fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Nya regler och lagförslag

Den tillfälliga lagen

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkivet har startat om och saknar material från perioden 180119 - 180513

Arkiveringsdatum 190721:

Migrationsverket 19-07-19:

Förlängning av den tillfälliga lagen träder i kraft till sidans topp

I morgon, lördagen den 20 juli, träder förlängningen av tillfälliga lagen i kraft. En av förändringarna gäller regler för familjeåterförening. På Migrationsverkets webbplats kommer det att finnas information om vad som gäller på flera språk.

- Vi har jobbat intensivt med att förbereda för de nya regelverken, säger Fredrik Beijer, Migrationsverkets rättschef.

Det var i mitten av juni som riksdagen beslutade om en förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige.

Genom förlängningen av den tillfälliga lagen får alternativt skyddsbehövande samma rätt till familjeåterförening som flyktingar. Det gäller även de som tidigare beviljats uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande men som inte haft möjlighet till familjeåterförening. Förutsättningen är att personen bedöms ha välgrundade utsikter att få permanent uppehållstillstånd.

Tidigare har rätten till familjeåterförening i princip endast gällt personer med flyktingstatus.

Under 2019-2021 uppskattas omkring 8000 anhöriga till alternativt skyddsbehövande komma till Sverige efter att ha fått uppehållstillstånd beviljat. Var och en behöver ansöka om uppehållstillstånd genom Migrationsverket och får en individuell prövning.

Utgångspunkten är att den person som redan befinner sig i Sverige (anknytningspersonen) behöver ha ett giltigt uppehållstillstånd för att en familjeåterförening ska komma i fråga.

Det innebär att Migrationsverket först måste pröva anknytningspersonens ansökan om förlängning av uppehållstillstånd, innan familjens ansökan om uppehållstånd på grund av anknytning kan prövas.

- Familjemedlemmarnas ansökningar kan inte prövas förrän det finns ett beslut i anknytningspersonens förlängningsärende, säger Fredrik Beijer.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-07-21:

Migrationsverket om hur "utsikter till permanent uppehållstillstånd" ska bedömas till sidans topp

Den 20 juli förlängs den tillfälliga lagen med en förändring som innebär att fler skyddsbehövande får möjilghet till familjeåterförening. En förutsättning är att anknytningspersonen har "välgrundade utsikter för att beviljas ett permanent uppehållstillstånd". Enligt Migrationsverket kan bedömningen utgå från att den som har skyddsstatus troligen kommer att få permanent tillstånd i framtiden, dels för att de nuvarande reglerna är tillfälliga, dels för att skyddsstatusen kvarstår även när uppehållstillståndet löper ut och det är skyddsstatusen som grundar rätten till förlängning. Det som behöver prövas är om det finns skäl att anta att en skyddsstatus kommer att dras in. Det skulle kunna ske på grund av situationen i hemlandet (historiskt en ovanlig åtgärd) eller av individuella skäl. I sådana fall behöver handläggaren gå vidare och kontrollera om det ändå är troligt att personen kommer att få permanent uppehållstillstånd genom arbete eller genom att uppnå villkoren för varaktig bosättning enligt EU-regler. En första förutsättning för återförening är att personen har uppehållstillstånd, vilket innebär att beslut i ärendet inte kan fattas i perioden då ett tillstånd löpt ut och personen väntar på förlängning.

Hämta ställningstagandet SR 21/2019 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190620:

Riksdagen 19-06-18:

Ja till att förlänga den tillfälliga lagen om uppehållstillstånd till sidans topp

Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen att den tillfälliga lagen om uppehållstillstånd ska fortsätta gälla till och med den 19 juli 2021. Den lag som tillfälligt begränsar möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, den så kallade tillfälliga lagen, trädde i kraft sommaren 2016. Genom lagen anpassades de svenska reglerna tillfälligt till den miniminivå som gäller enligt EU och internationella konventioner, och de mer generösa reglerna om uppehållstillstånd i utlänningslagen slutade att gälla.

Förutom att den tillfälliga lagens giltighetstid förlängs till och med den 19 juli 2021 ska även alternativt skyddsbehövande, på samma sätt som flyktingar, ha rätt att återförenas med sina familjer i Sverige. Om en person som vill ta sin familj till Sverige är en alternativt skyddsbehövande person som har beviljats tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt den tillfälliga lagen ska vissa anhöriga få uppehållstillstånd, om personen i Sverige bedöms ha välgrundade utsikter att få permanent uppehållstillstånd. Makar och sambor ska i regel inte få ta sin partner till Sverige om någon av parterna är under 21 år.

Det införs också en bestämmelse i lagen om permanent uppehållstillstånd som ska gälla under vissa förutsättningar för utlänningar som har fötts i Sverige och som sedan födseln är statslösa.

Ändringarna i den tillfälliga lagen och de följdändringar som måste göras i utlänningslagen börjar gälla den 20 juli 2019.

Socialförsäkringsutskottets betänkande, SfU26 (Extern länk)

Riksdagsdebatten, webb-TV och utskrift (Extern länk)

Samlingssida inklusive omröstningar och beslut (Extern länk)

Migrationsverket 19-06-18: Tillfälliga lagen förlängs efter beslut i riksdagen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylrättscentrum 19-06-18:

Kommentar till förlängningen av den tillfälliga lagen till sidans topp

Idag har riksdagen röstat igenom förlängningen av den tillfälliga migrationslagen som trädde ikraft år 2016. Förlängningen innebär bland annat att personer som beviljas skydd i Sverige fortsatt får tillfälliga uppehållstillstånd och att rätten att återförenas med sin familj fortsatt är förenat med begränsningar. Lagen kommer nu att gälla i två år till.

Vi beklagar att lagen röstats igenom eftersom vi anser den försämrar rättssäkerheten i den svenska asylprocessen samt att lagen balanserar på det konventionsenliga. Lagen saknar konsekvensanalyser som stöd för behovet av föreslagna åtgärder och gör det mycket svårt att förutse hur situationen på migrationsrättens område kommer att utvecklas.

Debatten kring förlängningen av den tillfälliga lagen har följts av en rad påståenden från politiker om hur migrationspolitiken ska se ut och vilka politiska beslut som bör fattas. Bland annat har vi kunnat se att ännu strängare lagstiftning efterfrågas.

Vi vill med anledning av detta understryka att tiden för radikala förslag och inskränkningar på migrationsrättens område är borta. Den tillfälliga lag som nu förlängts är strukturerad på sådant sätt att den ligger på "EU:s miniminivå". Det innebär att det nationella utrymme Sverige har för att göra ytterligare inskränkningar är synnerligen begränsat.

(...)

Hela artikeln med länkar till källor (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylrättscentrum 19-06-18:

Informationsmaterial om förlängningen av den tillfälliga lagen till sidans topp

Riksdagen har beslutet att förlänga lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd (den tillfälliga lagen) till och med den 19 juli 2021. Asylrättscentrum har tagit fram ett informationsmaterial om vilka lagändringar som görs i och med förlängningen. Ändringarna innebär främst en utökad möjlighet till familjeåterförening för alternativt skyddsbehövande som har beviljats ett tillfälligt uppehållstillstånd och som ansökte om uppehållstillstånd i Sverige efter den 24 november 2015. Ändringarna börjar gälla den 20 juli 2019.

+ Ändringarna i lagen gäller från och med den 20 juli 2019. Den nya lagen kommer att gälla till och med den 19 juli 2021.

+ Du som ansökte om uppehållstillstånd efter den 24 november 2015, har blivit bedömd som alternativt skyddsbehövande och fått ett tillfälligt uppehållstillstånd i Sverige har inte tidigare haft rätt till familjeåterförening. Med de nya ändringarna har du nu möjlighet att få återförenas med din kärnfamilj (make, maka, registrerad sambo, minderåriga barn och föräldrar till minderåriga barn).

+ Om familjemedlemmarnas ansökan om uppehållstillstånd lämnas in före den 19 oktober 2019 behöver inte du som är i Sverige (anknytningspersonen) uppfylla försörjningskraven (krav på bostad och inkomst).

+ Alternativt skyddsbehövande som har fått permanent uppehållstillstånd påverkas inte av ändringarna. Alternativt skyddsbehövande som fått tillfälligt uppehållstillstånd och ansökte före den 24 november 2015 påverkas inte heller av ändringarna i lagen. Flyktingar som har fått permanent eller tillfälligt uppehållstillstånd påverkas inte heller av ändringarna. De här personerna har samma möjlighet att återförenas med sin familj som tidigare.

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190609:

Riksdagen 19-05-09:

Proposition: Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar för uppehållstillstånd till sidans topp

Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, Proposition 2018/19:128

I propositionen föreslås att lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige ska fortsätta att gälla till och med den 19 juli 2021. Som en följd av förslaget om en fortsatt giltighet av lagen och mot bakgrund av Sveriges åtaganden enligt bl.a. FN:s konvention om begränsning av statslöshet föreslås också att det införs en bestämmelse om permanent uppehållstillstånd i vissa fall för utlänningar som har fötts i Sverige och som sedan födelsen är statslösa. Vidare föreslås att lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige ändras så att både alternativt skyddsbehövande och flyktingar har rätt till familjeåterförening. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 20 juli 2019.

Som en följd av förslaget om en fortsatt giltighet av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige föreslås även att lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå ska träda i kraft den 20 juli 2021 och upphöra att gälla den 20 januari 2025.

Förslagen i propositionen bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.

Propositionen i text (Extern länk)

Hämta i pdf-format (Extern länk)

Läs yttranden från alla remissinstanser (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Riksdagen 19-05-24:

Följdmotion om förlängning av den tillfälliga lagen av Fredrik Malm m.fl. (L) till sidans topp

/Utdrag:/

Liberalerna står bakom både förlängningen av den tillfälliga lagen och förändrad familjeåterförening. Vi anser att möjligheterna till familjeåterförening ska gälla lika för gruppen flyktingar och alternativt skyddsbehövande, som ofta är från krigets Syrien. En förlängning av den tillfälliga lagen, även med förändrad familjeåterförening, kommer att leda till att färre människor kommer till Sverige än vad som skulle ha varit fallet om vi skulle återgå till de gamla reglerna i sommar.

Vi är dock fortsatt kritiska till det lapptäcke av regler som gäller t.ex. för olika uppehållstillstånd för gymnasiestudier. Liberalerna har röstat emot rättsosäkra och krångliga regler som den rödgröna regeringen infört under senare år och som också kritiserats kraftigt av tunga remissinstanser. Reglerna är rättsosäkra och orättvisa. En särskild grupp som saknat skyddsskäl och fått avslag - ofta i flera instanser - har valts ut framför andra och fått en ny möjlighet till uppehållstillstånd.

Läs motionen i sin helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Riksdagen 19-05-24:

Följdmotion om förlängning av den tillfälliga lagen av Hans Eklind m.fl. (KD) till sidans topp

/Utdrag:/

Under flera år har vi kristdemokrater efterlyst en parlamentarisk kommitté om migrationspolitiken som ger oss möjlighet att med en bred överenskommelse skapa en migrationspolitik som håller över tid. Det är avgjort viktigt att Sverige får en förutsebar och rättssäker migrationsrättslagstiftning. Regeringen har aviserat att en sådan kommitté ska tillsättas; det är dock djupt beklagligt att det fortfarande inte tagits något initiativ. Kristdemokraterna vill att den parlamentariska kommittén tillsätts omedelbart.

Kristdemokraterna anser att uppdraget för denna kommitté ska vara att ta ett helhetsgrepp på migrationspolitiken, inte endast delar av densamma, vilket signalerats av företrädare för regeringen, för att möjliggöra ett långsiktigt hållbart regelverk. Kristdemokraternas ingångsvärden kommer då att vara att barnkonventionen ska beaktas, tillfälliga uppehållstillstånd vara huvudregel med rätt till familjeåterförening och att möjligheten att införa en humanitär skyddsgrund, liknande den som fanns i lagen om särskilt och synnerligen ömmande omständigheter, utreds för att ge skydd åt de allra mest utsatta.

Läs motionen i sin helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Riksdagen 19-05-24:

Följdmotion om förlängning av den tillfälliga lagen av Paula Bieler m.fl. (SD) till sidans topp

/Utdrag:/

Vi önskar givetvis att regeringen hade nyttjat de två gångna åren till att bereda en mer permanent ändring i lagstiftningen i syfte att uppnå de mål den tillfälliga lagen syftade till. I brist på en sådan beredning konstaterar vi att lagens ursprungliga form är bättre än något tillgängligt alternativ. Det är därför vår mening att den tillfälliga lagen som sådan bör förlängas, men att denna förlängning inte ska innefatta några av de ändringar som tillkommit efter lagens första antagande. Lagen ska i stället återställas till den lydelse som den hade från början.

Eftersom regeringen snarare aviserat ytterligare påskyndade och begränsade utredningar är det vår mening att riksdagen bör ge regeringen till känna en önskan om en bred, grundlig utredning avseende migrationspolitiken i sin helhet.

(...)

För att denna ska hinna beredas ordentligt är det vår övertygelse att även den tillfälliga lag som nu antas kommer att behöva förlängas. Vår åsikt är att svensk asylpolitik bör hållas så stram som möjligt fram till dess att ett väl utrett och sammanhängande förslag kan antas. Som nämnt ovan påtalade Sverigedemokraterna redan vid den tillfälliga lagens första antagande att den inte lade sig på en miniminivå. För att garantera en asyllagstiftning på miniminivå vill vi därför se att den tillfälliga lagen snarast ersätts med en ny tillfällig lag. Denna lag bör i korthet konstatera att asyl endast beviljas den som med konkret hänvisning till internationella och bindande avtal kan påvisa Sveriges skyldighet att bevilja asyl. På så sätt säkerställs att inga utvidgningar av asylrätten som införts utan faktiska behov kommer att fortsätta gälla. Även detta bör ges regeringen till känna.

Läs motionen i sin helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Riksdagen 19-05-24:

Följdmotion om förlängning av den tillfälliga lagen av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) till sidans topp

/Utdrag:/

Moderaterna har en rad allvarliga invändningar i sak mot nu aktuella lagförslag. I den situation vi nu befinner oss i, till följd av regeringens underlåtenhet att vidta nödvändiga åtgärder för att få på plats en permanent lagstiftning, ger vi dock vårt stöd till en förlängning av den tillfälliga lagen med två år. Vi anser däremot att det är fel att utöka rätten till familjeåterförening. Vidare är vi emot de delar i den tillfälliga lagen som har sin grund i de s.k. gymnasielagarna. Vi är starkt kritiska till de allvarliga bristerna i konsekvensanalysen av lagförslagen. Därutöver är vår uppfattning att en bred parlamentarisk utredning om migrationspolitiken måste påbörjas omgående. I den parlamentariska utredningen bör centrala frågor som återvändande, medborgarskap, familjeåterförening och kvalificering till välfärden ingå.

(...)

Ett fungerande återvändande är helt avgörande för den svenska migrationspolitikens långsiktiga trovärdighet. Tiotusentals personer vistas i dag illegalt i Sverige. Polisen har svårt att verkställa utvisningsbeslut, och många som ska lämna landet försvinner i stället in i ett växande skuggsamhälle. Här behövs verkningsfulla åtgärder. Därtill behövs en ny medborgarskapslagstiftning, som motsvarar det som gäller i jämförbara länder. Det handlar om förlängda tider för att kunna bli svensk medborgare, krav på kunskaper i svenska språket och om det svenska samhället samt möjligheten att återkalla medborgarskap vid terroristbrottslighet. I nu aktuella lagförslag föreslås utökad rätt till familjeåterförening utan försörjningskrav. Det är, som har redovisats här ovan, fel väg att gå. De som kommer till Sverige bör i högre grad stegvis få rätt till olika bidrag och sociala förmåner, i takt med att de jobbar, betalar skatt och blir svenska medborgare. Kopplingen mellan migration, integration och de svenska välfärdssystemen måste alltså bli starkare.

Läs motionen i sin helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Riksdagen 19-05-23:

Följdmotion om förlängning av den tillfälliga lagen av Christina Höj Larsen m.fl. (V) till sidans topp

/Utdrag:/

Avslå propositionen

Enligt propositionens förslag ska lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheterna att få uppehållstillstånd i Sverige (den tillfälliga lagen), som innebär att den svenska asyllagstiftningen är så restriktiv som EU-lagstiftningen tillåter, alltså förlängas i ytterligare två år utöver de redan beslutade tre åren. Lagen togs fram utan att föregås av normal beredning eller någon utredning. Den har inte utvärderats eller utretts under de tre år den varit i kraft. Inga belägg för att den skulle fylla sitt syfte - att få färre människor att söka asyl i Sverige - har presenterats. Den förändring som nu görs, att ge alternativt skyddsbehövande samma rätt till familjeåterförening som flyktingar, är sannolikt en förutsättning för att inte bryta mot Europakonventionen, som har ställning som svensk grundlag. Sammanfattningsvis föreslår regeringspartierna tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna att Sverige ska ha den mest restriktiva lagstiftning vi kan ha enligt EU-rätten och Sveriges grundlag, utan att utreda eller på saklig grund motivera varför.

(...)

En stor brist i lagens konstruktion är att tolkningen av Sveriges konventionsåtaganden överlåts till enskilda rättstillämpare, eftersom regeringen inte utrett hur de bör införlivas i lagstiftningen. Det innebär att handläggare på Migrationsverket tvingas göra avvägningar som i normala fall är lagstiftarens eller Migrationsöverdomstolens ansvar. Konsekvenserna syns i godtyckliga bedömningar och rättsosäkra beslut.

(...)

Läs motionen i sin helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190415:

Justitiedepartementet 19-04-11:

Lagrådsremiss: Regeringen föreslår att den tillfälliga lagen förlängs i två år till sidans topp

Regeringen har i dag överlämnat en lagrådsremiss till Lagrådet med förslag om att lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige ska fortsätta att gälla till och med den 19 juli 2021.

- Även om antalet asylsökande har minskat är belastningen på mottagningssystemet fortfarande hög och läget i många kommuner ansträngt. Vi tar fortsatt ansvar för en hållbar migrationspolitik och föreslår därför att den tillfälliga lagen förlängs i två år, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson.

I lagrådsremissen föreslås även att den tillfälliga lagen ska ändras så att både alternativt skyddsbehövande och flyktingar får rätt till familjeåterförening.

Regeringen föreslår också att det i den tillfälliga lagen ska införas en bestämmelse om permanent uppehållstillstånd i vissa fall för utlänningar som har fötts i Sverige och som sedan födseln är statslösa. Detta ligger i linje med Sveriges åtaganden enligt bland annat FN:s konvention om begränsning av statslöshet.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 20 juli 2019.

Förslagen i lagrådsremissen bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.

Läs mer och hämta lagrådsremissen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190326:

FARR 19-03- 23:

FARR: Förläng inte den tillfälliga lagen! till sidans topp

FARR har lämnat ett omfattande yttrande till regeringen angående förslaget om att förlänga den tillfälliga lagen som begränsar möjligheten till uppehållstillstånd i Sverige. Yttrandet är skarpt kritiskt till förlängningen. Lättnaden att alternativt skyddsbehövande ska kunna beviljas familjeåterförening välkomnas, men det återstår flera inskränkningar som fortfarande förhindrar familjeåterförening i strid med Sveriges internationella åtaganden och får allvarliga humanitära och rent livsfarliga konsekvenser.

I yttrandet beskrivs område för område konsekvenserna av att uppehållstillstånden är tidsbegränsade, att ömmande omständigheter inte beaktas, turerna kring de ensamkommande barnen som lett till att tusentals nu lever som papperslösa, och följderna av påtvingad familjesplittring. Nästa avsnitt går in på förslagen och FARR:s krav. Det innehåller genomgångar av Sveriges internationella åtaganden på olika områden och vilka åtgärder som skulle behöva vidtas för att upprätthålla ett anständigt asylmottagande om den tillfällga lagen förlängs. Genomgående är dock konstaterandet att lagen inte bör förlängas.

Bland kraven märks att om lagen förlängs ska permanenta tillstånd ändå kunna ges vid förlängning av uppehållstillstånd, att försörjningskraven justeras genom förordning för att hamna på rimliga nivåer och undvika diskriminering, att ansökan om familjeåterförening ska kunna slutföras elektroniskt, att barn ges permanent uppehållstillstånd om asylproceduren inte avslutas inom ett år och att brist på ordnat mottagande förs in i Utlänningslagens kapitel 5 som skäl för uppehållstillstånd.

Läs yttrandet i sin helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Svenska Kyrkan 19-03-15:

Svenska kyrkans yttrande om förlängning av den tillfälliga lagen till sidans topp

Svenska kyrkan håller inte med om att den så kallade tillfälliga lagen ska förlängas, och menar att lagen hittills har inneburit många och svåra konsekvenser för dem som berörs av den, sedan den infördes sommaren 2016.

Svenska kyrkan anser att förslaget innehåller vissa förbättringar, bland annat att fler personer ska kunna återförenas med sina familjer. Men många brister kvarstår. Särskilt kritisk är Svenska kyrkan mot att regeringen vill förlänga följande delar av lagen:

+ att uppehållstillstånd i regel ska vara tidsbegränsade

+ att korta uppehållstillstånd och hårda försörjningskrav försvårar familjeåterförening

+ att möjligheterna att få uppehållstillstånd av ömmande skäl är mycket begränsade.

Vidare lyfter Svenska kyrkan att en grundlig analys av vilka konsekvenser en förlängning av lagen kommer att ha ur barn-, jämställdhets- och hbtq-perspektiv inte har gjorts.

Läs mer och hämta yttrandet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Rädda Barnen 19-03-15:

Rädda Barnens yttrande över förlängningen av den tillfälliga lagen till sidans topp

Med anledning av regeringens beslut att förlänga lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige har Rädda Barnen beretts tillfälle att yttra sig över utkastet till lagrådsremiss. Rädda Barnen är starkt kritisk till förslaget att förlänga den tillfälliga lagen som strider mot FN:s barnkonvention och har negativa konsekvenser för integrationen.

Rädda Barnen ser med stor oro på utvecklingen av Sveriges och EU:s asylpolitik som i sin strävan att avskräcka människor från att fly till Europa och förmå fler att återvända till sina hemländer, riskerar att leda till allvarliga kränkningar av barns rättigheter.

Rädda Barnens synpunkter på förslaget i korthet:

- Lagen är komplicerad, bristfällig och ger utrymme för godtyckliga tolkningar.

- Den gör tillfälliga, istället för permanenta, uppehållstillstånd till regel vilket bland annat hämmar integrationen.

- Begränsningen av möjligheten att få uppehållstillstånd på grund av ömmande omständigheter slår extra hårt mot barn.

- Den barnkonsekvensanalys som görs i lagförslaget är allt för bristfällig med tanke på den stora negativa inverkan lagstiftningen har på barn.

- Trots den välkomna utvidgade rätten till familjeåterförening kvarstår flera praktiska hinder.

"Om Sverige menar allvar med att göra Barnkonventionen till lag 2020 kan vi inte ha en asyllagstiftning som så uppenbart strider mot barns rättigheter", kommenterar Ola Mattsson, Chef Sverigeprogrammet, Rädda Barnen.

Hämta yttrandet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Kammarrätten i Stockholm 19-03- 18:

Remissvar om förlängning av den tillfälliga lagen till sidans topp

Allmänna synpunkterNär förslaget till lagen(2016:752)om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige (tillfälliga lagen) remitterades under våren 2016 lyfte kammarrätten i sitt remissvar fram de problem som kunde förväntas uppkomma med en tillfällig lag som upphäver vissa bestämmelser i utlänningslagen. Kammarrätten framhöll bl.a. de olyckliga övergångseffekter som kunde förväntas med en lag som tillfälligt upphävde vissa bestämmelser i utlänningslagen och svårigheten att skapa vägledande praxis beträffande lagen. Dessa synpunkter gör sig gällande även nu när den tillfälliga lagen föreslås förlängasiytterligare två år.

Kammarrätten fördei sitt remissvar vidare fram behovet av en ambitiös teknisk översyn av utlänningslagen. Denna synpunkt är inte mindre angelägen nu när en parlamentarisk kommitté ska tillsättas med uppdraget att arbeta fram förslag på framtidens migrationspolitik.

Vidare bör framhållas att de begränsningar som den tillfälliga lagen medförde, framför allt när det gäller möjligheterna till familjeåterförening, kunde godtas då just för att de skulle gälla under en begränsad tid - tre år. Med detta förslag kommer begränsningarna istället att gälla i minst fem år, vilket innebär att det nu gällande generella kravet på försörjning kommer att begränsa rätten till familjeåterförening på ett sätt som i vart fall för vissa grupper - t.ex. barn, funktionshindrade och pensionärer, kan bli oproportionerligt eller till och med diskriminerande (jfr. CRPD:s yttrande N0. 39/2017 den 31 augusti 2018).

Hämta hela remissvaret (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket 19-03-18:

Svåröverskådligt och komplext när tillfälliga lagen förlängs, enligt remissvar till sidans topp

Förlängningen av den tillfälliga lagen kommer att innebära betydande svårigheter för sökande att få en överblick över regelverket och leda till än mer komplexa avvägningar när Migrationsverket ska pröva ärenden.

Det framgår av Migrationsverkets remissvar på regeringens förslag om förlängning av den tillfälliga lagen, som under måndagen lämnades in till Justitiedepartementet.

- Vi vill redan nu vara tydliga med att lagen får konsekvenser som vi aldrig sett tidigare, säger Mikael Ribbenvik, generaldirektör vid Migrationsverket.

Ett exempel är den föreslagna lättnaden i begränsningarna för alternativt skyddsbehövande att återförenas med sina familjemedlemmar. Förslaget innebär att det kommer att genomföras betydligt fler prövningar av referenspersonens utsikter att beviljas permanent uppehållstillstånd.

Bedömningen ska enligt förslaget göras utifrån huruvida det finns "välgrundade utsikter", det vill säga hur troligt det är att skyddsbehovet kvarstår när nuvarande tillstånd löper ut. Därtill ska även möjligheten att få permanent uppehållstillstånd vid försörjning eller som varaktigt bosatt också prövas. Det rör sig alltså om tre olika prövningar i samma ärende.

Många av de som flydde krigets Syrien och fick asyl i Sverige åren 2014-2015 fick status som just alternativt skyddsbehövande. I år kommer Migrationsverket pröva över 30 000 förlängningsansökningar.

- Det kommer betyda att de sökande drabbas av långa handläggningstider, på grund av alla de avvägningar som måste göras. Det vore bra om lagen förtydligar vilka omständigheter som ska vägas in, säger Mikael Ribbenvik.

Humanitära skäl

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Unicef 19-03-18:

Regeringens förslag att förlänga tillfällig lag för asylsökande är omotiverat till sidans topp

Den tillfälliga lag för asylsökande som togs fram efter hösten 2015 går ut i sommar. Regeringen vill nu förlänga lagen utan att ha genomfört någon utvärdering eller analys av dess konsekvenser, skriver Karin Ödquist Drackner, barnrättsjurist på UNICEF Sverige.

Barn är en av de grupper som drabbats allra hårdast av lagen och vi ser inte att det är motiverat att förlänga den. Det finns starka anledningar att ifrågasätta beslutet utifrån barnkonventionen och dess bestämmelser.

Barn drabbas oproportionerligt hårt

Idag skickar vi in vårt remissvar till regeringens förslag på förlängning av den tillfälliga utlänningslagen. Vi tar avstånd från förslaget att förlänga lagen. Det saknas en ordentlig utvärdering och analys av lagens effekter, och den översyn som skulle genomföras vad gäller lagens inverkan på barns rättigheter har inte genomförts.

Barn har visat sig drabbats oproportionerligt hårt av den tillfälliga lagen. Vi anser att det inte finns skäl för att fortsätta göra inskränkningar på barns rättigheter, särskilt då situationen ser annorlunda ut i Sverige idag vad gäller antalet asylsökande som kommer hit.

Vad säger lagförslaget?

Lagen ska förlängas i ytterligare två år, och tillfälliga uppehållstillstånd är fortsatt huvudregel. Vi beklagar att tillfälliga uppehållstillstånd fortsatt beviljas som utgångspunkt. Det avrådde vi från redan i vårt tidigare remissvar till lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige.

FN:s barnrättskommitté har uttryckligen påtalat att stater ska sträva efter hållbara och långsiktiga lösningar för barn som är på flykt och söker en fristad. Att ha asylskäl men ändå inte ges en permanent fristad som barn är inte förenligt med den rekommendationen.

Några få positiva ändringar, men det räcker inte

(...)

Läs mer och hämta remissvaret (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Röda Korset 19-03-18:

Remissvar från Röda Korset avseende förlängningen av den tillfälliga lagen till sidans topp

Svenska Röda Korset välkomnar att fler får möjlighet att återförenas med sina familjer, men menar att det fortfarande finns stora hinder för familjeåterförening och att försörjningskraven därför bör ses över. Det framgår av Svenska Röda Korsets remissvar till förslaget om att förlänga den tillfälliga utlänningslagen.

Röda Korset lyfte redan inför införandet av den tillfälliga utlänningslagen 2016 risken för allvarliga humanitära konsekvenser, exempelvis genom att familjer splittras och ökad psykisk ohälsa. I oktober 2018 släpptes sedan rapporten "Humanitära konsekvenser av den tillfälliga utlänningslagen" där Svenska Röda Korset kunde peka på en rad allvarliga konsekvenser. Precis som befarat kunde organisationen då bland annat konstatera att den tillfälliga lagen inneburit att föräldrar och barn i många fall levt splittrade under flera år och att den psykiska ohälsan bland utsatta grupper hade ökat.

