påbörjas förrän ett år efter slutligt avslag och den kräver dessutom att det finns nya omständigheter.

Hämta beslutet i Com No. 784/2016, F.K.A. v Canada (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-05-03:

Storbritannien fälls av Europadomstolen för förvarstagande som borde avslutats till sidans topp

Saken gäller en kvinna som kom illegalt till Storbritannien och kom att fängslas ett år på grund av ett brott. Efter att straffet avtjänats hölls hon i förvar för utvisning i nästan tre år. Efter ungefär ett och ett halvt år klagade hon till Europadomstolen första gången. Domstolen prickade då Storbritannien för en del av den utdragna tiden. Kvinnan fick senare nytt beslut om verkställighet av utvisningen vilket liksom förvarstagandet överklagades bl.a. med hänvisning till läkarintyg om hennes posttraumatiska stressyndrom, bristen på behandling i förvaret mm. Därefter har begäran om omprövning lämnats in en lång rad gånger, de senaste fem månaderna med bilagda läkarintyg, inlagor som av allt att döma behandlades högst summariskt. Därefter släpptes hon fri mot borgen. Det sista årets förvarstagande prövades i en inhemsk domstolsprocedur som inte avslutades förrän 2016, till kvinnans nackdel. Europadomstolen slår nu fast att förvarstagandet de senaste fyra månaderna var olagligt, vilket även den brittiska domstolen hade kommit fram till. Europadomstolen dömer även med fem röster mot två Storbritannien att betala kvinnan skadestånd.

Hämta domen 62824/16, V.M. v. the United Kingdom (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190415:

Asylnytt 19-04-15:

Begränsning av förmåner för krigsförbrytares familj accepteras av Europadomstolen till sidans topp

Europadomstolen har behandlat flera ärenden från Nederländerna som gäller familjers rätt till inkomstprövad skattereduktion som ska underlätta att betala hyra, sjukvårdsförsäkring och barnomsorg. I samtliga fall hade en förälder nekats uppehållstillstånd eller fått uppehållstillstånd indraget på grund av Genčvekonventionens § 1F, tex att de begått grova brott under konflikten i hemlandet. Detta har lett till att även familjemedlemmar uteslutits från förmånerna, trots att de bott länge i landet, har uppehållstillstånd och i två av fallen blivit medborgare i Nederländerna. Två av ärendena rör även barn. Europadomstolen betraktar dock anmälningarna som uppenbart ogrundade. Att ha regler som är till för att förmå personer att lämna landet om de befinner sig där illegalt är legitimt enligt domstolen. Besluten är inte heller diskriminerande eftersom det är tillåtet att göra åtskillnad mellan grupper i olika situation. Domstolen påpekar också att det inte rör sig om grundläggande rättigheter. Europadomstolen anser också att Nederländerna gjort en tillräcklig avvägning av barnens intressen.

Applications nos. 71815/14 and 71827/14, DORANI and KHAWATI v the Netherlands (Extern länk)

Applications nos. 70475/14 and 70530/14, AGHMADI and JAGHUBI v the Netherlands (Extern länk)

Application no. 36558/14, HEERAWI v the Netherlands (Extern länk)

Application no. 34299/14, SAID v the Netherlands (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-04-15:

Europadomstolen prickar Cypern för olagligt förvar och omänsklig behandling till sidans topp

En man från Iran greps när han försökte ta sig till Storbritannien via Cypern. Målet gäller förvarstagandet sedan han sökt asyl efter två veckor. Under mer än 18 månader var mannen placerad i polishäkten som inte var avsedda för långvarig vistelse. Hans beskrivning av dålig hygien, trånga utrymmen, brist på naturligt ljus och frisk luft, mathållning etc bekräftas av andra rapporter. När förvarstagandet varat mer än sex månader, maximum enligt cypriotisk lag, lyckades han bli släppt av en högre domstol - bara för att gripas med ett nytt förvarsbeslut några minuter senare. När mannen släpptes efter 18 månader fick han ett slags arbetstillstånd men upplystes samtidigt om att han måste skaffa pass inom sex månader för att inte gripas på nytt. Han lämnade istället Cypern och befinner sig nu utan papper i Armenien. Europadomstolen deklarerade enhälligt att förhållandena i polishäkte utgjorde ett brott mot Europakonventionens artikel 3 (tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling). Dessutom utgjorde tiden i förvar efter sex månader ett brott mot artikel 5.1 om olagligt frihetsberövande. Mannen tilldöms 30.000 euro plus kostnadsersättning.

Europadomstolen underkände däremot anmälan från en man som hållits i förvar i Malta knappt två månader. Mannen ansåg att förvarstagandet var onödigt. Men han hade inte visat papper på sin status i Armenien varifrån han rest, och bar dessutom på en biljett till Italien.

Application no. 47920/12, case of Haghilo v. Cyprus (Extern länk)

Application no. 62676/16, case of Aboya Boa Jean v. Malta (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-04-15:

Kafala är inte lika med adoption men kan ändå ge rätt till familjeliv enligt EU-domstolen till sidans topp

I Asylnytt 19-03-02 refererades förslaget från EU-domstolens generaladvokat om ett par i Storbritannien som fått ansvaret för ett föräldralöst barn genom kafala-systemet som finns i många länder. Kafala ger inte en föräldra-barn-relation som adoption, men de vuxna åtar sig att ta hand om och fostra barnet till vuxen ålder. Paret ansökte om att barnet skulle få resa från Algeriet till dem på samma villkor som ett adopterat barn. En domstol i Storbritannien bad om förhandsavgörande från EU-domstolen. EU-domstolen har nu lämnat ett förhandsavgörande liknande generaladvokatens förslag. Det innebär att kafala inte kan jämställas med adoption. Barnet blir inte släkt i rakt nedstigande led vilket skulle ha gett automatisk rätt till återförening. Men barnet ska ändå räknas som en övrig familjemedlem. Därför ska staten efter att ha utrett omständigheterna underlätta inresa och vistelse särskilt med hänsyn till barnets bästa. Eventuella risker för barnet ska vägas in men det får inte förutsättas att det finns en sådan risk enbart för att vårdnadshavare utsetts enligt kafala-systemet. Om det framgår efter utredningen att barn och vårdnadshavare kommer att utöva familjeliv innebär respekten för familijeliv och barnets bästa till att barnet ska beviljas inresa.

Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Domen C-129/18 i sin helhet, svenska eller annat språk (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190326:

Asylnytt 19-03-00:

Migrationsdomstol ber EU-domstolen avgöra identitetskrav vid förlängt tillstånd till sidans topp

Målet gäller en person vars identitet ansågs styrkt när han ansökte om uppehållstillstånd från hemlandet på grund av anknytning till sin hustru som är svensk medborgare. När uppehållstillståndet skulle förlängas visade det sig att mannen uppträtt i flera identiteter och dessutom hade utvisats från Norge på grund av brott. Hans identitet ansågs inte längre styrkt. Migrationsverket avslog ansökan eftersom uppehållstillstånd på grund av anknytning kräver styrkt identitet, i enlighet med Schengenregler. I en inlaga till EU-domstolen beskriver migrationsdomstolen nu turerna kring "nya gymnasielagen" och Migrationsöverdomstolens slutsats att kravet på styrkt identitet bara gäller vid inresa till Schengenområdet. Första frågan som nu ställs till EU-domstolen är om schengenreglerna hindrar medlemsstaterna att bevilja uppehållstillstånd som inte beror på skyddsskäl eller humanitära skäl, när identiteten är oklar. De övriga frågorna rör om staterna kan ha egna sådana regler eller göra undantag. (Källor Infotorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö.)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-03-00:

EU-domstolen om villkoren för att avvisa asylansökan från den som redan har skydd till sidans topp

Tyska domstolar har lämnat över tre mål som rör familjer som sökt asyl i Tyskland trots att de hade fått skydd som alternativt skyddsbehövande i Bulgarien respektive Polen. Flera frågor ställdes kring hur asylprocedurdirektivet ska tillämpas och om vilka brister i skyddet för alternativt skyddsbehövande hos den tidigare ansvariga staten som skulle spela roll. EU-domstolen slår fast att en medlemsstat kan avvisa en ansökan som lämnats in av någon som har beviljats alternativt skydd i en annan medlemsstat även om ansökan gjorts innan direktivet trädde i kraft och utan att tillämpa återtagandereglerna i Dublinförordningen, med undantag för fall där Dublin II fortfarande ska tillämpas. EU-domstolen påpekar att presumtionen är att alla medlemsstater behandlar personer som får skydd enligt kraven i stadgan, Genčvekonventionen och Europakonventionen. Men om en medlemsstat ändå skulle försätta någon i sådant armod att det blir omöjligt för personen "att tillgodose sina mest grundläggande behov, såsom att äta, tvätta sig och ha tak över huvudet, och vilket skadar vederbörandes fysiska eller mentala hälsa eller utsätter personen för en förnedring som är oförenlig med mänsklig värdighet", så hindrar det att ansökan avvisas. En person med alternativ skyddsstatus har inte rätt att söka flyktingstatus i ett annat EU-land om inte det ansvariga landet systematiskt nekar flyktingstatus utan egentlig prövning.

Pressmeddelande på engelska (Extern länk)

Domen i sin helhet på svenska (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-03-00:

EU-domstolen: Levnadsvillkor efter uppehållstillstånd kan beaktas vid Dublinöverföring till sidans topp

En tysk domstol har även lämnat över ett fall rörande en man som skulle föras över till Italien enligt Dublinförordningen. När Tysklands tidsfrist höll på att löpa ut hade mannen lämnat förläggningen. Han kom senare tillbaka och förklarade att han inte visste att han måste meddela var han befann sig. En fråga till EU-domstolen gällde om en person ska anses hålla sig undan även om det inte är avsiktligt, en annan om det överförande landet självt kan bestämma att fristen ska förlängas till 18 månader eller om det krävs överenskommelse mellan staterna. Den tredje frågan gällde om en överföring kan hindras av hur personen skulle behandlas i den ansvariga staten om personen skulle få skyddsstatus där. EU-domstolens svar innebär att staten har rätt att utgå från att personen hållit sig undan avsiktligt förutsatt att hen informerats om reglerna. Personen har dock rätt att överklaga detta. Samråd mellan staterna behövs inte för att förlänga tidsfristen. Domstolen påpekar presumtionen att alla EU-länder behandlar personer som fått skydd i enlighet med stadgan och internationella konventioner. Men det kan inte uteslutas att en person under exceptionella omständigheter skulle "löpa en allvarlig risk för att utsättas för omänsklig eller förnedrande behandling ... på grund av de levnadsförhållanden som personen kan förvänta sig i egenskap av en person som beviljats internationellt skydd". I så fall utgör det hinder för överföring.

Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Domen i sin helhet på valfritt EU-språk (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-03-00:

EU-domstolen: Återvändandedirektivet tillämpas oavsett inre gränskontroll till sidans topp

Målet gäller en person som greps i Frankrike efter att illegalt ha passerat gränsen mellan Spanien och Frankrike under en period då Frankrike tillfälligt hade stängt sina gränser. Frågan var om Frankrike måste tillämpa reglerna i återvändadedirektivet som för en person som grips inom territoriet i normala fall, eller om de kan förfara som om personen blivit gripen vid en yttre gräns. En domstol i Frankrike har bett EU-domstolen om ett förhandsavgörande. Förslaget från EU-domstolens generaladvokat var som refererades i Asylnytt 18-10-18 att Frankrike måste tillämpa återvändandedirektivet. EU-domstolen har nu kommit till samma slutsats. Yttre gränser och inre gränser är två olika saker som behandlas inom olika kapitel i unionskodexen om Schengengränserna. Det ändras inte av att en stat tillfälligt har infört inre gränskontroll enligt EU-domstolen. Den som grips i närheten av en inre gräns utan rätt att befinna sig i området ska alltså behandlas i enlighet med återvändandedirektivet. Personen kan inte "avlägsnas snabbt eller enkelt från Schengenområdet genom att omedelbart tas till en yttre gräns".

Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Domen i sin helhet på svenska (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190318:

ECRE 19-03-01:

Greece violated convention by placing minors in custody not addressing ill-treatment till sidans topp

On 28 February, the European Court of Human Rights delivered its judgment in the H.A. and others case v. Greece (application no. 19951/16), regarding the detention conditions of unaccompanied minors in police stations.

The case concerned nine unaccompanied minors of Syrian, Moroccan and Iraqi nationalities who were apprehended at Greece's borders and were placed under protective custody in police stations in Northern Greece, before being transferred to the Diavata refugee camp. The applicants complained under Artic les 3, 5 and 13 that the detention conditions and ill-treatment by police officers, as well as the lack of effective remedy, violated the Convention.

With regard to the applicants' placement under protective custody, the Court analysed its relevant jurisprudence on immigration detention in police stations, as well as the general standards set by the CoE Committee for the Prevention of Torture (CPT), and concluded that their detention in police stations violated Article 3 of the Convention. In this respect, the Court noted that the applicants were detained for prolonged periods of time in police cells that were entirely inappropriate for minors. It further observed that the problem of protective custody is persistent in Greece due to the absence of appropriate facilities and underlined the CPT's findings on the lack of psychosocial support in that context. On the implication of Article 13, the Court noted that the absence of an administrative report on the protective custody measure meant that the applicants had no way of knowing when their detention would end and whether the measure imposed was unreasonable. Consequently, the administrative procedure, as well as the quick dismissal of the case by the Prosecutor, led the Court to find a violation of Article 13 in conjunction with Article 3.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

ECRE 19-03-01:

fails to protect an unaccompanied child breached article 3 of the convention till sidans topp

On 28 February, the European Court of Human Rights ruled in case Khan v. France (application no. 12267/16) that the failure of the French authorities to provide care for an unaccompanied minor in the Calais refugee camp was in breach of Article 3 of the Convention.

The applicant, an Afghan national, had left his country to seek asylum in Europe and arrived in Calais, France, where he remained hoping to reach the United Kingdom. In 2015, following pressure from a number of NGOs, the Lille Administrative Court ordered the Pas-de-Calais Prefect to determine the number of unaccompanied minors in distress and to co-operate with the Pas-de-Calais Department in placing them in care. Additionally, an NGO also lodged an application for a provisional care order on behalf of the applicant with the Children's Judge, who granted the request. The authorities, however, did not act on the aforementioned two orders.

The applicant complained before the ECtHR that the authorities' failure to comply with the orders to provide provisional care amounted to a violation of the duty to protect under Article 3 of the Convention. The Court rejected the French government's contention that the domestic remedies had not been exhausted, emphasising the domestic authorities' automatic obligation to protect with regard to unaccompanied children under Article 3 of the Convention. Noting the particularly difficult conditions in which the child had found himself and the NGO's move to request an order, the Court concluded that the applicant did what could reasonably be expected of him in the light of the requirements of exhaustion of remedies.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190302:

Asylnytt 19-03-02:

Europadomstolen tillåter utlämning av terrormisstänkt till Ryssland till sidans topp

En person från Dagestan i Ryssland som sökte asyl i Bosnien greps redan vid gränsen eftersom han var efterlyst. Själv hävdar han att saken började med att hans son misstänkts för något. När han sälv förhördes om sonens frånvaro hotades polisen med att de skulle plantera bevis hos honom och anklaga honom för terrorbrott om han inte samarbetade. Efter detta flydde han landet. Ryssland anklagar honom för att ha hjälpt en illegal väpnad motståndsgrupp i Dagestan. Europadomstolen redovisar rapporter om tortyr och andra svåra kränkningar och försvinnanden i Dagestan men lägger stor vikt vid att Rysslands överåklagare (OPGRF) lämnat garantier för att mannen skulle behandlas korrekt om han lämnas ut. Enligt domstolen finns ingen anledning att tvivla på garantierna. Det vägs också in att även Ryssland har undertecknat Europakonventionen för mänskliga rättigheter. Om mr-brott begås efter en utlämning kan de anmälas till Ryssland. Sammantaget betraktas anmälan som uppenbart ogrundad.

Application no. 47679/17, M.I. against Bosnia and Herzegovina (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-03-02:

Kafala är inte lika med adoption men kan ändå ge rätt till familjeliv enligt EU-advokat till sidans topp

Ett par med franskt medborgarskap men boende i Storbritannien hade fått ansvaret för ett föräldralöst barn genom kafala-systemet som finns i många länder. Kafala ger inte en föräldra-barn-relation som adoption, men de vuxna åtar sig att ta hand om och fostra barnet till vuxen ålder. Paret ansökte om att barnet skulle få resa från Algeriet till dem på samma villkor som ett adopterat barn. Efter ett första avslag bad en domstol i Storbritannien om förhandsavgörande från EU-domstolen. Generaladvokatens förslag till avgörande innebär att kafala inte kan jämställas med adoption. Barnet blir inte släkt i rakt nedstigande led vilket skulle ha gett automatisk rätt till återförening. Men advokaten anser att barnet ändå ska räknas som en övrig familjemedlem. Därför ska staten i enlighet med sin egen lagstiftning underlätta inresa och vistelse med hänsyn till rätten till familjeliv och barnets bästa. Eventuella säkerhetsrisker ska vägas in men inget sådant finns i det här fallet, enligt advokaten. En förutsättning för att se barnet som familjemedlem är att medlemsstaten har kontrollerat att vårdnadshavarna har utsetts med hänsyn till barnets bästa. Nästa steg är att EU-domstolen ska ta ställning till målet.

Mål C-129/18, Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Läs förslaget i sin helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190219:

Asylnytt 19-02-19:

Torterad som nekats vård i Itialien ska inte skickas dit igen enligt FN-kommitté till sidans topp

En utvisning till Italien har stoppats av FN:s kommitté mot tortyr (CAT). Det gäller en etiopier som fängslats 2006-2008 och utsatts för svår tortyr som han fortfarande lider men av. Han släpptes då han var i dålig kondition och flydde för att inte gripas igen. Efter resan genom öknen och över havet fick han vård i Italien för sina skador från resan men inte för tortyrskadorna. Trots att han fick asyl med flyktingstatus bodde han på gatan i tre år. När han sökte asyl i Schweiz fick han psykiatrisk vård under proceduren men när han skickades tillbaka till Italien hamnade han på gatan igen. Samma sak hände när han försökt i Norge. Nu är han tillbaka i Schweiz som åter beslutat om utvisning. Schweiz har framfört att mannen inte riskerar livet eller att utsättas för tortyr samt att rätt till vård inte betyder rätt till specifik vård i ett visst land. Men CAT påpekar att alla regler om non-refoulement innefattar fler risker än tortyr, såsom grym, inhuman eller förnedrande behandling. I italien är asylmottagandet undermåligt och tortyroffer identifieras inte. Den schweiziska staten borde ha tagit reda på hur han som tortyroffer skulle behandlas. CAT bedömer att det skulle bryta mot artiklarna 3, 14 och 16 att utvisa mannen till Italien.

Läs eller hämta beslutet, på franska (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-02-19:

Migrationsverket kommenterar utvisning som prickats av Europadomstolen till sidans topp

Sverige förbjöds för drygt ett år sedan av Europadomstolen att verkställa en utvisning till Marocko av en terroranklagad man. Utvisningen skulle verkställas av SÄPO, som också hade informerat marockanska myndigheter. Detta gjorde att mannen riskerade tortyr för att erkänna, enligt Europadomstolen. Migrationsverket har nu publicerat en kommentar. Migrationsverket konstaterar att beslutet mot tortyr är absolut men påpekar att det är SÄPO som är ansvarigt för att se till att Migrationsverket informeras om eventuella omständigheter som kan utgöra verkställighetshinder. Enligt kommentaren kan verket normalt inte pröva verkställighetshinder i ett ärende som fortfarande är under utredning och kan inte ha skäl att begära information från den verkställande myndigheten redan då. Verket kan inte heller utgå från att SÄPO generellt skulle dela information med verkställighetslandet som skulle innebära skyddsbehov. Däremot är verket skyldigt att beakta vid sin sammantagna framåtsyftande bedömning om det finns sådan information och eventuellt utreda detta ytterligare.

Hämta dokumentet SR 05-2019 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-02-19:

Europadomstolen tillåter utvisning av terroristdömd från Danmark till Marocko till sidans topp

Saken gäller en man från Marocko som bott i Danmark i nästan 40 år och var dansk medborgare. Marocko hade ett par gånger begärt honom utlämnad för en anklagelse om mordförsök och sabotage, men Danmark hade nekat på grund av risken för otillåten behandling. Mannen har senare dömts för flera brott, bl.a. för att ha främjat terorism. 2013 gifte han sig med en kvinna av marockanskt ursprung och paret har ett barn. 2014 dömdes han på nytt till fängelse för att ha främjat terroristbrott, denna gång även till att förlora medborgarskapet och utvisning med permanent återreseförbud. Mannen sökte asyl. Det avslogs, bl.a. eftersom mannen varit i Marocko flera gånger och att det var länge sedan han begärdes utlämnad. Europadomstolen nekade att begära inhibition enligt "rule 39" och utvisningen verkställdes i januari 2019. Nu konstaterar domstolen att förhållandena i fängelse i Marocko har blivit bättre övervakade med tillgång till advokat och att Danmark begärt och fått garantier mot dödsstraff. Att medborgarskapet dras in är proportionerligt enligt Europadomstolen. Beträffande familjelivet påpekar domstolen att makarna inte levt ihop och när de skaffade barn efter mannens dom var de medvetna om att förhållandet var osäkert.

Läs Mansour Said Abdul Salam Mubarak against Denmark, Application no. 74411/16 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190209:

Asylnytt 19-02-00:

Dublinförordningen gäller som vanligt gentemot Storbritannien enligt EU-domstolen till sidans topp

EU-domstolen har lämnat ett förhandsavgörande om överföring enligt Dublinförordningen från Irland till Storbritannien. En fråga gällde om samma instans som behandlar kriterierna enligt Dublinförordningen (vilket land som ska pröva ansökan) också måste vara den instans som avgör om en stat ska göra undantag och ta över ansvaret på eget initiativ. En annan fråga var om den stat som behandlar ansökan enligt Dublinförordningen också separat måste ta ställning till barnets bästa. Domstolen ville även få svar på om Dublinförordningen gäller gentemot Storbritannien som meddelat sin avsikt att lämna EU. Enligt EU-domstolen gäller Dublinförordningen för Storbritannien så länge landet inte de facto lämnat EU. Beträffande barnets bästa finner domstolen att den saken inte behöver tas upp i någon särskild procedur, eftersom den kan prövas i överklagande av Dublinärendet. EU-domstolen konstaterar att det är upp till staterna att bestämma själva vilka instanser som ska behandla Dublinärenden såväl rörande kriteria som undantagsklausulen. Det behöver inte vara samma instans.

Domen i sin helhet har senare publicerats av Migrationsverket tillsammans med ett referat.

Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Läs domen på svenska eller annat språk, målnummer C-661/17 (Extern länk)

Läs Migrationsverkets referat och hämta domen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 18-02-00:

FN:s kommitté mot tortyr stoppar utvisning av ung man till Eritrea, kräver ny utredning till sidans topp

En ung man rekryterades till militärtjänsten i Eritrea direkt efter grundskolan. Han hölls inlåst i en trång container under olidliga förhållanden tillsammans med 70-80 andra men lyckades fly och har sökt asyl i Schweiz. Han bedömdes inte trovärdig på grund av att han saknar id-handlingar och hade lämnat olika uppgifter om flykten. Enligt Schweiz går det att återvända friviligt till Eritrea utan att riskera förföljelse, även om utresan var illegal, och militärtjänst är inget asylskäl. Överklagan togs inte upp eftersom mannen inte kunde betala avgiften på 600 schweiziska franc. Han förklarar motstridigheterna med att han inte hade advokat och inte fick tolk på sitt modersmål. Han fick inte arbeta och hade ingen möjlighet att betala avgiften. Saken har nu prövats av FN:s kommitté mot tortyr, CAT, som konstaterar att Eritreas militärtjänst utformats som underkuvande av en hel befolkning och att tortyr och andra kränkningar är vanligt i fängelserna. CAT konstaterar att det skulle bryta mot artikel 3 i konventionen mot tortyr att utvisa mannen till Eritrea. Den bristande utredningen är i sig är ett konventionsbrott. Schweiz är skyldigt att pröva mannens överklagande i enlighet med konventionen.

Hämta eller läs Communication No. 811/2017 på franska (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-02-00:

Höga beviskrav hos FN:s kommitté mot tortyr till sidans topp

FN:s kommitté mot tortyr (CAT) har publicerat några ärenden som behandlats under kommitténs session i november-december. En utvisning stoppades, rörande en eritrean som sökt asyl i Schweiz - se ovan. Men i fem ärenden har den sökande inte kunnat bevisa att det fanns en tillräckligt stark personlig risk. Ett ärende gällde en kvinna från Iran som kommit till Sverige på grund av äktenskap men flytt maken och fruktade repressalier av släktingar, eller att fängslas på grund av politisk aktivitet. Kommittén ansåg inte att hon kunnat bevisa dessa risker. En man från Kongo hade också kommit som anhörig men stod inför utvisning, från Schweiz. Han lyckades inte övertyga om att tidigare anställning hos säkerhetstjänsten eller medverkan i en exilorganisation gör att han riskerar tortyr. Även en man från Sri Lanka som sökt asyl i Australien hade för svaga individuella skäl trots en berättelse om släktingar som råkat illa ut. En man från Armenien sökte asyl i Nederländerna och berättade att han som chaufför hade vägrat samarbeta om att rapportera om motståndare och sedan själv blivit falskt anklagad. Men han har inte lyckats bevisa varken att han fängslats eller är eftersökt. Vidare avgjordes ett ärende om en man från Etiopien som sökt asyl i Schweiz. Han hävdade att han misstänktes för att tillhöra en befrielseorganisation och att han varit fängslad efter att ha avslöjat sin arbetsgivare. Men händelserna låg långt tillbaka och kunde inte bevisas.

Ärendet rörande en iransk kvinna i Sverige har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta beslutet från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Hämta kommunikation nr 691/2015, Iran, från FN:s hemsida (Extern länk)

Hämta kommunikation nr 841/2017, Kongo (Extern länk)

Hämta kommunikation nr 761/2016, Sri Lanka (Extern länk)

Hämta kommunikation nr 801/2017, Armenien (Extern länk)

Hämta kommunikation nr 765/2016, Etiopien (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-02-00:

Kidnappare drar tillbaka sin anmälan till Europadomstolen till sidans topp

En person som år 2016 kidnappade ett flygplan i Egypten och tvingade piloten att landa i Cypern, fängslades där. Egypten begärde mannen utlämnad eftersom han skulle åtalas för flera brott i samband med flygkapningen, bland annat terrorbrott. Mannen överklagade beslutet om utlämning och när detta inte lyckats vände han sig till Europadomstolen. Europadomstolen begärde i slutet av 2017 att utlämningen skulle stoppas tills domstolen behandlat ärendet. Kort därefter lämnade mannen in handskrivna brev till myndigheterna om att han önskade dra tillbaka sina ansökningar och istället bli utlämnad till sitt hemland. I en senare inlaga skrev han att det han ville var att bli förflyttad till en annan del av fängelset. Europadomstolen begärde kommentarer från regeringen i Cypern om ärendet och om förhållandena i fängelset. Men efter ytterligare ett par månader återkom mannen med tydlig begäran om att dra tillbaka sin anmälan och att få bli utlämnad till Egypten. Europadomstolen har nu strukit ärendet.

Application no. 76341/17, Seif Eldin v Cyprus (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190111:

Asylnytt 19-01- 00:

Europadomstolen: Gränsvakter i Litauen borde förstått att tjetjener ville söka asyl till sidans topp

En tjetjensk familj försökte söka asyl tre gånger vid olika gränsstationer i Litauen. Varje gång avvisades de med skriftlig order på grund av att de saknade visering. Första gången skrev de istället för sina namn ordet "Azul" med kyrilliska bokstäver på platsen för underskrift. Vid nästa försök förklarade de muntligt på ryska att de ville söka asyl. Tredje gången hade de med sig en asylansökan på ryska. Varje gång hölls de kvar ett antal timmar och återfördes därefter till Vitryssland. Senare utvisades de därifrån till Ryssland där mannen fängslades och misshandlades. Hela familjen är idag asylsökande i Polen. Europadomstolen avgjorde med fyra röster mot tre att det innebar ett brott mot artikel 3 i konventionen att inte låta familjen söka asyl. Domstolen argumenterar bland annat att asylansökan inte behöver ske i någon särskild form samt att det inte borde vara svårt att ordna rysktalande tolk vid gränsen till Vitryssland. Litauen hävdar att familjen kunde ha överklagat. Enligt domstolen finns ingen procedur som skulle ha hindrat deportationen, varför Litauen även brutit mot artikel 13. Tre ledamöter skriver i en reservation att det är orimligt att kräva att gränsvakterna skulle ha förstått att familjemedlemmarna sökte asyl. En av de fyra i majoriteten bifogar en omfattande röstförklaring om vikten av att stå upp för staternas ansvar i gränszoner samt mot kollektiva utvisningar.

Case of M.A. And others v. Lithuania, Application no. 59793/17 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181231:

Asylnytt 18-12-31:

Inget generellt hinder för att utvisa personer till Sudan enligt Europadomstolen till sidans topp

Europadomstolen har behandlat flera ärenden som rör asylsökande som skulle utvisas från Nederländerna till Sudan. En person hade tidigare haft temporärt uppehållstillstånd på grund av praxis för sökande från Darfur, men ansågs inte ha några individuella skäl när detta skydd upphörde. En av dem hade tidigare varit fängslad för samröre med en illegal organisationer och även den tredje hävdade att han varit fängslad på liknande grunder men lyckades aldrig bevisa detta. Enligt domstolen finns inget som tyder på att de skulle vara eftersökta idag eller ha varit verksamma utomlands mot regimen i Sudan - till skillnad från situationen i målen N.A. v. Switzerland and A.I. v. Switzerland. Europadomstolen anser inte att situationen i Sudan är sådan att det generellt skulle strida mot konventionen att utvisa någon dit. Även om personer av icke-arabisk etnicitet diskrimineras i Khartoum så innebär det inte att de generellt riskerar förföljelse, enligt domstolen.

Application no. 36196/16, A.I. against the Netherlands (Extern länk)

Application no. 12708/16, W.M. against the Netherlands (Extern länk)

Application no. 20102/13, A.S. against the Netherlands (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 18-12-31:

Familjemedlemmar prövas individuellt men i sammanhang, enligt EU-domstolen till sidans topp

EU-domstolen har lämnat förhandsavgörande i ett antal frågor från en domstol i Bulgarien rörande efterföljande asylansökningar från familjemedlemmar när ansökan från en person i familjen börjat prövas. I avgörandet klargörs att varje familjemedlem har rätt till en individuell prövning. Hot mot en person i familjen ska ändå beaktas för övriga familjemedlemmar eftersom det kan ha betydelse även för deras skyddsbehov. Det kan vara lämpligt att avgöra ärendena i ett sammanhang. Detta ska dock inte medföra att en av ansökningarna avbryts fram till att en annan avslutats. Om en person har behov av internationellt skydd är det tillåtet att utvidga detta till andra familjemedlemmar. Målet innehöll även frågan om en anmälan av den egna staten till Europadomstolen kan innebära förföljelseskäl. Domstolens svar är ja; det kan ses som en "politisk åskådning" om anmälan kan leda till vedergällning från staten, däremot inte som tillhörighet till en "särskild samhällsgrupp". Slutligen slår EU-domstolen fast att en domstol kan vara skyldig att behandla omständigheter som kommer upp först i samband med överklagande, om de inte åberopats för sent eller är obetydliga. Mål nr C-652/16.

Hämta längre referat från Migrationsverket samt förhandsavgörandet på svenska (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181125:

Asylnytt 18-11-00:

Dublinöverföring till Italien stoppas av FN:s kommitté mot tortyr till sidans topp

FN:s kommitté mot tortyr, CAT, har fällt Schweiz för en överföring till Italien. Fallet rör en eritrean som har en historia av fängslande och tortyr, men detta bedömdes inte i sak. Han sökte asyl i Schweiz där han fick avancerad vård för posttraumatiskt stressyndrom. Enligt läkarna hade han kommit in i en läkningsprocess men det var av stor vikt att han fick kontinuerlig vård hos dem han fått förtroende för. Mannen överfördes trots detta efter ett år till Italien. Trots de garantier Italien lämnat hamnade han utan mottagande på flygplatsen. En släkting tipsade om Caritas härbärge där han köade utan att få plats första natten men fick en tillfälliga plats dagen därpå. Mannen fick ingen information om hur han skulle söka asyl. Han beskrev situationen som kaotisk och att han skulle tvingas sova på gatan som många andra och inte få vård. Efter mindre än två dygn återvände han till Schweiz, där han så småningom fick ett nytt beslut om överföring till Italien. CAT anser att behandligen han riskerar vid en förnyad överföring till Italien i hans tillstånd utan stabila kontakter kan leda till självmord och därmed kan nå en nivå jämförbar med tortyr.

Hämta eller läs Communication No. 742/2016, A.N. v Switzerland (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 18-11-00:

FN:s kommitté mot tortyr publicerar ärenden från augusti-sessionen till sidans topp

Endast en av de anmälningar som nu publicerats av FN:s kommitté mot tortyr (CAT) ledde till fällning, nämligen Dublinärendet som nämns ovan. Flera av de övriga anmälningarna faller på trovärdighetsbedömningen eller på att händelserna ligger långt tillbaka och att de sökande inte kan visa att de är av intresse i hemlandet. Dit hör två ärenden som rör utvisning från Sverige, den ena till Irak av en man med iranskt ursprung som ska ha tillhört exiliransk organisation. Det ligger honom i fatet att sakna ID. Det andra fallet som rör Sverige gäller en man från Elfenbenskusten som arbetat för förre presidenten Laurent Gbagbos maka. Andra anhängare har förföljts, men det är länge sedan.

Några fall avvisas som uppenbart ogrundade. Ett av dem rör en kvinna från Uganda som bott många år i Kanada men över huvud taget inte lyckats söka asyl och missat alla andra möjligheter. I detta fall uppmanar CAT ändå staten att pröva ärendet.

Sök ärenden i OHCHR:s databas med dokumenttyp "Jurisprudence" och treaty "CAT". (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 18-11-00:

EU-domstolen: Överklagande till högre instans behöver inte ha suspensiv verkan till sidans topp

En domstol i Nederländerna har bett om förhandsavgörande rörande proceduren för överklagan till en andra domstolsinstans av ett beslut om avslag på asylansökan samt utvisning. Enligt asylprocedurdirektivet och återvändandedirektivet ska sådana beslut i normalfallet kunna överklagas till domstol med suspensiv verkan, det vill säga att utvisningen inte ska får verkställas förrän domstolen fattat beslut. I Nederländerna kan domstolens beslut överklagas till ytterligare en domstolsinstans. Det finns dock ingen automatisk inhibition under detta andra överklagande. Frågan var om det är tillåtet enligt EU-direktiven. EU-domstolens svar är att det är tillåtet, även om målet rör risk för åsidosättande av principen om non-refoulement. Det finns inget hinder för medlemsstaterna att ha en högre domstolsinstans, men direktiven innehåller inget krav på det och följaktligen inte heller någon reglering av en sådan procedur. Däremot ska enligt likställdhetsprincipen proceduren inte vara mer eller mindre förmånlig beroende på om ett mål går under nationell rätt eller EU-rätt.

Läs Migrationsverkets längre referat med länk till målet C-180/17 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 18-11-00:

EU-domstolen om tidsfrist för omprövning av nekad accept enligt Dublinförordningen till sidans topp

EU-domstolen har tagit ställning till två sammanslagna mål om tidsfrist vid omprövning av Dublinbeslut. Båda målen gällde asylsökande i Nederländerna. Den ena hade väntat nästan ett år på beslut om eventuell överföring till Tyskland. Tyskland hade sagt nej till accept men sedan inte svarat på en begäran om omprövning. Den andra hade fått ett beslut om överföring till Italien trots att Italien ursprungligen sagt nej. Italien hade svarat ja på en begäran om omprövning men inte förrän efter ca åtta veckor. Frågorna till EU-domstolen gäller om det finns någon tidsfrist för att svara på en begäran om omprövning och vilket land som blir ansvarigt om tidsfristen löpt ut. EU-domstolens svar är att staterna ska sträva efter att besvara en begäran om omprövning inom två veckor. (En sådan begäran får lämnas inom tre veckor från att accept nekas.) Men om den tillfrågade staten inte svarar inom den tiden ligger ansvaret för att pröva asylansökan ändå kvar hos den stat som ställt frågan, och proceduren ska anses avslutad.

Läs domen i mål C-47/17 och C-48/17 på svenska (Extern länk)

Hämta eller läs på andra språk (Extern länk)

Längre referat av Migrationsverket (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181108:

Asylnytt 18-11-08:

Europadomstolen tillåter utvisning av narkotikadömd trots sex barn i Danmark till sidans topp

En man dömdes i Danmark för narkotikabrott till fem års fängelse och utvisning till Jordanien. Mannen hade bott nio år i Danmark men hade aldrig haft ett arbete och hade dömts för mindre narkotikabrott flera gånger tidigare. Frågan inför Europadomstolen var om utvisningen skulle tillåtas trots att mannen hade tre barn, 14, 12 och 11 år gamla från ett tidigare äktenskap. Dessutom bodde han före fängelsestraffet ihop med tre barn, 9, 8 och 7 år gamla, och var fortfarande gift med modern. Alla barnen hade besökt honom tätt under fängelsetiden och båda mödrarna hävdade att det skulle skada dem om pappan utvisades. Domen innehåller en lista över faktorer som enligt tidigare praxis ska vägas in vid bedömningen av om en utvisning på grund av brott är nödvändig i ett demokratiskt samhälle. Europadomstolen slutsats är att rättsinstanserna i Danmark tagit den hänsyn de var skyldiga till och att utvisningen är proportionerlig bland annat med tanke på det grova brottet och att barnen inte bott ihop med pappan på länge.

Case of Assem hassan ali v. Denmark, Application no. 25593/14 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 18-11-08:

EU-domstolen: Irans straff mot konvertit kan utgöra förföljelse om lagen tillämpas till sidans topp

Målet rör en person från Iran som sökt asyl i Bulgarien efter att ha anklagats för apostasi i hemlandet. Några av frågorna till EU-domstolen rör om en medlemsstat är skyldig att pröva varje ärende enligt Dublinförordningen och fatta beslut om sitt ansvar för asylärendet, innan beslut i sakfrågan tas. EU-domstolen påpekar att det inte finns någon skyldighet att ta ett uttryckligt beslut i fråga om ansvar enligt Dublinförordningen. Dublinkriterierna behöver inte heller vägas in om beslutet i sakfrågan överklagas. Övriga frågor rörde relgiion som asylskäl. Vilka frågor om religion får ställas och måste den sökande uttala sig om alla aspekter av religionsutövande som nämns i asylprocedurdirektivet? Kan hemlandets argument för straff mot apostasi vägas in eller utgör straffen i sig förföljelse även om inte någon religion nämns? EU-domstolen svarar att alla beståndsdelar av begreppet "religion" inte behöver visas, men sökande måste kunna underbygga sina påståenden. Beträffande straff säger EU-domstolen att dödsstraff eller fängelsestraff för agerande i strid med statsreligionen kan utgöra förföljelse. Det avgörande är straffets karaktär, och om straffet tillämpas i praktiken.

Läs längre referat av Migrationsverket och hämta domen i mål C-56/17 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181018:

Amnesty international 18-09-25:

Repeal law allowing people to be expelled without due process till sidans topp

The Spanish authorities must urgently repeal a provision of the so-called "gag law" that allows people to be expelled without an opportunity to apply for asylum or an assessment of the risks they would face if returned from Ceuta and Melilla to Morocco, Amnesty International said. It issued the call as Spain's treatment of migrants and refugees comes under renewed scrutiny at the European Court of Human Rights (ECtHR).

The ECtHR will tomorrow begin hearing arguments in an appeal by the Spanish government against the Court's ruling in October 2017 that Spain violated the rights of two African men by expelling them to Morocco without following international standards.

"Spain's decision to legalize summary expulsions in 2015 completely disregards international law, which prohibits states from expelling people without considering their situation and returning them to countries where they may face torture and ill-treatment," said Francesca Pizzutelli, Amnesty International's researcher on migrants and refugees rights.

"Even though Spain's new government has committed to amending the law, we are deeply concerned by its decision to seek a revision of the ECtHR's ruling. This, combined with continuing collective expulsions of people to Morocco in recent months, raises serious questions about the Spanish authorities' willingness to end this illegal practice."

The individuals in question in the ECtHR case - an Ivorian and a Malian national - were crossing the border fence separating the Spanish enclave of Melilla from Morocco in August 2014, when they were arrested by Spanish Guardia police and immediately pushed back to Morocco.

In violation of international law, they were denied the opportunity to apply for asylum and an assessment of the risks they would face if they were returned to Morocco. Their automatic rejection also deprived them of the possibility to appeal against the decision to expel them and access an effective remedy in Spanish courts.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 18-10-18:

FN-kommitté: Utvisad riskerade inte tortyr i Rwanda men Kanada borde ha väntat till sidans topp

En man som bott i Kanada med sin familj i 19 år skickades 2012 tillbaka till Rwanda, där han var anklagad för att ha uppmanat till folkmord. Mannen hade ursprungligen beviljats flyktingstatus på den kanadensiska ambassaden i Spanien. Men enligt utredningen i Kanada som kom att övergå i många års rättsprocess, hade han från en offentlig post krävt utrotning av alla tutsier. Mannen hävdade att han riskerar tortyr i Rwanda, som också begärt honom utlämnad. FN:s kommitté mot tortyr, CAT, begärde inhibition men Kanada ansåg inte att det behövdes, bland annat pga garantier från Rwanda. Efter utvisningen fängslades mannen direkt i Rwanda och dömdes fyra år senare till livstids fängelse. Rättegången var uppmärksammad, vilket Kanada ansåg minskade risken för tortyr. Mannen fortsatte hävda att han riskerar tortyr, även som politisk motståndare och att Kanada inte borde lita på garantier som inte övervakas, och att han borde ha dömts i Kanada istället. CAT konstaterar att det inte finns rapporter om att personer som återsänts till Rwanda utsatts för tortyr, och att det inte heller har hävdats att den sökande torterats. Enligt CAT har tortyrkonventionens artikel 3 inte kränkts. Däremot har Kanada brutit mot artikel 22 genom att verkställa utvisningen trots att CAT begärt att den skulle ställas in under prövningen.

Hämta communication no 488/2012, endast på franska (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 18-10-18:

FN:s tortyrkommitté avvisar ärende på grund av att ny ansökan inte fullföljts till sidans topp

En kvinna från Kongo sökte asyl i Schweiz. Hon hävdade att hon riskerar förförjelse på grund av att hennes man sitter fängslad för att ha försökt starta en motståndsgrupp. Myndigheterna i Schweiz anser att hon inte har några bevis för sin berättelse och att de handlingar hon kommit in med verkar förfalskade. Hon har fått avslag i alla instanser och hade sedan begärt en ny prövning. Den fullföljdes dock inte då hon inte betalade avgiften. Därefter vände hon sig till FN:s kommitté mot tortyr (CAT). Schweiz hävdade att ärendet inte borde tas upp i sak av CAT eftersom kvinnan inte uttömt alla möljigheter på nationell nivå. Kvinnan framhöll att en ny prövning ändå inte skulle ha beviljats eftersom det inte fanns några nya omständigheter, samt att en efterföljande prövning inte har suspensiv verkan (den hindrar inte utvisningen från att verkställas). CAT har nu behandlat ärendet, men följer statens linje att kvinnan inte uttömt alla möjligheter i Schweiz. Därför behandlas inte målet i sak. Liknande beslut har tagits av CAT i flera ärenden i år. Denna gång har en av ledamöterna reserverat sig. Han åberopar CAT:s tidigare praxis och även Europadomstolen, som i en lång rad ärenden slagit fast att den sökande inte är skyldig att fullfölja en efterföljande procedur som inte har suspensiv verkan.

Läs eller hämta communication No. 704/2015, X v Switzerland (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 18-10-18:

Europadomstolen: Förhållandena i tältläger skulle ha tagits upp i Grekland till sidans topp

En flyktingfamilj som anlände till ön Lesbos i Grekland i mars 2016 har anmält till Europadomstolen för mänskliga rättigheter hur de behandlades under sin tid i Grekland. Det är en lång lidandes historia om överfulla tält, dålig hygien, timmars köande för mat, brist på toaletter och filtar etc. Ett av barnen bröt armen i en överfull båt som skulle ta dem från Lesbos. De hamnade i ett lika överbefolkat tältläger i norra Grekland. Kvinnan som var höggravid avråddes av läkaren från att besöka toaletten. Familjen tog sig på egen hand till Aten, men måste även där bo i tält. Efter att kvinnan fött en baby tog volontärer henne, babyn och den skadade sonen till sjukhus. Därefter bodde de en månad i ett hus som ockuperats av flyktingar men lämnade detta på grund av risken för smitta och infektioner. Efter en protest framför frivilligorganisationen Praxis' kontor fick de ett bättre boende av Praxis. Europadomstolen har nu behandlat ärendet men anser att familjen borde ha överklagat sin placering till grekiska myndigheter. Familjen hävdade att ingen upplyst dem om någon sådan möjlighet. Men enligt Europadomstolen kom anmälan in när deras situation förbättrats avsevärt och de borde ha kunnat kräva kompensation av Grekland i första hand. Därför tas målet inte upp i sak.

Beslut no 62732/16, Nadera ABDULLA et autres c la Grčce, endast franska (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 18-10-18:

Dödsdom i Tunisien kommer inte att verkställas, enligt Europadomstolen till sidans topp

En person från Tunisien förlorade sitt uppehållstillstånd i Tyskland efter att ha varit i hemlandet och ansökte om ett nytt. Tunisien begärde honom utlämnad på grund av anklagelser om terrorbrott. Mannen greps men släpptes då tyska myndigheter inte fann bevis för anklagelserna. Däremot avslogs hans begäran om asyl på grund av koppling till IS och risk för terrorattentat. En domstol stoppade utvisningen eftersom Tunisien visserligen garanterat rättssäker behandling men inte utlovat möjlighet för Tyskland att besöka honom och inte uteslutit dödsstraff. Processen i högre instanser har därefter rört sig kring om det går att förutsäga att alla dödsstraff i Tunisien förr eller senare kommer att omvandlas till livstids fängelse genom nåd av presidenten, och om ett livstidsstraff som uppkommit på det sättet kan förkortas enligt någon av de procedurer som används i Tunisien. Den anklagade mannen hävdar att det är osannolikt att han skulle omfattas av nåd med tanke på den tunisisie presidentens uttalanden. Konstitutionsdomstolen kom ändå fram till att utvisningen ska verkställas. Nu har Europadomstolen landat i samma slutsats: Ett dödsstraff i Tunisiien skulle i praktiken inte innebära dödsstraff eller ovillkorligt livstidsstraff. Därför tas målet inte upp i sak.

Beslutet: no. 17675/18, Haykel Ben Khemais SAIDANI against Germany (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180926:

ECRE 18-08-14:

UN rules against expulsion of victim of torture from Switzerland to Italy till sidans topp

The United Nations Committee against Torture (CAT) has ruled that the expulsion of a torture victim from Switzerland to Italy under the Dublin Regulation violates the Convention against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment, by depriving him of the conditions conducive to recovery and rehabilitation.

The decision provides important jurisprudence, firstly to recognise that survivors of torture have specific medical and psychological needs, the neglect of which violates the prohibition on ill treatment, and secondly to recognise that reception conditions for people seeking asylum in Europe vary widely in their ability to meet these needs. The decision provides important guidance as to how to apply the Dublin Regulation in a manner that protects the rights of refugees and asylum seekers who have survived torture.

The Centre Suisse pour la Defense des Droits des Migrants (CDSM) defended the client in the case (A.N. v. Switzerland, Com. No. 742_2016 (CSDM)). In a Press Release published on Monday they reported that their client was an Eritrean national who had been imprisoned, tortured, and kept in solitary confinement on account of political activity. After fleeing his country and applying for asylum in Switzerland in 2015, medico-legal reports were submitted to the Swiss authorities which decidedly demonstrated that he was suffering from physical and psychological consequences of his experience.

Despite two attempts at appeal, the Swiss State Secretariat for Migration ordered the client to be transferred to Italy under the Dublin Regulation. In April 2016 CSDM challenged the expulsion before the Committee against Torture, on the grounds that if deported to Italy, he would be unable to access specialised rehabilitation treatment, which would be in violation of the Convention Against Torture. The Committee also took account of the fact that the client would be separated from his brother who was a resident of Switzerland. CSDM recognise this family relation as a "stabilizing social context necessary for the successful treatment of his post-traumatic stress disorder (PTSD)".

(...)

Läs mer (Extern länk)

ECRE 18-09-07: EU Parliament to vote on sanctions on Hungary (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 18-09-26:

EU-domstolen: Fullständig utredning krävs innan skyddsstatus kan dras in efter brott till sidans topp

Målet gäller en man som hade fått asyl med flyktingstatus i Ungern år 2000. Senare hade han fällts för ett brott. Mannen hade själv låtit det afghanska konsulatet få reda på innehållet i domen, vilket ledde ungerska myndigheter till slutsatsen att han inte längre riskerade förföljelse. Hans flyktingstatus drogs in 2014. Efter det vidtog en ny procedur som frågan nu gäller. Mannen hade åter begärt flyktingstatus eller alternativ status i en ansökan om verkställighetshinder. Alternativ status nekades med anledning av att status enligt skyddsgrundsdirektivet kan nekas vid "grovt brott" - och i ungersk lag definiteras "grovt brott" som något som ger fängelse i fem år eller mer. Den sökande hävdar att fler omständigheter måste vägas in. Domstolen i Budapest bad EU-domstolen om ett förhandsavgörande. Nu svarar EU-domstolen att flyktingstatus och alternativ status jämställs i det här avseendet. EU-rätten tillåter inte att en ansökan om alternativ skyddsstatus kan avslås enbart på grund av straffsatsen i nationell lag. Allvarligheten i brottet måste bedömas genom en fullständig utredning i det individuella fallet.

Domen i sin helhet har senare publicerats av Migrationsverket tillsammans med ett referat.

Läs Migrationsverkets referat och hämta domen (Extern länk)

Hämta pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Läs eller hämta domen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 18-09-26:

Tolkning av Dublinförordningen då återtagande inte begärts men utlämning skett till sidans topp

EU-domstolen har med anledning av ett komplicerat Dublinärende utrett en rad frågor som uppstått då två medlemsstater haft ansvaret för en person på olika sätt. Frågorna gällde en person som sökt asyl i Nederländerna men sedan sökt asyl i Italien under pågående överklagande i Nederländerna. Italien hade inte begärt återtagande. Därefter hade Nederländerna istället begärt personen utlämnad på grund av brott. Efter att utlämning skett begärde Nederländerna att Italien skulle återta personen enligt Dublinförordningen, vilket Italien accepterade. EU-domstolen slog bland annat fast att Italien var skyldigt att pröva asylansökan trots det pågående ärendet i Nederländerna, eftersom begäran om återtagande inte skett. Att Nederländerna senare begärde återtagande i motsatt riktning innebar ingen skyldighet att vilandeförklara asylärendet i Nederländerna. Nederländerna behövde inte informera Italien om att ett ärende pågick. Det finns inte heller någon regel som gör Nederländerna skyldigt att pröva asylansökan på grund av sin begäran om utlämning. Slutsatsen blir alltså att ansvaret för asylansökan ligger kvar på Italien trots den första utredningen i Nederländerna och trots brottmålet.

Längre referat av Migrationsverket (Extern länk)

Läs eller hämta domen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180819:

Asylnytt 18-08-19:

FN:s kommitté mot tortyr stoppar utvisning från Sverige till Iran av politiskt aktiv kurd till sidans topp

En kurd som var aktiv under valrörelsen 2009 i Iran fortsatte med aktiviteter mot regimen och använde sin affär till att sprida material. 2011 fängslades han en kort tid men släpptes mot borgen. Han gick under jorden när han kallades till rättegång och dömdes i sin frånvaro till åtta års fängelse. I Sverige har han fortsatt sin aktivitet och skrivit regimkritiska böcker som spridits via webbsidor. Han fick avslag på asylansökan med motivering att Iran inte kan följa alla oppositionella i exil, att han inte kunnat visa att han är av speciellt intresse eller att aktiviterna i Sverige blivit kända. Inför FN:s kommitté mot tortyr (CAT) hävdade Sverige att mannen trappat upp sin berättelse. Mannen framhöll till CAT att han främst var hotad på grund av sur place-aktivitet. Han ansåg ändå att Sverige borde ha vägt in dokumenten från revolutionsdomstolen istället för att avfärda dem på grund av låg kvalitet. CAT påpekar att mannen sannolikt är efterlyst på grund av domen, som Sverige inte ifrågasatt. Mannens etnicitet, partitillhörighet, familjehistoria och hans offentliga agerande trots den tidigare domen gör att han mycket väl kan vara av intresse för myndigheterna i Iran. Att verkställa utvisningen skulle vara ett brott mot FN:s konvention mot tortyr.

CAT avslog vid samma session begäran från en annan kurd vars politiska aktiviteter i Iran skedde 2005 och som flytt till Schweiz 2008. Han hävdar att han dömts i sin frånvaro 2014 men lyckas inte göra det troligt.

Hämta beslutet rörande nr 750/2016, R.H. v Sweden (Extern länk)

Hämta beslutet rörande nr 673/2015, Rasooli v Switzerland (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 18-08-19:

Inget internt flyktalternativ i Ryssland för hotad tjetjen enligt FN:s kommitté mot tortyr till sidans topp

Ärendet gäller en barnfamilj från Tjetjenien i Ryssland. Mannen hade deltagit i striderna mot Ryssland 1994. Under nästa operation, år 2000, greps mannen av rysk trupp. Då han inte kunde uppge namn på motståndsmän sköts han i magen. Senare hjälpte han en släkting att skaffa mediciner till en motståndsgrupp. Strax efter detta greps han och utsattes för brutal misshandel tills han gick med på att spionera på motståndsrörelsen. Han gick i stället under jorden och flydde till Schweiz. I hans frånvaro kom polisen till hemmet där hustrun blev våldtagen. Ett av barnen traumatiserades och tappade talförmågan. Därefter flydde även kvinnan. Kallelser från åklagare har sänts till familjens adress och släktingar har råkat illa ut. Asylansökan avslogs trots många dokument, bl.a. för att mannen till en början givit felaktiga uppgifter för att inte kopplas ihop med terrorister. Dessutom bedömdes att familjen kan söka skydd i en annan del av Ryssland. FN:s kommitté mot tortyr, CAT, konstaterar att både mannen och kvinnan redan utsatts för tortyr. Eftersom ryska medborgare måste registrera sig på en ny ort och delstaterna informerar om misstänkta motståndsmän kan en annan del av Ryssland inte utgöra internflyktsalternativ. Därför skulle det bryta mot tortyrkonventionen att verkställa utvisningen till Ryssland.

En annan barnfamilj från Tjetjenien som flytt till Sverige avgjordes vid samma session, men den anmälan sakbehandlades inte bland annat för att det enda förklarade klagomålet inte rörde tortyr i konventionens bemärkelse.

Hämta beslutet rörande nr 717/2015, A.Sh. et al. v Switzerland (Extern länk)

Hämta beslutet rörande nr 732/2016, Z.A. et al. v Sweden (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 18-08-19:

FN:s kommitté mot tortyr publicerar nio asylfall från sessionen april-maj 2018 till sidans topp

FN:s kommitté för övervakning av Konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling (CAT) sammanträder ett par gånger om året för att bland annat behandla enskilda ärenden. Kommittén har nu publicerat beslut rörande elva ärenden från sin 63:e session april-maj 2018. Nio av dem gäller utvisningar. Endast fyra behandlades som "admissible" och prövades i sak. De två som ledde till fällning refereras i korthet i denna utgåva av Asylnytt. Ett annat ärende som prövades i sak gällde en skogsarbetare från Dagestan som hävdade att han förföljdes på grund av att han hjälpt gerillan. Ärendet avfärdades på grund av diverse trovärdighetsbrister, bland annat att makarna skaffat visum för att lämna landet redan innan de påstådda händelserna. Bland de ärenden som bedömdes som "inadmissible" fanns tre som missat överklaga i en efterföljande procedur i Kanada respektive Nederländerna.

CAT bedömde även som inadmissible ett dublinärende om en familj från Kongo som sökt asyl i Norge. De vuxna hade varit fängslade efter protestaktioner och flydde med franska visum. De hävdade risk för förföljelse och refoulement i Frankrike, men hade inte överklagat överföringsbeslutet i Norge.

Sök ärenden på OHCHR:s söksida genom att välja Document Type "Jurisprudence" och Treaty "CAT". (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180804:

Asylnytt 18-08-04:

EU-domstolen: Sverige måste ändra sina regler för omedelbar verkställighet till sidans topp

Asylprocedurdirektivet innehåller en möjlighet att avvisa en asylsökande med omedelbar verkställighet, dvs utan rätt att stanna kvar för att överklaga, om personen kommer från ett ursprungsland som definierats som säkert. Motsvarande paragraf i den svenska Utlänningslagen är formulerad så att personer kan avvisas för att ansökan anses "uppenbart ogrundad". Detta kan enligt praxis bero på att det finns ett tillräckligt myndighetsskydd. Enligt EU-domstolen är detta inte tillåtet. För att avvisa en person som åberopar skyddsskäl med omedelbar verkställighet krävs att staten har infört en lista över säkra länder. Migrationsverket har redan publicerat en rättslig kommentar där det framgår att så länge Sverige inte infört bestämmelsen om säkert ursprungsland så får en asylansökan inte definieras som uppenbart ogrundad på grund av otillräckliga asylskäl. Avvisningsbeslut av det slaget som väntar på domstolsbehandling kommer att inhiberas. En person som inte åberopar några skyddsskäl alls fortfarande avvisas med omedelbar verkställighet.

Läs eller hämta domen C-404/17 (Extern länk)

Migrationsverket 18-07-26: EU-dom begränsar möjligheterna att avvisa med omedelbar verkställighet (Extern länk)

Hämta Migrationsverkets kommentar (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 18-08-04:

EU-domstolen: Palestinier med skydd av UNRWA får inte asyl men saken ska utredas till sidans topp

En palestinsk kvinna från Gaza tog sig till Jordanien med turistvisum. Därifrån reste hon vidare och sökte asyl i Bulgarien. Hon hävdade att hon riskerar tortyr och förföljelse av Hamas på grund av sitt arbete för kvinnors rättigheter. Domstolen i Bulgarien hänskjöt ärendet till EU-domstolen främst för att få klargjort om asylansökan från en person registrerad av UNRWA och som vistats i Jordanien över huvud taget behöver prövas. Domstolen ställde en rad detaljerade följd frågor om tillämpningen av olika paragrafer i bulgarisk lag och karaktären av skyddet från UNRWA. EU-domstolens svar innehåller en detaljerad genomgång av kraven på asylproceduren och innebär bland annat att den nationella domstolen måste pröva om personen faktiskt åtnjuter konkret skydd av UNRWA. Regeln gäller oavsett om den är införd i nationell lag. Den sökande har rätt att höras och behöver inte åberopa någon särskild paragraf. Personen kan hänvisas till ett annat land där personen vistats om personen åtnjuter konkret skydd av UNRWA i den staten och förutsatt att den staten erkänner UNRWA, upprätthåller principen om non-refoulement och tillåter personen resa in.

Domen i sin helhet har senare publicerats av Migrationsverket tillsammans med ett referat.

Läs Migrationsverkets referat och hämta domen (Extern länk)

Pressmeddelande (Extern länk till pdf-fil)

Läs eller hämta domen i sin helhet, mål nr C-585/16 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180718:

Asylnytt 18-07-18:

Europadomstolen tillåter Nederländerna utvisa terroristdömd till Marocko till sidans topp

En marockan som bodde illegalt i Nederländerna dömdes efter en lång procedur för att ha förberett terrorbrott. Han gick till Europadomstolen för att inte bli utvisad till Marocko, där han hävdade att han också skulle bli anklagad i samband med avslöjandet av en terrorcell. Målet har likheter med det fall (Case of X v. Sweden, 36417/16) där Sverige nyligen förbjöds att utvisa en terrormisstänkt person till Marocko. Liksom i det fallet noterar domstolen att rättssäkerheten i Marocko ökat men att tortyr fortfarande förekommer, särskilt i terrormål. En skillnad är att personen den här gången var dömd i Nederländerna. Europadomstolen anser att Marocko respekterar principen att inte döma en person på nytt för samma brott. Mannen hade inte kunnat bevisa att han var kopplad till något brott i Marocko och de nederländska myndigheterna hade till skillnad från de svenska ställt frågor till Marocko för att klargöra om mannen var eftersökt. Domstolens slutsats är att det inte skulle bryta mot Europakonventionen att utvisa mannen till Marocko.

Case of X v. the Netherlands, Application no. 14319/17 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180702:

Asylnytt 18-07-02:

Europadomstolen fäller Grekland för förvarstagande av syrier till sidans topp

En person från Syrien greps i Grekland med ett franskt pass och blev till en början dömd till fängelse för illegal inresa och att ha använt falska handlingar. Denna dom inhiberades nästan omgående men mannen arresterades igen och togs i förvar med ett utvisningsbeslut. Efter att hans första asylansökan försvunnit lyckades han söka asyl och lämnade i samband med det in en syriskt id-handling. Trots att detta visade att han inte kunde utvisas hölls han i förvar i källaren till en polisstation i sammanlagt 52 dagar. Han hävdar också att orsaken till förvarstagandet justerades i efterhand i ett predaterat beslut. Europadomstolen har flera gånger tidigare kritiserat förhållandena i grekiska förvar och prickar även den här gången Grekland enligt Europakonventionens artikel 3 för att ha använt ett utrymme som inte är lämpat för långvarigt förvarstagande. Grekland fälls enligt artikel 5 för att förvarstagandet fortgick efter att mannen visat sin syriska id-handling och för att det inte blev rättsligt prövat.

Läs Case of S.Z. v. Greece, Application no. 66702/13 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 18-07-02:

EU-domstolen tillåter utvisningsbeslut vid första avslag men inte verkställighet till sidans topp

En person som sökte asyl i Belgien fick avslag på en asylansökan och samtidigt ett utvisningsbeslut. Mannen överklagade och begärde samtidigt att utvisningsbeslutet skulle hävas, eftersom han fortfarande hade rätt att vara i landet. En belgisk domstol bad EU-domstolen om förhandsavgörande. EU-domstolen godkänner förfarandet att avslå ansökan om uppehållstillstånd och fatta beslut om utvisning på en gång. Men enligt återvändandedirektivet har en asylsökande också rätt till en effektiv rättsprocess som innebär att om personen överklagar får utvisningen inte får verkställas förrän saken prövats i åtminstone en domstolsinstans. Dessutom får tiden för frivilligt återvändande inte börja löpa förrän saken är avgjord och personen ska inte tas i förvar under den tiden.

Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Domen C-181/16 Sadikou Gnandi v Belgien på franska, italienska eller holländska (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 18-07-02:

EU:s generaladvokat: Konventionsflykting kan nekas flyktingstatus enligt direktivet till sidans topp

Målet gäller tre personer som dömts för grova brott och därför nekats eller fråntagits sin flyktingstatus i Tjeckien och Belgien. Frågan som ställts till EU-domstolen är om möjligheten enligt EU:s skyddsgrundsdirektiv att neka flyktingstatus är förenligt med FN:s flyktingkonvention om personerna är flyktingar enligt denna. Generaladvokaten analyserar skillnaderna mellan flyktingstatus enligt konventionen och direktivet - dessa innehåller olika rättigheter. Hon kommer fram till att den som enligt konventionen är flykting är det utan beslut och fortsätter att vara det oavsett om flyktingstatus nekas enligt EU-direktivet. Det leder till att vissa rättigheter bortfaller men personen har fortfarande rätt till icke-diskriminering, utbildning och skydd mot refoulement - och rätt att få sin flyktingstatus erkänd. Eftersom detta är möjligt strider skyddsgrundsdirektivet inte mot flyktingkonventionen, enligt advokaten. Nästa steg är att EU-domstolen ska besluta om ett förhandsavgörande.

Läs pressmeddelandet på engelska (Extern länk till pdf-fil)

 till innehållsförteckningen innehåll (Extern länk)

Asylnytt 18-07-02:

EU-domstolen: Tidigare torterad som kommer berövas vård är skyddsbehövande till sidans topp

En person från Sri Lanka sökte asyl i Storbritannien. Han hade torterats av säkerhetsstyrkorna i hemlandet. Han hävdade att han riskerade ytterligare övergrepp men fick avslag på den grunden. Han led av svåra psykiska skador av tortyren, var självmordsbenägen och fast besluten att ta sitt liv om han återsändes. En domstol gav uppehållstillstånd på grund av att det skulle vara omöjligt för honom att få vård i Sri Lanka. Mannen hävdade att han borde få status som alternativt skyddsbehövande och det är den frågan som nu prövats av EU-domstolen i ett förhandsavgörande. EU-domstolen väger in att skadorna uppstått just genom tortyr men anser att det dessutom krävs att personen avsiktligen eller genom diskriminering kommer att berövas lämplig vård, vilket skulle leda till en allvarlig försämring. EU-domstolens slutsat är att personen ska beviljas status som alternativt skyddsbehövande "om det föreligger en verklig risk för att vederbörande berövas lämplig vård för att behandla de fysiska eller psykiska men som är ett resultat av den tortyr som denne avsiktligen utsatts för i det aktuella landet".

Läs eller hämta domen i mål C-353/16 (Extern länk)

Läs Migrationsverkets referat (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180614:

Asylnytt 18-06-15

Turkiet lämnade ut misstänkta till Kazakstan i strid med Europakonventionen till sidans topp

Europadomstolen har stoppat utvisningarna av två personer från Kazakstan som sökt asyl i Turkiet. Båda togs i förvar på grund av att de var efterlysta från Kazakstan och fick snabbt avslag av polisen trots att de hävdade att de riskerade livet. En av dem släpptes med tillåtelse att resa till Egypten, men innan han kom iväg greps han på nytt, efter att Kazakstan begärt honom utlämnad. Den andre, som redan hade förföljts i Kazakstan, hade fått ett kort uppehållstillstånd i Turkiet, men fick efter utlämningsbegäran ett nytt beslut om avslag. Båda deporterades till Kazakstan i mars 2012, där de fortfarande är fängslade. Den som var inne i en asylprocedur, fortsatte överklaga genom sitt ombud, men fick avslag med motivering både att han var involverad i terrorism och att han inte riskerade förföljelse. Enligt Europadomstolen är den centrala frågan inte om personerna riskerar att behandlas i strid med konventionen utan om de turkiska myndigheterna har utrett den risken. Detta med tanke på all information som föreligger om hur terroristanklagade behandlas i Kazakstan. Eftersom asylskälen inte utretts ordentligt fälls Turkiet för brott mot Europakonventionen. Turkiet fälls också i båda fallen för förhållandena i förvar.

Application no. 69929/12, Case of Batyrkhairov v. Turkey (Extern länk)

Application no. 16026/12, Case of Amerkhanov v. Turkey (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 18-06-15:

EU-domstolen: Överföring enligt Dublinförordningen får inte ske utan accept till sidans topp

En irakier sökte asyl i Tyskland, men reste vidare till Frankrike. Där blev han gripen. Franska myndigheter sände en begäran om återtagande till Tyskland, men beslutade samma dag om överföring dit. Mannen överklagade till en fransk domstol som nu har begärt ett förhandsavgörande från EU-domstolen i frågan om de har rätt att genomföra överföringen utan att invänta accept från Tyskland. Svaret är att det inte är tillåtet varken enligt Dublinförordningens ordalydelse eller syfte. EU-domstolen påpekar att möjligheten att överklaga med effekt skulle begränsas. Beslutet skulle dessutom bara grundas på Frankrikes information och personen skulle riskera att överföras utan att den mottagande staten accepterat återtagande.

Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Läs eller hämta domen på svenska (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 18-06-15:

EU-domstolen: Uppehållsrätt för makar från tredjeland gäller även samkönade par till sidans topp

När en EU-medborgare flyttar mellan EU-länderna har "make eller maka" och andra familjemedlemmar också uppehållsrätt där även om de inte är EU-medborgare. Nu har EU-domstolen slagit fast att detta gäller även samkönade par, oavsett om samkönade äktenskap erkänns i det land familjen bosätter sig. Målet gällde en rumänsk medborgare som i Belgien hade gift sig med en amerikansk medborgare. De önskade bosätta sig i Rumänien, men rumänska myndigheter ansåg att eftersom samkönade äktenskap inte är tillåtna där, kunde rörlighetsdirektivet inte tillämpas. EU-domstolen noterar att den härledda uppehållsrätten i direktivet bara gäller för personer som bosatt sig i ett annat EU-land än det egna. Men det finns en regel i Lissabonfördraget som garanterar medborgarnas rätt att röra sig fritt. Även denna skulle enligt EU-domstolen sättas ur spel om olika äktenskapsregler gjorde att möjigheten till rörlighet varierar mellan staterna. Ett äktenskap som ingåtts i en annan stat ska alltså erkännas med avseende på uppehållsrätten, utan att det innebär något påbud för staterna att för egen del tillåta samkönade äktenskap.

Pressmeddelande (Extern länk till pdf-fil)

Läs eller hämta domen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 18-06-15:

Europadomstolen: HIV-smittad mor med nyfödd dotter får överföras till Italien till sidans topp

Ett par med ett barn som flytt över Medelhavet räddades av den italienska kustbevakningen och kom till Italien. De tog sig vidare till Schweiz där de sökte asyl. Strax efter detta föddes parets andra barn. I samband med förlossningen diagnosticerades modern med HIV. Spädbarnet behandlas i förebyggande syfte. Italien accepterade att ta tillbaka familjen enligt Dublinförordningen. Italien garanterade att familjen skulle få boende i det statliga systemet och senare även att familjemedlemmarnas medicinska behov skulle uppfyllas. Inför Europadomstolen ifrågasatte familjen detta och åberopade en rapport från Schweiziska och Danska Flyktingrådet enligt vilken flera familjer inte fått det mottagande i Italien som utlovats. Europadomstolen stoppade överföringen tillfällligt men har nu kommit fram till att det inte finns någon anledning att anta att mottagandet i Italien generellt skulle vara otillräckligt. Domstolen påpekar också att den behandling som behövs inte är komplicerad och att Italien har bekräftat att familjens särskilda behov kommer att tillgodoses. Ansökan avvisas som uppenbart ogrundad.

Application no. 67981/16, H and others against Switzerland (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180528:

ECRE 18-05-18:

Case against Italy will raise issue of cooperation with Libyan Coast Guard till sidans topp

The Global Legal Action Network (GLAN) and ECRE's member ASGI, with support from ARCI and the Yale Law School, have submitted a complaint to the European Court of Human Rights on behalf of survivors and the parents of two children who died when a boat sank in the Mediterranean on 6 November 2017.

According to Sea Watch, the boat capsized after the Libyan coast guard interfered in rescue efforts by humanitarian ship Sea-Watch 3. The organisation estimates that at least 20 people died and claims the Libyan coastguard "beat and threatened" survivors as they pulled them out of the sea and off a stricken dinghy, while some dived back into the sea in an effort to reach the Sea Watch boat. Evidence from Forensic Oceanography, including a visual reconstruction using video footage of the sequence of events, will be used in the case.

The Libyan vessel involved in the operation had been donated by Italy a few months before, and an Italian government agency remotely coordinated the operation with Libyan authorities. This comes as a result of the 2017 bilateral agreement between the two countries, which has been severely criticised by NGOs due to the widespread violation of human rights and appalling conditions faced by migrants in Libya.

Loredana Leo, ASGI lawyer, has stated that, "The appeal stems from the fundamental collaboration of academics and lawyers at the international level. For the first time, the question of the direct responsibility of the Italian State in the Libyan Coast Guard interventions and in the refoulement carried out in Libya by the latter is raised before the ECtHR".

The applicants raised complaints under Article 2 (right to life) and Article 3 (prohibition of torture and inhumane or degrading treatment) of the European Convention on Human Rights (ECHR), as well as under Article 4 of Protocol 4 (prohibition of collective expulsions).

Artikeln med länkar till mer information (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 18-05-28:

FN:s kommitté mot tortyr godkänner överföring av asylsökande till Bulgarien till sidans topp

En it-tekniker från Afghanistan som var på flykt från en konflikt med taliban i Afghanistan hamnade i Bulgarien. Han fängslades i nio månader och hävdar att han blev slagen regelbundet, de sanitära förhållandena var dåliga och han fick för lite mat. När han gått med på att söka asyl släpptes han och placerades på en öppen flyktingförläggning. Han lämnade landet utan att invänta asylproceduren. Efter att ha passerat flera länder sökte han asyl i Schweiz, som beslutade att överföra honom till Bulgarien enligt Dublinförordningen. Mannen hävdar att han riskerar tortyr och att sändas tillbaka till Afghanistan och hänvisar till olika rapporter om bristerna i Bulgariens asylsystem och UNHCR:s varning att sårbara personer inte bör skickas dit. Mannen lider av PTSD. Schweiz har invänt att mannen inte sagt att han utsatts för tortyr, att fängslandet berodde på att mannen vägrade söka asyl och att inget tydde på att hans asylärende inte skulle behandlas korrekt. Eventuella klagomål borde tas upp med Bulgarien. Även FN-bedömer att mannen inte har visat att överföringen skulle bryta mot tortyrkonventionen.

Hämta eller läs communication No. 721/2015 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 18-05-28:

Europadomstolen fördömer Polens förvarstagande av en familj i ett halvår till sidans topp

Ett par med två barn som sökt asyl i Polen fick avslag och tog sig vidare till Tyskland. Där föddes deras tredje barn. De fick beslut om överföring till Polen på grund av Dublinförordningen. Mannen vårdades på sjukhus i Tyskland då kvinnan och de tre barnen skickades till Polen där de placerades i förvar. Senare kom också mannen dit. Kvinnan ansökte upprepade gånger om ny prövning och att förvarsbeslutet skulle hävas. Efter fem månader och tjugo dagar släpptes familjen efter att ha beviljats ny prövning. Förhållandena i förvaret beskrivs som ovanligt goda och anläggningen användes enbart för familjer och ensamkommande barn. Anmälan vänder sig inte mot behandlingen i förvaret, utan mot förvarstagandet som sådant. Europadomstolen bedömer att det var proportionerligt att ta familjen i förvar på grund av risken för avvikande, och detta trots att det yngsta barnet från början inte hade något utvisningsbeslut. Men domstolen anser att Polen borde ha kunnat hantera ärendet snabbare när det rörde barn som var förvarstagna. Därför fälls Polen ändå för brott mot rätten till privatliv enligt artikel 8 i konventionen. Familjen ska ersättas med 12.000 Euro.

Läs eller hämta: Application no. 75157/14, Bistieva and others v. Poland, (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180119:

Asylnytt 18-01-19:

Sverige fällt av Europadomstolen för utvisning av terroristanklagad till Marocko till sidans topp

En man som haft uppehållstillstånd i Sverige i mer än tio år fick utvisningsbeslut på Säpos begäran. Mannen hävdar att han är falskt anklagad och skulle utsättas för tortyr i Marocko för att erkänna om det kom ut att han anklagats för terrorism. De svenska myndigheterna argumenterade att utvisningen inte behövde väcka myndigheternas intresse i hemlandet och att Marocko arbetar för för att tortyr inte ska användas. Men Europadomstolen anser att tortyr tillämpas i Marocko just för att få anklagade att erkänna terrorbrott. I regeringens kommunikation med Europadomstolen kom fram att Säpo redan informerat polisen i Marocko och att Säpo ska verkställa utvisningen. Att Migrationsöverdomstolen inte visste om Säpos dubbla roller får Europadomstolen att ifrågasätta rättssäkerheten i Sverige. Europadomstolen påpekar att förbudet mot utvisning med risk för tortyr är absolut. Utvisningen skulle bryta mot konventionen.

Case of X v. Sweden, Application no. 36417/16 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171229:

Asylnytt 17-12-29:

Europadomstolen godkänner utvisning av diskret konvertit till Iran till sidans topp

En man från Iran som fått avslag i Schweiz sökte asyl på nytt då han konverterat till kristendomen. Han fick avslag på grund av bristande trovärdighet och för att hans tro ändå inte skulle bli känd i Iran. Den schweiziska domstolen ansåg dessutom att myndigheterna i Iran känner till att konversion förekommer som försök att få uppehållstillstånd. Europadomstolen jämför med målet F.G. mot Sverige, där Sverige förbjöds utvisa en person utan att först undersöka om konversionen skulle leda till förföljelse. Men i det här fallet hade saken utretts. Europadomstolen jämför också med ett fall i EU-domstolen där Tyskland fälldes, men då ingick missionering i personernas religionsutövning. Schweiz hade bedömt att personen inte förväntades uppträda på ett sätt som skulle ses som ett hot i Iran. Europadomstolen höll med och slår fast att utvisningen inte skulle strida mot konventionen om mänskliga rättigheter.

Case of A. v. Switzerland, Application no. 60342/16 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171208:

Asylnytt 17-12-08:

Europadomstolen tillåter utvisning av homosexuell man till Guinea till sidans topp

En man sökte asyl i Nederlälnderna efter att ha flytt från Guinea. Han hävdade att han hade haft ett sexuellt förhållande med en vän som hade kommit varje vecka till affären där han arbetade. Vid ett tillfälle hade människor samlats utanför och misshandlat dem, och vännen hade blivit dödad. Själv hade han fängslats. En bekant hade hjälpt honom rymma och lämna landet. Enligt de nederländska myndigheterna kom han med olika versioner av berättelsen och kunde inte bevisa att Guinea faktiskt förföljer homosexuella. Europadomstolen kommer till samma slutsats. Domstolen konstaterar att det inte är ifrågasatt att mannen är homosexuell och att homosexualitet är förbjudet i Guinea. Men det finns inga bevis för att lagstiftningen tillämpas systematiskt. Domstolen har ingen anledning att ifrågasätta Nederländernas trovärdighetsbedömning. Därför läggs fallet ner.

Application no. 63890/16 M.B. against the Netherlands (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 17-12-08:

Europadomstolen släpper ärende där den sökande uppgett fel nationalitet till sidans topp

En man som uppgav att han var från Marocko sökte asyl i Sverige. Efter att ha begått flera grova brott dömdes han till fängelse och utvisning. Utvisningen kunde inte verkställas eftersom Marocko inte gick med på att ta emot mannen men han hölls trots detta i förvar i flera år, avbrutet enbart av kortare perioder på psykiatrisk klinik. Efter sex år konstaterade Migrationsöverdomstolen att fortsatt förvarstagande var oproportionerligt men vid den tidpunkten hade mannen tagits ur förvar och placerats i fängelse efter att ha uppträtt våldsamt i förvaret. Efter fänglsestraffet togs mannen i förvar på nytt. Fortsatta försök att utvisa mannen misslyckades, men förvarstagandet godkändes av domstolarna. Efter ytterligare sammanlagt åtta år uppgav mannen att han kommer från Algeriet. Utvisningen dit genomfördes strax därefter. Europadomstolen lägger nu ner fallet och påpekar att anmälan betraktas som falsk (abusive).

Application no. 9602/15 Kader BENCHEREF against Sweden (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 17-12-08:

Bulgarien fälls av Europadomstolen för att ha hållit barn i cell utan mat eller toalett till sidans topp

Ett par med tre barn på flykt från Irak tog sig i Augusti 2015 från Turkiet genom Bulgarien på väg mot Serbien. De greps de av bulgarisk polis och kördes till häkte i Vidin. Där fråntogs de alla tillhörigheter och placerades i en cell tillsammans med en annan familj, sammanlagt 8 personer. En film som tagits med en mobiltelefon som polisen hade missat visar ett rum med nedslitna väggar på omkring 4x4 meter med två sängar och några smutsiga madrasser. På golvet ligger smutsiga och fuktiga kartongskivor, i hörnen skräp och matrester. Det finns ingen toalett, inte ens en hink. Enligt föräldrarnas vittnesmål, som inte motsägs av Bulgarien, hölls de i cellen utan mat eller dryck och tvingades urinera på golvet. Efter ett dygn fick de bröd och grönsaker för pengar som vakterna tog ur deras väskor. Dagen därpå släpptes de. De tog sig senare till Schweiz där de fick söka asyl efter att ha överklagat ett beslut om att skickas tillbaka till Bulgarien enligt Dublinförordningen. Ärendet hos Europadomstolen gäller de tre barnen. Trots den korta tiden anser domstolen att de behandlats omänskilgt och förnedrande.

Case of S.F. and others v. Bulgaria, (Application no. 8138/16) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 17-12-08:

Europadomstolen: Varaktigt bosatt ska inte utvisas enbart på grund av fängelsestraff till sidans topp

Spansk lag tillåter utvisning av utlänningar både av administrativa skäl och som straff i brottmål, det senare om personen dömts till mer än ett års fängelse. En del domstolar har dock tolkat europarätten så att personer som är varaktigt bosatta endast kan utvisas av administrativa skäl. Därför bad en domstol om förhandsavgörande från EU-domstolen. Enligt EU-domstolen har det ingen betydelse om det gäller ett administrativt beslut eller ett straff. Utvisning av en varaktigt bosatt tredjelandsmedborgare får bara ske om personen utgör ett verkligt hot mot allmän ordning och säkerhet. Individuella omständigheter som konsekvenserna för personen och familjemedlemmar och anknytningen till medlemsstaten respektive hemlandet måste vägas in. Utvisning får därför inte föreskrivas med automatik efter ett års fängelsestraff.

Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Domen i mål C 636/16 i sin helhet (Extern länk)

Längre referat av Migrationsverket (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 17-12-08:

Förslag: Ensamkommande som blivit vuxen borde få återförenas med familj till sidans topp

Europadomstolens generaladvokat Yves Bot har gett ett förslag till förhandsavgörande i ett ärende om ett ensamkommande barn i Nederländerna som ville återförenas med sin familj. Eftersom barnet har flyktingstatus är EU:s familjeåterföreningsdirektiv tillämpligt. Frågan var om barnet fortfarande måste vara minderårigt då beslutet om familjeåterförening tas. Enligt generaladvokaten borde barnet fortsätta att behandlas som barn, dvs att familjeåterförening ska tillåtas även om barnet hunnit fylla 18. Annars skulle inte syftet att främja skydd för familjen uppnås. Om EU-domstolen skulle besluta som generaladvokaten föreslår skulle det få betydelse för ensamkommande ungdomar med flyktingstatus i Sverige. Dessa förlorar rätten till familjeåterförening om de hinner fylla 18 innan procedurerna avslutats.

Läs eller hämta förslaget (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171124:

Asylnytt 17-11-24

Europadomstolen prövar mål om hungerstrejkande som avled i förvar i Australien till sidans topp

Målet gäller en man från Gambia som år 2005 togs i förvar för utvisning. Mannen läkarundersöktes och bedömdes som atletisk och i bra form. Han inledde en hungerstrejk efter en omflyttning i förvaret. Han informerades då om riskerna och läkarundersöktes varje dag. Efter sex dagar skedde läkarundersökningen på sjukhus eftersom han gjorde våldsamt motstånd. Han hade gått ner åtta kilo sedan strejkens början men läkarna såg inga tecken på undernäring eller uttorkning, mer än torra läppar. Han placerades i isolering på grund av det våldsamma uppträdandet. Två timmar senare hittades han avliden. Blodprovet som tagits samma dag visade sickelsellanemi vilket i kombination med uttorkning kan leda till hjärtstopp. Sickesellanemi är utbredd i Gambia. En utredning kom fram till att inget fel begåtts. Mannens bror anmälde saken till Europadomstolen. Brodern hävdar dels att dödsfallet berodde på att mannens vikt felräknats, han måste ha börjat hungerstrejka tidigare eftersom han sammanlagt gått ner 17 kilo i vikt och borde därför ha lagts in. Dessutom borde förekomsten av sickelcellanemi hos gambianer ha varit känd och detta borde ha kontrollerats. Europadomstolen håller dock inte med om detta utan anser att australiska myndigheter gjorde vad som kan begäras av dem.

Case of Ceesay v. Austria (Application no. 72126/14) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 17-11-24:

Dubbelt medborgarskap hindrar inte rätt till familj för EU-medborgare som flyttat till sidans topp

EU-domstolen har kommit med ett förhandsavgörande som innebär att en EU-medborgare som utnyttjat sin rörlighet har rätt att bo ihop med sin familj även om EU-medborgaren har förvärvat medborgarskap även i det land hen har flyttat till. Målet rör en algerisk medborgare som befann sig illegalt i Storbritannien efter att ha rest in med besöksvisum och stannat kvar. Senare gifte han sig med en spansk medborgare som bott i Storbritannien länge och även hade blivit brittisk medborgare. Grundregeln är att en familjemedlem till en EU-medborgare har en härledd uppehållsrätt, oavsett hur personen reste in i EU. Men detta gäller bara EU-medborgare som utnyttjat sin rörlighet och flyttat till ett annat land än det de är medborgare i. En brittisk domstol bad EU-domstolen om ett förhandsavgörande om hur regeln ska tolkas när anknytningspersonen blivit medborgare i bosättningslandet. EU-domstolen har nu svarat att familjemedlemmen inte har uppehållsrätt enligt rörlighetsdirektivet, men däremot enligt artikel 21.1 i fördraget om EU:s funktionsrätt FEUF. Fördraget ska tolkas så att EU-medborgaren ska kunna fortsätta utöva sin rätt till ett normalt familjeliv även efter att ha förvärvat medborgarskap. Domen kan få betydelse i Sverige som hittills inte har erkänt uppehållsrätt för familjemedlemmen i den situationen.

Förhandsavgörandet har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta förhandsavgörandet från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Domen: C-165/16, Toufik Lounes mot Secretary of State for the Home Department (Extern länk)

Pressmeddelande (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 17-11-24:

Europadomstolen tillåter utvisning till Ryssland av person misstänkt för terrorism till sidans topp

En pojke kom som treåring till Tyskland år 2002. Hans asylansökan avslogs men han fick uppehållstillstånd 2012. Ett par år senare utreddes han för koppling till radikala islamistiska kretsar och förbjöds lämna landet. År 2017 fick den unge mannen istället beslut om utvisning då det kommit fram vid övervakning att han var beredd att utföra en attack i Tyskland. Bilder av våldsamma aktioner och en manual för tillverkning av bomber hade hittats. Utvisningen skulle verkställas till någon annan del av Ryssland än Dagestan eller Tjetjenien. Europadomstolen väger in rapporter från olika internationella organisationer. Två lokala mr-organisationer i Ryssland tillfrågades också om det specifika ärendet. Den ena, en kommitté mot tortyr. anser att mannen inte löper någon risk för tortyr eftersom han inte har någon koppling till rörelserna i Dagestan eller Tjetjenien. Organisationen Memorial anser att det ändå finns en risk. Europadomstolen bedömer ansökan som ogrundad med avseende på risken. Möjligheten att rätten till privatliv skulle hindra utvisning är ännu inte avgjord i Tyskland och prövades därför inte av Europadomstolen.

Application no. 54646/17, X against Germany (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 17-11-24:

Europadomstolen: Soldat som inte bevisat att han rest illegalt får utvisas till Eritrea till sidans topp

En man från Eritrea sökte asyl i Schweiz. Han hävdade att han varit soldat i Eritrea och flytt på grund av förhållandena och att tjänstgöringen inte tog slut. Mannen hade tidigare straffats i tjänsten med sammanlagt ca två års fängelse och vid flera tillfällen med nedsatt lön. Han berättade om hur han lämnat lägret och vandrat till fots till gränsen till Sudan och därefter tagit sig till Khartoum. Därifrån hade han flugit till Schweiz med hjälp av smugglare. Vid en andra intervju 16 månader senare lämnade mannen enligt de schweiziska myndigheterna uppgifter som skilde sig från den första intervjun, rörande hur länge han tagit olovlig permission innan han flydde och vilken bestraffning han kunde vänta för det. Han hade inte heller gett tydliga uppgifter om flygresan. Berättelsen bedömdes inte som trovärdig. Mannen hävdar att han hur som helst riskerar förföljelse efter den illegala utresan och att ha sökt asyl. Men Europadomstolen accepterar trovärdighetsbedömningen från Schweiz. Därför kan mannen inte förutsättas ha lämnat Eritrea illegalt. Att ha varit asylsökande är inte tillräckligt för att riskera förföljelse i Eritrea enligt domstolen. Fallet läggs ner.

Application no. 69720/16 H.I. against Switzerland (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171110:

Asylnytt 17-11-10:

Ärende om autistiskt barn avskrivs av FN-kommitté efter preskription till sidans topp

Ett par från Nigeria som under sin tid som studerande i Sverige bildat familj sökte senare asyl. De hade då fått en som så småningom diagnosticerades med autism och eventuellt andra neuropsykiatriska störningar. De problem som detta skulle medföra behandlades inte i asylärendet men i en efterföljande procedur. Familjen fick avslag och när alla möjligheter i Sverige var uttömda anmälde de saken till FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning. De hävdade att det inte finns någon behandling för autistiska barn i Nigeria och att deras son riskerar social utstötning. Sverige argumenterade framför allt principiellt: Nigeria är anslutet till konventionen om funktionsnedsättning och det är inte Sveriges ansvar om Nigeria i framtiden kommer att bryta mot den. Undantaget från den principen ska enligt Sverige göras enbart om någon riskerar tortyr el dyl till följd av utvisning (non-refoulement). Efter att ärendet lämnades in i mars 2015 har en lång brevväxling mellan kommittén och parterna följt. I slutet av 2016 preskriberades utvisningsbeslutet. Detta leder nu till att kommittén stryker ärendet tills vidare.

Hämta beslutet, No. 28/2015 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 17-11-10:

Europadomstolen avvisar anmälan om utvisning till Libanon pga trovärdighetsbrister till sidans topp

Ett par sökte asyl i Sverige år 2007. De tillhör den kristna gruppen i södra Libanon. Mannens bror som var medlem i SLA, Södra Libanesiska armén, hade försvunnit. Sedan mannen vänt sig till Hizbollah för att fråga efter brodern anklagades han som israelisk spion. När Hizbollah-soldater kom till hemmet tvingades mannen skjuta i luften. Efter detta lämnade paret landet. Migrationsverket ansåg att situationen blivit bättre i Libanon, och att paret kunde ha vänt sig till myndigheterna i hemlandet. Senare inkom mannen med en dom om tio års straffarbete på grund av ett mord. Denna avfärdades dock av Migrationsverket som troligen förfalskad. Efter slutligt avslag var paret kvar i Sverige och sökte asyl på nytt efter fyra år. De hävdade då att mannen hade skjutit en av inkräktarna från Hizbollah till döds, och lämnade in ytterligare handlingar. Migrationsverket och migrationsdomstolen betraktade detta som en upptrappning och ifrågasatte om incidenten över huvud taget inträffat. Europadomstolen litar på de svenska myndigheternas trovärdighetsbedömning och håller med om slutsatserna. Anmälan bedöms som ogrundad.

Application no. 25141/16, K.L. against Sweden (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171027:

Asylnytt 17-10-27:

FN-kommitté förbjuder Schweiz att lämna ut mordanklagad PKK:are till Turkiet till sidans topp

FN:s kommitté mot tortyr, CAT, har fällt Schweiz i ett ärende om en man från Turkiet som varit medlem i PKK och därför fängslats och torterats vid flera tillfällen på 80-talet. Efter att ha anklagats för mord dömdes han till döden, ett straff som omvandlades till livstids fängelse. Vittnesmålen mot honom togs senare tillbaka men mannen försökte inte få en ny prövning. Han rymde och tog sig 1992 till Schweiz. Där fick han uppehållstillstånd och fortsatte arbeta för PKK. 2011 begärdes han utvisad av Turkiet. Han fängslades medan anklagelserna och asylskälen utreddes. Hans tortyrskador förvärrades och han vårdades flera gånger på psykiatrisk klinik efter självmordsförsök men var däremellan i fängelse. Schweiz beslöt till slut att mannen skulle lämnas ut, eftersom Turkiet garanterade att han skulle behandlas i enlighet med Europakonventionen om mänskliga rättigheter. CAT anser dock inte att dessa garantier räcker för att utesluta risken för tortyr. CAT påpekar att situationen försämrats i Turkiet.

Hämta dokumentet, Com No. 747/2016, H.Y. v Swizerland (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 17-10-27:

En fällning bland avgöranden om utvisningar från FN:s kommitté mot tortyr till sidans topp

FN:s kommitté mot tortyr, CAT, har publicerat en rad beslut efter klagomål från enskilda, varav åtta gäller utvisningsbeslut. Dessutom behandlades en utlämning till Turkiet som CAT inte ville tillåta, se ovan.

Den utvisning som CAT anser strider mot tortyrkonventionen skulle ha drabbat en man som hade distribuerat biblar åt en kristen organisation i Pakistan, blivit gripen och torterad, men släppt mot borgen. Senare fälldes han i en rättegång där han istället anklagades för innehav av alkohol. Danmark trodde inte på berättelsen på grund av vissa motstridigheter. Därför medgavs ingen expertundersökning av hans skador. Slutsatsen från CAT är att det skulle strida mot tortyrkonventionen att utvisa honom utan medicinsk utredning.

En annan man som skulle utvisas från Kanada till Pakistan hade förföljts av en extrem muslimsk grupp när han försökt skydda en kristen familj. CAT gick inte in på sakprövning i det fallet eftersom mannen inte kunde visa att att staten var ansvarig.

En man från Libanon som kom till Sverige som barn med sin familj och hade haft ett utvisningsbeslut som inte kunnat verkställas. Efter preskription sökte han asyl igen för att han skulle förföljas som homosexuell. Han fick avslag igen. CAT håller nu med Sverige om att alla homosexuella inte riskerar förföljelse i Libanon.

Övriga ärenden gäller utvisningar till Sri Lanka från Australien, och i ett fall från Kanada.

Hämta beslutet om stopp för utvisning till Pakistan, Com No. 625/2014, G.I. v Denmark (Extern länk)

Hämta beslutet om utvisning till Pakistan, Com No. 687/2014, Z.A.H. v Canada (Extern länk)

Hämta beslutet om utvisning till Libanon, Com No. 690/2015, E.A. v Sweden (Extern länk)

Sök andra beslut: Välj CAT under rubriken "Filter by Committee" (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 17-10-27:

Dublinöverföring som inte verkställts preskriberas automatiskt enligt EU-domstolen till sidans topp

EU-domstolen har lämnat ett förhandsavgörande angående vad som händer när en beslutad överföring enligt Dublinförordningen inte har genomförts efter sex månader, i ett fall där den asylsökande inte har ansvar för dröjsmålet. Frågan gällde en man som varit i Bulgarien men sökt asyl i Österrike. Han fick beslut om överföring till Bulgarien men bland annat på grund av mannens hälsotillstånd hade överföringen inte verkställts efter sex månader. Någon inhibition hade inte medgivits, men domstolen i Österrike ansåg ändå att tidsfristen börjat löpa på nytt efter att målet återupptagits. Mannen överklagade. Den österrikiska domstolen bad EU-domstolen avgöra om en asylsökande kan överklaga frågan om tidsfristen. Dessutom ville de veta om ansvaret för att pröva asylansökan automatiskt övergår på landet där asylansökan som begärt överföringen eller om det krävs att den ansvariga staten först frånsäger sig ansvaret. EU-domstolens svar är att ansvaret efter sex månader automatiskt övergår på den stat som begärt överföringen och att den asylsökande har rätt att hävda det.

Förhandsavgörandet har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Hämta pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Domen C-201/16 i sin helhet på svenska (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171013:

AIDA 17-10-03:

Spain: Collective expulsion condemned by Strasbourg Court till sidans topp

The European Court of Human Rights (ECtHR) delivered today its judgment in the case of N.D. and N.T. v. Spain, concerning the expulsion of a group of 75-80 migrants from the Melilla enclave on 13 August 2014. The appellants were two men from Mali and the Ivory Coast respectively.

The Spanish Government contended that the appellants had not entered the Spanish territory and that its jurisdiction had thereby not been engaged. The Court, however, found it immaterial to ascertain whether the appellants had been expelled after entering the Spanish territory or refouled before having the opportunity to do so, building on its reasoning in Hirsi Jamaa v. Italy where the prohibition of collective expulsions was found to apply in the high seas.

Insofar as the individuals, who were under the exclusive and continuous control of the Spanish authorities, were forcibly readmitted to Morocco, they were clearly "expelled" for the purposes of the European Convention on Human Rights (ECHR). Since the appellants, who were part of a group of 75-80 people entering Melilla, never underwent any procedure of identification before being removed, their expulsion was collective.

The Court unanimously agreed that there had been a collective expulsion, contrary to Article 4 Protocol 4 ECHR. In conjunction thereto, it also found a violation of the right to an effective remedy under Article 13 ECHR.

Access to the Spanish territory through the enclaves of Ceuta and Melilla remains critical to date.

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171001:

Asylnytt 17-10-01:

EU-domstolen: Kriteriet illegal inresa kan överklagas av den enskilde till sidans topp

I Asylnytt 17-07-28 refererades två domar från EU-domstolen som innebar att Kroatien måste ta tillbaka asylsökande som hjälptes genom landet vidare till Slovenien reslektive Österrike. Dessa domar har nu publicerats av Migrationsverket med referat.

Domen rörande Österrike är mer utförlig gällande denna fråga.

Den andra domen mot Slovenien innehöll även frågan om den enskilde hade rätt att överklaga tillämpningen av ansvarskriterierna när det gäller illegal inresa, och hur tidsfristen för överföring ska beräknas vid en sådan överklagan - även om saken lämnas till EU-domstolen för förhandsavgörande. Svaren på dessa frågor blev att den enskilde har rätt att överklaga och att tidsfristen för verkställighet kommer att flyttas fram till sex månader efter att en eventuell inhibition har hävts, även om inhibitionen omfattar tiden för EU-domstolens handläggning.

Referat av mål C-646/16 (Jafari) (Extern länk)

Referat av Mål C-490/16 (A. S. mot Republika Slovenija) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 17-10-01:

EU-domstolen: Återreseförbud ska börja gälla när personen lämnar landet till sidans topp

Målet gäller en person som år 2003 dömdes till utvisning på grund av brott i Nederländerna och fick ett tioårigt förbud mot att återvända. Detta skedde innan EU:s återvändandedirektiv trätt i kraft. Mannen stannade kvar i Nederländerna. Enligt direktivet ska återreseförbud pågå högst fem år i normala fall. Den nederländska domstolen övervägde ett fängelsestraff trots återreseförbudet och ville därför veta från vilken tidpunkt förbudet ska gälla och om det beslutade förbudet kan pågå längre än vad ett beslut enligt direktivet skulle ha gällt. EU-domstolens svar är att ett återreseförbud ska räknas från den tidpunkt då personen faktiskt lämnade medlemsstaternas territorium. Den andra frågan behövde därmed inte besvaras. Beslutet kan få betydelse i Sverige, eftersom tiden för återreseförbud här börjar räknas från det att utvisningsbeslutet trätt i kraft och eventuell tidsfrist för frivilligt återvändande har löpt ut.

Migrationsverkets längre referat (Extern länk)

Domen i sin helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170901:

Asylnytt 17-09-01:

FN:s kommitté mot tortyr stoppar utvisningar till Sudan och Tjetjenien till sidans topp

FN:s kommitté mot tortyr, CAT, har publicerat beslut från sin session i maj om tio utvisningar som anmälts strida mot tortyrkonventionen. Två av dem ledde till att staten förbjöds verkställa utvisningen.

Schweiz förbjuds att utvisa en man till Sudan. Mannens far och farbror hade dödats för sitt samröre med oppositionen. När han kom till Schweiz engagerade han sig i en oppositionell organisation, Justice and Equality Movement, och uppträdde på internationella konferenser. Schweiz avslag byggde bl.a. på att mannen inte kunde bevisa att han kom från Darfur eftersom hans id-handlingar var av en typ som är lätta att förfalska. CAT påpekar att detta inte är ett bevis för att handlingarna är falska eller skäl att misstro en person som flyr ett krig och inte kan skaffa andra handlingar. Schweiz ansåg att mannens politiska engagemang var på låg nivå för att väcka Sudans intresse. Detta motsägs enligt CAT av landinformation. Även aktiva på lägre nivå i organisationen riskerar tortyr om de återsänds.

