fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Skäl för och emot uppehållstillstånd, enskilda fall

Utvisning på grund av brottslighet

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkivet har startat om och saknar material från perioden 180119 - 180513

Arkiveringsdatum 190503:

Högsta Domstolen 19-04-29:

Avgörande om beviskravet avseende målsägandens ålder till sidans topp

I ett mål om sexualbrott mot barn har frågan uppkommit om målsäganden var under 15 år vid tiden för gärningarna. Högsta domstolen har kommit fram till att den frågan ska prövas enligt sedvanliga beviskrav i brottmål, dvs. det ska vara ställt utom rimligt tvivel att målsäganden var under 15 år.

En man åtalades för att under åren 2015-2017 ha haft flera sexuella kontakter med en flicka. Det var i flertalet fall fråga om sexuella kontakter som är straffbara enbart om flickan vid respektive tillfälle var under 15 år. Flickan var född utomlands och kom till Sverige som adoptivbarn. Det saknas information om hennes första levnadsår. I Sverige folkbokfördes hon som född år 2003. Uppgiften om att hon är född år 2003 grundar sig framför allt på läkarbedömningar, gjorda år 2008 och 2009, om att hon då var fem år gammal.

Högsta domstolen konstaterar att i brottmål ligger bevisbördan på åklagaren, att beviskravet vanligen är "ställt utom rimligt tvivel" och att detta beviskrav gäller även i frågan om en målsägande i ett mål om sexualbrott mot barn är under 15 år. Visserligen har uppgifter i folkbokföringsdatabasen normalt en hög grad av tillförlitlighet. Men om det påstås att uppgifterna inte är riktiga eller det annars kommer fram omständigheter som gör att de kan ifrågasättas, måste åklagaren på sedvanligt sätt bevisa att det som anges i åtalet om målsägandens ålder stämmer, t.ex. genom att han eller hon visar att folkbokföringsuppgifterna vilar på ett tillförlitligt underlag.

Högsta domstolen har bedömt att det i detta fall inte kan uteslutas att målsäganden är född så tidigt som år 2001. Som en följd av detta ogillas de åtal som avser mannens och flickans sexuella kontakter under åren 2016 och 2017.

Hämta domen i mål B 5057-18 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Högsta Domstolen 19-04-24:

Förutsättningarna för utvisning på grund av brott när den tilltalade har vistats länge till sidans topp

När en utlänning har vistats länge i Sverige kan utvisning på grund av brott ske endast om det finns synnerliga skäl. Högsta domstolen har i en dom som meddelats i dag utvecklat vad som kan utgöra synnerliga skäl och hur olika faktorer som är relevanta ska vägas mot varandra.

Om en utlänning har vistats i Sverige med permanent uppehållstillstånd sedan minst fyra år när åtal väcks eller då hade varit bosatt i Sverige i minst fem år kan utvisning för brott ske endast om det finns synnerliga skäl. Utgångspunkten är att de personer som omfattas av bestämmelsen inte ska utvisas, men utvisning kan ändå ske om det finns särskilda omständigheter som vid en helhetsbedömning medför att skälen för utvisning väger över.

Det är framför allt allvaret i den brottslighet som aktualiserat utvisning som kan göra att det finns synnerliga skäl för utvisning, som t.ex. när det är fråga om mord, brott som innefattar svåra integritetskränkningar eller organiserad brottslighet.

(...)

Läs mer och hämta domen B 5931-18 (Extern länk)

Expressen 19-04-24: Våldtäktsman får stanna i Sverige - slipper utvisning (Extern länk)

Aftonbladet krönika 19-04-29: Oisin Cantwell: Våldtäktsman slapp utvisning - då bröt den perfekta stormen ut (Extern länk)

Morgan Johansson (S) i Expressen 19-05-01: Fler brottslingar ska utvisas när lagen skärps (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190318:

Migrationsverket 19-03-11:

Anmälningarna om misstänkt krigsbrott ökar till sidans topp

Migrationsverket anmäler allt fler misstänkta krigsbrott till polisen.

-Det här är resultatet av en tydlig ambitionshöjning i frågan från myndigheten under senare år, säger Oskar Ekblad, sektionschef på Migrationsverket.

Migrationsverket har sedan många år ett samarbete med polisen när det gäller att upptäcka misstänkta krigsbrott och brott mot mänskligheten i Migrationsverkets ärenden.

2016 fördjupade myndigheterna samarbetet i den här frågan, tillsammans med Åklagarmyndigheten, med avsikt att öka informations- och kunskapsutbytet mellan myndigheterna. Nya samverkansformer har bildats och myndigheterna har haft gemensamma utbildningsinsatser.

Förra året anmälde Migrationsverket 135 ärenden om misstänkt krigsbrott eller brott mot mänskligheten till polisen, jämfört med 52 ärenden 2017. Under 2016 handlade det om 43 ärenden. Anmälningarna gäller både asylärenden och andra typer av uppehållstillstånd, och det kan bland annat handla om att en person har poserat på bild med döda eller genom sin militärtjänst misstänks ha deltagit i krigsbrott.

Ökningen av anmälningar är resultatet av ett långsiktigt arbete med frågan på Migrationsverket, där myndigheten har utvecklat förmågan att upptäcka krigsbrott och folkrättsbrott de senaste åren.

Sedan 2016 har Migrationsverket utbildat specialister inom bland annat krigsbrott, och antalet specialister har sedan dess ökat från ca 15 till drygt 40 personer. Specialisterna deltar och stöttar i utredningar där krigsbrott misstänks, och sprider då kunskap om frågorna på hela myndigheten.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190302:

Asylnytt 19-03-02:

HD beslutar om utvisningar på grund av brott, bla mot palestinier efter brandattentat till sidans topp

I Asylnytt 180926 refererades en hovrättsdom som innebar att en palestinier som varit med om ett brandattentat mot bilar utanför en synagoga inte skulle utvisas till Gaza. Hovrätten ansåg att mannen riskerade att behandlas som terrorist av Israel. Nu har saken prövats av Högsta domstolen som upphäver den delen av hovrättsdomen och fastställer att mannen trots allt ska utvisas efter sitt fängelsestraff. Domen bygger på generella resonemang om förutsättningarna för utvisning och på Migrationsverkets bedömning av den individuella risken. Högsta domstolen behandlade samma dag utvisningsfrågan i två andra ärenden och slog i båda fallen fast att utvisning skulle ingå i straffen. Det ena gällde en man från Syrien som dömts för en grov våldtäkt. För syrier finns ett generellt verkställighetshinder, men utvisningsbeslut kan ändå tas eftersom det är oklart om hindret består efter fängelsestraffet. Det andra gällde en palestinier från Libyen som dömts för ett rån. I det fallet finns ett praktiskt verkställighetshinder eftersom Libyen i dagsläget inte släpper in statslösa palestinier. Men även i det fallet är det oklart om hindret består efter fängelsestraffet. Alla tre besluten innehåller genomgång av förutsättningarna för utvisning på grund av brott och är vägledande.

Läs HD:s sammanfattning och hämta domarna B 1415-18, B 2017-18 och B 4781-18 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181108:

Asylnytt 18-11-08:

Europadomstolen tillåter utvisning av narkotikadömd trots sex barn i Danmark till sidans topp

En man dömdes i Danmark för narkotikabrott till fem års fängelse och utvisning till Jordanien. Mannen hade bott nio år i Danmark men hade aldrig haft ett arbete och hade dömts för mindre narkotikabrott flera gånger tidigare. Frågan inför Europadomstolen var om utvisningen skulle tillåtas trots att mannen hade tre barn, 14, 12 och 11 år gamla från ett tidigare äktenskap. Dessutom bodde han före fängelsestraffet ihop med tre barn, 9, 8 och 7 år gamla, och var fortfarande gift med modern. Alla barnen hade besökt honom tätt under fängelsetiden och båda mödrarna hävdade att det skulle skada dem om pappan utvisades. Domen innehåller en lista över faktorer som enligt tidigare praxis ska vägas in vid bedömningen av om en utvisning på grund av brott är nödvändig i ett demokratiskt samhälle. Europadomstolen slutsats är att rättsinstanserna i Danmark tagit den hänsyn de var skyldiga till och att utvisningen är proportionerlig bland annat med tanke på det grova brottet och att barnen inte bott ihop med pappan på länge.

Case of Assem hassan ali v. Denmark, Application no. 25593/14 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180926:

Asylnytt 18-09-26:

Palestinier ska inte utvisas till Palestina trots grovt brott, fastslår Hovrätten till sidans topp

I december 2017 utförde några personer ett brandattentat mot bilar utanför synagogan i Göteborg. I församlingshemmet fanns ett 40-tal ungdomar. Ingen kom dock till skada. Attentatsmännen dömdes inte för mordbrand eller försök till mordbrand eftersom det inte fanns någon konkret risk för att branden skulle spridas till byggnaden. Däremot dömdes tre män för grovt olaga hot och försök till grov skadegörelse. En av personerna är inte svensk medborgare och dömdes även till utvisning eftersom han begått ett grovt brott. Hovrätten har nu ändrat den delen av domen. Eftersom gärningen kan ses som ett politiskt brott riktat mot judar kan Israel ha ett intresse i saken. Med hänsyn till den osäkerhet som råder vid gränserna till Gaza och Västbanken och i själva områdena så skulle mannens grundläggande mänskliga rättigheter vara hotade om han utvisades dit. (Källor: Infotorg juridik och Hovrätten för Västra Sverige)

Observera: Denna dom upphävdes av Högsta domstolen 190302, se Asylnytt 190302

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 18-09-26:

EU-domstolen: Fullständig utredning krävs innan skyddsstatus kan dras in efter brott till sidans topp

Målet gäller en man som hade fått asyl med flyktingstatus i Ungern år 2000. Senare hade han fällts för ett brott. Mannen hade själv låtit det afghanska konsulatet få reda på innehållet i domen, vilket ledde ungerska myndigheter till slutsatsen att han inte längre riskerade förföljelse. Hans flyktingstatus drogs in 2014. Efter det vidtog en ny procedur som frågan nu gäller. Mannen hade åter begärt flyktingstatus eller alternativ status i en ansökan om verkställighetshinder. Alternativ status nekades med anledning av att status enligt skyddsgrundsdirektivet kan nekas vid "grovt brott" - och i ungersk lag definiteras "grovt brott" som något som ger fängelse i fem år eller mer. Den sökande hävdar att fler omständigheter måste vägas in. Domstolen i Budapest bad EU-domstolen om ett förhandsavgörande. Nu svarar EU-domstolen att flyktingstatus och alternativ status jämställs i det här avseendet. EU-rätten tillåter inte att en ansökan om alternativ skyddsstatus kan avslås enbart på grund av straffsatsen i nationell lag. Allvarligheten i brottet måste bedömas genom en fullständig utredning i det individuella fallet.

Domen i sin helhet har senare publicerats av Migrationsverket tillsammans med ett referat.

Läs Migrationsverkets referat och hämta domen (Extern länk)

Hämta pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Läs eller hämta domen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180718:

Asylnytt 18-07-18:

Belastningsregistret ska kollas om domstol överväger att bevilja uppehållstillstånd till sidans topp

En person som haft arbetstillstånd i flera år och bott i Sverige tillsammans med sin familj ansökte om permanent tillstånd. Migrationsverket avslog på grund av att anställningsförhållandena inte uppfyllt villkoren under hela tiden. Migrationsdomstolen däremot gjorde en helhetsbedömning, i enlighet med de vägledande domar som kommit på sista tiden. Mannen beviljades uppehållstillstånd. Migrationsverket överklagade för att domstolen missat att kontrollera eventuella registreringar i misstanke- och belastningsregistret. Att Migrationsverket inte gjort det berodde på att det inte behövs i avslagsärenden. Nu slår Migrationsöverdomstolen fast att en domstol som överväger att bevilja uppehållstillstånd av andra skäl än de tvingande (exempelvis skyddsbehov) ska hämta in information om brottslighet. Därför undanröjs domen och målet återförvisades till migrationsdomstolen.

Domen i sin helhet har senare publicerats av Migrationsverket tillsammans med ett referat.

Hämta domstolens referat av mål nr UM 5523-18 (Extern länk)

Läs Migrationsverkets referat och hämta domen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170320:

Svea Hovrätt 17-03-08:

Beslut om utvisning till sidans topp

Svea hovrätt har i dag meddelat dom i ett mål där fem Afghanska medborgare utvisas ur Sverige och förbjuds att återvända hit under tio års tid.

Fem personer dömdes i tingsrätten för bland annat grov våldtäkt och straffvärdet för en vuxen person bedömdes för den grova våldtäkten vara sex års fängelse. Med hänsyn till de dömdas ålder bestämdes påföljden i tingsrätten till sluten ungdomsvård i ett år och en månad upp till ett år och tre månader. Då samtliga dömda var under 18 år och med hänsyn bland annat till säkerhetsläget i Afghanistan beslutade tingsrätten att ogilla åklagarens och målsägandens yrkande om utvisning.

Målet överklagades till hovrätten endast när det gällde frågan om utvisning.

I denna fråga har hovrätten tagit del av samma utredning som tingsrätten. Hovrätten har också inhämtat nya yttranden från Migrationsverket.

Till skillnad från tingsrätten anser hovrätten att brottets allvar och övriga omständigheter gör att samtliga dömda ska utvisas till Afghanistan trots det rådande säkerhetsläget, deras ålder och vad som i övrigt framkommit om deras personliga förhållanden. Hovrätten har alltså ansett att de skäl som talar för en utvisning väger tyngre än de skäl som talar emot. Här har hovrätten särskilt beaktat att de dömda gjort sig skyldiga till ett mycket allvarligt brott, som innefattat en synnerligen allvarlig kränkning av den underårige målsägandens integritet, liksom att de dömda saknar anknytning till Sverige. Av Migrationsverkets yttranden framgår vidare att det inte för närvarande föreligger ett generellt hinder mot att utvisa de dömda till Afghanistan. Inte heller när det gäller den individuella bedömning som ska göras anser hovrätten att det föreligger hinder mot att någon av de dömda utvisas.

Artikeln på domstolarnas hemsida (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, svenska media via Eniro och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media främst via I Care och IRR, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, ENAR, Statewatch, Noborder och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Röda Korset, Svenska Amnesty, FARR, Rosengrenska och InfoTorg Juridik (betaltjänst) samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Josefin Åström, Hjalte Lagercrantz, Karin Nilsson Kelly, Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt.