fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Skäl för och emot uppehållstillstånd, enskilda fall

Rättigheter för EU-medborgare och deras anhöriga

Information från myndigheter och organisationer

Pressklipp saknas


Arkivet har startat om och saknar material från perioden 180119 - 180513

Arkiveringsdatum 191120:

EU-domstolen / Migrationsverket 19-10-29:

EU-domstolen om anknytning till EU-medborgare då denne återvänt till hemlandet till sidans topp

Sammanfattning av EU-domstolens dom den 10 september 2019 i mål C-94/14, (stora avdelningen), (Chenchooliah mot Irland)

Artikel 15 i rörlighetsdirektivet 2004/38 ska tolkas så, att den är tillämplig på ett beslut om avlägsnande av en tredjelandsmedborgare med hänvisning till att vederbörande inte längre har uppehållsrätt, då en tredjelandsmedborgare har ingått äktenskap med en unionsmedborgare som utövade sin rätt till fri rörlighet genom att bege sig till och tillsammans med tredjelandsmedborgaren uppehålla sig i den mottagande medlemsstaten, men där unionsmedborgaren därefter har återvänt till den stat där han/hon är medborgare i.

De relevanta garantier som föreskrivs i artiklarna 30 och 31 direktivet är tillämpliga när ett sådant beslut om avlägsnande fattas och att beslutet inte under några omständigheter kan förenas med ett återreseförbud.

(...)

Hela referatet med länk till domen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180702:

Asylnytt 18-07-02:

EU-domstolen: Anknytning till EU-medborgare måste prövas trots återreseförbud till sidans topp

EU-domstolen har behandlat frågor från en belgisk domstol, som rör möjligheten att utvisa personer trots att de är familjemedlemmar till EU-medborgare. De som skulle utvisas hade ansökt om tillstånd på grund av familjerelationen men eftersom de redan hade återreseförbud, i vissa fall på grund av säkerhetsskäl, prövades inte dessa ansökningar. EU-domstolen utgår från att en sådan praxis kan göra att EU-medborgare i praktiken berövas sina rättigheter, om de blir tvungna att lämna EU för att hålla ihop familjen. En vuxen anses kunna klara sig själv och därför kan den situationen bara uppstå i exceptionella fall. Men ett barn klarar sig inte självt och i sådana fall måste barnets bästa och alla omständigheter vägas in. Enligt EU-domstolen är det oväsentligt om familjeanknytningen kommer upp före eller efter att återreseförbudet inträder eller om det beror på att personen undanhållit sig tidigare utvisningsbeslut. Det är ändå inte tillåtet att fatta ett nytt utvisningsbeslut utan att utreda saken när det uppstått nya omständigheter som rör familjelivet.

Hämta pressmeddelande (Extern länk)

Referat från Migrationsverket med länk till domen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180614:

Asylnytt 18-06-15:

EU-domstolen: Uppehållsrätt för makar från tredjeland gäller även samkönade par till sidans topp

När en EU-medborgare flyttar mellan EU-länderna har "make eller maka" och andra familjemedlemmar också uppehållsrätt där även om de inte är EU-medborgare. Nu har EU-domstolen slagit fast att detta gäller även samkönade par, oavsett om samkönade äktenskap erkänns i det land familjen bosätter sig. Målet gällde en rumänsk medborgare som i Belgien hade gift sig med en amerikansk medborgare. De önskade bosätta sig i Rumänien, men rumänska myndigheter ansåg att eftersom samkönade äktenskap inte är tillåtna där, kunde rörlighetsdirektivet inte tillämpas. EU-domstolen noterar att den härledda uppehållsrätten i direktivet bara gäller för personer som bosatt sig i ett annat EU-land än det egna. Men det finns en regel i Lissabonfördraget som garanterar medborgarnas rätt att röra sig fritt. Även denna skulle enligt EU-domstolen sättas ur spel om olika äktenskapsregler gjorde att möjigheten till rörlighet varierar mellan staterna. Ett äktenskap som ingåtts i en annan stat ska alltså erkännas med avseende på uppehållsrätten, utan att det innebär något påbud för staterna att för egen del tillåta samkönade äktenskap.

Pressmeddelande (Extern länk till pdf-fil)

Läs eller hämta domen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171208:

Asylnytt 17-12-08:

Europadomstolen: Varaktigt bosatt ska inte utvisas enbart på grund av fängelsestraff till sidans topp

Spansk lag tillåter utvisning av utlänningar både av administrativa skäl och som straff i brottmål, det senare om personen dömts till mer än ett års fängelse. En del domstolar har dock tolkat europarätten så att personer som är varaktigt bosatta endast kan utvisas av administrativa skäl. Därför bad en domstol om förhandsavgörande från EU-domstolen. Enligt EU-domstolen har det ingen betydelse om det gäller ett administrativt beslut eller ett straff. Utvisning av en varaktigt bosatt tredjelandsmedborgare får bara ske om personen utgör ett verkligt hot mot allmän ordning och säkerhet. Individuella omständigheter som konsekvenserna för personen och familjemedlemmar och anknytningen till medlemsstaten respektive hemlandet måste vägas in. Utvisning får därför inte föreskrivas med automatik efter ett års fängelsestraff.

Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Domen i mål C 636/16 López Pastuzano i sin helhet (Extern länk)

Längre referat av Migrationsverket (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171124:

Asylnytt 17-11-24:

Mamma får uppehållstillstånd på grund av att barnet är EU-medborgare till sidans topp

En kvinna sökte asyl efter preskription av en tidigare ansökan, bl.a. på grund av att hon varit tvångsprostituerad, vilket skulle göra att hon riskerar förföljelse. Hon blev inte trodd och fick avslag. Kvinnan har en son född i Sverige, vars far är litauisk medborgare. Faderskapet har inte erkänts, men Litauens ambassad har intygat att barnet är litauisk medborgare. Muntlig förhandling och intyg från Plattformen Civila Sverige mot människohandel visade att kvinnan utsatts för trafficking. Domstolen kommer fram till att barnet har rätt till uppehållstillstånd som EU-medborgare, och dessutom att moderns närvaro är nödvändig för att barnet ska kunna utöva sina rättigheter, enligt EU-domstolens praxis. Migrationsverket ansåg att kvinnan kan bosätta sig i Litauen. Men enligt domstolen är mamman särskilt utsatt och i behov av de stödinsatser hon har i Sverige och även barnet har sin anknytning här. EU-reglerna tillsammans med att en utvisning av barnet skulle strida mot barnets bästa och mot rätten till privatliv enligt Europakonventionen gör att de båda får uppehållstillstånd av synnerligen respektive särskilt ömmande omständigheter. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 17-11-24:

Dubbelt medborgarskap hindrar inte rätt till familj för EU-medborgare som flyttat till sidans topp

EU-domstolen har kommit med ett förhandsavgörande som innebär att en EU-medborgare som utnyttjat sin rörlighet har rätt att bo ihop med sin familj även om EU-medborgaren har förvärvat medborgarskap även i det land hen har flyttat till. Målet rör en algerisk medborgare som befann sig illegalt i Storbritannien efter att ha rest in med besöksvisum och stannat kvar. Senare gifte han sig med en spansk medborgare som bott i Storbritannien länge och även hade blivit brittisk medborgare. Grundregeln är att en familjemedlem till en EU-medborgare har en härledd uppehållsrätt, oavsett hur personen reste in i EU. Men detta gäller bara EU-medborgare som utnyttjat sin rörlighet och flyttat till ett annat land än det de är medborgare i. En brittisk domstol bad EU-domstolen om ett förhandsavgörande om hur regeln ska tolkas när anknytningspersonen blivit medborgare i bosättningslandet. EU-domstolen har nu svarat att familjemedlemmen inte har uppehållsrätt enligt rörlighetsdirektivet, men däremot enligt artikel 21.1 i fördraget om EU:s funktionsrätt FEUF. Fördraget ska tolkas så att EU-medborgaren ska kunna fortsätta utöva sin rätt till ett normalt familjeliv även efter att ha förvärvat medborgarskap. Domen kan få betydelse i Sverige som hittills inte har erkänt uppehållsrätt för familjemedlemmen i den situationen.

Domen: C-165/16, Toufik Lounes mot Secretary of State for the Home Department (Extern länk)

Pressmeddelande (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170901:

Asylnytt 17-09-01:

Migrationsöverdomstolen: Permanent uppehållsrätt ger rätt till familjeåterförening till sidans topp

En man har uppehållsrätt i Sverige härledd från en familjemedlem. Han är inte själv EES-medborgare men har numera permanent uppehållsrätt. När hans hustru och barn ansökte om uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin make/far fick de avslag. Enligt tidigare beslut från Migrationsöverdomstolen kan en person med uppehållsrätt (men utan uppehållstillstånd) inte vara anknytningsperson, detta bland annat för att uppehållsrätt kan upphöra från dag till annan. De anhöriga skulle få en starkare rätt än anknytningspersonen. Men i det aktuella fallet har mannen permanent uppehållsrätt. Enligt Migrationsöverdomstolen förändrar det situationen. Uppehållsrätten kan inte dras in med mindre än att mannen flyttar utomlands minst två år. Mannens hustru och barn ska tillåtas ansöka om återförening och målet överförs för ny utredning av Migrationsverket. Målnummer UM9280-16, UM9281-16

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Hämta domen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170515:

EU-domstolen 17-05-11:

A parent of a child who is an EU citizen may have a right of residence till sidans topp

A third-country national may, as the parent of a minor child who is an EU citizen, rely on a derived right of residence in the EU

The fact that the other parent, an EU citizen, could assume sole responsibility for the primary day- to-day care of the child is a relevant factor, but is not in itself a sufficient ground to refuse a residence permit. It must be determined that there is not, between the child and the third-country national parent, such a relationship of dependency that a decision to refuse a right of residence to that parent would compel the child to leave the EU

Ms Chavez-Vilchez, a Venezuelan national, entered the Netherlands on a tourist visa. Her relationship with a Netherlands national led, in 2009, to the birth of a child who has Netherlands nationality. The parents and the child lived in Germany until June 2011, when Ms Chavez-Vilchez and her child were compelled to leave the family home. She has since then been responsible for the care of her child. She has stated that the child's father does not contribute to the child's support or upbringing. In the absence of a right of residence, her applications for social assistance and child benefit were rejected by the Netherlands authorities.

(...)

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Hela EU-domstolens pressmeddelande (Extern länk till pdf-fil)

Läs referat i Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Domen i sin helhet på svenska (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 160930:

EU-domstolen / Migrationsverket 16-09-21:

Kan föräldern till EU-medborgare nekas uppehållstillstånd på grund av vandel? till sidans topp

Migrationsverket har publicerat en sammanfattning av EU-domstolens dom den 13 september 2016 i mål C-165/14 (Rendón Marín), (stora avdelningen)

/Slutsatser:/ Det är inte förenligt med rörlighetsdirektivet och art. 21 FEUF att automatiskt neka uppehållstillstånd på grund av anmärkningar i belastningsregistret för en tredjelandsmedborgare, som är förälder och underhållsskyldig för ett barn som är unionsmedborgare, och som bor med barnet i en annan (mottagande) medborgarstat, då barnet uppfyller villkoren för uppehållsrätt.

I det fall barnet inte har uppehållsrätt, är det inte förenligt med art. 20 FEUF att neka uppehållstillstånd endast på grund av anmärkningar i belastningsregistret för en tredjelandsmedborgare, som är förälder och ensam vårdnadshavare för ett barn som är unionsmedborgare, om avslaget leder till att barnet måste lämna Europeiska unionen.

Bakgrund

Alfredo Rendón Marín är colombiansk medborgare bosatt i Spanien. Han har två minderåriga barn som han har ensam vårdnad om. Ett av barnen är spansk medborgare, det andra är polsk medborgare. De är födda i och har bott i Spanien hela sitt liv. Alfredo Rendón Maríns ansökan om uppehållstillstånd i Spanien avslogs eftersom han hade anmärkningar i belastningsregistret, vilket är obligatoriskt enligt spansk rätt. Han hade för ett brott år 2005 dömts till nio månaders fängelse, vilket år 2009 omvandlades till villkorlig dom.

Referatet i sin helhet med länk till EU-domstolens förhandsavgörande (Extern länk)

Se även:

Migrationsverket 16-09-21: Ett liknande ärende men där frågan är om föräldern kan utvisas på grund av ett brott (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR, #vistårinteut och InfoTorg Juridik (betaltjänst) samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.