Danmark fälldes för beslutet om utvisning till Ryssland av en familj från Tjetjenien vars berättelse om förföljelse inte hade utretts ordentligt. Danmark hade istället fokuserat på att mannen tidigare haft visum till Spanien och han hade vägrats tortyrutredning. När en medicinsk undersökning bekostad av Amnesy visade på tortyr hade mannen vägrats en ny prövning. De oklarheter i berättelsen som Danmark påpekat bemöts av CAT med en formulering som påminner om många tidigare fall: "complete accuracy is seldom to be expected by victims of torture, and that any inconsistencies in the complainant's presentation of the facts are not material and do not raise doubts about the general veracity of his claims". Danmark förbjuds att verkställa utvisningen.

Hämta eller läs beslutet om utvisning till Sudan 639/2014, N.A.A. mot Schweiz (Extern länk)

Hämta eller läs beslutet om utvisning till Ryssland 653/2015, A.M.D. et al. mot Danmark (Extern länk)

Sök övriga ärenden från CAT (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 17-09-01:

Konvertit från Afghanistan bland dem som inte lyckades övertyga FN:s tortyrkommitté till sidans topp

Bland besluten från FN:s kommitté mot tortyr, CAT, som publicerats nyligen, fanns en anmälning mot Sverige. Den gällde en afghan vars berättelse om distribution av biblar i hembyn i Ghazni inte ansågs trovärdig. Mannen hade inte heller lyckats visa att han konverterat i Sverige eller att detta skulle ha kommit ut i hemlandet. Att verkställa utvisningen skulle inte bryta mot tortyrkonventionen, enligt CAT.

Ett annat konvertitärende rörde en iranier som lämnat Iran legalt och varit bosatt i Indien sedan 1992. De senaste åren hade han bott i Schweiz efter att ha gift sig där. Han sökte asyl efter att äktenskapet brustit, men lyckades inte övertyga CAT om att han konverterat seriöst eller skulle vara hotad i hemlandet på grund av att han deltagit i demonstrationer.

Ett fall som indirekt berör Sverige gällde en man som misshandlats av polis i Ryssland så illa att en arm brutits, men som hotats när han försökt anmäla polisen och gått till media. Han sökte asyl i Finland och tog sig efter avslag till Sverige där han levt gömd för att inte överföras enligt Dublinförordningen. CAT valde att pröva ärendet trots att mannen missat överklaga, eftersom överklagandet inte skulle haft suspensiv effekt. Händelserna i Ryssland inträffade 2007-2008 och saken anmäldes till kommittén 2011. Att det gått så lång tid bidrar till bedömningen att mannen inte riskerar tortyr på grund av händelserna.

Schweiz förbjöds att utvisa en man till Sudan, se ovan. Men i ett annat ärende som gällde utvisning från Danmark till Sudan fann CAT inga bevis för att Sudan skulle intressera sig för mannen. Han hävdade att han knivhuggits av en polis men hade lämnat en rad olika beskrivningar av händelsen.

(...)

Hämta eller läs beslutet om utvisning till Afghanistan 677/2015, A.N.M. mot Sverige (Extern länk)

Hämta eller läs beslutet om utvisning till Iran 662/2015, M.K. mot Schweiz (Extern länk)

Hämta eller läs beslutet om utvisning till Ryssland 465/2011, A.P. mot Finland (Extern länk)

Hämta eller läs beslutet om utvisning till Sudan 602/2014, S.S.B. mot Danmark (Extern länk)

Sök övriga ärenden från CAT (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 17-09-01:

Europadomstolen: Kommunistregimens säkerhetspoliser mfl får utvisas till sidans topp

Europadomstolen har behandlat en rad ärenden som rör afghaner som arbetat för någon av säkerhetstjänsterna Khad/WAD eller en närstående organisation, och som sökt asyl i Nederländerna. Säkerhetstjänsterna under kommunistregimen i Afghanistan mellan 1978 och 1992 var kända för sina grymma metoder. Männen hävdar att de riskerar hämnd men har fått avslag på grund av att deras verksamhet har bedömts som brott mot mänskligheten vilket uteslutit dem från flyktingstatus. Europadomstolen anser att de inte riskerar förföljelse i hemlandet idag och påpekar att personer med koppling till Khad/WAD inte finns med bland de grupper som UNHCR betraktar som utsatta. Alla männen har familj som bor lagligt i Nederländerna, men Europadomstolen bedömer att familjerna kan träffas på annat sätt och att makarna måste ha varit medvetna om vad männens arbete innebar. Därför utgör utvisningarna inte heller något brott mot Europakonventionens skydd för privatlivet.

Applications nos. 43538/11 and 63104/11 (Extern länk)

Application no. 72586/11 (Extern länk)

Application no. 77691/11 (Extern länk)

Application no. 41509/12 (Extern länk)

Application no. 46051/13 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170728:

Asylnytt 17-07-28:

EU-domstolen: Ett gränsland som släpper igenom asylsökande blir ändå ansvarigt till sidans topp

Under 2016 förekom det att Kroatien släppte in personer utan visum över gränsen från Serbien, för att sedan hjälpa dem att ta sig vidare till andra EU-länder. Några personer som på det sättet kom att söka asyl i Slovenien respektive Österrike fick beslut från dessa länder att återvända till Kroatien i enlighet med Dublinförordningens regel om illegal inresa till området. Personerna överklagade och hävdade att deras inresa inte var illegal eftersom Kroatien släppt igenom dem. Domstolarna i Slovenien och Österrike bad EU-domstolen om förhandsavgörande. EU-domstolen slår nu fast att Kroatiens agerande att frångå de normala inresereglerna, även om det sker i en massflyktsituation, ska inte betraktas som visering. Inresan ska bedömas som illegal vid tillämpning av Dublinförordningen. Därför är Kroatien ansvarig för personernas asylansökningar.

C-490/16 A.S. v Slovenian Republic, C-646/16 Khadija Jafari and Zainab Jafari

Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Domen på svenska och andra språk (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 17-07-28:

EU-domstolen: Rätt att överklaga om Dublinfråga ställs efter längre tid än 3 månader till sidans topp

EU-domstolen har tagit upp ett ärende om en eritrean som sökte asyl i Tyskland i september 2015. Han fick då intyg om registreringen. Det tyska migrationsverket fick handlingarna senast 14 januari och mannen hördes för en formell asylansökan den 22 juli 2016. Först efter detta sände Tyskland en förfrågan till Italien om övertagande. Italien svarade inte, vilket Tyskland tolkade som en tyst accept. Mannen fick beslut om överföring till Italien. Han överklagade eftersom frågan till Italien borde ha ställts inom tre månader efter hans första ansökan. Den tyska domstolen har bett EU-domstolen om förhandsavgörande. EU-domstolen säger att den asylsökande kan hävda tremånadersregeln även om det tillfrågade landet accepterat. Vidare säger EU-domstolen att tremånadersfristen ska räknas från det datum då den ansvariga myndigheten fått kännedom om innehållet i ett offentligt utfärdat dokument som verifierar personens önskan att söka asyl. Någon personlig intervju behöver inte ha hållits.

C-670/16 Tsegezab Mengesteab v Bundesrepublik Deutschland

Förhandsavgörandet har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Domen på svenska och andra språk (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170628:

AIDA 17-06-27:

Strasbourg Court halts return of rejected asylum seeker to Turkey till sidans topp

Last week the European Court of Human Rights (ECtHR) granted interim measures under Rule 39 of the Rules of the Court to prevent the return of a rejected asylum seeker to Turkey under the EU-Turkey deal.

The applicant, a national of Pakistan and member of the Ahmadi minority, has had his asylum application rejected as unfounded at both first and second instance and is currently on the island of Lesvos. An application for interim measures has been filed before the Administrative Court of Mytilene against his readmission to Turkey, although such measures have no suspensive effect under national law. The ECtHR requested the Greek authorities to suspend the return of the individual to Turkey until the Administrative Court of Mytilene issues its decision. The Strasbourg Court also ordered the case to be prioritised.

Since the adoption of the EU-Turkey deal on 18 March 2016, more than 1,200 people have been returned from Greece to Turkey. The majority of those returned are nationals of Pakistan.

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 17-06-28:

Europadomstolen tillåter Schweiz att utvisa eritrean med vag berättelse till sidans topp

En ung man från Eritrea sökte asyl i Schweiz. Mannen är diakon och kallades till en början inte till nationaltjänstgöring. När han ändå kallades in flydde han nästan omedelbart men greps och fängslades i ett läger med dålig standard. Efter ett antal månader lyckades han fly. Hans familj hjälpte honom få kontakt med en smugglare. De lämnade landet till fots och plockades upp av en etiopisk patrull efter att ha kommit vilse. Mannen intervjuades flera gånger i Schweiz. Myndigheterna där trodde inte på berättelsen eftersom mannen ändrat tidsuppgifter och det saknades detaljer. Mannen förklarar att han är obildad men att han har berättat de detaljer han minns om lägret och flykten. Men eftersom mannen inte kunde göra troligt att han lämnat landet olagligt fick han avslag. Mannen framförde till Europadomstolen att det är Schwez borde anmodas förklara hur han i tjänstgöringspliktig ålder skulle kunnat få utresetillstånd. Men Europadomstolen litar på den trovärdighetsbedömning som gjorts och friar Schweiz från anklagelsen om utvisning med risk för tortyr eller förnedrande bestraffning. Mannen hade också hävdat att Schweiz borde fällas för att han riskerade slaveri/straffarbete i nationaltjänstgöringen. Men denna fråga ska enligt Europadomstolen inte tas upp eftersom den inte behandlats på nationell nivå.

Case of M.O. v. Switzerland (Application no. 41282/16) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 17-06-28:

Förvarstagen två och ett halvt år fick skadestånd genom Europadomstolen till sidans topp

En man från Zimbabwe kom till Storbritannien 2001 på besöksvisum och stannade kvar illegalt. Mannen led av psykisk sjukdom, hörde röster mm. År 2005 sökte han asyl men missade intervjun och registrerades som avviken. 2008 gjorde han ett nytt försök och framförde att han attackerats i hemlandet för sitt arbete för hbtq-rättigheter. Under den andra asylansökan togs han i förvar trots att hans psykiska hälsa förvärrades. Ombudet begärde att han skulle släppas mot borgen men det nekades på grund av att han tidigare avvikit, att han inte visat sin identitet mm. Asylproceduren fortgick under 2009-2010 bland annat med läkarintyg som visade ett psykotiskt tillstånd med många symptom på schizofreni. Först i februari 2011 avslogs asylansökan och i maj avslogs överklagandet. I september släpptes han mot borgen. Efter ytterligare turer fick han till slut tidsbegränsat uppehållstillstånd av humanitära skäl 2013. Hans ansökan om förlängning är ännu inte behandlad. Målet hos Europadomstolen gäller förvarstagandet, dels på grund av längden, dels för att det rått ett moratorium för att verkställa utvisningar till Zimbabwe under en stor del av tiden. Domstolen anser att mannen bär ett visst ansvar själv men det är ändå i huvudsak staten som har ansvar för att agera inom rimlig tid när en person är i förvar. Drygt sju månader av förvarstiden bryter mot denna princip och därmed mot artikel 5:1 i Europakonventionen. Storbritannien ska betala mannen 7000 euro för hans kostnader.

Case of S.M.M. v. The United Kingdom (Application no. 77450/12) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170613:

Asylnytt 17-06- 13:

EU-domstolens advokat anser att Dublin inte alltid kan tillämpas under massflykt till sidans topp

Domstolar i Slovenien och Österrike har bett EU-domstolen om förhandsavgörande i varsitt ärende om vilket land som enligt Dublinförordningen ska vara ansvarigt att pröva en asylansökan. Målen gäller asylsökande från Syrien och Afghanistan som släppts in i Kroatien och slussats vidare till Slovenien respektive Österrike. Där har de sökt asyl. De har fått beslut om överföring till Kroatien. Motiveringen var Dublinförordningens regel om att det land där den asylsökande rest in i området illegalt ska vara ansvarigt. Men de asylsökande har överklagat med hänvisning till att de inte passerat någon gräns illegalt. EU-domstolens generaladvokat konstaterar att situationen inte förutsetts när Dublinförordningen skrevs. Inresan var inte laglig, eftersom visum saknades. Å andra sidan tilläts de sökande passera gränserna. Generaladvokaten pekar på risken att gränsländer som Kroatien inte skulle kunna hantera situationen. Slutsatsen blir att ansvaret borde ligga hos Slovenien respektive Österrike, enligt artikel 3(2) i Dublinförordningen. Nästa steg är att frågan tas upp i EU-domstolen.

Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Förslaget i sin helhet på svenska och andra språk (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 17-06-13:

EU-advokat: Rätt att överklaga om Dublinförordningens tidsgränser överskrids till sidans topp

En man från Eritrea som tagit sig till Italien och vidare till Tyskland, sökte asyl i Tyskland. Hans ansökan kvitterades den 14 september 2015 men en formell asylansökan gjordes först den 22 juli 2016. Den 19 augusti 2016 kollade Tyskland databasen Eurodac och fann att mannen lämnat fingeravtryck i Italien. En förfrågan sändes till Italien och senare fick mannen beslut om överföring dit. Han överklagade eftersom frågan till Italien borde ha sänts inom tre månader efter hans första ansökan. En tysk domstol har nu bett EU-domstolen om förhandsavgörande. En fråga är om den sökande har rätt att överklaga tillämpningen av tidsfristen. En annan är från vilket datum tidsfristen ska räknas. EU-domstolens generaladvokat påpekar att Dublinförordningen inte längre är en mekanism staterna emellan. Därför bör den sökande ha rätt att överklaga hur tidsfristen tillämpats. Generaladvoaktens uppfattning om tidsfristen är att den ska räknas från den formella ansökan, dvs i det här fallet den 22 juli 2016. Frågorna kommer att behandlas av EU-domstolen.

Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Förslaget i sin helhet på svenska och andra språk (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 17-06-13:

CAT prövar utvisning till Iran av misshandlad kvinna trots avslag i Europadomstolen till sidans topp

FN:s kommitté mot tortyr, CAT, har publicerat ytterligare ett beslut från januari. Det gäller en kvinna som flyttat till Sverige på grund av äktenskap med en man som snart visade sig vara kontrollerande och våldsam. Hon tog bland annat skydd med hjälp av en kvinnojour. Mannen hotade att sprida intima bilder av kvinnan i hemlandet och även att sprida ryktet att hon skulle ha haft relationer med män i Sverige. Kvinnans uppehållstillstånd förlängdes inte eftersom hon inte bodde kvar med mannen. Hon sökte då asyl på grund av de livsfarliga konsekvenser mannens åtgärder kunde få och hävdade även att hon tlllhörde ett parti som är klassat som terrorister i Iran. Hon har två bröder som har asyl i Danmark på den grunden. Efter avslag i alla instanser i Sverige vände sig kvinnan till Europadomstolen där en ensam domare inom ett dygn avgjorde att utvisningen inte skulle stoppas och fallet inte tas upp till prövning. CAT tar normalt inte upp fall som redan avgjorts i Europadomstolen. Men den här gången anser kommittén att det är oklart från Europadomstolens kortfattade beslut vad det grundats på eller om några sakskäl över huvud taget vägts in. Därför ska ärendet behandlas av CAT.

Läs eller hämta beslutet i ärende CAT/C/59/D/691/2015 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 17-06-13:

Europadomstolen godkänner utvisning till Italien av kvinna med baby till sidans topp

En kvinna flydde med sin pojkvän från Eritrea och hamnade i Italien hösten 2006. Hon inkvarterades i en asylförläggning i Crotone. Efter två månader beviljades hon flyktingstatus och fick inte stanna på förläggningen. Kvinnan och pojkvännen tog sig till Rom men hittade ingenstans att bo, annat än i ett ockuperat hus. Pojkvännen lämnade kvinnan sedan hon blivit gravid. Hon sökte asyl i Schweiz, där sonen föddes sommaren 2009. Efter några månader utvisades de till Italien där kvinnan fortfarande inte hittade någonstans att bo. Hon gjorde ett försök till i Norge med samma resultat. Tillbaka i Italien uppmanades kvinnan att återvända till Crotone, men därifrån hänvisades hon till Rom, där hon och barnet till slut levde på gatan. Hon tog sig till Schweiz igen - och fick avslag igen. Italien har skyldighet att stötta flyktingar på samma villkor som egna medborgare, enligt den scweiziska domstolen. Dessutom kunde kvinnan sökt hjälp t.ex. av Caritas. En schweiziskt NGO skrev till organisationer i Italien, men ingen av dem hade plats. Däremot fanns risk för omhändertagande av barnet. Kvinnan hävdar att de riskerar kränkande behandling i Italien. Men Europadomstolen har förtroende för att om Schweiz informerar Italien så kommer Italien inom sitt generella system för socialhjälp att ta hand om mamman och sonen. Därför avvisas klagomålet av Europadomstolen.

Läs domen i sin helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170530:

Asylnytt 17-05-30:

Europadomstolen: Militärer som förlorat flyktingstatus kan utvisas efter 20 år till sidans topp

Fyra personer från Afghanistan som bott i Nederländerna sedan slutet av 90-talet fick sina uppehållstillstånd indragna och hotas av utvisning sedan deras bakgrund under kommunisttiden undersökts. De har tillhört säkerhetstjänsten KhAD/WAD eller motsvarande under den Sovjetvänliga regeringen. Enligt Nederländerna kan de misstänkas för medansvar i de grova brott som begicks av säkerhetstjänsten mot befolkningen. Procedurerna kring detta är inte nya utan har pågått sedan 2003. Europadomstolen kommer nu fram till att Nederländerna har rätt att göra en sådan avvägning och att officerare från KhAD/WAD numera inte riskerar förföljelse i Afghanistan. Även om utvisningar skulle störa personernas familjeliv så har Nederländerna rätt att göra en proportionalitetsbedömning av detta i förhållande till de allvarliga brott som kan leda till uteslutning från flyktingstatus. Ansökningarna avvisas och Europadomstolen begäran om inhibition upphävs.

Application no. 15993/09, M.M. against the Netherlands and 3 other applications (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170515:

EU-domstolen 17-05-11:

A parent of a child who is an EU citizen may have a right of residence till sidans topp

A third-country national may, as the parent of a minor child who is an EU citizen, rely on a derived right of residence in the EU

The fact that the other parent, an EU citizen, could assume sole responsibility for the primary day- to-day care of the child is a relevant factor, but is not in itself a sufficient ground to refuse a residence permit. It must be determined that there is not, between the child and the third-country national parent, such a relationship of dependency that a decision to refuse a right of residence to that parent would compel the child to leave the EU

Ms Chavez-Vilchez, a Venezuelan national, entered the Netherlands on a tourist visa. Her relationship with a Netherlands national led, in 2009, to the birth of a child who has Netherlands nationality. The parents and the child lived in Germany until June 2011, when Ms Chavez-Vilchez and her child were compelled to leave the family home. She has since then been responsible for the care of her child. She has stated that the child's father does not contribute to the child's support or upbringing. In the absence of a right of residence, her applications for social assistance and child benefit were rejected by the Netherlands authorities.

(...)

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Hela EU-domstolens pressmeddelande (Extern länk till pdf-fil)

Läs referat i Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Domen i sin helhet på svenska (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170410:

Asylnytt 17-04-10:

Cypern prickas av Europadomstolen för trångt förvar och ovilja att utreda anklagelser till sidans topp

En asylsökande från Kenya som befann sig i Cypern dömdes till nio månaders fängelse för att han försökt lämna ön med ett falskt pass. Omedelbart efter avtjänat straff togs han i förvar och hölls kvar under asylproceduren. Efter sexton månader i förvar hämtades han och förpassades med flyg till Kenya. Mannen anklagar Cypern för att han deportats skedde innan proceduren var avslutad, att han försetts med provisorisk munkavle av hopknycklat papper, tejpats kring huvudet samt misshandlats på andra sätt. Han klagade också på förvaret där hans utrymme var mindre än tre kvadratmeter under hela tiden. Mannens berättelse från resan var detaljerad och han tillförde läkarintyg, men eftersom han först efter flera år nämnt att han skulle varit hos läkare och intyget är ofullständigt så anser domstolen inte skadorna bevisade. Däremot prickas Cypern för att ha försökt undvika att utreda händelserna och att polisernas vittnesmål tagits för sanna trots motsägelser och felinformation. Domstolen fäller även Cypern för det utdragna förvarstagandet i förhållanden som bara kan accepteras i undantagsfall för en kort period.

Case of Thuo v. Cyprus, Application no. 3869/07 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170330:

Asylnytt 17-03-30:

Europadomstolen fäller Ungern för behandlingen av asylsökande till sidans topp

Case of Ilias and Ahmed v. Hungary (Application no. 47287/15)

Europadomstolen för mänskliga rättigheter har tagit upp ett ärende som gäller två män från Bangladesh som hållits kvar i ett av lägren vid gränsen till Serbien och därefter utvisats till Serbien såsom varande "säkert tredje land". Europadomstolen konstaterar behandlingen brutit mot flera artiklar i Europakonventionen: Artikel 5 genom förvarstagandet utan tillräckliga skäl och utan reell möjlighet att överklaga, Artikel 13 genom att de inte hade någon möjlighet att klaga på förhållandena i lägret (detta trots att domstolen inte ansåg att förhållandena i sig uppgick till en kränkning av Artikel 3) samt Artikel 3 genom den automatiska bedömningen av Serbien som säkert land utan garantier för att de sökande skulle vara skyddade från omänsklig eller förnedrande behandling. De båda ska ersättas med 10.000 euro vardera plus omkostnader.

Läs domen i sin helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170320:

Asylnytt 17-03-20:

Många ärenden men få prickningar publicerade av FN:s kommitté mot tortyr till sidans topp

FN:s kommitté mot tortyr (CAT) har lagt ut en rad beslut från sina sessioner i augusti och december förra året. Bland det tjugotal beslut som rör utvisnings- eller utlämningsärenden har två lett till att kommittén förklarat att det skulle strida mot FN:s konvention mot tortyr att verkställa. Ett av dem gäller en man som skulle utlämnas från Marocko till Saudiarabien för ett ekonomiskt brott för vilket han redan dömts och avtjänat ett straff i Syrien. Om han lämnades ut till Saudiarabien skulle han riskera tortyr, en bedömning som CAT håller med om. Mannen har hållits fängslad i Marocko i två år och ska släppas fri om inte Marocko har något åtal mot honom. (CAT/C/58/D/682/2015)

Det andra ärendet som lett till prickning gäller en ingusjier som blivit tvingad att utföra en transport åt motståndsmän, varefter han gripits och torterats av den ryska säkerhetsjänsten. Han släpptes men tvingades lova att samarbeta med säkerhetsjänsten och flydde med hustru och barn. Danska myndigheter misstrodde berättelsen och mannens tortyrskador undersöktes inte. CAT anser att Danmark inte uppfyllt sin utredningsskyldighet då varken tortyrutredningen från Amnesty eller familjens övriga dokumentation hade granskats. (CAT/C/59/D/634/2014)

Bland de utvisningar som inte strider mot tortyrkonventionen enligt CAT märks nio fall som rör utvisningar av tamiler till Sri Lanka från Australien. Personerna anses genomgående inte kunna uppvisa några skäl varför de skulle bli förföljda som personer i hemlandet. Även om det fortfarande förekommer tortyr av utpekade motståndsmän riskerar inte alla tamiler förföljelse.

Fyra ärenden gäller Sverige. Två av dessa rör utvisningar till Bangladesh. Det ena fallet togs inte upp eftersom det redan avvisats av Europadomstolen (CAT/C/58/D/627/2014). Det andra fallet släpptes eftersom ingen bevisning hade lämnats in om mannens politiska aktivitet eller någon medicinsk dokumentation av den tortyr han uppgivit. (CAT/C/59/D/610/2014)

(...)

Lista med länkar till ärenden som behandlats av CAT (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 17-03-20:

Utvisning till Syrien av administrativa skäl godkänns inte av Europadomstolen till sidans topp

S.k. V. Russia (Application no. 52722/15)

En man från Aleppo i Syrien kom med visum för ett affärsbesök till Ryssland. Där stannade han kvar, arbetade, gifte sig och fick barn. Efter två år togs mannen i förvar på grund av ha varit verksam utan arbetstillstånd. Han överklagade med hänvisning till att han hade familij men dömdes till böter och utvisning. Utvisningen hejdades då han ansökte om asyl. Även detta avvisades med hänvisning att han levt illegalt och borde ha tagit upp sina asylskäl tidigare. Europadomstolen anser inte att dessa saker har betydelse i bedömningen av asylskälen och konstaterar att det skulle bryta mot Europakonventionen att verkställa utvisningen till Syrien. Domstolen kritiserar också både den administrativa proceduren och asylproceduren samt förvarstagandet.

Läs domen i sin helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 17-03-20:

EU-domstolen: Skäl för förvarstagande i Dublinärenden ska vara lagstadgade till sidans topp

Mål C-528/15

En tjeckisk domstol har begärt förhandsavgörande av EU-domstolen angående om förvarstagande av personer som ska överföras enligt Dublinförordningen kan ske genom direkt tillämpning av förordningen. Formuleringarna på olika ställen i förordningen och i olika språkversioner skiljer sig åt beträffande om skälen för förvarstagande måste vara "lagstadgade". EU-domstolen kommer fram till att medlemsstaten måste ha en bindande och generellt gällande bestämmelse som slår fast objektiva kriterier för att bedöma risken för avvikande i ett Dublinärende. Detta innebär att om det inte finns objektiva kriterier i lag så får personer inte tas i förvar i enlighet med Dublinförordningen.

Domen i sin helhet (Extern länk)

Referat av Migrationsverket (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170309:

Asylnytt 17-03-08:

Anmälan till Europadomstolen om förhållanden i förvar tas inte upp av formella skäl till sidans topp

En grupp om elva personer vände sig till Europadomstolen för att klaga på att de tagits i förvar på felaktiga grunder och att förhållandena i det grekiska förvaret varit omänskliga. De överbefolkade cellerna som saknade möblering utöver sängar ska aldrig ha blivit rengjorda. Ventilation, ljus och värme ska ha varit otillräckligt och endast en eller två timmars utevistelse i veckan tilläts. Internerna hade inte försetts med lakan, filtar eller hygienprodukter. Ingen sysselsättning eller radio / TV erbjöds. Tre av de elva klagande fick en överenskommelse om ekonomisk ersättning av Grekland. Därmed tog Europadomstolen inte upp deras sak till prövning. De övriga åtta hade inte överklagat förvarstagandet i Grekland och därför lades deras ärenden också ner.

Application no. 76854/11, Paul JOSEF and others against Greece (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 17-03-08:

Könsstympning kan undvikas i Nigeria eller Italien enligt FN:s kommitté mot tortyr till sidans topp

En kvinna från Nigeria har bott med sin man i Italien med två döttrar. Vid en resa till hemlandet krävde barnens farmor att de skulle könsstympas. Eftersom maken/fadern var med på detta lämnade kvinnan honom i samband med att hon väntade ett tredje barn, för att maken inte skulle ta barnen till Nigeria i samband med förlossningen. Hon fick dock avslag eftersom svenska myndigheter inte ansåg risken för könsstympning så hög i Nigeria, särskilt som kvinnan själv inte utsatts för ingreppet. Senare under proceduren kom det fram att kvinnan har permanent uppehållstillstånd i Italien. Hon hävdar dock att detta kan dras in då hon inte har arbete. Kvinnan har också framfört flera andra skäl mot utvisningen. Verkställigheten har stoppats i avvaktan på beslut från FN:s kommitté mot tortyr. Men i sitt beslut i november 2016 drar kommittén slutsatsen att barnen inte riskerar behandling i strid med konventionen varken i Italien eller i hemlandet. Utvisningen kan därmed verkställas, om inte kvinnan väljer att resa till Italien med döttrarna. (Complaint No. 644/2014)

Domen har publicerats av Migrationsverket med ett längre referat.

Läs Migrationsverkets referat och hämta domen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 17-03-08:

EU-domstolen: Svår sjukdom eller liknande kan stoppa Dublinöverföring till sidans topp

En kvinna som sökte asyl i Slovenien var höggravid. Det kom fram att Kroatien var ansvarigt land. Men då var kvinnan efter förlossningen ett så dåligt psykiskt tillstånd att det inte gick att flytta henne. Den slovenska domstolen bad EU-domstolen om förhandsavgörande beträffande om det räcker att tillämpa artikel 3.2 i Dublinförordningen (som handlar om systematiska brister i det ansvariga landet) för att uppfylla förbuden mot omänsklig och förnedrande behandling mm i EU:s stadga, Europakonventionen och Genčvekonventionen. En annan fråga var om staten har en skyldighet att använda Dublinförordningens artikel 17.1 för att överta prövningen av ett sådant ärende. I sitt svar säger EU-domstolen att både nationell rätt och EU-rätt ska vägas in när ett land överväger att ta över ansvaret för ett asylärende. EU-domstolen säger också att om det finns en konstaterad risk för omänsklig och förnedrande behandling så ska en överföring inte genomföras, även om det inte finns systematiska brister i det ansvariga landet. Så kan det vara om det finns "risk för en avsevärd och irreversibel försämring av den berörda personens hälsotillstånd". Detta kan leda till att överföringen skjuts upp eller till att medlemsstaten väljer att själv pröva asylansökan.

Läs mer (Extern länk)

ECRE 17-02-24: New Court of Justice of EU ruling increases human rights protection in Dublin system (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 17-03-08:

Inget EU-ansvar för överenskommelsen med Turkiet enligt EU-domstolen till sidans topp

Tre asylsökande riskerade att skickas tillbaka till Turkiet i enlighet med överenskommelsen från den 18 mars mellan EU-staterna och Turkiet. De tre vände sig till EU-domstolen eftersom de ansåg att de riskerade förföljelse om de skulle utvisas vidare från Turkiet. De ifrågasatte om avtalet med Turket var förenligt med EU-rätten. Europeiska Rådet har yttrat sig och anser att EU-domstolen inte har kompetens att bedöma saken. Nu har domstolen tagit ett beslut med samma ställningstagande vilket innebär att de inte tar upp klagomålen till behandling. Enligt EU-domstolen togs uttalandet den 18 mars av representanter för EU:s medlemsstater och Turkiet. EU som institution har inget med detta att göra. Detta till skillnad från rådsmötet den 17 mars som var ett EU-möte.

En av domarna i sin helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 17-03-08:

Medlemsstaterna är inte skyldiga att utfärda humanitärt visum enligt EU-domstolen till sidans topp

I Asylnytt 17-02-14 refererades att EU-domstolens generaladvokat ansåg att en medlemsstat kan vara skyldig att utfärda humanitärt visum om någon som inte får rätt att ansöka om internationellt skydd skulle utsättas för ytterst grov omänsklig behandling enligt artikel 4 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Saken gällde en familj från Syrien som sökt visum på Belgiens ambassad i Libanon. Familjemedlemmarna riskerade förföljelse och en av dem hade redan bortförts, misshandlats och torterats av en väpnad grupp. Nu har EU-domstolen tagit ställning och slagit fast att saken regleras i nationell rätt och det finns ingen skyldighet att bevilja visum enligt unionsrätten. Anledningen är att familjens syfte var att ansöka om asyl, det vill säga inte bara ett kort besök. Sådana ansökningar regleras inte av viseringskodexen. EU-domstolen påpekar att det skulle inverka menligt på systemet för att fördela prövning av asylansökningar om det var tillåtet att välja land genom visumansökan. Men domstolen slår ändå fast att det står medlemsstaten fritt att bevilja visum enligt nationell rätt.

Mål C-638/16 PPU, X och X mot Belgiska staten

Domen har senare även publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Pressmeddelande från domstolen (Extern länk till pdf-fil)

Domen i sin helhet (Extern länk)

Sveriges Radio Ekot 17-03-07: EU-dom stoppar humanitära visum för asylsökande (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170214:

Asylnytt 17-02-14:

Europadomstolen: Schweiz åläggs ersätta lankes för lidandet efter felaktig utvisning till sidans topp

En tidigare medlem av LTTE ("de tamilska tigrarna") i Sri Lanka hade fängslats och misshandlats i början av 2000-talet. Senare flydde han till Italien. Hans hustru anslöt sig senare. De tog sig till Schweiz och sökte asyl där. De fick två barn under väntan på beslut. Schweiziska myndigheter avgjorde att de inte hade rätt till asyl. I augusti 2013 deporterades familjen till Colombo, där de omedelbart fängslades. Hustrun och barnen släpptes efter 13 timmar, men mannen var fängslad i mer än ett och ett halvt år. Enligt vittnesmål från besökare utsattes han för misshandel. Hustrun och barnen fick visum och återvände till Schweiz och när mannen slutligen släpptes fick även han humanitärt visum. Schweiz hävdar att de uppfyllt sina skyldigheter genom att erkänna misstaget, stödja mannen och familjen under fängelsevistelsen och ta tillbaka dem till Schweiz. Europadomstolen anser att eftersom Schweiz brutit mot artikel 3 i Europakonventionen ska mannen också ha ersättning. Denna bestämdes till 30.000 Euro plus utgifter.

Läs domen X v. Switzerland (Application no. 16744/14) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 17-02-14:

Europadomstolen: Uzbek som kidnappats till hemlandet borde fått hjälp till sidans topp

Europadomstolen har behandlat ännu ett fall mot Ryssland rörande en man från Uzbekistan som anklagats för religiös extremism, något som regelmässigt leder till fängslande och tortyr i hemlandet. Detta fall skiljer sig från tidigare genom att det inte har föregåtts av något mål om utvisning eller utlämning. Mannen har av allt att döma kidnappats från Ryssland. Domstolen resonerar att Ryssland inte kan ha ansvar för att följa alla uzbeker som befinner sig i landet. Ryssland fälls därför inte för att kidnappningen inte förebyggdes. Samtidigt visar utredningen att ryska myndigheter verkar ha varit inblandade och det är osannoilkt att mannen kunnat föras ut utan Rysslands vetskap. Därför fälls Ryssland ändå som medansvarigt. Dessutom har ryska myndigheter inte utrett kidnappningen som de borde ha gjort. Ryssland har därmed brutit mot Europakonventionens artikel 3.

Läs domen Khamidkariyev v. Russia (Application no. 42332/14) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 17-02-14:

EU-domstolen: Medhjälpare som inte utfört terrordåd kan uteslutas från flyktingstatus till sidans topp

En marockan som i Belgien dömts för att ha tillhört en terroristorganisation sökte senare asyl eftersom domen skulle utsätta honom för förföljelse i Marocko. Mannens uppgifter i organisationen hade varit sådant som att ordna resor och falska handlingar. En belgisk domstol begärde ett förhandsavgörande från EU-domstolen. Frågorna var om en person kan uteslutas från flyktingstatus även om han inte dömts för något terroristbrott, samt om en dom för deltagande eller anstiftan räcker i sig eller om det krävs en internationell prövning. EU-domstolen kommer fram till att även sådant som rekrytering, organisering, transport etc som bidrar till terrordåd, kan leda till uteslutning från flyktingstatus. Det är upp till den nationella domstolen att göra en individuell bedömning men i denna ska det vägas in att personen har deltagit i en terroristgrupps verksamhet.

Pressmeddelande på engelska () (Extern länk till pdf-fil)

Läs eller hämta domen i sin helhet (Extern länk)

Steve Peers i EU Law Analysis 17-01-31: Foreign fighters' helpers excluded from refugee status: the ECJ clarifies the law (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 17-02-14:

Generaladvokat anser att humanitärt visum måste utfärdas i vissa fall till sidans topp

En familj från Aleppo, Syrien, besökte Belgiens ambassad i Libanon, där de begärde visum för att kunna söka asyl i Belgien. Efter ett dygn i LIbanon återvände familjen till Syrien. En av dem hade bortförts, misshandlats och torterats av en väpnad grupp. Alla familjemedlemmar ansåg sig riskera förföljelse på grund av sin ortodoxa kristna tro. det belgiska migrationsverket avslog med hänvisning till att familjen hade för avsikt att stanna längre än 90 dagar, vilket är längsta tiden för ett visum. Familjemedlemmarna överklagade och den högre domstolen bad EU-domstolen om ett förhandsavgörande. Nu har en av domstolens generaladvokater lagt fram ett förslag. Han tolkar EU:s viseringskodex så att det inte bara finns en befogenhet att utfärda en visering, utan också en skyldighet att göra det. Detta skulle uppstå om det finns en verklig risk för att sökande som inte får rätt att ansöka om internationellt skydd skulle utsättas för ytterst grov omänsklig behandling enligt artikel 4 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Generaladvokatens dom är inte bindande. EU-domstolen kommer att ta ställning i målet.

Pressmeddelande (Extern länk till pdf-fil)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170109:

Asylnytt 17-01-09:

FN:s kommitté mot tortyr stoppar utvisning av tjetjen till Vitryssland till sidans topp

En man från Tjetjenien blev förföljd efter att hans bror gått med i motståndsrörelsen och blivit dödad 1999. Mannen hade gripits, torterats och tvingats underteckna ett löfte att spionera på motståndsrörelsen. År 2001 hade han flytt till Vitryssland, där han så småningom gift sig. Men han hade ständigt trakasserats av polisen, gripits och misshandlats tills hans hustru fått lösa ut honom. Polisen hade lagt beslag på hans pass. Familjen flydde vidare till Schweiz 2005. De har numera fem barn. Schweiz har avslagit bl.a. för att berättelsen om fängslandet i Tjetjenien inte var tillräckligt detaljerad och att mannen inte riskerade utvisning från Vitryssland. FN-kommittén anser att mannen givit en detaljerad beskrivning av den tortyr han utsatts för och inkommit med läkarintyg som stödjer berättelsen. Kommittén påminner om sin praxis: "that complete accuracy is seldom to be expected by victims of torture and that such inconsistencies as may exist in the complainant's presentation of the facts are not material and do not raise doubts about the general veracity of his claims". Schweiz bristande utredning av risken för utvisning från Vitryssland kritiseras. Kommitténs slutsats är att Schweiz inte har rätt att utvisa familjen till Vitryssland eller Ryssland.

Com No 558/2013

Läs eller hämta dokumentet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 17-01-09:

Europadomstolens högsta kammare avgör mål om sjukdom som skäl mot utvisning till sidans topp

Målet rör en man från Georgien som levt sedan 1998 i Belgien med sin familj utan att ha haft uppehållstillstånd. Under de senaste åren blev mannen svårt sjuk bland annat i leukemi. Han avled sommaren 2016. Målet, som fortsatte trots dödsfallet, har inte rört de ursprungliga asylskälen utan enbart vilka risker det skulle medföra att verkställa utvisningen av en så svårt sjuk person och gränsen för Belgiens ansvar, samt hänsynen till familjelivet. Europadomstolens första lägre kammare kom fram till att det inte skulle bryta mot Europakonventionen att verkställa utvisningen eftersom mannens tillstånd var stabilt och viss behandling fanns i hemlandet. Tidigare brottslighet vägdes mot rätten till familjeliv och domstolen ansåg att familjen kunde besöka mannen i Georgien. Europadomstolens högsta kammare gör en annan bedömning och kritiserar att Belgien fattat beslut utan att ha tillräcklig information om sjukdomen. Domstolen lägger ansvaret på staten att bedöma hälsotillståndet och tillgången till vård i hemlandet, liksom även att bedöma vad utvisningen i detta hälsotillstånd skulle innebära för familjelivet. Slutsatsen blir villkorad: Det skulle bryta mot konventionens artikel 3 respektive artikel 8 om utvisningen verkställdes utan dessa bedömningar.

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Direkt från domstolen: CASE OF PAPOSHVILI v. BELGIUM (Application no. 41738/10) (Extern länk)

Den föregående domen i lägre instans (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 17-01-09:

Europadomstolens högsta kammare mildrar kritik för grupputvisning 2011 till sidans topp

En grupp tunisier hamnade på Lampedusa under "den arabiska våren" 2011. Efter oroligheter som ledde till en brand vid mottagningscentret placerades de på två båtar, där de i praktiken var förvarstagna. Målet gäller förvarstagandet, förhållandena på mottagningscentret och på båtarna, information om utvisningen, möjligheterna att överklaga och frågan om det var en kollektiv utvisning. Italien fälldes i september 2015 av Europadomstolens lägre kammare på en rad punkter. Den högsta kammaren slår nu fast en del av kritiken, framför allt att förvarstagandet inte var lagligt och därmed inte kunde överklagas. I den tidigare domen fördömdes även utvisningarna till Tunisien som en kollektiv utvisning eftersom ärendena inte hade prövats individuellt. Den högsta kammaren anser inte att Italien brutit mot konventionen mot den punkten, eftersom det fanns möjlighet att söka asyl, vllket 72 andra personer på mottagningscentret gjorde. Domarna bedömer inte att förhållandena i mottagningscentret på land bröt mot Europakonventionen, vilket den lägre instansen ansåg. Domstolen väger in de exceptionella förhållandena när så många anlände till Italien samtidigt. Ett par reservationer finns; bl.a. anser en domare att det i praktiken var en kollektiv utvisning.

CASE OF KHLAIFIA AND OTHERS v. ITALY (Application no. 16483/12) (Extern länk)

Den föregående domen i lägre instans (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 161221:

CPT 16-12-15:

Safeguards for foreign nationals returned by air not adequate till sidans topp

The Council of Europe's Committee for the Prevention of Torture and Inhuman and Degrading Treatment or Punishment (CPT) publishes today the reports on two return flights it has monitored: one from Rome to Lagos (Nigeria) on 17 December 2015 and the other from Madrid to Bogotā (Colombia) and Santo Domingo (Dominican Republic) on 18 February 2016. The two joint removal operations of foreign nationals by air were co-ordinated by Frontex (now European Border and Coast Guard) and organised by Italy and Spain, with the participation of other countries. The responses of the Italian and Spanish authorities to the reports are also published.

The CPT's delegations monitored all phases of both joint removal operations. No allegations of physical ill-treatment of detained persons by staff were received and the escort staff were, in general, supportive of the needs of the foreign nationals. The CPT is not fully convinced of the policy of the Italian and Spanish authorities of informing detainees of their imminent removal only on the day of departure itself. It recommends that the authorities provide adequate information in writing to all persons being removed several days in advance of the flight and that these persons are given access to a lawyer and to a telephone before their removal.

(...)

Hela sammanfattningen med länk till rapporterna (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 161123:

Asylnytt 16-11-23:

CAT: Anmälan om behandling på Lampedusa går inte att pröva utan dokument till sidans topp

Beslut från FN:s kommitté mot tortyr, CAT: En man från Tunisien som anlände med båt till den italienska ön Lampedusa under 2014 har klagat till kommittén om hur han hållits inlåst under omänskliga förhållanden först på Lampedusa och senare på en båt i Palermo. Efter identifiering av den tunisiskt konsuln flögs han tillsammans med många andra tillbaka till Tunisien. Han ska inte ha fått någon information om möjligheten att söka asyl eller överklaga behandlingen. Italien har svarat att det inte går att hitta mannen i registren över migranter på Lampedusa. CAT väljer att inte pröva ärendet eftersom mannen inte har lämnat några som helst dokument rörande de åtgärder han ska ha utsatts för och att han borde ha kunnat få reda på hur han skulle göra åtminstone av de frivlliga som besöker centret. Det framgår inte heller att han skulle ha klagat hos någon italiensk myndighet varken under sin tid i Italien eller efter utvisningen till Tunisien.

Läs eller hämta dokumentet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 16-11-23:

Utvisning av LTTE-sympatisör från Danmark till Sri Lanka förbjuds av FN-kommitté till sidans topp

Beslut från FN:s kommitté mot tortyr, CAT: En man som tidigare varit fängslad och torterad i Sri Lanka på grund av sin koppling till den tamilska motståndsrörelsen LTTE får inte utvisas. Danmark hade grundat sitt avslag bland annat på den förändrade situationen i Sri Lanka och att den paramilitära milis som mannen gripits av inte längre är förknippad med regeringen. Även om han utsatts för tortyr fanns inget bevis för att det skulle hända igen. CAT håller inte med om bedömningen och citerar en rad rapporter som visar att tamiler med koppling till LTTE riskerar tortyr om de återsänds till Sri Lanka. Det skulle därför bryta mot FN:s konvention mot tortyr att verkställa utvisningen.

CAT har vid sina sessioner i maj respektive augusti även behandlat två ärenden rörande utvisningar av tamiler från Australien. Båda hävdade en liknande risk som mannen i Danmark, men grundat på mer avlägsna relationer till LTTE. Det fanns trovärdighetsbrister och en av männen hade bott i många år i Sri Lanka utan problem innan han lämnade landet 2009. I dessa fall fann kommittén inget brott mot konventionen om utvisningarna verkställs.

Hämta eller läs dokumentet rörande J.N. mot Danmark, com No. 628/2014 (Extern länk)

Hämta eller läs dokumentet rörande G.R. mot Australien, com No. 605/2014 (Extern länk)

Hämta eller läs dokumentet rörande R.K. mot Australien, com No. 609/2014 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 16-11-23:

FN:s kommitté mot tortyr publicerar ställningstaganden i utvisningsärenden till sidans topp

FN:s kommitté mot tortyr, CAT, har publicerat ett antal beslut i utvisningsärenden som tagits vid kommitténs sessioner i maj och augusti i år. Förutom de beslut rörande behandling av asylsökande i Italien och utvisningar till Sri Lanka som refereras i denna utgåva av Asylnytt har kommittén bland annat behandlat ett ärende om en sikh från Indien som inte ansågs trovärdig, bland annat för att han föreföll ha planerat sin resa och kommit till Kanada främst för att studera. En man av rysk etnicitet från Kazakstan som skulle utvisas från Nederländerna blev inte heller trodd, bland annat på grund av en lång lucka i berättelsen. En ärende gällande en kvinna från Pakistan som skulle utvisas från Kanada togs inte upp till sakprövning på grund av att hon inte uttömt möjligheterna att överklaga i Kanada. Ett mål rörande ett par från Rumänien som skulle lämnas ut från Danmark efter en arresteringsorder togs inte heller upp till sakprövning. Kvinnan hade visserligen tidigare bedömts ha asylskäl efter en procedur i Kanada, men i det aktuella målet hade de endast allmänt anfört ospecificerade klagomål på förhållandena i häkte i Rumänien.

Se samtliga publicerade ärenden (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 16-11-23:

Europadomstolen tillåter överföring av för tidigt födda tvillingar till Italien till sidans topp

Europadomstolen för mänskliga rättigheter har behandlat ännu ett par fall som rör överföring enligt Dublinförordningen av barnfamiljer till Italien. Domstolen har accepterat Italiens generella garanti från juni 2015 om att barnfamiljer ska hållas samman och få ett adekvat mottagande, om Italien får information om familjen innan överföringen verkställs. Därför behövs ingen ytterligare individuell garanti, vilket krävdes i det så kallade Tarakhel-fallet 2014. Ett av de nya fallen gällde ett par som sökt asyl i Finland. Italien hade accepterat att ta emot dem var för sig. De hade då inga barn och frågan om garantier kom inte upp. När kvinnan nedkom med för tidigt födda tvillingar ville föräldrarna hejda överföringen och påpekade att Italien inte informerats om situationen. Men Europadomstolen anser att det finns tid att informera Italien, och att det inte finns något som talar för att familjen skulle utsättas för något som skulle strida mot Europakonventionen.

Ett annat ärende gäller en utvidgad familj av vuxna syskon plus ett barn som befann sig i Schweiz. Förutom att Italiens garantier för barn accepteras innebär domen bland annat att det inte går att hävda rätt till familjeliv när båda parter är asylsökande.

Läs domen M.A.-M. and others v. Finland i sin helhet (Extern länk)

Läs domen Ali and others v. Switzerland and Itally i sin helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 16-11-23

Europadomstolen saknar barnets bästa i tio år gammalt familjeåterföreningsmål till sidans topp

Fallet rör en ung man som bor i Egypten och är född 1990. Hans föräldrar skilde sig och pappan flyttade till Schweiz 1997 och fick uppehållstillstånd 1999. Pojken bodde kvar hos mamman. 2002 gjorde han ett tremånadersbesök i Schweiz. År 2003 kom han dit igen och fick så småningom uppehållstillstånd. Men efter konflikter med styvmamman flyttade han åter till Egypten. Det nuvarande målet börjar 2006 då pojken är 15 och pappan ansöker om familjeåterförening igen. Den här gången fick han avslag, ett beslut som först revs upp av domstol men till slut blev det avslag ändå efter många turer som pågick till 2010. Vid det laget hade pojkens mor och hennes man flyttat från Egypten. Han bodde med sin mormor och hade blivit vuxen. Efter att ha övervägt saken ytterligare några år konstaterar Europadomstolen nu att om den nationella domstolen verkligen hade övervägt barnets intresse, pojkens anknytning till hemlandet contra den till pappan etc, så hade avslagsbeslutet kunnat godkännas. Men så hade inte skett, den franska domstolen fattade inte sitt beslut med barnets bästa i centrum och därför har artikel 8 i Europakonventionen kränkts.

Domen har senare publicerats med ett längre referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Läs domen i sin helhet, Case of el Ghatet v. Switzerland (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 16-11-23:

FN:s kommitté mot tortyr avfärdar ännu ett klagomål mot utvisning till Tjetjenien till sidans topp

Beslut från FN:s kommitté mot tortyr, CAT: En man från Tjetjenien i Ryssland hävdade att han blivit gripen och torterad av säkerhetspolisen i Grozny för att han misstänktes tillhöra rebellerna, vilket en granne i hans hemby och två kusiner till honom gjorde. En bror till honom ska ha gripits senare och dömts till fängelse i ett år. Han uppgav att han inte höll kontakt med sina föräldrar för att dessa uppgivit till polisen att han tillhörde rebellerna. Sverige håller med om att det fortfarande förekommer olagliga fängslanden, tortyr och utomrättsliga avrättningar i Tjetjenien. Men eftersom mannen lämnat motstridiga och orimliga uppgifter var han enligt svenska myndigheter inte trovärdig. CAT gör en liknande bedömning och påpekar bland annat att mannen inte visat några bevis alls för att familjemedlemmar förföljts och inte kunnat uppge datum, platser, namn på inblandade eller någon detaljerad beskrivning av de händelser han tagit upp.

Fallet hör inte till de som finns på FN:s mr-site, men har publicerats av Migrationsverket.

Läs Migrationsverkets referat och hämta beslutet. (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 161015:

Asylnytt 16-10-15:

Europadomstolen tillåter överföring av barnfamilj till Italien efter generell garanti till sidans topp

Europadomstolen har prövat ett Dublinfall som avgjordes i Danmark efter att Italien presenterat sin plan för hur barnfamiljer ska tas emot. För två år sedan stoppade Europadomstolen en överföring av en barnfamilj från Schweiz från Italien (Tarakhel v. Switzerland, no 29217/12). Orsaken var att Italien inte kunde garantera ett värdigt mottagande till alla och att barnfamiljer riskerade att splittras. Därför krävdes en individuell garanti från Italien före överföring. Italien har nu öronmärkt ett antal platser för barnfamiljer och har i cirkulärbrev till Dublinländerna informerat om detta och uppmant länderna att ge förhandsbesked om vilka barnfamiljer som ska överföras. Den aktuella familjen hade fått beslut i Danmark redan 2014 men överföringen hade inhiberats. Efter Italiens generella garanti skulle överföringen verkställas, men familjen hävdar att antalet platser i Italien är otillräckligt och vill ha en individuell garanti. Europadomstolen påpekar att det inte visats att familjen inte skulle kunna få plats och avslutar ärendet som uppenbart ogrundat.

Läs dokumentet i sin helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 160930:

EU-domstolen / Migrationsverket 16-09-21:

Kan föräldern till EU-medborgare nekas uppehållstillstånd på grund av vandel? till sidans topp

Migrationsverket har publicerat en sammanfattning av EU-domstolens dom den 13 september 2016 i mål C-165/14 (Rendķn Marín), (stora avdelningen)

/Slutsatser:/ Det är inte förenligt med rörlighetsdirektivet och art. 21 FEUF att automatiskt neka uppehållstillstånd på grund av anmärkningar i belastningsregistret för en tredjelandsmedborgare, som är förälder och underhållsskyldig för ett barn som är unionsmedborgare, och som bor med barnet i en annan (mottagande) medborgarstat, då barnet uppfyller villkoren för uppehållsrätt.

I det fall barnet inte har uppehållsrätt, är det inte förenligt med art. 20 FEUF att neka uppehållstillstånd endast på grund av anmärkningar i belastningsregistret för en tredjelandsmedborgare, som är förälder och ensam vårdnadshavare för ett barn som är unionsmedborgare, om avslaget leder till att barnet måste lämna Europeiska unionen.

Bakgrund

Alfredo Rendķn Marín är colombiansk medborgare bosatt i Spanien. Han har två minderåriga barn som han har ensam vårdnad om. Ett av barnen är spansk medborgare, det andra är polsk medborgare. De är födda i och har bott i Spanien hela sitt liv. Alfredo Rendķn Maríns ansökan om uppehållstillstånd i Spanien avslogs eftersom han hade anmärkningar i belastningsregistret, vilket är obligatoriskt enligt spansk rätt. Han hade för ett brott år 2005 dömts till nio månaders fängelse, vilket år 2009 omvandlades till villkorlig dom.

Referatet i sin helhet med länk till EU-domstolens förhandsavgörande. (Extern länk)

Migrationsverket 16-09-13: Ett liknande ärende men där frågan är om föräldern kan utvisas på grund av ett brott (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 160831:

Asylnytt 16-08-31:

Fler Tarakhelfall stryks från Europadomstolens lista till sidans topp

Europadomstolen för mänskliga rättigheter har strukit från sin lista ett antal ärenden som gäller barnfamiljer som skulle skickas från Danmark till Italien, enligt Dublinförordningen. De flesta har nu vistats flera år i Danmark men det är inte avgjort i vilket land deras ärende ska prövas. De planerade överföringarna stoppades efter att Europadomstolen stoppat en överföring från Schweiz till Italien eftersom barnfamiljer inte kunde garanteras ett bra mottagande där - det så kallade Tarakhelfallet. Senare började Italien utfärda en generell garanti att barnfamiljer skulle tas emot i vissa anläggningar på ett bra sätt. Danmark undersöker nu om denna garanti räcker. Europadomstolen påpekar att om detta leder till nya överföringsbeslut så har familjerna möjlighet att överklaga och i värsta fall gå vidare till Europadomstolen igen. Därför finns det inte nu anledning att fortsätta deras ärenden, anser domstolen.

Se ett av fallen som exempel, Application no. 53045/14, A.M. and Others v Denmark (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 16-08-31:

Försvunna uzbeker får inte företrädas av tidigare ombud till sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Två män som anklagades för religiös extremism i Uzbekistan tog sig till Ryssland. Uzbekistan begärde dem utlämnade, vilket Ryssland nekade. Men när personerna sökte asyl fick de avslag och riskerade utvisning. De företräddes av en advokat i Ryssland, som de också anförtrott sina pass. Båda uppgav att de utsatts för hot från hemlandet. Advokaten gick till Europadomstolen som tillhöll Ryssland att inte utvisa eller lämna ut männen. Men så småningom försvann båda. Av allt att döma har de var för sig kidnappats och förts till hemlandet. Advokaten hävdar att Ryssland är inblanda och inte har gett personerna det skydd de har rätt till och att de inte fått en rättvis prövning. Men diskussionen i Europadomstolen kom att handla om att advokaten inte har fullmakt för just denna procedur. Enligt tidigare praxis kan det inträffa att en utsatt person som inte kan föra sin talan får företrädas utan fullmakt. Men Europadomstolen anser att männens släktingar kunde ha vänt sig till domstolen. Därför avslutas ärendet. (Applications nos. 39496/14 and 39727/14, N. against Russia and M. against Russia)

Läs domen i sin helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 16-08-31:

Uzbek borde inte ha deporterats från Turkiet till Iran till sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En man som tillhörde en grupp om 29 uzbeker som greps och fördes över gränsen till Iran i september 2008 har fått sitt ärende behandlat av Europadomstolen. Domstolen har tidigare behandlat ett klagomål från nitton personer från samma grupp och fann då att Turkiet inte brutit mot Europakonventionen genom att utvisa dem, eftersom Iran var ett säkert land för dem. Dessa personer hade dock bott i Iran i sex år och var erkända som flyktingar i Iran. Den man som nu är aktuell hade sökt asyl i Iran men inte fått beslut. Frågan nu var enligt Europadomstolen om Turkiet verkligen utrett om personen riskerade att behandlas illa i Iran eller Uzbekistan innan deportationen verkställdes. Detta hade inte skett. Mannen hade sökt asyl hos UNHCR i Turket och befann sig där lagligt. Han hade också lagt fram dokument som tydde på att han riskerade att behandlas i strid med Europakonventionen om han utvisades med risk för att hamna i Uzbekistan. Därmed har Turkiet brutit mot konventionen. (Case of Babajanov v. Turkey, Application no. 49867/08)

Läs domen i sin helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 16-08-31:

Europadomstolen finner Danmarks familjeåterföreningsregler diskriminerande till sidans topp

Europadomstolens stora kammare har tagit ställning i ett ärende som rör Danmarks hårda kvalificeringsregler för familjeåterförening för makar. En av reglerna är att parets sammanlagda anknytning till Danmark ska vara större än till något annat land. Det kan innebära att anknytningspersonen måste vara integrerad på olika sätt och dessutom ha bott i Danmark i ca tolv år eller varit dansk medborgare i flera år. Det par som målet gäller uppfyllde inte detta trots att mannen var medborgare, hae bott i Danmark tio år, hade arbete etc. Europadomstolen tar inte ställning till om rätten till familj kränkts i sig. Men Danmark har ett undantag från anknytningskravet för personer som varit medborgare i 28 år alternativt bott lagligt i Danmark minst 28 år sedan tidiga barnaår. Detta undantar i praktiken främst etniska danskar. Enligt domstolen har Danmark brutit mot artikel 14 (diskriminering) sedd tillsammans med artikel 8 (familijeliv). Beslutet var oenigt. En av domarna anser att motiveringen borde ha varit annorlunda och tagit starkare ställning för rätten till familj och distanserat sig från tidigare domar som tillåtit särbehandling. Fem av domarna anser med tre olika motiveringar att Danmark inte borde ha fällts. De påpekar också att det enklaste sättet för Danmark att följa domen blir att avskaffa 28-årsregeln (numera 26 år), vilket inte skulle vara till någon hjälp för familjer som den sökande utan bara försvåra ytterligare för en annan grupp. (Case of Biao v. Denmark, Application no. 38590/10)

Läs domen i sin helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 16-08-31:

Europadomstolens högsta kammare stoppade utvisning till Irak till sidans topp

Europadomstolens "grand chamber" har nu slutgiltigt satt stopp för en utvisning från Sverige till Irak, som tidigare hade accepterats i en oenig dom i Europadomstolens lägre kammare. Ärendet sammanfattades i Asylnytt 15-06-08 och gäller en familj från Bagdad. Mannen hade ett företag med enbart amerikanska kunder och hade utsatts för flera attentat från al Qaida. Senaste tillfället var 2008 då en dotter hade dödats. Sedan hade familjen flyttat runt i Bagdad och inte vågat söka skydd hos myndigheterna. De sökte asyl i Sverige 2011 och blev trodda men fick avslag för att de kunnat bo kvar lång tid utan att något mer hänt och att flera döttrar ännu fanns kvar i Bagdad. De borde kunna få skydd av myndigheterna. Till skillnad från det förra beslutet anser domarna att hotet från Al Qaida kvarstår och att irakiska myndigheter inte säkert kan skydda en person från en så utsatt grupp. Domstolen påpekar att den ursprungliga förföljelsen inte har ifrågasatts av någon. Utöver värderingen av situationen i Irak innehåller domen resonemang kring betydelsen av tidigare förföljelse, hur bevisbördan ska fördelas och tillhörighet till en utsatt grupp.

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Läs domen i sin helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR, #vistårinteut och InfoTorg Juridik (betaltjänst) samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.