Sponsrad av Fridh Advokatbyrå
EU:s flykting- och gränspolitik
Allmänt om migration, statistik
Information från myndigheter och organisationer
Pressklipp saknas
Arkivet har startat om och saknar material från perioden 180119 - 180513
Förbättrad vård för papperslösa
De flesta papperslösa i Sverige som söker vård erbjuds vård enligt den nya lagen från 2013, visar Statskontorets uppföljning. Det finns dock hinder i tillämpningen. Den vanligaste orsaken är bristande kunskaper bland vårdpersonal om vad lagen innebär.
Sedan den 1 juli 2013 ska papperslösa som vistas i Sverige och söker vård få subventionerad vård. Tidigare hade de bara rätt till akut vård och till fullt pris. Landstingen registrerade 19 000 besök av papperslösa under 2014 till en kostnad av drygt 100 miljoner kronor. Storstadsregionerna svarar för 85 procent av den vården.
Mer information och utbildning till vårdpersonal behövs
Landstingen behöver förbättra sitt arbete med att föra ut kunskap om det nya regelverket och om vilken vård papperslösa har rätt till. Dessutom behöver landstingen utveckla riktlinjer och rutiner för hur vården ska bedrivas, exempelvis i form av handböcker med uppgifter om hur papperslösa ska bemötas, hur vård ska registreras och hur recept ska utformas för att ge tillgång till subventionerade läkemedel.
"Landstingen har kommit igång bra men behöver ta ytterligare steg för att leva upp till kraven fullt ut", säger Statskontorets generaldirektör Ingvar Mattson.
Gemensamt system för patientsäkerhet
Papperslösa har rätt till vård utan att styrka sin identitet. Det gör det svårt för landstingen att leva upp till de patientsäkerhetskrav som finns i vården. Statskontoret menar att ett nationellt reservnummersystem för registrering av vård av papperslösa skulle förbättra förutsättningarna för en säker vård.
Hämta rapporten (Extern länk)
Se även:
Socialstyrelsen: Vilken vård ska ett landsting erbjuda asylsökande och papperslösa? (Extern länk)
Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, svenska media via Eniro och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media främst via I Care och IRR, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, ENAR, Statewatch, Noborder och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Röda Korset, Svenska Amnesty, FARR, Rosengrenska och InfoTorg Juridik (betaltjänst) samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.
Bevakning: Josefin Åström, Hjalte Lagercrantz, Karin Nilsson Kelly, Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt.