fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Skäl för och emot uppehållstillstånd, enskilda fall

Familjeanknytning

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkivet har startat om och saknar material från perioden 180119 - 180513

Arkiveringsdatum 191120:

Asylnytt 19-11-00:

Migrationsdomstol: Nittonårig flicka ska inte lämnas kvar när familjen återförenas till sidans topp

En man från Irak hade fått uppehållstillstånd som flykting i Sverige tillsammans med två av sina barn. Därefter ansökte hustrun/modern och två döttrar om uppehållstillstånd på grund av anknytning. När beslutet fattades hade den äldsta dottern fyllt 19. Hon fick därför avslag trots att modern och lillasystern beviljades uppehållstillstånd. Enligt Migrationsverket kunde hon som vuxen universitetsstuderande i Bagdad leva sitt eget liv oberoende av föräldrar och syskon. Migrationsdomstolen påpekar att det är förenat med stora svårigheter att vara ensam kvinna i Irak. Flickan har ingen egen inkomst eller socialt nätverk som gör att hon kan klara sig själv. Det föreligger enligt domstolen ett särskilt beroendeförhållande mellan flickan och fadern. Hon beviljas därför permanent uppehållstillstånd på grund av anknytning. Domen är inte vägledande. Källor InfoTorg juridik och förvaltningsrätten i Stockholm.

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-11-00:

Migrationsöverdomstolen: Brist i försörjning räcker för att avslå familjeåterförening till sidans topp

En ansökan om familjeåterförening avslogs av Migrationsverket för att försörjningskravet inte var uppfyllt, utan ytterligare utredning. Migrationsdomstolen återförvisade ärendet med motivering att identitet och anknytningens styrka ska prövas först och därefter andra omständigheter - annars går det inte att ta ställning till om ett avslag skulle bryta mot ett internationellt åtagande. Nu har saken nått Migrationsöverdomstolen som går igenom ett antal tidigare vägledande beslut om tågordningen. Domstolen konstaterar att det ibland kan vara nödvändigt att först utreda identitet och själva anknytningen. Men i den här situationen skulle det orsaka lång handläggningstid och risker i onödan om anhöriga skulle ta sig till ambassad för utredning, eventuellt i ett grannland, bara för att få ett förutsägbart avslag. En förutsättning är dock att det går att avgöra om beslutet skulle bryta mot ett internationellt åtagande. I det här ärendet förelåg alla uppgifter om familjemedlemmarnas anknytning och situationen i hemlandet som behövdes. Därför bifaller Migrationsöverdomstolen Migrationsverkets överklagan och återförvisar ärendet för beslut i migrationsdomstolen.

Referat av mål UM 3739-19, MIG 2019-21 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191025:

Asylnytt 19-10-24:

Migrationsöverdomstolen anser försörjningskrav uppfyllt av tillfälliga anställningar till sidans topp

Målet gäller en man som arbetat på samma ställe sedan 2016 med sexmånadersanställningar som förnyats regelbundet. En person ansökte om uppehållstillstånd på grund av anknytning till honom. Migrationsverket bedömde att mannen hade tillräckligt stor bostad och tillräckligt hög lön. Men eftersom han inte hade arbete minst ett år framåt avslogs ansökan. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen som anser att en konkret och individuell bedömning ska göras. Migrationsöverdomstolen refererar EU-domstolens uttalande att försörjningskrav inte får användas så att det äventyrar familjeåterföreningsdirektivets syfte att främja familjeåterförening. Eftersom inget talar emot att mannen kommer att ha fortsatt arbete och han dessutom är medlem i A-kassa som kommer att ge ersättning om han skulle förlora jobbet så anser domstolen att försörjningskravet är uppfyllt. Av domen framgår också att endast halva hyran ska räknas som mannens boendekostnad eftersom han delar bostaden med sin mor.

Hämta domen i mål UM16070-18, MIG 2019:12 (Extern länk)

Se även:

Asylrättscentrum 2019-09-05: Chefsjuristen kommenterar: Ny dom förtydligar vad som gäller för att uppfylla försörjningskrav (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-10-24:

Europadomstolen tillåter att familj splittras på grund av mannens agerande till sidans topp

En ung man som sökte asyl i Sverige hade ingen id-handling men uppgav ett födelsedatum. Senare gav han in en handling från hemlandet med samma datum men tre år tidigare. Hans asylansökan avslogs på grund av motsägelser. Vid överklagande lämnade han in födelsebevis. Innan beslutet vann laga kraft flyttade han ihop med en svensk kvinna. De gifte sig året därpå och reste till mannens hemland för att ansöka om familjeåterförening. Mannen gav då in hemlandspass med ytterligare ett annat födelseår och ett annat efternamn. Ansökan avslogs med motivering att identiteten inte var styrkt, men efter överklagande fick mannen uppehållstillstånd. När detta skulle förnyas lämnade han in ett nytt pass som skickats efter - och visade sig vara falskt. Trots mannens försäkran att han inte haft en aning om det avslogs förlängningen. Året därpå fick paret en son. Mannen åkte till hemlandet för att söka på nytt med ett äkta pass. Men de svenska myndigheterna anser att han efter alla turer inte kan styrka sin identitet. Mannen påpekar att de tre passen haft samma uppgifter och att respekten för familjelivet enligt artikel 8 gör att familjen borde få återförenas. Men Europadomstolen anser att familjens svårigheter beror på mannens eget agerande. Domstolen lägger stor vikt vid att familjen bildats och utökats under perioder då mannen inte haft uppehållstillstånd. Dessutom anser domstolen att inget hindrar kvinnan och barnet att flytta till mannen eller fortsätta hälsa på honom i hemlandet.

Application no. 57750/17, EZE against Sweden (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190721:

Asylnytt 19-07-21:

Migrationsdomstol: Mor får återförenas med barn trots att hon medgett deras resa till sidans topp

En familj från Eritrea skildes åt då pappan flydde och fick uppehållstillstånd i Sverige. Därefter fick barnen uppehållstillstånd på grund av anknytning till pappan, som nu är vårdnadshavare. Mamman lämnade sitt medgivande till att barnen fick lämna landet och bosätta sig med pappan. Därefter har mamman lämnat Eritrea och befinner sig i Sudan, där hon ansökt om återförening med familjen. Migrationsverket avslog med motivering att beroendeförhållandet brutits då kvinnan gett sitt medgivande. Mamman kan inte heller få tillstånd för umgänge med barnen eftersom hon uppgivit att hon avser att bo med familjen. Intyg från skola och psykiatri visar att barnen, 13, 11 och 8 år gamla, har mått dåligt av separationen från mamman. Det yngsta barnet har utvecklat svåra depressiva symtom som kan bli livshotande. Domstolen tar fasta på detta och att familjen inte kan återförenas eller upprätthålla kontakten genom besök varken i Eritrea eller Sudan. Domstolen jämför bl.a. med Migrationsöverdomstolens resonemang i ett snarlikt mål, Mig 208:33, och kommer fram till att de udda och ömmande omständigheterna gör att familjeåterförening ska beviljas. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-07-21:

Migrationsverket om hur "utsikter till permanent uppehållstillstånd" ska bedömas till sidans topp

Den 20 juli förlängs den tillfälliga lagen med en förändring som innebär att fler skyddsbehövande får möjilghet till familjeåterförening. En förutsättning är att anknytningspersonen har "välgrundade utsikter för att beviljas ett permanent uppehållstillstånd". Enligt Migrationsverket kan bedömningen utgå från att den som har skyddsstatus troligen kommer att få permanent tillstånd i framtiden, dels för att de nuvarande reglerna är tillfälliga, dels för att skyddsstatusen kvarstår även när uppehållstillståndet löper ut och det är skyddsstatusen som grundar rätten till förlängning. Det som behöver prövas är om det finns skäl att anta att en skyddsstatus kommer att dras in. Det skulle kunna ske på grund av situationen i hemlandet (historiskt en ovanlig åtgärd) eller av individuella skäl. I sådana fall behöver handläggaren gå vidare och kontrollera om det ändå är troligt att personen kommer att få permanent uppehållstillstånd genom arbete eller genom att uppnå villkoren för varaktig bosättning enligt EU-regler. En första förutsättning för återförening är att personen har uppehållstillstånd, vilket innebär att beslut i ärendet inte kan fattas i perioden då ett tillstånd löpt ut och personen väntar på förlängning.

Hämta ställningstagandet SR 21/2019 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-07-21:

Migrationsverket om vad som är "hot mot allmän ordning och säkerhet" vid anknytning till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande om vad som kan leda till att en person nekas uppehållstillstånd som anhörig på grund av "hot mot allmän ordning och säkerhet". Begreppet finns i EU-rätten och ska tolkas lika oavsett om det rör sig om skyddsgrundsdirektivet, familjeåterföreningsdirektivet, eller rörlighetsdirektivet. Uppehållstillstånd får inte nekas av allmänpreventiva skäl eller för att avskräcka andra utan det ska röra sig om personens eget beteende och utgöra ett verkligt och tillräckligt allvarligt hot som påverkar ett av samhällets grundläggande intressen. Det kan röra sig om terrorism, inklusive medlemskap i terrororganisation, krigsförbrytelser och andra brott mot mänskligheten men även hot mot statens funktion (tex betalsystem) eller annan allvarlig brottslighet såsom narkotikabrott eller grovt vapenbrott. Även våldsbrott till exempel mot anknytningspersonen kan utgöra ett sådant hot. Varken tidigare domar eller att en person uteslutits från skydd innebär med automatik att personen utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet men kan ses som indikation. En individuell bedömning ska göras och även en proportionalitetsbedömning av individens rätt till familjeliv.

För personer med skyddsstatus som befinner sig i Sverige krävs "tvingande hänsyn till nationell ordning och allmän säkerhet" för att neka uppehållstillstånd, dvs en högre ribba.

Hämta dokumentet SR 22/2019 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190610:

Asylnytt 19-06-10:

Adopterat barn får uppehållstillstånd i domstol trots tveksamhet till sidans topp

En 13-årig pojke som bor hos sin mamma i Mongoliet adopterades av sin moster, som är bosatt i Sverige. Pojkens mamman höll på att bli blind och kunde inte ta hand om honom. Han blev istället som en förälder. Adoptionen som gjordes i Mongoliet bedömdes giltig i Sverige. Huvudregeln är att adopterade likställs med biologiska barn, varför pojken skulle ha rätt att få uppehållstillstånd i Sverige. Migrationsverket avslog ändå med motivering bl.a. att adoptionen inte gjorts för att befästa en förälder-barn-relation utan för att pojken skulle få det bättre i Sverige. Migrationsdomstolen anser att det finns tecken på skenförhållande men den sammantagna bedömningen blir att Migrationsverket inte gjort sannolikt att adoptionen ägt rum uteslutande för att ge uppehållstillstånd. Domstolen påpekar att utrymmet för att att vägra adopterade barn uppehållstillstånd är mycket begränsat. Domen är inte vägledande. /Asylnytt: Observera att vid adoption som sker i Sverige tas yttrande in från Migrationsverket redan i adoptionsprocessen och ett misstänkt skenförhållande kan leda till att adoptionen avslås./ (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Luleå)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-06-10:

Småbarnsfamilj splittrad mellan Italien och Sverige får inte stöd av Europadomstolen till sidans topp

Målet gäller en somalier som har asyl i Italien och hans hustru som bor i Sverige med parets två barn. Mannen sökte asyl i Sverige 2009 men fick avslag enligt Dublinförordningen. När han försökte en andra gång i Sverige 2012 anförde han anknytning till sin hustru och deras gemensamma barn. Det hölls emot mannen att identitetsuppgifterna skiftat vid de olika ansökningarna. Efter att än en gång ha förts till Italien ansökte mannen därifrån. Ansökan avslogs eftersom mannens identitet inte kunde styrkas. Bevislättnad kunde inte tillämpas eftersom paret inte bott ihop i hemlandet. Ytterligare en ansökan, nu omfattande anknytning även till parets andra barn. avslogs på samma grund trots att DNA-test visat med 99.999% sannolikhet att paret är föräldrar till barnen. Europadomstolen finner att Sveriges beslut inkränktar på mannens rätt till familijeliv. Men domstolens bedömning blir ändå att detta är proportionerligt i förhållande till statens rätt att kontrollera invandringen. Domstolen lägger stor vikt vid att familjen bildades då mannen befann sig illegalt i Sverige och paret måste ha vetat att familjelivet inte kunde upprätthållas lagligt. Dessutom bor båda i EU-länder och har möjlighet att resa till varandra.

Application no. 23270/16, Said Mohamed ABOKAR against Sweden (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190503:

Asylnytt 19-05-03:

Prövningstillstånd: Kan försörjningskrav uppfyllas med tidsbegränsat arbete? till sidans topp

En person ansökte om uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin man som bor i Sverige. Mannen har en tillräckligt stor lägenhet och lönen är tillräcklig för att uppfylla försörjningskravet. Mannen har haft jobbet sedan 2016, men har fortfarande tidsbegränsad anställning som har förlängts. Hustrun fick avslag på grund av att mannen inte har fast arbete. Lagen innehåller inte krav på permanent arbete, men Migrationsverket ansåg att försörjningskravet är "framåtsyftande". Överklagan avslogs. Nu har Migrationsöverdomstolen beviiljat prövningstillstånd. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190415:

Asylnytt 19-04-15:

Kafala är inte lika med adoption men kan ändå ge rätt till familjeliv enligt EU-domstolen till sidans topp

I Asylnytt 19-03-02 refererades förslaget från EU-domstolens generaladvokat om ett par i Storbritannien som fått ansvaret för ett föräldralöst barn genom kafala-systemet som finns i många länder. Kafala ger inte en föräldra-barn-relation som adoption, men de vuxna åtar sig att ta hand om och fostra barnet till vuxen ålder. Paret ansökte om att barnet skulle få resa från Algeriet till dem på samma villkor som ett adopterat barn. En domstol i Storbritannien bad om förhandsavgörande från EU-domstolen. EU-domstolen har nu lämnat ett förhandsavgörande liknande generaladvokatens förslag. Det innebär att kafala inte kan jämställas med adoption. Barnet blir inte släkt i rakt nedstigande led vilket skulle ha gett automatisk rätt till återförening. Men barnet ska ändå räknas som en övrig familjemedlem. Därför ska staten efter att ha utrett omständigheterna underlätta inresa och vistelse särskilt med hänsyn till barnets bästa. Eventuella risker för barnet ska vägas in men det får inte förutsättas att det finns en sådan risk enbart för att vårdnadshavare utsetts enligt kafala-systemet. Om det framgår efter utredningen att barn och vårdnadshavare kommer att utöva familjeliv innebär respekten för familijeliv och barnets bästa till att barnet ska beviljas inresa.

Pressmeddelande på engelska i mål nr C-129/18 (Extern länk till pdf-fil)

Domen i sin helhet, svenska eller annat språk (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190318:

Asylnytt 19-03-18:

EU-domstolen: Falskt underlag för uppehållstillstånd påverkar även anhöriga till sidans topp

En person fick uppehållstillstånd i Nederländerna på grund av att han ledde ett företag där. Hans hustru och son fick uppehållstillstånd på grund av anknytning. Fem år senare fick de ställning som varaktigt bosatta - detta ger rättigheter inom EU som liknar EU-medborgares rättigheter. Flera år senare upptäcktes att företaget inte hade någon verksamhet och mannens uppehållstillstånd drogs in. Frågan i målet är om Nederländerna har rätt att dra in hustruns och sonens tillstånd och ställning som varaktigt bosatta trots att de inte känt till oegentligheterna. EU-domstolen konstaterar att medlemsstaten har rätt att dra in tillstånd som givits på falska grunder. I direktivet om familjeåterförening står inget som gör att det spelar roll vem som är ansvarig för fusket. Samtidigt betonar domstolen att skälen för indragning måste vägas mot rätten till privatliv och familjeliv, till exempel sonens studier, om personerna har familj även i ursprungslandet, vilket språk de talar och även väga in om familjemedlemmarna har något ansvar för situationen. När det gäller status som varaktigt bosatt är villkoren inte lika stränga. Statusen kan dras in utan att uppehållstillståndet som sådant påverkas.

Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Domen i sin helhet på engelska (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190302:

Asylnytt 19-03-02:

Kafala är inte lika med adoption men kan ändå ge rätt till familjeliv enligt EU-advokat till sidans topp

Ett par med franskt medborgarskap men boende i Storbritannien hade fått ansvaret för ett föräldralöst barn genom kafala-systemet som finns i många länder. Kafala ger inte en föräldra-barn-relation som adoption, men de vuxna åtar sig att ta hand om och fostra barnet till vuxen ålder. Paret ansökte om att barnet skulle få resa från Algeriet till dem på samma villkor som ett adopterat barn. Efter ett första avslag bad en domstol i Storbritannien om förhandsavgörande från EU-domstolen. Generaladvokatens förslag till avgörande innebär att kafala inte kan jämställas med adoption. Barnet blir inte släkt i rakt nedstigande led vilket skulle ha gett automatisk rätt till återförening. Men advokaten anser att barnet ändå ska räknas som en övrig familjemedlem. Därför ska staten i enlighet med sin egen lagstiftning underlätta inresa och vistelse med hänsyn till rätten till familjeliv och barnets bästa. Eventuella säkerhetsrisker ska vägas in men inget sådant finns i det här fallet, enligt advokaten. En förutsättning för att se barnet som familjemedlem är att medlemsstaten har kontrollerat att vårdnadshavarna har utsetts med hänsyn till barnets bästa. Nästa steg är att EU-domstolen ska ta ställning till målet.

Mål C-129/18, Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Läs förslaget i sin helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181125:

Asylnytt 18-11-00:

Migrationsöverdomstolen tillåter föräldrar förenas med barn trots den tillfälliga lagen till sidans topp

Målet gäller en åttaåring som kom till Sverige med släktingar och fick uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Föräldrarna och en bror ansökte om uppehållstillstånd på grund av anknytning. Eftersom åttaåringen sökt asyl efter den 24 november 2015 tillämpades den tillfälliga lagens förbud mot återförening för alternativt skyddsbehövande. och familjemedlemmarna fick avslag. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen. Domstolen bedömer om det kan anses proportionerligt att avslå familjeåterförening i förhållande till statens intresse av att minska antalet asylsökande. Dessutom bedöms om tillräcklig hänsyn tagits till barnets bästa utifrån ålder, situationen i hemlandet och beroendet av föräldrarna. Slutsatsen blir att ett avslag är oproportionerligt. Det står i strid både med artikel 8 i Europakonventionen och Barnkonventionens artikel 3, samt 9 och 10. Domstolen väger in att familjen inte splittras frivilligt, barnets låga ålder och läkarintyg talar för att hans hälsa och utveckling riskerar att skadas. Eftersom det är individuella förhållanden som vägs in kommer domen inte att beröra alla, men avgörandet visar hur Barnkonventionen ska användas, vilket kan ha betydelse även för barn som ansöker om återförening med föräldrar. Målnummer UM 5407-18, MIG 2018:18.

Hämta Migrationsöverdomstolens referat (Extern länk)

Hämta domen och längre referat av Migrationsverket (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Unicef 18-11-19:

Glädjande besked för barns rätt till familjeåterförening till sidans topp

Nu har Migrationsöverdomstolen slagit fast att det strider mot Europakonventionen och barnkonventionen att neka familjeåterförening. Det här är ett viktigt principiellt beslut som kommer att få stor betydelse för Sveriges migrationspolitik och barns rätt att leva med sin familj, skriver Karin Ödquist Drackner, barnrättsjurist på UNICEF Sverige.

Det aktuella fallet rör en åttaårig pojke från Syrien som kom till Sverige som asylsökande tillsammans med sin morbror, hösten 2015. Pojken beviljades uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Hans familj (föräldrar och bror) som var kvar i Syrien har sedan ansökt om att få återförenas med sin son. Men enligt den gällande lagen har pojken inte rätt till familjeåterförening, eftersom det endast är de asylsökande som beviljas så kallad flyktingstatus som ges rätt till familjeåterförening.

Det finns dock en undantagsbestämmelse i lagen som säger att om ett beslut att neka familjeåterförening skulle strida mot ett svenskt konventionsåtagande så kan det ändå beviljas. Det är den här bestämmelsen som nu har prövats, och domstolen har kommit fram till att det inte är proportionerligt att neka ett barn rätten att återförenas med sin familj.

Migrationsverket och migrationsdomstolarna är överens om att det utgör en kränkning av rätten till familjeliv. Men skillnaden ligger i hur de har bedömt om det anses proportionerligt, det vill säga om beslutet står i proportion till resultatet. Å ena sidan bedöms barnets intresse av att återförenas och å andra sidan statens intresse av att minska antalet asylsökande. Enligt lagen så måste beslutsfattarna (Migrationsverket och sedan domstolarna vid ett eventuellt överklagande) göra en proportionalitetsbedömning om barnets bästa, och intresset av att minska antalet asylsökande som kommer till Sverige. Man väger alltså dessa "vågskålar" mot varandra och avgör sedan vilket som väger tyngst.

(...)

Läs mer (Extern länk)

Sveriges Radio 18-11- 15: Fler flyktingar kan få återförenas (Extern länk)

Aftonbladet krönika 18-11-15: Oisin Cantwell: Domstolen gjorde sitt jobb - fler flyktingar kan få återförenas (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181108:

Asylnytt 18-11-08:

Migrationsöverdomstolen: Skyddsbehövande från Syrien kan vara anknytningsperson till sidans topp

En man från Syrien hade fått uppehållstillstånd i Sverige som alternativt skyddsbehövande. Hans maka och barn ansökte om återförening. Nästan ett år senare fick de avslag på grund av att mannen inte hade välgrundade utsikter till permanent uppehållstillstånd, eftersom han saknade individuella skyddsskäl och situationen i Syrien kunde ändras. Strax därefter förlängdes mannens första 13 månaders tillstånd med två år. Målet har nu nått Migrationsöverdomstolen som påpekar att det väsentliga för "välgrundade utsikter" inte är om skälen är individuella utan hur varaktigt skyddsbehovet är. Migrationsöverdomstolen konstaterar att det finns mycket som talar för att skyddsbehovet kommer att kvarstå och att mannen vid nästa ansökan kan beviljas permanent eller åtminstone förlängt tillstånd. Domstolen väger in att ett uppehållstillstånd även kan permanentas genom arbete eller genom ställning som varaktigt bosatt efter fem års laglig vistelse. Makan och barnet beviljas uppehållstillstånd. Domen är vägledande. Alternativt skyddsbehövande som sökt asyl senare än den 24 november 2015 berörs dock inte, eftersom de över huvud taget inte tillåts familijeåterförening enligt den tillfälliga lagen.

Hämta domstolens referat i mål UM 3009-18, MIG 2018:19 (Extern länk)

Läs Migrationsverkets referat och hämta domen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180926:

Asylnytt 18-09-26:

Uppehållstillstånd till föräldrar beviljas trots att sonen i Sverige fyllt 18 till sidans topp

Målet gäller en familj bestående av två tonårssöner i Sverige samt deras föräldrar och två yngre syskon som befinner sig i Turkiet. Familjen har flytt från Syrien. Kort efter att yngste sonen i Sverige fått uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande ansökte föräldrarna och syskonen om uppehållstillstånd som anhöriga. Detta avslogs eftersom den yngste sonen i Sverige hunnit fylla 18 när beslutet togs. Det ansågs inte heller föreligga något särskilt beroendeförhållande eller "udda och ömmande" omständigheter. När saken nådde migrationsdomstol hade EU-domstolen givit förhandsavgörande i ett ärende rörande en förälders återförening med ett ensamkommande barn. EU-domstolen anser att ett ensamkommande barn med flyktingstatus har rätt till familjeåterförening även om det drar ut på tiden och barnet hunnit fylla 18 före beslut. Det får dock krävas att föräldrarna ansöker om tillstånd inom tre månader efter beslutet om uppehållstillstånd. Migrationsdomstolen pekar på att den svenska regeringen uttryckt att ensamkommande barn med alternativt skyddsstatus ska behandlas lika som barn med flyktingstatus. Därför beviljar domstolen uppehållstillstånd så att familjen kan återförenas. (Källor Infotorg Juridik och förvaltningsrätten i Luleå)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180831:

Asylnytt 18-08-31

Domstol väger in trakasserier när äldre kvinna får återförenas till sidans topp

Målet gäller en kvinna från Vitryssland som sökt uppehållstillstånd på grund av anknytning till en dotter i Sverige. Kvinnan har två döttrar i Sverige och har ingen kontakt med andra släktingar i hemlandet. För att få uppehållstillstånd på grund av anknytning till ett vuxet barn krävs ett särskilt beroendeförhållande eller synnerliga skäl. Dotterns hälsotillstånd har anförts som skäl, men domstolen anser inte att det har orsakats av separationen från modern. Dottern har också stöd från sin familj i Sverige. Det som domstolen bedömer som synnerliga skäl är att kvinnans enda sociala skyddsnät utgörs av döttrarna i Sverige samt att hon under en längre tid har utsatts för hot, misshandel och trakasserier av de vitryska myndigheterna på grund av sin och dotterns åsikter i vitryska och svenska medier. Detta försvårar enligt domstolen kvinnans sociala situation i hemlandet och hon beviljas uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö).

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180804:

Asylnytt 18-08-04:

Domstol anser att pappan inte ska behöva lämna ett spädbarn 18 månader till sidans topp

En man som sökte asyl i Sverige men inte lyckades övertyga Migrationsverket om sina skäl, hade under tiden i Sverige flyttat ihop med en svensk medborgare. Vid tiden för Migrationsverkets beslut väntade de barn. Enligt verket uppfyllde mannen alla villkor för att få uppehållstillstånd på grund av anknytningen utan att behöva ansöka från hemlandet, förutom kravet att en separation skulle skada barnet. Migrationsverket hävdade att "handläggningstiden för att utreda anknytningsärenden är inte anmärkningsvärt lång" och att en kortare separation inte skulle medföra allvarliga konsekvenser för barnet. När migrationsdomstolen tog upp ärendet var barnet fött. Domstolen anser att förväntade 18 månaders handläggningstid skulle få betydande konsekvenser för barnets anknytning till pappan. I denna situation krävs enligt domstolen inte att barnet ska uppvisa några särskilda behov jämfört med andra barn eller att sambon inte skulle kunna ta hand om barnet. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180625:

ECRE 18-06-21:

ECRE/ELENA legal note on ageing out and family reunification till sidans topp

ECRE and the ELENA Network have published a new Legal Note on the right of unaccompanied children who "age out" to family reunification in light of international and EU law.

The relevant moment for determining whether an applicant can be regarded as a child can have a profound impact on his or her ability to access and enjoy child-specific guarantees in practice, including regarding family reunification. When unaccompanied children reach the age of majority pending the outcome of the asylum or family reunification procedure (a phenomenon commonly referred to as "ageing out"), they risk being considered as adults and thus being deprived of their rights as unaccompanied children.

The note first provides a brief overview of the "ageing out" issue in view of the number of unaccompanied children seeking asylum in the EU and the delays in asylum determination and family reunification procedures. Secondly, it briefly points to the guarantees for unaccompanied children in relation to family reunification/family unity under the Family Reunification Directive and the Dublin III Regulation. It then indicates the diverse administrative practices and case law among European countries on the decisive date for establishing an applicant's age for family reunification purposes.

Particular attention is given to the CJEU's recent judgment in C-550/16 A and S, which is generally considered as a welcome step for the protection of the rights of unaccompanied children to be reunited with their families.

Finally, the Legal Note relies upon international human rights law and EU law to reiterate that States are under the obligation to duly consider the best interests of the child in all actions concerning children, including in relation to their right to family life, even where a child "ages out".

Artikeln med länkar (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180614:

Sveriges Domstolar 18-06-11:

Migrationsöverdomstolen ger prövningstillstånd i familjeåterföreningsärende till sidans topp

/Domstolens uppsläppandemening:/

Fråga om det skulle strida mot ett svenskt konventionsåtagande att neka familjeåterförening för föräldrar till ett barn som är alternativt skyddsbehövande

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180119:

Asylnytt 18-01-19:

Domstol: Föräldrar får återförenas med 16-åring som blivit svensk medborgare till sidans topp

En flicka som är statslös palestinier flydde till Sverige med sin äldre syster. Efter att hon fått uppehållstillstånd med flyktingstatus ansökte föräldrarna om återförening, något som de normalt skulle ha fått i och med att dottern inte kunde skickas till dem. Men när beslut skulle fattas hade flickan hunnit bli svensk medborgare. En statslös minderårig kan bli medborgare två år efter att ha fått uppehållstillstånd. Därmed var inte den vanliga paragrafen tillämplig. Föräldrarna kunde inte heller få uppehållstillstånd på grund av särskilt beroendeförhållande, eftersom Migrationsverket ansåg att beroendet hade brutits då flickan sändes till Sverige. Migrationsdomstolen håller med om detta men påpekar att familjen skulle ha haft rätt till uppehållstillstånd om dottern inte hade blivit svensk medborgare och att de inte kan återförenas någon annanstans. Föräldrarna har genom dottern en särskild anknytning till Sverige. Situationen är enligt domstolen så udda och ömmande att det finns synnerliga skäl att bevilja uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171229:

Asylnytt 17-12-29:

Bakläxa till Migrationsdomstol för att en inskickad handling inte vägts in till sidans topp

En kvinna som ansökte om uppehållstillstånd på grund av anknytning fick avslag för att maken inte hade tillräcklig inkomst eller bostad. När saken skulle upp i domstol hade mannen dock anställningskontrakt. Även ett hyreskontrakt hade skickats till Migrationsverket. Kvinnan tillskrev domstolen i e-post och frågade om hon skulle skicka hyreskontraktet via e-post men fick svar att det inte behövdes, eftersom det borde komma in från Migrationsverket. Så skedde dock inte. Flera månader senare avgjordes ärendet och kvinnan fick avslag på grund av att bostadskravet inte var uppfyllt, utan att hon fått möjlighet att skicka in kontraktet. Migrationsöverdomstolen anser att det är en sådan brist i handläggningen att domen ska undanröjas. Målet återvisas till migrationsdomstolen. (Källa InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171208:

UNHCR December 2017:

The right to family life and family unity of refugees (...) and the family definition applied till sidans topp

Published as a part of Legal and Protection Policy Research Series collection of resources relating to Protection Policy and Legal Advice.

/Utdrag:/

Conclusion

The right to family life and family unity of people forced to flee can be threatened at all stages. This paper sets out the legal framework on which these rights are based in international and regional human rights law, international humanitarian law, and international refugee law, along with related international and regional jurisprudence, notably of the HRC, ECtHR, CJEU and IACtHR. The paper explains how States have positive obligations they must fulfil if they are to uphold their obligations. In addition, the principles of non-discrimination and of the best interests of the child can be seen as key principles underpinning and strengthening the right to family life and family unity.

With regard to the family definition applied, the paper stresses the importance of adopting a flexible definition in the refugee context that builds on the international and regional jurisprudence. This needs to take account of varying cultural and social customs and different legal systems and of the impact of conflict and displacement on family formation and reformation. In such circumstances, a flexible, open-ended and adaptable definition that goes beyond the nuclear or close family to recognize situations of dependency that may exist and takes into account social, emotional and economic factors is essential.

Läs eller hämta (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

UNHCR December 2017:

The "Essential Right" to family unity of refugees and others in need of protection till sidans topp

/Ur slutsatserna:/

Bearing international and regional standards and related jurisprudence in mind, States' policy and practice regarding the reunification of family members of beneficiaries of international protection needs to

+ Take into account the particular situation of beneficiaries of international protection - Since they are unable to exercise their right to family unity in their country of origin this means that, unlike other migrants, States have strong positive obligations to permit and facilitate their reunification with other family members, whether they be in the country of origin (and often exposed to risk there) or a country of first asylum.

+ Adopt a flexible family definition - This involves acknowledging the many shapes and sizes in which families come, the different cultural practices and understandings of family, the impact of displacement on family composition and recognizing the concept of dependency that applies not only in the financial and economic context but also in emotional and psychological terms.

+ Ensure legal requirements do not present insurmountable obstacles - This involves many issues, including recognizing that documentation, income, accommodation and health insurance requirements that may be imposed and other restrictions (...)

+ Adopt procedures that are expeditious, flexible, transparent, and efficient - This involves tackling practical obstacles, including by ensuring information is promptly provided to people newly recognized as being in need of international protection (...)

+ Acknowledge that refugees and beneficiaries of complementary/subsidiary protection have comparable protection needs and hence require equal treatment as regards family reunification, in line with States' non-discrimination and other obligations, meaning that the latter should not be required to meet more onerous conditions.

+ Ensure the best interests of the child are a primary consideration (...)

Läs eller hämta rapporten (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171110:

Asylnytt 17-11-10:

Förälder vars barn fötts i Sverige får stanna trots uppehållstillstånd i EU-land till sidans topp

En person sökte asyl i Sverige år 2012 men fick beslut om överföring till Italien enligt Dublinförordningen. Mannen sammanlever med en kvinna vars asylansökan avvisades på grund av att hon redan hade uppehållstillstånd som skyddsbehövande i Italien. Medan kvinnan var kvar i Sverige och överklagade föddes parets gemensamma dotter. Barnet sökte asyl och eftersom barnet inte hade samma status som kvinnan kunde ett liknande beslut inte fattas. Barnet fick uppehållstillstånd med flyktingstatus i Sverige. Strax därefter vann kvinnans beslut laga kraft. Mannen hade sökt asyl i Sverige på nytt sedan hans ärende preskriberats. Då barnet fått uppehållstillstånd ansökte han även om uppehållstillstånd på grund av anknytning. Eftersom mannen numera har asyl i Italien avvisade Migrationsverket ansökan. Båda föräldrarna skulle alltså till Italien. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen. Domstolen resonerar kring praxis om familjens enhet, EU:s skyddsgrundsdirektiv samt konventionerna om mänskliga rättigheter. Beslutet blir att bestämmelsen om familjesammanhållning vid samtidiga asylansökningar ska gå före den om att avvisa asylansökningar för personer som redan har asyl. Att ärendena var ungefär samtidiga spelar alltså roll. Målet återförvisas till Migrationsverket för beslut i ärendet om uppehållstillstånd. Målnummer 8008-16, MIG 2017:20.

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

Läs referat av Migrationsverket och hämta domen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171027:

Riksdagen 17-10-18:

Svar på skriftlig fråga: Familjeåterförening för svenska medborgare till sidans topp

Fråga 2017/18:74 av Johanna Jönsson (C)

Utlänningslagen är skriven så att bara utländska medborgare kan vara anknytningspersoner i Sverige vid anhöriginvandring. Det skapar orimliga effekter, framför allt för statslösa barn.

I februari år slog Migrationsöverdomstolen fast att utlänningslagens formulering i 5 kap. 3 § första stycket 4 innebär att barn som fått svenskt medborgarskap inte kan få återförenas med sin familj. Den aktuella paragrafen säger att uppehållstillstånd på grund av anknytning ska ges till "en utlänning som är förälder till ett ogift utländskt barn som är flykting eller annan skyddsbehövande, om barnet vid ankomsten till Sverige var skilt från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, eller om barnet lämnats ensamt efter ankomsten".

Migrationsöverdomstolen skriver i sin dom (MIG 2017:4): "I och med att YJ är svensk medborgare, och därmed inte ett utländskt barn, följer det redan av ordalydelsen i 5 kap. 3 § första stycket 4 utlänningslagen att han inte kan vara en sådan anknytningsperson som avses där."

Detta innebär att barn som beviljats svenskt medborgarskap hamnar i ett sämre läge än barn som inte är svenska medborgare. Det gör i sin tur att många barn hamnar i en orimlig situation, där de måste avstå från medborgarskap om de vill kunna återförenas med sin familj.

Jurister som uttalat sig om detta i medierna har sagt att lagtexten står i strid med folkrätten och EU-rätten, men Migrationsöverdomstolens vice ordförande konstaterar att det inte finns utrymme för någon annan tolkning så länge lagen är formulerad på det här sättet.

Min fråga till statsrådet Heléne Fritzon är:

Bereds en ändring i nuläget, och när kan vi i så fall förvänta oss ett förslag på riksdagens bord?

Svar av statsrådet Heléne Fritzon (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171013:

Asylnytt 17-10-13:

Migrationsdomstol: Äktenskapets seriositet ska inte bedömas utan skäl som rör detta till sidans topp

En man från Eritrea hade under tiden som flykting i annat land gift sig och fått tre barn. Paret separerade och mannen gifte om sig. Senare ansökte han om anknytningsinvandring till denna person som bosatt sig i Sverige, utan att nämna sina barn. De bodde dock bara ihop i sju dagar. Mannen fick istället permanent uppehållstillstånd av skyddsskäl. Han hälsade på sin förra hustru i Uganda efter ca ett år och de bestämde att återförenas. Därefter ansökte hon och barnen om uppehållstillstånd på grund av anknytningen. Migrationsverket avslog på grunden att den aktuella relationen inte var seriös, men motiveringen handlar om den mellanliggande relationen som bedöms som skenäktenskap. Migrationsdomstolen återförvisar nu ärendet för ny behandling eftersom verket inte redovisat någon grund för att relationen inte skulle vara seriös. Domstolen nämner att ärendet istället skulle kunna bedömas utfrån mannens lämplighet som anknytningsperson. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170901:

Asylnytt 17-09-01:

Migrationsöverdomstolen: Permanent uppehållsrätt ger rätt till familjeåterförening till sidans topp

En man har uppehållsrätt i Sverige härledd från en familjemedlem. Han är inte själv EES-medborgare men har numera permanent uppehållsrätt. När hans hustru och barn ansökte om uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin make/far fick de avslag. Enligt tidigare beslut från Migrationsöverdomstolen kan en person med uppehållsrätt (men utan uppehållstillstånd) inte vara anknytningsperson, detta bland annat för att uppehållsrätt kan upphöra från dag till annan. De anhöriga skulle få en starkare rätt än anknytningspersonen. Men i det aktuella fallet har mannen permanent uppehållsrätt. Enligt Migrationsöverdomstolen förändrar det situationen. Uppehållsrätten kan inte dras in med mindre än att mannen flyttar utomlands minst två år. Mannens hustru och barn ska tillåtas ansöka om återförening och målet överförs för ny utredning av Migrationsverket. Målnummer UM9280-16, UM9281-16

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Hämta domen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 17-09-01:

Regelbunden timanställning räknas med i försörjningskravet enligt domstol till sidans topp

Målet gäller försörjningskravet för anhöriginvandring som infördes samtidigt med den tillfälliga begränsningslagen. Två barn ansökte om återförening med sin förälder som har en sambo i Sverige. Men lönen uppfyllde inte försörjningskravet och sambons inkomster som vårdbiträde med behovsanställning var för osäkra för att räknas med enligt Migrationsverket. Domstolen konstaterar att eftersom försörjningsnivån enligt lagen bygger på förbehållsbeloppet vid utmätning så ska samma kriterier gälla. Därmed ska inkomster från en sambo räknas med. Det avgörande är de faktiska regelbundna inkomsterna, inte löneavtalet. Personens mångkunnighetstillägg ska tex räknas med, men inte ob-tillägg. Sambons inkomster ska räknas in, på den nivå de kan väntas fortsätta. Förbehållsbeloppet ska sättas ned med barnbidraget. Försörjningskravet är uppfyllt och saken återförvisas till Migrationsverket för bedömning av övriga grunder. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170728:

Asylnytt 17-07-28:

Högriskgraviditet inget skäl - men det är barn med svenskt medborgarskap till sidans topp

En kvinna som fött ett barn för tidigt och som dog efter förlossningen blev gravid igen vilket klassades som en högriskgraviditet. Hennes tillstånd för förlängt besök hade gått ut och hon hade tidigare fått avslag på ansökan om uppehållstillstånd på grund av anknytning till maken som är svensk medborgare. Hon sökte istället asyl men anförde inga skyddsskäl mot hemlandet. Migrationsverket avslog trots graviditeten och menade att hon kunde få vård i hemlandet. När saken nått domstolen var barnet fött och är svensk medborgare. Migrationsverket har därför under handläggningen i domstolen framfört att det finns skäl att göra undantag från regeln att ansökan inte får bifallas i Sverige. Migrationsdomstolen går på samma linje och kvinnan beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin dotter. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170613:

Asylnytt 17-06-13:

Migrationsdomstol låter 23-årig son återförenas med sin familj i Sverige till sidans topp

En familj från Aleppo i Syrien flydde till Turkiet. Därifrån tog sig fadern till Sverige. Efter att han fått uppehållstillstånd ansökte hustrun och barnen om att få återförenas. Detta beviljade, med undantag för den äldste sonen, nu 23. Han ansågs kunna klara sig själv som vuxen i Turkiet. Sonen överklagade med hjälp av ombud. Han anför att han försökte ta sitt liv när han tick avslag, eftersom han inte orkade leva utan sin familj. Han har inget uppehållstillstånd i Turkiet och är rädd för våld och kidnappningar. Eftersom sonen bott ihop med fadern fram till att denne flyttade och ansökan lämnats in kort tid efter detta, kan uppehållstillstånd beviljas på grund av ett särskild beroendeförhållande. Men för att använda den bestämmelsen krävs speciella faktorer som gör det svårt att leva åtskilda, utöver normala släktband mellan anhöriga. Migrationsdomstolen väger in att sonen inte kan återvända till Syrien, att han saknar anhöriga i Turkiet, att fadern försörjer honom och att hela familjen mår dåligt av situationen. De kan inte träffas i Turkiet eftersom fadern inte får visum. Mot bakgrund av Europakonventionens familjebegrepp och rätten till familjeliv, beviljar domstolen uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Stockholm.)

InfoTorg 17-06-07:

Särskilt beroendeförhållande mellan far och vuxen son

MIG: Migrationsdomstolen beviljar en 23-årig syrisk man permanent uppehållstillstånd i Sverige på grund av ett särskilt beroendeförhållande till sin far.

En 23-årig syrisk man boende i Turkiet ansökte om uppehållstillstånd och arbetstillstånd. Till stöd för sin talan anförde han ett särskilt beroendeförhållande till sin far som beviljats permanent uppehållstillstånd i Sverige.

Men migrationsverket avslog hans ansökan och menade att det inte kunde anses föreligga ett sådant särskilt beroendeförhållande - åtminstone inte mer än vad som är naturligt och vanligt förekommande mellan vuxna individer i en familj.

(...)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170530:

Asylnytt 17-05-30:

Migrationsdomstol tillåter 91-årig kvinna att återförenas med vuxen son i Sverige till sidans topp

En kvinna som nu är 91 har bott ihop med sin son från det att han föddes tills han flydde till Sverige 2014. Hon ansökte om anhöriginvandring strax efter att sonen fått uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Han försörjer sin mor ekonomiskt men hon är nu svårt sjuk och kan inte få vård. Även övriga barn har lämnat Syrien. Migrationsverket bedömer att det inte räcker med familjebanden utan det krävs andra faktorer för att visa att familjemedlemmar som bott ihop "svårligen kan leva åtskilda". Annars krävs synnerliga skäl som ska vara både ömmande och udda. Enligt Migrationsverket är moderns situation visserligen ömmande, men inte udda. Migrationsdomstolen tar fasta på att beroendet är ömsesidigt, då oförmågan att hjälpa modern försvårar sonens möljighet att anpassa sig i Sverige. Efter att ha vägt in moderns höga ålder, utsatta position som ensam kvinna, säkerhetssituationen och att hon saknar familj i hemlandet bedömer domstolen att beroendeförhållandet gör att modern och sonen svårligen kan leva åtskilda. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 17-05-30:

Domstol: Syskon till ensamkommande fick uppehållstillstånd efter tredje försöket till sidans topp

Mamman och syskonen till ett barn från Afghanistan som fått uppehållstillstånd i Sverige ansökte om anknytning. Mamman fick avslag av Migrationsverket medan syskonens ansökningar avvisades (dvs behandlades inte) eftersom mamman inte kunnat visa att hon var deras ställföreträdare. Migrationsdomstolen beviljade dock mamman uppehållstillstånd. Syskonens ärenden återförvisade för ny utredning. De var inskrivna i mammans pass, vilket talade för att hon var vårdnadshavare enligt domstolen. Migrationsverket avslog barnens ärenden en gång till, eftersom faderns medgivande saknades. Ett intyg om hans försvinnande 2011 var inte tillräckligt. Även domstolen avslog den gången. Barnen har nu ansökt på nytt, nu på anknytning till mamman. Ett av dem har intervjuats på ambassaden i Islamabad och bekräftat pappans försvinnande 2011. Modern uppgav i sin intervju att hon fått kännedom om sin mans död 2015 och identifierat kvarlevorna vid ett besök i hemlandet. Hon hade dock inget dödsbevis. Migrationsverket trodde inte på berättelsen och avslog barnens ansökningar en gång till. Inte heller domstolen tror på de senaste uppgifterna. Men domstolen anser att beviskravet ska sänkas eftersom svårigheterna med skriftlig dokumentation inte får hindra rätten till familjeliv. Domstolen anser att det gjorts sannolikt att fadern är försvunnen och påpekar att detta inte ifrågasattes när sonen i Sverige sökte asyl. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 17-05-30:

Mor och syskon får återförenas trots att dottern blivit medborgare i Sverige till sidans topp

En flicka från Somalia fick permanent uppehållstlllstånd på grund av skyddsbehov. Hon fick förtur med att beviljas medborgarskap och hoppades att det skulle underlätta återförening med familjen som hon fått kontakt med efter ett par år. Familjemedlemmarna har inga id-handlingar som godkänns i Sverige. Sedan 2012 gäller en bevislättnadsregel som gör att familjemedlemmar i vissa fall inte behöver styrka sin identitet i återföreningsärenden om DNA-test visar släktskapet. Denna regel omfattar till exempel föräldrar som ska återförenas med ett utländskt barn i Sverige. Parterna har i det här fallet lämnat DNA-prov som visar att de med 99,99 procents säkerhet är föräldrar till flickan i Sverige. Men flickan är inte längre ett "utländskt barn". Därför medgavs inte bevislättnad, det vill säga Migrationsverket avslog ansökningarna utan att väga in DNA-analyserna. Migrationsdomstolen anser att det faktum att det rör sig om en kärnfamilj med ett starkt band och att familjen skulle haft rätt till återförening om flickan inte påskyndat medborgarskapsprocessen gör situationen så ömmande och udda att uppehållstillstånd kan beviljas enligt paragrafen om särskild anknytning. Familjen får komma till Sverige. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg.)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170309:

Migrationsverket 17-03-03:

Migrationsverket om permanent uppehållstillstånd för anhöriga till arbetstagare mfl till sidans topp

Rättsligt ställningstagande angående med vilket lagstöd familjemedlemmar till arbetstagare, innehavare av EU-blåkort, studerande och näringsidkare kan beviljas permanent uppehållstillstånd - SR 06/2017

/Utdrag:/

Syftet med detta rättsliga ställningstagande är att ge riktlinjer för vilket lagstöd som ska tillämpas när permanent uppehållstillstånd beviljas familjemedlemmar till arbetstagare, innehavare av EU-blåkort, studerande och näringsidkare i de fall dessa har beviljats permanent uppehållstillstånd i enlighet med 5 kap. 5 § utlänningslagen (UtlL).

+ En arbetstagare, innehavare av EU-blåkort, studerande eller näringsidkare som beviljats permanent uppehållstillstånd i enlighet med 5 kap. 5 § UtlL är att anses som bosatt i Sverige och kan utgöra en sådan anknytningsperson som avses i 5 kap. 3 och 3 a §§ UtlL.

(...)

+ En ansökan om förlängt uppehållstillstånd från en familjemedlem till arbetstagare, innehavare av EU-blåkort, studerande eller näringsidkare (som beviljats permanent uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 5 § UtlL) ska anses vara en ansökan grundad på sådan anknytning som avses i 5 kap. 3 och 3 a §§ UtlL och prövas enligt dessa bestämmelser. Vid prövningen ska även bestämmelsen om försörjningskravet beaktas.

+ Kravet att parterna ska ha sammanbott utomlands, för att anses vara etablerat, är inte längre absolut vilket var fallet tidigare. Har förhållandet inte etablerats genom ett sammanboende utomlands kan permanent uppehållstillstånd ändå i undantagsfall ges, om förhållandet är så väl etablerat att det framstår som orimligt att inte bevilja ett permanent uppehållstillstånd.

(...)

Hämta dokumentet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 17-03-08:

Migrationsöverdomstolen: Ensamkommande som blivit svensk fick inte ta hit familj till sidans topp

En ensamkommande pojke fick uppehållstillstånd 2009 och blev svensk medborgare 2014. En förälder och pojkens syskon ansökte om återförening på grund av hushållsgemenskap och särskilt beroende, men fick avslag eftersom de inte kunde styrka sin identitet. Domstolen återsände ärendet till Migrationsverket eftersom ärendet kunde ha behandlats enligt paragrafen för återförening med ensamkommande barn. Migrationsverket överklagade med argumentet att den paragrafen bara gäller utländska medborgare. Migrationsöverdomstolen håller med om detta och återför ärendet till migrationsdomstolen för ny prövning av överklagandet.

Mål UM 9067-16, MIG 2017:4

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Hämta referat från kammarrätten (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170214:

Asylnytt 17-02-14:

Migrationsdomstol låter 25-årig kvinna följa med vid familjeåterförening till sidans topp

Kvinnan har bott med sin mor och sina syskon i Syrien, och sedan i Egypten. I Egypten har de dock inte haft uppehållstillstånd. En yngre syster tog sig till Sverige och ar fått permanent uppehållstillstånd. Därefter ansökte modern och syskonen om familjeåterförening. Modern och de yngre syskonen fick uppehållstillstånd, men den äldsta dottern fick avslag eftersom hon som vuxen inte tillhörde kärnfamiljen. Enligt Migrationsverket kunde förhållandet till lillasystern inte ses som ett särskilt beroendeförhållande och omständigheterna var inte "udda och ömmande". Men migrationsdomstolen bedömer att kvinnan enligt Europakonventionens familjebegrepp ska anses ha ett särskilt beroendeförhållande, då hon annars befinner sig utan nätverk och beskydd utanför sitt hemland. Därför beviljas hon uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170126:

Asylnytt 17-01-26:

Prövningstillstånd för förälder till barn vars asylansökan ska prövas i Sverige till sidans topp

I Asylnytt 16-11-23 refererades ett udda Dublinärende. Ett barn föddes i Sverige av föräldrar som båda har uppehållstillstånd i Italien som alternativt skyddsbehövande och vars asylansökningar i Sverige därför avvisats. När barnet sökte asyl hävdade Migrationsverket att även hennes ansökan kunde avvisas, analogt med hur förfarandet blir för asylsökande i Dublinärenden. Men personer som har skyddsstatus omfattas inte av Dublinförordningen. Den artikel om familjeåterförening som kan användas när bara den ena parten är asylsökande kräver samtycke av båda parter, vilket inte fanns i det här fallet. När saken kom till Migrationsöverdomstolen slutade det med att barnets ärende skulle prövas i Sverige. Hon har numera permanent uppehållstillstånd med flyktingstatus. Nu har fadern ansökt om tillstånd på grund av anknytningen till barnet, men fått avslag i domstol som ansåg att föräldrarna kunde ta med sig barnet till Italien och ansöka om återförening därifrån. Migrationsöverdomstolen har beviljat prövningstillstånd. (Källa InfoTorg Juridik och Kammarrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 17-01-26:

Migrationsdomstol: 18-åring får stanna som del av broderns familj till sidans topp

En pojke från Afghanistan flydde tillsammans med sin bror och dennes familj. De kom från ett område som kontrollerades av talibaner. Brodern anklagades för att ha lämnat uppgifter om talibanerna som lett till att en ledare dödats. Efter brödernas flykt har deras föräldrar misshandlats och modern avlidit. Migrationsverket ansåg att även den yngre brodern var hotad i hemtrakten men beslutade ändå om utvisning till internflykt. Inför domstolen hävdade brodern att han borde få stanna på grund av anknytning till broderns familj, som fått uppehållstillstånd. De har bott samman både före och efter flykten. Migrationsverket höll då med om att pojken ska betraktas som del av familjen trots att han fyllt 18. Domstolen beslutar att han får stanna av den anledningen. Han får flyktingstatus liksom brodern och eftersom det finns minderåriga i familjen, som sökte asyl före 24 november 2015, får han permanent uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170109:

Asylnytt 17-01-09:

Migrationsöverdomstolen: Två hustrur nekas återförening men barnen får komma till sidans topp

En man från Syrien har fått uppehållstillstånd i Sverige. Han är gift med två kvinnor och har barn med båda. De båda kvinnorna och barnen ansökte om uppehållstillstånd som anhöriga. Barnen fick uppehållstillstånd men kvinnorna avslag. Lagen är tydlig med att en andra hustru inte kan få uppehållstillstånd om mannen redan lever med den ena i Sverige. Migrationsverket ansåg att förbudet mot månggifte ska spela in även när båda ansökt samtidigt. Migrationsdomstolen däremot beviljade uppehållstillstånd med motivering att två intressen stod emot varandra och barnens intresse av att återförenas med mödrarna vägde över. Nu har Migrationsöverdomstolen gett Migrationsverket rätt. Kvinnorna får inte komma till Sverige, bland annat med motivering att de undertecknat att barnen får bosätta sig hos pappan. Migrationsöverdomstolen anser i den situationen att "barnens bästa väger mindre tungt än samhällets intresse av att motverka månggifte".

Målnummer UM10066-15, UM10067-15

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

Se även:

Sveriges Radio Ekot 16-12-23: Nekas uppehållstillstånd på grund av månggifte (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 161123:

Asylnytt 16-11-23:

Migrationsdomstol: Mor och 25-årig dotter är familj enligt Europakonventionen till sidans topp

Två kvinnor, mor och dotter, som bott i Syrien, sökte asyl i Sverige. Modern som är syrisk medborgare fick stanna, men den 25-åriga dottern är irakisk medborgare och fick beslut om utvisning till Irak. Pappan är försvunnen, men Migrationsverket framhöll att dottern har en 18-årig bror samt sin fars släktingar i Irak. Hon hävdar att hon riskerar förföljelse av släktingarna för att hon och modern flytt utomlands. De är dessutom sunnimuslimer, medan faderns familj är shiiter. Migrationsdomstolen betraktar risken som spekulationer, men håller med om att kvinnan inte kan få stöd av sin bror. Hon anses inte ha skyddsbehov men lider av psykisk ohälsa som intygats, hon är starkt beroende av sin mor, har ingen annan familj och har inte gått i skola sedan hon var tolv. Sammantaget skulle en utvisning vara en oproportionerlig inskränkning av hennes privat- och familjeliv i enligt Europakonventionen. Hon får alternativ skyddsstatus som sin mor. Observera att domen inte är vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Stockholm.)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 16-11-23

Europadomstolen saknar barnets bästa i tio år gammalt familjeåterföreningsmål till sidans topp

Fallet rör en ung man som bor i Egypten och är född 1990. Hans föräldrar skilde sig och pappan flyttade till Schweiz 1997 och fick uppehållstillstånd 1999. Pojken bodde kvar hos mamman. 2002 gjorde han ett tremånadersbesök i Schweiz. År 2003 kom han dit igen och fick så småningom uppehållstillstånd. Men efter konflikter med styvmamman flyttade han åter till Egypten. Det nuvarande målet börjar 2006 då pojken är 15 och pappan ansöker om familjeåterförening igen. Den här gången fick han avslag, ett beslut som först revs upp av domstol men till slut blev det avslag ändå efter många turer som pågick till 2010. Vid det laget hade pojkens mor och hennes man flyttat från Egypten. Han bodde med sin mormor och hade blivit vuxen. Efter att ha övervägt saken ytterligare några år konstaterar Europadomstolen nu att om den nationella domstolen verkligen hade övervägt barnets intresse, pojkens anknytning till hemlandet contra den till pappan etc, så hade avslagsbeslutet kunnat godkännas. Men så hade inte skett, den franska domstolen fattade inte sitt beslut med barnets bästa i centrum och därför har artikel 8 i Europakonventionen kränkts.

Domen har senare publicerats med ett längre referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Läs domen i sin helhet, Case of el Ghatet v. Switzerland (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 160831:

Asylnytt 16-08-31:

Europadomstolen finner Danmarks familjeåterföreningsregler diskriminerande till sidans topp

Europadomstolens stora kammare har tagit ställning i ett ärende som rör Danmarks hårda kvalificeringsregler för familjeåterförening för makar. En av reglerna är att parets sammanlagda anknytning till Danmark ska vara större än till något annat land. Det kan innebära att anknytningspersonen måste vara integrerad på olika sätt och dessutom ha bott i Danmark i ca tolv år eller varit dansk medborgare i flera år. Det par som målet gäller uppfyllde inte detta trots att mannen var medborgare, hae bott i Danmark tio år, hade arbete etc. Europadomstolen tar inte ställning till om rätten till familj kränkts i sig. Men Danmark har ett undantag från anknytningskravet för personer som varit medborgare i 28 år alternativt bott lagligt i Danmark minst 28 år sedan tidiga barnaår. Detta undantar i praktiken främst etniska danskar. Enligt domstolen har Danmark brutit mot artikel 14 (diskriminering) sedd tillsammans med artikel 8 (familijeliv). Beslutet var oenigt. En av domarna anser att motiveringen borde ha varit annorlunda och tagit starkare ställning för rätten till familj och distanserat sig från tidigare domar som tillåtit särbehandling. Fem av domarna anser med tre olika motiveringar att Danmark inte borde ha fällts. De påpekar också att det enklaste sättet för Danmark att följa domen blir att avskaffa 28-årsregeln (numera 26 år), vilket inte skulle vara till någon hjälp för familjer som den sökande utan bara försvåra ytterligare för en annan grupp. (Case of Biao v. Denmark, Application no. 38590/10)

Läs domen i sin helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 16-08-31:

Migrationsöverdomstolen mildrar kraven för att kunna använda DNA-bevis i anhörigmål till sidans topp

En man från Somalia beviljades uppehållstillstånd i Sverige 2009. Året därpå ansökte hustrun och ett antal barn om återförening. Eftersom de inte hade godkände pass fick de avslag. År 2012 bestämde migrationsöverdomstolen att beviskravet för identitet kan sättas ner för personer som inte kan få pass, om DNA-test visar föräldraskapet. Då ansökte familjen om återförening igen. Det visade sig att två av barnen inte var biologiska. Föräldrarna ansågs ha lämnat medvetet oriktiga uppgifter och därför fick inte DNA-testet användas. De gjorde ytterligare ett försök med en ansökan som bara avsåg hustrun och de biologiska barnen, varav ett nu är över 18. Denna ansökan har nu nått Migrationsöverdomstolen. Nu bedömer domstolen att det skulle vara oproportionerligt att neka familjen återförening bara på grund av de uppgifter som lämnats i tidigare procedurer. Den nu 20-åriga dottern, som inte har något annat nätverk i hemlandet, anses tillhöra familjen i Europakonventionens mening, och har ett "särskilt beroendeförhållande" som krävs enligt Utlänningslagen. Alla familijemedlemmarna som nu ansöker får uppehållstillstånd. I målet refereras och jämförs en rad domar från Europadomstolen och Migrationsöverdomstolen. (Mål nr UM8907-14).

Hämta domen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR, #vistårinteut och InfoTorg Juridik (betaltjänst) samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.