fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Skäl för och emot uppehållstillstånd, enskilda fall

Krigsförbrytare och andra förövare

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkivet har startat om och saknar material från perioden 180119 - 180513

Arkiveringsdatum 190721:

Asylnytt 19-07-21:

FN:s kommitté mot tortyr tillåter utvisning av folkmordsanklagade till Rwanda till sidans topp

FN:s kommitté mot tortyr, CAT, har publicerat en rad beslut från session 66 i april-maj 2019. Två olika fall gällde personer som hävdade att de riskerade tortyr efter utvisning från Nederländerna till Rwanda, där de anklagats för delaktighet i folkmordet. De menade att de löpte extra risk genom sitt engagemang i oppositionen. CAT anser dock inte att de kunnat visa detta, bland annat eftersom utlämningar till Rwanda genomförs med internationell övervakning och fängelserna besöks regelbundet av internationella juristkommissionen bedömde CAT att utvisningarna inte bröt mot tortyrkonventionen.

Hämta beslutet com No. 768/2016, J.M. v. The Netherlands (Extern länk)

Hämta beslutet com No. 771/2016, J.I. v. The Netherlands (Extern länk)

Sök fler ärenden från mr-kommittéernas databas (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190620:

Asylnytt 19-06-20:

Migrationsöverdomstolen: Att döttrarna könsstympats hindrar inte flyktingstatus till sidans topp

En kvinna från Jemen sökte asyl med make och barn. Det framkom att döttrarna könsstympats i hemlandet av släktingar. Kvinnan hade inte själv utfört ingreppen, men Migrationsverket ansåg att hon kunde förhindrat dem och att detta är ett grovt ickepolitiskt brott. Därför fick kvinnan inte flyktingstatus som den övriga familjen. Hon fick dock tidsbegränsat tillstånd på grund av anknytning till barnen. Migrationsdomstolen avslog överklagan utan muntlig förhandling. Migrationsöverdomstolen konstaterar att det är synen på brottet i internationellt perspektiv som ska gälla, inte hemlandets lag. Könsstympning betraktas i Sverige som allvarlig misshandel. Svensk domstol är behörig att döma då flickor förs utomlands från Sverige för att ingreppet ska utföras. Däremot är det enligt lagens förarbeten inte rimligt att asylsökande föräldrar skulle åtalas för att barnen könsstympats enligt hemlandets traditioner innan de kom till Sverige. Ett brott som inte skulle åtalas i Sverige bör, med hänsyn till den restriktivitet som gäller för uteslutning från flyktingstatus inte betraktas som grovt i den här bemärkelsen. Därför beviljar Migrationsöverdomstolen flyktingstatusförklaring. Domen är vägledande-

Hämta referatet i mål UM 14584-18, Mig 2019:10 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-06-20:

Migrationsöverdomstolen: Eritrea: Värnpliktig vakt utesluts från skyddsstatus till sidans topp

En kvinna som sökte asyl i Sverige hade varit placerad som vakt på en polisstation under sin nationaltjänstgöring i Eritrea. Hennes uppgift var att hindra gripna personer från att fly. Polisstationen är ökänd för hårda metoder och kvinnan berättade själv att hon sett tortyr. Hon hade inte valt arbetet och skulle bestraffas om hon vägrade. Hon flydde efter att ha vägrat skjuta mot en rymiing och tog sig ut ur landet med hjälp av släktingar. Hon hade dessförinnan haft permissioner och återvänt till tjänsten. Vid ett tillfälle hade hon återvänt försenad trots att hon kunde straffas. Migrationsverket ansåg därför att hon kunde ha flytt tidigare och att hon bidragit till att brotten kunde begås. Eftersom hon var medansvarig uteslöts hon från skydd och fick utvisningsbeslut. Hon fick ändå tidsbegränsat tillstånd på grund av risken för förföljelse i Eritrea, som utgör verkställighetshinder. Migrationsdomstolen upphävde beslutet och beviljade flyktingstatus med motivering att kvinnan utfört uppgifterna under tvång förenat med allvarliga sanktioner. Men Migrationsöverdomstolen slår nu fast att kvinnan ska uteslutas, efter en genomgång av internationell praxis. Kvinnan har ett individuellt ansvar för de brott mot mänskligheten som begåtts på polisstationen eftersom hon inte tagit möjligheten att lämna tjänsten tidigare på samma sätt som hon till slut gjorde.

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Hämta referatet i mål UM 17559-18, Mig 2019:9 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181018:

Asylnytt 18-10-18:

FN-kommitté: Utvisad riskerade inte tortyr i Rwanda men Kanada borde ha väntat till sidans topp

En man som bott i Kanada med sin familj i 19 år skickades 2012 tillbaka till Rwanda, där han var anklagad för att ha uppmanat till folkmord. Mannen hade ursprungligen beviljats flyktingstatus på den kanadensiska ambassaden i Spanien. Men enligt utredningen i Kanada som kom att övergå i många års rättsprocess, hade han från en offentlig post krävt utrotning av alla tutsier. Mannen hävdade att han riskerar tortyr i Rwanda, som också begärt honom utlämnad. FN:s kommitté mot tortyr, CAT, begärde inhibition men Kanada ansåg inte att det behövdes, bland annat pga garantier från Rwanda. Efter utvisningen fängslades mannen direkt i Rwanda och dömdes fyra år senare till livstids fängelse. Rättegången var uppmärksammad, vilket Kanada ansåg minskade risken för tortyr. Mannen fortsatte hävda att han riskerar tortyr, även som politisk motståndare och att Kanada inte borde lita på garantier som inte övervakas, och att han borde ha dömts i Kanada istället. CAT konstaterar att det inte finns rapporter om att personer som återsänts till Rwanda utsatts för tortyr, och att det inte heller har hävdats att den sökande torterats. Enligt CAT har tortyrkonventionens artikel 3 inte kränkts. Däremot har Kanada brutit mot artikel 22 genom att verkställa utvisningen trots att CAT begärt att den skulle ställas in under prövningen.

Hämta communication no 488/2012, endast på franska (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171229:

Asylnytt 17-12-29:

Migrationsöverdomstolen: Värnpliktig i Syrien utesluts inte från flyktingstatus till sidans topp

Målet rör en man som under en kort period varit värnpliktig i ett specialförband i Homs, Syrien. Mannen deserterade genom att spela sjuk och sedan rymma från sjukhuset. Enligt landiinformation begicks krigsförbrytelser av den syriska armén under den tid mannen var placerad där och han uppgav i sin första asylintervju att han fått order att döda civila och att han varit med i strid. Migrationsverket beslutade att utesluta mannen från flyktingstatus och utvisa honom, men beviljade 12 månaders uppehållstillstånd på grund av situationen i Syrien. Migrationsdomstolen och nu Migrationsöverdomstolen anser att MIgrationsverket inte har utrett och bevisat att mannen haft ett personligt ansvar. Det finns inga vittnesmål eller liknande. Även om mannan känt till övergreppen kan det inte "med fog antas" att han anstiftat eller på annat sätt deltagit i brott mot mänskligheten. Utvisningsbeslutet upphävs och mannen beviljas flyktingstatus. Målnummer 8644-16, MIG 2017:29.

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Hämta Migrationsöverdomstolens referat (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171013:

Human Rights Watch 17-10-03:

"These are the Crimes we are Fleeing" till sidans topp

- Justice for Syria in Swedish and German Courts

Over the last six years the Syrian crisis has claimed the lives of an estimated 475,000 people as of July 2017, according to the Syrian Observatory for Human Rights. All sides to the conflict have committed serious crimes under international law amid a climate of impunity.

A range of groups have actively documented violations of human rights and humanitarian law in Syria. In late 2016, the United Nations General Assembly also created a mechanism tasked with analyzing and collecting evidence of serious crimes committed in Syria suitable for use in future proceedings before any court or tribunal that may have a mandate over these crimes.

But for the most part, the wealth of information and materials available has not helped to progress international efforts to achieve justice for past and ongoing serious international crimes in the country. Syria is not a party to the International Criminal Court, so unless Syria accepts the court's jurisdiction voluntarily, the court's prosecutor needs the United Nations Security Council to refer the situation in Syria to her in order to open an investigation there. However, in 2014, Russia and China vetoed a Security Council resolution that would have given the prosecutor such a mandate. And neither Syrian authorities nor other parties to the conflict have taken any steps to ensure credible accountability in Syria or abroad, fueling further atrocities.

Against this background, efforts by various authorities in Europe to investigate, and, where possible, prosecute serious international crimes committed in Syria, may provide a limited measure of justice while other avenues remain blocked.

(...)

Läs mer (Extern länk)

Ladda ner rapporten (Extern länk till pdf-fil)

Sammanfattning och rekommendationer på svenska (Extern länk till pdf-fil)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170628:

Asylnytt 17-06-28:

Migr.överdomstolen: Syrien: Militärläkare ansvarig för tortyr, får inte flyktingstatus till sidans topp

En man från Syrien arbetade som militärläkare i Aleppo i sex år innan han lämnade regimkontrollerat område. Migrationsverket anser att han riskerar förföljelse men beviljade inte skyddsstatus eftersom mannen anses medskyldig till tortyr som utförs på militärsjukhus i Syrie. Han fick ett tidsbegränsat uppehållstillstånd eftersom utvisningen inte kan verkställas på grund av risken i hemlandet. Mannen har en son, nu 15, som beviljats uppehållstillstånd som flykting i Sverige. Enligt Utlänningslagen kan en medlem av kärnfamiljen bara uteslutas från uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning om personen hotar ordning och säkerhet i Sverige. Men i EU:s skyddsgrundsdirektiv finns en regel om uteslutning när personen utesluts från skyddsstatus, som Migrationsverket valde att tillämpa. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen som gör samma bedömning som Migrationsverket. Domstolen påpekar att mannen sökte läkartjänsten frivilligt och inte utsatts för tvång. Beträffande anknytningen tillägger domstolen att agerandet som bidragit till tortyr är ett hot mot den samhälleliga ordningen och kan ses som ett hot mot säkerhet och ordning även i Sverige. Hänsyn till barnet skulle enligt Migrationsöverdomstolen ändå kunna leda till uppehållstillstånd, eftersom mannen är den enda vårdnadshavaren. Men eftersom mannen nu ändå får tidsbegränsat uppehållstillstånd strider inte beslutet mot barnets bästa enligt domstolen.

Målnummer UM3787-16, MIG 2017-11

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 161123:

Asylnytt 16-11-23:

Migrationsöverdomstolen: Domstol gav Fatah-polis flyktingstatus för lättvindigt till sidans topp

En man som varit miltärpolis hos den palestinska myndighetens underrättelsetjänst och arbetat med förhör och olika operationer, sökte asyl eftersom han var hotad i Gaza. Migrationsdomstolen ansåg uppgifterna för vaga. Dessutom hade mannen bott i Förenade Arabemiraten och kunde återvända dit enligt Migrationsverket. Mannen hade anfört att tillståndet i Arabemiraten gått ut och inte förnyades. Migrationsdomstolen höll med om att vistelsen där var tillfällig och kom dessutom fram till att mannens skäl mot Gaza var starka nog för flyktingstatus. Migrationsverket överklagade med anledning av att domstolen inte prövat om mannens verksamhet för Fatah skulle ha uteslutit honom från flyktingstatus. Mannen framförde att Migrationsverket borde ha prövat detta från början om det var relevant. Migrationsöverdomstolen håller med Migrationsverket om att prövningen av uteslutningsgrunder hör ihop med flyktingstatus. Migrationsdomstolen borde ha begärt in en sådan utredning av Migrationsverket och låtit mannen yttra sig. Eftersom detta inte skett återförs ärendet till migrationsdomstolen.

Målnummer UM5817-15

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, svenska media via Eniro och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media främst via I Care och IRR, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, ENAR, Statewatch, Noborder och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Röda Korset, Svenska Amnesty, FARR, Rosengrenska och InfoTorg Juridik (betaltjänst) samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Josefin Åström, Hjalte Lagercrantz, Karin Nilsson Kelly, Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt.