fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Skäl för och emot uppehållstillstånd, enskilda fall

Apatiska barn

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkivet har startat om och saknar material från perioden 180119 - 180513

Arkiveringsdatum 190610:

Asylnytt 19-06-10:

Lifos: Förtydligande om verkställighetshinder i ställningstagande om apatiska barn till sidans topp

Migrationsverket har uppdaterat sitt rättsliga ställningstagande angående hälsotillstånd och vårdmöjligheter som grund för uppehållstillstånd för barn och barnfamiljer med särskilt fokus på devitaliserade barn. Ställningstagandets slutsats är liksom tidigare att utrymmet för att ge uppehållstillstånd grundat endast på ett devitaliserat tillstånd hos ett barn har blivit kraftigt begränsat sedan den tillfälliga lagen trädde i kraft. Detta beror på att tillstånd enligt Utlänningslagens paragraf om ömmande omständigheter (5:6) nu bara får beviljas om en utvisning skulle bryta mot ett internationellt åtagande. Det som justerats i ställningstagandet är att styckena om villkoren för uppehållstillstånd på grund av verkställighetshinder har förtydligats. I den paragraf som berör medicinska verkställighetshinder som uppstått efter avslag (12:18) finns inte någon skrivning om att hinder bara skulle kunna föreligga om utvisningen skulle bryta mot ett internationellt åtagande. Ribban har i praktiken ändå blivit högre eftersom det för verkställighetshinder krävs nya omständigheter utöver de som prövats i grundärendet - där det skärpta villkoret har ingått. Men om det finns nya omständigheter som inte prövats tidigare så behöver dessa inte uppfylla kravet om brott mot internationellt åtagande för att kunna leda till uppehållstillstånd.

Hämta ställningstagande SR 17/2019 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180831:

Asylnytt 18-08-31:

Domstol: Armenisk familj från Ryssland får stanna på grund av dotterns tillstånd till sidans topp

En armenisk familj som bott i Moskva i Ryssland lämnade landet efter att mannen misshandlats. De ansåg att de riskerade förföljelse på grund av sin etnicitet. De kunde dock inte lämna in id-handlingar eller visa några dokument som stödde berättelsen. De fick avslag men båda barnen mår dåligt och en flicka har lidit av uppgivenhetssyndrom sedan mars 2016. Migrationsverket ansåg till en början att vård skulle kunna ges i hemlandet, men under intryck av starka läkarintyg tog även Migrationsverket inför domstolsbehandlingen ställning för att flickan bör få vård i Sverige för att kunna tillfriskna så snabbt som möjligt och minska de negativa konsekvenserna för hennes pyskosocia hälsa och utveckling. Detta blev även domstolens beslut. Därmed får även föräldrarna och brodern stanna. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180819:

Etikkommissionen i Sverige 18-08-08:

En stulen barndom - barnrättsrapport till sidans topp

"En stulen barndom - Rapport om hur svensk asylpolitik krossar familjer och sviker barns mänskliga rättigheter" (2018) har genomförts av Amanda Gulger & Josefin Sikström (Södertörns högskola) i samarbete med Etikkommissionen i Sverige.

I rapporten uppmärksammas situationen för utvisningshotade flyktingbarn med svåra fysiska och psykiska funktionsnedsättningar som idag befinner sig i Sverige. Rapporten går igenom tre olika fall från verkligheten och undersöker hur migrationsmyndigheterna bedömt i dessa ärenden. Barnen i fråga lider i ett av fallen av cerebral pares (CP-skada) och i de andra två av uppgivenhetssyndrom.

De juridiska frågor som legat till grund för det fördjupade arbetet med rapporten är främst följande: I vilka fall kan permanent uppehållstillstånd beviljas i enlighet med 18 § begränsningslagen? Vad blir följderna för de svårt sjuka barn som i beslut efter beslut endast beviljas tillfälliga uppehållstillstånd, och hur står sig detta i förhållande till Barnkonventionen liksom till Europakonventionen?

I rapportens slutsats konstateras att barnets bästa i många fall inte alls beaktas i asylprocessen. Genom att verkställa avvisningsbeslut till hemländerna för dessa barn eller genom att inte bevilja dem permanent uppehållstillstånd, bryter Sverige mot Barnkonventionen, som stadgar att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som gäller barn.

Enligt rapporten ligger felet inte nödvändigtvis i asyllagen utan i tolkningen av lagen och felaktiga tolkningar av lagstiftarens vilja. Det är också uppenbart att Migrationsverket ignorerar läkarintyg och medicinsk expertis och därmed tar sig rätten att överpröva läkarnas bedömning.

Hämta rapporten (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180614:

Migrationsverket 18-06-11:

Tillfälliga lagen begränsar möjligheterna till uppehållstillstånd av hälsoskäl till sidans topp

Den tillfälliga lagen gör det svårare att ge uppehållstillstånd till barn eller barnfamiljer av hälsoskäl. Det gäller även devitaliserade barn, det vill säga barn som i olika omfattning visar symptom på uppgivenhet eller liknande. Slutsatserna redovisas i ett nytt rättsligt ställningstagande* från Migrationsverket.

Bakgrunden till det rättsliga ställningstagandet är en kartläggning och analys av devitaliserade barn i asylprocessen**. Kartläggningen gjordes mot bakgrund av riksdagens beslut om den tillfälliga lagen***, som begränsar möjligheterna att ge uppehållstillstånd av humanitära skäl, till exempel på grund av sjukdom.

- Kartläggningen visar att det finns devitaliserade barn i Migrationsverkets asylprocess, men att det är för få för att dra säkra statistiska slutsatser om gruppen. Vi har kunnat identifiera 27 ärenden i asylprocessen, säger Migrationsverkets rättschef Fredrik Beijer.

Enligt det rättsliga ställningstagandet är Migrationsverkets möjligheter att ge uppehållstillstånd enbart grundat på en persons hälsotillstånd kraftigt begränsade i och med den tillfälliga lagen. Uppehållstillstånd grundat enbart på den asylsökandes hälsotillstånd ska, enligt lagen, bara ges om en av- eller utvisning skulle strida mot svenskt konventionsåtagande.

Europakonventionen

De konventionsåtaganden som kan komma ifråga när det gäller berörda ärenden handlar om artikel 3 i Europakonventionen, som ger rätt till skydd mot tortyr och artikel 8, som ger rätt till skydd för privat- och familjeliv.

Artikel 3 innebär förbud mot tortyr. Det betyder att ingen får utsättas för tortyr, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.

- Vår bedömning är att artikel 3 ger mycket litet utrymme att bevilja uppehållstillstånd av hälsoskäl när det gäller devitaliserade barn, säger Fredrik Beijer.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 18-06-15:

Ställningstagande om bedömning av apatiska barn och om praxis för humanitära skäl till sidans topp

I ett nytt ställningstagande granskar Migrationsverket vad den tillfälliga lagen betyder för barn i ett devitaliserat tillstånd (en beteckning som Migrationsverket finner mer användbar än uppgivenhetssyndrom). Slutsatsen är att utrymmet för uppehållstillstånd har blivit kraftigt begränsat i och med den tillfälliga lagens krav på att en utvisning skulle strida mot ett internationellt åtagande för att uppehållstillstånd ska beviljas. Ställningstagandet innehåller en omfattande genomgång av Migrationsöverdomstolens och Europadomstolens praxis och verkets egna ställningstaganden i ett betydligt bredare område än det som rör barn som blivit apatiska. Här finns resonemang om när Migrationsverkets utredningsskyldighet inträder, vad ett läkarintyg bör innehålla och kraven på läkarens specialkompetens - som behövs men inte är avgörande för intygets bevisvärde. Vilka sjukdomssituationer som kan tänkas bryta mot Europakonventionens artikel 3 (och därmed gränsa till skyddsbehov) diskuteras, liksom innebörden i privatliv enligt artikel 8. Ett viktigt påpekande är att artikel 8 inte utgör något genellt förbud mot att skilja familjemedlemmar åt. Även bedömningar enligt Dublinförordningen och i verkställighetsskede tas upp.

Hämta dokumentet, SR 21/2018 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, svenska media via Eniro och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media främst via I Care och IRR, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, ENAR, Statewatch, Noborder och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Röda Korset, Svenska Amnesty, FARR, Rosengrenska och InfoTorg Juridik (betaltjänst) samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Josefin Åström, Hjalte Lagercrantz, Karin Nilsson Kelly, Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt.