fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Skäl för och emot uppehållstillstånd, enskilda fall

Hinder mot verkställighet

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkivet har startat om och saknar material från perioden 180119 - 180513

Arkiveringsdatum 190517:

Asylnytt 19-05-17:

Prövningstillstånd: Borde en konvertit ha berättat om konversionen före dopet? till sidans topp

En man från Afghanistan berättade i en anmälan om verkställighetshinder att han blivit kristen. Av ansökan framgick att han funderat över religionen redan i hemlandet och närmat sig kristendomen under lång tid. Han döptes dock först efter slutligt avslag och religionsskäl fanns inte med i grundärendet. Enligt Migrationsverket finns ingen förklaring till varför han inte berättat mer om sin religiösa övertygelse och därför har han inte "gjort antagligt" de nya omständigheterna. Migrationsdomstolen däremot ansåg att mannen gjort antagligt att det finns skyddsgrundande omständigheter, men eftersom det inte finns "giltig ursäkt" för att han inte åberopat omständigheterna tidigare beviljades inte ny prövning. Migrationsöverdomstolen kommer nu att pröva frågan om "giltig ursäkt". I en dom nyligen återförvisades ett ärende av Migrationsöverdomstolen i en liknande situation, men fallen skiljer sig. i det tidigare fallet hade migrationsdomstolen bedömt att det fanns "skälig anledning att anta" att personen löpte en skyddsgrundande risk. Med detta högre beviskrav behövs enligt Migrationsöverdomstolen ingen giltig ursäkt för att bevilja en ny prövning. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190415:

Asylnytt 19-04-15:

Migrationsöverdomstolen: inget verkställighetshinder före preskription för bidooner till sidans topp

Målet gäller en familj från Kuwait som hävdar att de är oregistrerade statslösa bidooner. Svårigheterna att verkställa utvisning av statslösa bidooner är välkända. Migrationsverket har sedan 2012 fört en dialog med Kuwait utan framgång. Bidooner som är registrerade och har så kallade artikel 17-pass ska dock kunna återvända. Migrationsverket anser att familjemedlemmarna inte lämnat tillförlitliga uppgifter om hur de lämnade Kuwait eller att de inte är registrerade. Frågan inför Migrationsöverdomstolen är om verkställighetshindret kan vägas in redan i grundärendet (då av naturliga skäl inget verkställighetsförsök har gjorts) och ge uppehållstillstånd av ömmande skäl. Familjens ombud har påpekat att när ärendet preskriberas kommer barnen att ha vistats i Sverige i ca sju år. Men Migrationsöverdomstolen anser att frågan om verkställighetshinder enligt lagens systematik inte ska vägas in förrän efter preskription då myndigheterna haft fyra år på sig att verkställa beslutet. Avsteg från den principen ska tillämpas restriktivt. I detta ärende kan det inte redan nu anses mycket sannolikt att beslutet kommer att preskriberas och det blir därför avslag. Domen är vägledande.

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Hämta domstolens referat i mål UM 2019-4, MIG 2019:4 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-04-15:

Migr-överdomstolen: "Giltig ursäkt" krävs inte vid absolut förbud mot verkställighet till sidans topp

En person från Afghanistan som konverterat till kristendomen anförde verkställighetshinder efter slutligt avslag. Migrationsverket beviljade inte ny prövning. Migrationsdomstolen i Göteborg konstaterade att omständigheten var ny och dessutom innebar "skälig anledning att anta" att han löper risk enligt Utlänningslagens 12 kap. 1 § (dödsstraff, kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning) eller riskerar förföljelse. Men personen hade besökt gudstjänster, blivit döpt och gått en kurs om kristendom medan grundärendet pågick. Det fanns enligt migrationsdomstolen ingen giltig ursäkt varför konversionen inte togs upp förrän i ett ärende om verkställighetshinder. Migrationsöverdomstolen påpekar att Utlänningslagens 12 kap. 1 § liksom Europakonventionens motsvarande artikel 3 innebär ett absolut förbud mot utvisning. Dessutom ska en ny prövning på grund av verkställighetshinder enligt Utlänningslagen beviljas om det "kan antas" (ett lägre beviskrav) att det finns ett sådant hinder eller risk för förföljelse - detta under förutsättning att det är en omständighet som inte prövats tidigare och att det finns en giltig ursäkt varför det inte skett. Enligt Migrationsöverdomstolen behöver dessa villkor inte uppfyllas om det finns "skälig anledning att anta" att personen löper en risk enligt 12 kap. 1 §. Därför beviljas mannen en ny prövning och ärendet återförvisas till Migrationsverket. Domen är vägledande - men observera att kravet på giltig ursäkt finns kvar om myndigheten inte bedömer risken så stark som i detta ärende.

Hämta domstolens referat av mål UM 12194-18, MIG 2019:5 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180819:

Asylnytt 18-08-19:

Prövningstillstånd angående "giltig ursäkt" för att inte ha nämnt ett nytt skäl till sidans topp

Migrationsöverdomstolen har beviljat prövningstillstånd för en ung afghan som i en ansökan om ny prövning hade framfört den nya omständigheten att han konverterat till kristendomen. Migrationsverket avslog med motivering att mannen enligt inlagan hade blivit döpt och gått i kyrkan under tiden för prövning av grundärendet. Även om han inte beviljades muntlig förhandling i domstolen i grundärendet så borde han ha kunnat ta upp konverteringen som skäl, enligt Migrationsverket. Enligt lagen krävs en "giltig ursäkt" för att en ny omständighet som varit känd ändå inte tagits upp tidigare och därför beviljades inte en ny prövning. Migrationsdomstolen kom till samma slutsats. Ombudet anförde att frågan om det fanns någon giltig ursäkt inte har utretts, och att en verkställighet kan strida mot principen om non-refoulement. Saken kommer nu att prövas av Migrationsöverdomstolen. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180702:

Asylnytt 18-07-02:

Prövningstillstånd i Migrationsöverdomstolen för statslösa bidooner till sidans topp

Migrationsverket har i flera år försökt få Kuwait att ta emot statlösa bidooner utan att lyckas. För inresa krävs en viss typ av pass som endast utfärdas i hemlandet och bara undantagsvis till bidooner. Trots detta får statslösa bidooner beslut om utvisning i grundärenden. Ett sådant ärende som rör en barnfamilj har nu släppts upp för prövning i Migrationsöverdomstolen. Frågan är om det föreligger synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter på grund av praktiskt verkställighetshinder.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170126:

Asylnytt 17-01-26:

Palestinier i limbo efter 22 år i Ukraina - inget brott mot Europakonventionen till sidans topp

Dom från Europadomstolen: En palestinier som flyttade från Gaza till Ukraina år 1993 för att studera, har bott kvar med flera tidsbegränsade uppehållstillstånd och väntetid under olika förordningar i sammanlagt 22 år. Det senaste utvisningsbeslutet stoppades av en domstol varför det nu inte finns något verkställbart utvisningsbeslut. Mannen har dock fortfarande nekats uppehållstillstånd. Europadomstolen resonerar kring om Europadomstolens artikel 13 om rätt till ett effektivt rättsmedel har kränkts beträffande mannens rätt till ett privatliv enligt artikel 8, då han inte har kunnat legalisera sin tillvaro. Men bland annat eftersom utvisningen har stoppats och möjligheterna till legalisering inte är uttömda stannar domstolen vid att ingen kränkning har skett. En av domarna är oenig såtillvida att han anser att frågan om rätten till privatliv borde ha diskuterats direkt i sak och inte bara indirekt genom frågan om han haft tillgång till ett effektivt rättsmedel.

Läs domen: Case of Abuhmaid v. Ukraine (Application no. 31183/13) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 161015:

Asylnytt 16-10-15:

Migrationsdomstol: Domstol lät journalist från LIbyen stanna efter omröstning till sidans topp

En familj från Libyen där mannen och barnen är statslösa palestinier flydde på grund av att mannen arbetat på en tv-kanal som attackerats och stängts. Han hade även utsatts för skottlossning. Kvinnan som är medborgare i Libyen var hotad på grund av att en av hennes bröder var med i en milis som är en del av den libyska armén och hotades av en väpnad grupp med koppling till IS. En annan bror hade dödats av den gruppen. Flera av kvinnans familjemedlemmar med samma efternamn har flytt från Libyen. Migrationsverket bedömer att det råder väpnad konflikt i Libyen men ansåg ändå att de skulle utvisas eftersom mannen inte haft någon offentlig position som journalist och att inte heller kvinnan var tillräckligt personligt hotad. De fick ett års anstånd med utvisningen eftersom det råder verkställighetshinder för palestinier till Libyen. Migrationsdomstolen bedömde skälen som både tillräckliga och tillförlitliga och gav familjemedlemmarna uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Domstolens ordförande var skiljaktig. Observera att domen inte är vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltnngsrätten i Stockholm)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 160930:

Migrationsverket 16-09-27:

Så jobbar Migrationsverket med ensamkommande barns asylprövning till sidans topp

Flera medier har nyligen uppmärksammat asylärenden om ensamkommande barn som närmar sig 18 år. Eftersom regelverket är komplext vill Migrationsverket klargöra vad som gäller.

Vid en asylansökan prövas först om den sökande har ett skyddsbehov.

- Det är något som majoriteten av de ensamkommande barnen idag har visat sig ha när Migrationsverket gör sin bedömning, säger Fredrik Beijer, rättschef vid Migrationsverket.

Han eller hon beviljas då ett uppehållstillstånd.

Om den minderårige inte har ett individuellt skyddsbehov, men samtidigt inte har familj, förmyndare eller sociala myndigheter som kan ta emot och sörja för omvårdnaden, är utgångspunkten att han eller hon beviljas ett uppehållstillstånd på grund av praktiska verkställighetshinder.

Ett sådant är enligt lagen tidsbegränsat som huvudregel.

Beroende på hur barnets situation ser ut kan hindret, tillsammans med andra omständigheter, ligga till grund för ett permanent uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter. När det tidsbegränsade uppehållstillståndet går ut, finns möjlighet att ansöka om förlängt uppehållstillstånd.

I vissa situationer kan det vara så kort tid kvar till att den sökande blir 18 år att det blir svårt att bevilja ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Det kan då bli aktuellt att avslå ansökan och besluta om utvisning med uppskjuten verkställighet.

Går att överklaga

- Det är viktigt att komma ihåg att det då ska röra sig om en person utan skyddsbehov och att omständigheterna inte heller har visat sig vara sådana att personen kan få uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter. Det går också att överklaga ett sådant beslut till domstol, säger Fredrik Beijer.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR, #vistårinteut och InfoTorg Juridik (betaltjänst) samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.