fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Skäl för och emot uppehållstillstånd, enskilda fall

Betydelsen av ID-handlingar och pass

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkiveringsdatum 211018:

Asylnytt 21-10-18:

Migrationsverket uppdaterar om undantag från passkravet till sidans topp

Migrationsverkets rättsliga ställningstagande "Kraven på klarlagd identitet och pass i ärenden om uppehållstillstånd" har uppdaterats. En inledning har lagts till i avsnitt 4 som beskriver avsnittets struktur. Ett nytt avsnitt 9 har tillkommit som rör Utlänningsförordningens undantag från skyldigheten att ha giltigt pass för personer med tidsbegränsade uppehållstillstånd. Under den tillfälliga lagen fanns en bestämmelse om att de som fått tillstånd enligt den lagen inte behövde ha pass för vistelsen i Sverige. I samband med ändringarna i utlänningslagen 20 juli 2021 ändrades denna paragraf så att det generella undantaget nu gäller personer som fått tillstånd av vissa skäl, bland annat de som har skyddsbehov eller ömmande omständigheter. För vissa andra typer av uppehållstillstånd, bland annat de som beviljats enligt gymnasielagen, gäller undantaget numera med villkoret "om han eller hon inte har någon handling som gäller som pass och saknar möjlighet att inom rimlig tid skaffa en sådan handling". Det som nu införts i ställningstagandet handlar om en övergångsregel: De som nu har tillstånd som givits enligt den tillfälliga lagen behöver inte ha pass i Sverige. Detsamma gäller vid överklagande av ett beslut enligt den tillfälliga lagen. Men när det handlar om ett nytt uppehållstillstånd ska de nya formuleringarna tillämpas.

Migrationsverkets ställningstagande om gymnasielagen har uppdaterats med ett stycke om hur undantaget ser ut för dem som får nya tillstånd enligt denna lag.

Hämta version 3 av ställningstagandet om identitet och pass, RS/032/2021 (Extern länk)

Hämta version 3 av ställningstagandet om uppehållstillstånd för gymnasiestudier, RS/018/2020 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210720:

Asylnytt 21-06-00:

Migrationsöverdomstolen upprepar att styrkt identitet inte krävs för gymnasietillstånd till sidans topp

I föregående utgåva av Asylnytt refererades en dom från migrationsdomstolen i Malmö där en ansökan om uppehållstillstånd för gymnasiestudier avslogs på grund av att personen inte hade tillräckligt klarlagd identitet. Domstolen motiverade detta med att EU-domstolen i ett anhörigmål skulle ha slagit fast att uppehållstillstånd utan styrkt identitet bara kan ges i enskilda fall, och att identiteten måste vara så klarlagd att en kontroll i SIS-registret låter sig göras. I EU-domen påpekades dock att EU:s gränskodex - som kräver styrkt identitet för uppehållstillstånd - inte ska tillämpas för personer som redan befinner sig i landet. Detta mål har nu nått Migrationsöverdomstolen som slår fast att EU-domen avser en annan situation och inte förändrar den bedömning som Migrationsöverdomstolen redan gjort, nämligen att det inte strider mot EU-rätten att göra avsteg från kravet på klarlagd identitet vid tillämpning av gymnasiereglerna. Migrationsdomstolens dom undanröjs på grund av "uppenbart felaktig rättstillämpning" och målet återförvisas.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210603:

Asylnytt 21-06-03:

EU-domstolen: En anhörig kan beviljas förlängt tillstånd utan styrkt identitet till sidans topp

En person kom till Sverige genom familjeåterförening. När det var dags för förlängning hade det kommit fram att personen uppträtt i olika identiteter och hade blivit utvisad från Norge med återreseförbud på grund av narkotikabrott. Mannen hade lyckats få tillstånd, men Migrationsverket ville nu neka förlängning, bl.a. på grund av att han inte hade styrkt sin identitet. Förvaltningsrätten i Malmö har vänt sig till EU-domstolen för ett förhandsavgörande. Frågorna gäller om Schengenreglerna för inresa ska tillämpas då ansökan görs inne i Sverige och i så fall om undantag kan göras enligt nationella regler. EU-domstolen svar är att det är tillåtet att "i särskilda fall" bevilja uppehållstillstånd för personer som är spärrade i SIS-registret. Att personens identitet inte är styrkt är inte i sig skäl för att avslå familjeåterförening. Beträffande reglerna i gränskodexen påminner EU-domstolen om att dessa gäller vid inresa över yttre gräns och är inte tillämpliga för den som redan befinner sig i området. Det finns alltså inget hinder för medlemsstaten att tillåta familjeåterförening för en person som är registrerad i spärrlistan och som inte har styrkt identitet, detta under förutsättning att situationen kan kategoriseras som "särskilt fall" och den stat som lagt in spärren har rådfrågats.

Läs domen C-193/19 i dess helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-06-03:

Domstol tolkar åter EU-rätten så att styrkt identitet krävs för gymnasietillstånd till sidans topp

Innan den "nya gymnasielagen" (16§ i den tillfälliga begränsningslagen) började tillämpas ifrågasattes den av enskilda domare i migrationsdomstolarna, bland annat på grund av att det inte skulle vara förenligt med EU-rätten (EU:s gränskodex) att bevilja uppehållstillstånd till personer som inte styrkt sin identitet. Migrationsöverdomstolen avgjorde dock att detta argument inte höll, då gränskodexen inte gäller personer som redan befinner sig i landet. EU-domstolen har gjort liknande ställningstagande i andra sammanhang och gjorde det på nytt i ett förhandsavgörande nyligen rörande förlängning av tillstånd för en anhörig, C-193/19 - se ovan. I denna dom klargörs även att uppehållstillstånd för en person som finns i SIS-registrets spärrlista bara kan beviljas i särskilda fall. Domstolen i Malmö, som begärt detta förhandsavgörande, tolkar nu EU-domen som att uppehållstillstånd utan styrkt identitet bara kan ges i enskilda fall, och att identiteten måste vara så klarlagd att en kontroll i SIS-registret låter sig göras. Med detta resonemang har en ansökan om uppehållstillstånd enligt gymnasiereglerna avslagits - i strid med Migrationsöverdomstolens tidigare tolkning av EU-rätten. Domen är inte vägledande.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210504:

Asylnytt 21-05-04:

Uppdaterat ställningstagande om prövning av identitet och medborgarskap mm till sidans topp

Ställningstagande RS/029/2021, ersätter SR 19/2019

Migrationsverket har uppdaterat sitt rättsliga ställningstagande om utredning och prövning av identitet och medborgarskap samt hemvist och vanlig vistelseort i asylärenden. Liksom i en stor mängd ställningstaganden under denna säsong har i stort sett endast layout, vissa länkar och enstaka formuleringar justerats. Just i detta ställningstagande har dock meningen "Handlingar av hög kvalitet utfärdade med syfte att klarlägga identiteten kan normalt vara tillräckliga" bytts ut mot "Handlingar av hög kvalitet utfärdade med syfte att klarlägga identiteten kan normalt ha ett högt bevisvärde". Ändringen kan ses som en anpassning till gällande rutiner.

Hämta ställningstagandet RS 029/2021 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210208:

Asylnytt 21-02-08:

Domstol: Id-fråga skickas tillbaka till Migrationsverket för utredning en andra gång till sidans topp

Målet rör en person som vill fastställa sin uppehållsrätt som anhörig till en EU-medborgare men kärnfrågan är om id-handlingar ska utredas och kunna läggas till grund för styrkt identitet även om personen vid något tillfälle uppgivit fel identitet. Personen har i detta fall uppgivit en falsk identitet för att undkomma Dublinöverföring. Detta uppdagades snabbt och allt sedan dess har personen hållit fast vid sin identitet som även styrkts med originalpass samt flera andra handlingar. Mannen är gift med en EU-medborgare som han även har barn med i Sverige. Eftersom passets äkthet inte ens utretts återförvisades ärendet från domstol till Migrationsverket. När ärendet skulle prövas på nytt valde Migrationsverket att ännu en gång avslå på grund av att identiteten inte styrkts utan att granska passet. Detta leder nu till att migrationsdomstolen återförvisar ärendet på nytt. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210111:

Asylnytt 21-01-11:

Begäran om resedokument med styrkt identitet ska kunna överklagas, enligt domstol till sidans topp

En person som har uppehållstillstånd med flyktingstatus hade fått resedokument, där det fanns antecknat att indentiteten inte är styrkt. Mannen hade senare fått tillgång till ett personbevis från hemlandet och ett flyktingkort från UNHCR utöver de handlingar han lagt fram tidigare. Migrationsverket svarade att bedömningen av den iförda anteckningen inte ändrats. Migrationsverket skrev också att mannen inte ingett något hemlandspass. Verkets valde att att inte ompröva det tidigare beslutet men formulerade inte detta som ett avslag. Trots detta vände sig mannen till migrationsdomstolen, som valde att betrakta beslutet som ett avslag. Domstolen upplyser att det fram till 1 juli 2014 har funnits en bestämmelse i Utlänningsförordningen om att det inte går att överklaga ett beslut om anteckning i reseokument om att identiteten inte är styrkt. Denna bestämmelse är dock borttagen och har inte förts in någon annanstans. Därför betraktar domstolen det som överklagbart. Eftersom Migrationsverket inte fattat något nytt beslut i sak trots att identitetshandlingarna inte granskats tidigare så återförvisas ärendet till Migrationsverket. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201124:

Asylnytt 20-11-24:

Om familjeåterförening söks före 18-årsdagen kan bevislättnad ges enligt domstol till sidans topp

En kvinna med två barn från Eritrea sökte uppehållstillstånd på grund av anknytning till maken/fadern som bor i Sverige. Besluten avslogs bl.a. på att familjemedlemmarna som befann sig i Etiopien saknade pass. Ärendet återförvisades från domstolen för att pröva frågor om rätt till familjeliv och bevislättnad, dvs att sätta ned kravet på styrkt identitet om DNA-test visar släktskapet. Bevislättnad ska enligt praxis från Migrationsöverdomstolen ges när det är för riskfyllt att hänvisa någon att söka pass från en eritreansk myndighet. När Migrationsverket tog upp saken på nytt hade familjens sextonåring hunnit fylla 18. Hans DNA-test visade att han med 99.99 procents sannolikhet är son till sin pappa men detta test fick inte användas eftersom bevislättnad bara tillåts för barn. Mamman och syskonet beviljades uppehållstillstånd. Migrationsdomstolen refererar EU-domstolens avgörande som säger att åldern vid ansökan avgör vem som ska bedömas som barn vid familjeåterförening. Domstolen anser att samma bedömning av åldern ska gälla rörande bevislättnad. Ärendet återförvisas till Migrationsverket. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200805:

Asylnytt 20-08-05:

EU:s generaladvokat: Styrkt id får krävas av anhörig, men inte bli ensamt avgörande till sidans topp

En person kom till Sverige genom familjeåterförening. När det var dags för förlängning hade det kommit fram att personen uppträtt i olika identiteter och hade blivit utvisad från Norge med återreseförbud på grund av narkotikabrott. I en av sina identiteter hade han tidigare nekats uppehållstillstånd i Sverige, då hans anknytning bedömdes som skenäktenskap. Mannan hade till slut fått tillstånd, men Migrationsverket ville nu neka förlängning, på grund av att han inte hade styrkt sin identitet. Förvaltningsrätten i Malmö har vänt sig till EU-domstolen för ett förhandsavgörande. Frågorna gäller om Schengenreglerna för inresa ska tillämpas då ansökan görs inne i Sverige och i så fall om undantag kan göras enligt nationella regler. Generaladvokaten klargör att reglerna i gränskodexen gäller vid inresa över yttre gräns vid besök och är inte tillämpliga för den som redan befinner sig i området. Att bevilja uppehållstillstånd för en person som är spärrad i SIS-registret är inte otillåtet, men det ska finnas skäl och den stat som utfärdat återreseförbudet ska konsulteras. Slutligen anser generaladvokaten att det är tillåtet för en medlemsstat att kräva giltig id-handling även vid förlängning av ett uppehållstillstånd, men ansökan får inte avslås enbart för att id-handling saknas. Andra omständigheter måste vägas in. Generaladvokatens yttrande är inte ett slutligt avgörande utan ett förslag till EU-domstolen.

Läs förslaget till förhandsavgörande i mål nr C-193/19 (Extern länk)

Se även följande kommentar, med en annan tolkning av generaladvokatens yttrande:

Dagens Juridik 20-07-21: Krönika av rådman Magnus Åhammar: Om gymnasielagen och generaladvokatens förslag (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200523:

Asylnytt 20-05-23:

Pass utfärdat på grundval av tazkira kan styrka identitet, enligt domstol till sidans topp

En person ansökte om arbetstillstånd och uppehållstillstånd för sig och sin familj efter att ha fått avslag på asylansökan, sk spårbyte. För att styrka sin identitet lämnade han in kopia på ett pass som utfärdats av det afghanska generalkonsulatet i Bonn efter utredning på ambassaden i Stockholm. Som underlag fanns personens egen tazkira och hans fars. Migrationsverket avslog ansökan med motivering att det utfärdats på grundval av en afghansk tazkira, som är av enkel beskaffenhet och har ett lågt bevisvärde. Migrationsdomstolen gör en annan bedömning. Efter att mannen beskrivit hur bedömningen gått till hos ambassaden anser domstolen att det inte finns något skäl att misstänka att passet är förfalskat, används av någon annan eller är utfärdat av en icke-behörig myndighet. Eftersom passet ska bedömas i original återförvisas ärendena ändå till MIgrationsverket för ny handläggning. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-05-23:

Falskt pass är inte tillräckligt för att pröva iranier mot mer än ett land enligt domstol till sidans topp

En person från Iran som sökte asyl hade innan asylansökan gjordes försökt komma som anhörig med hjälp av ett irakiskt pass som han själv uppgav var falskt. Även den irakiska ambassaden har intygat att passet inte är äkta. Mannen har flera id-handlingar från Iran men de är enkla och inte tillräckliga för att bevisa identiteten. Att mannen är flykting i förhållande till Iran på grund av sin verksamhet i den kurdiska motståndsrörelsen höll Migrationsverket med om. Men ärendet prövades också mot Irak och mannen fick utvisningsbeslut dit. Migrationsdomstolen däremot påpekar att det krävs särskilda skäl för utvisning till mer än ett land och etnicitet är inte ett sådant skäl. Mannen kan inte göra sin identitet sannolik, men det är sannolikt att han kommer från Iran och är medborgare där. Landinformationen stöder att det är iranska kurder som rekryteras till den organisation mannen tillhört och att dessa inte kan få irakiskt medborgarskap även om de kan tillåtas vistas i Irak. Mannen beviljas uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200426:

Asylnytt 20-04-26:

Ett eventuellt falskt pass räcker inte för att avfärda nationalitet enligt domstol till sidans topp

En familj som hävdar att de är statslösa bidooner från Kuwait sökte asyl i Sverige. De hade ett antal handlingar som registreringskort för bidooner för fadern, födelsebevis, skolintyg, hälsokort mm. Migrationsverket fann vid sökning i VIS-registret (EU:s register över visumansökningar) att fadern sökt visum till Frankrike med ett irakiskt pass. Mannen har förklarat att passet var falskt och att han därför fick avslag på ansökan. Migrationsverket bedömde passet som tillförlitligare än övriga handlingar och hela familjens skyddsskäl prövades gentemot Irak. De har dock förklarat att de inte kan framföra några skäl eftersom de inte kommer därifrån. Migrationsverket avslog ansökan. Migrationsdomstolen anser att Migrationsverket borde ha utrett viseringansökan och gjort en så grundlig hemvistutredning som kan förväntas om ursprunget ifrågasätts. Därför återförvisas ärendet till Migrationsverket. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190721:

Asylnytt 19-07-21:

Migrationsverket uppdaterar flera ställningstaganden rörande sannolik identitet till sidans topp

Migrationsverket har uppdaterat sitt rättsliga ställningstagande om sannolik identitet i asylärenden (som främst rör möjligheten att visa sannolik identitet genom muntlighet), ställningstagandet om kraven på klarlagd identitet och pass i ärenden om uppehållstillstånd och slutligen ställningstagandet om utredning och prövning av identitet och medborgarskap samt hemvist och vanlig vistelseort i asylärenden. Uppdateringarna hänför sig till Migrationsöverdomstolens avgörande MIG 2019:1 i år, som klargör att upppehållstillstånd kan beviljas utan att personen gjort sin identitet sannolik om det av andra omständigheter framgår att personen riskerar förföljelse eller av andra skäl har ett skyddsbehov - och att detta kan konstateras oavsett om identiteten gjorts sannolik. Om skyddsbehovet är beroende av att den sökande är en specifik person krävs dock att identiteten görs sannolik. Bortsett från dessa tillägg med referenser är de nya ställningstagandena, SR 18, 19 och 20/2019, likalydande som de ersatta, RCI 08/2013, SR 07/2016 samt 22/2018. Det ställningstagande som främst påverkats är det första, som kunde tolkas som att sannolik identitet är ett villkor för asyl.

Hämta ställningstagandet om sannolik identitet i asylärenden, SR 18/2019 (Extern länk)

Hämta ställningstagandet om utredning och prövning av identitet, medborgarskap och hemvist i asylärenden, SR 19/2019 (Extern länk)

Hämta ställningstagandet om klarlagd idenitet och pass i ärenden om uppehållstillstånd, SR 20/2019 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.