Av Svenska Röda Korsets yttrande över utkastet till lagrådsremiss "Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige" framgår att organisations inställning fortsatt är att den tillfälliga lagen inte bör förlängas mot bakgrund av de svåra humanitära konsekvenser som lagen givit upphov till. Svenska Röda Korset välkomnar dock att möjlighet till familjeåterförening återinförs för personer som beviljats status som alternativt skyddsbehövande. Samtidigt anser Svenska Röda Korset fortsatt att försörjningskraven gällande familjeåterförening måste tillämpas mer flexibelt och läggas på en mer rimlig nivå för att svenska myndigheter inte ska riskera att bryta mot Sveriges internationella förpliktelser.

Sammanfattning av Svenska Röda Korsets synpunkter

Svenska Röda Korsets inställning är att lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige (nedan tillfälliga lagen) inte bör förlängas mot bakgrund av de svåra humanitära konsekvenser som lagen givit upphov till.

(...)

Läs mer och hämta remissvaret samt Röda Korsets rapport om humanitära konsekvenser av den tillfälliga utlänningslagen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Stoppa utvisningarna av afghanska ungdomar! 19-03-13:

Remissvar: Förläng inte tillfälliga lagen! till sidans topp

Nätverket Stoppa utvisningarna av afghanska ungdomar! motsätter sig den föreslagna förlängningen av den tillfälliga begränsningslagen (2016:752). Förutom reell rätt till familjeåterförening bör asylskälen "övrigt skyddsbehövande" och "synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter" återinföras liksom större möjlighet till permanenta uppehållstillstånd.

Den tillfälliga lagen aviserades i ett krisläge när det var nödvändigt att minska flyktingströmmarna till Sverige. Detta uppnåddes med omedelbar verkan i januari 2016 när gränsen mellan Danmark och Sverige stängdes, samtidigt som EU:s gränser stängdes. Inflödet av asylsökande sjönk till ett antal som var lägre än på många år och har sedan dess legat kvar på den nivån.

Trots detta ansåg regeringen det nödvändigt att införa den tillfälliga lagen sommaren 2016, av oklar anledning retroaktivt från 25 november 2015. Lagen drabbade på så sätt dem som vi redan tagit emot inom våra gränser, under helt andra förutsättningar. De två gymnasielagarna 2017 och 2018 skulle vara plåster på såren då de gav möjlighet för fler ensamkommande att få tillfälligt uppehållstillstånd.

Alla tre lagarna fick stark kritik från alla remissinstanser, inklusive Lagrådet och Migrationsverket, på grund av att de är oklart formulerade och att konsekvenserna inte är analyserade [1, 2]. Oklarheterna öppnar för stora variationer i hur myndigheter och domstolar tolkar lagen, vilket medför rättsosäkerhet [3, 4, 5]. Det står nu klart att de negativa följdverkningar av den tillfälliga lagen som remissinstanserna förutsåg till stor del har inträffat [6, 7, 8]. Effekten av den första gymnasielagen var nära noll. Effekten av den nya lagen tycks vara att omkring 50 % av de ensamkommande ungdomar, som annars skulle utvisats, får tillfälligt uppehållstillstånd.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190318:

Rådgivningsbyrån 19-03-15:

Rådgivningsbyråns remissvar om förlängning av den tillfälliga lagen till sidans topp

Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar har lämnat ett remissvar över utkastet till lagrådsremiss Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige.

Vi välkomnar förslaget om en parlamentarisk utredning och ambitionen att ta fram en långsiktigt hållbar lagstiftning inom migrationsområdet.

Vi välkomnar att lagstiftaren ger alternativt skyddsbehövande samma rätt till familjeåterförening som flyktingar.

Vi beklagar att den föreslagna förlängningen av den tillfälliga lagen framförallt slår mot några av samhällets mest utsatta grupper. Vi ser att bestämmelserna är fortsatt diskriminerande och innebär hårdare regler för bland annat barn, personer i samkönade- eller på annat sätt normbrytande relationer, personer med funktionsnedsättning, kvotflyktingar och pensionärer.

Vi är särskilt kritiska till att försörjningskravet inte beaktar om personens oförmåga att efterleva kravet är till följd av omständigheter som ligger utanför dennes kontroll, exempelvis med anledning av en funktionsnedsättning.

Vi ser med allvar på att särskilda skäl som grund för uppehållstillstånd inte ska tillämpas under ytterligare två år framöver. Detta är särskilt oroande med anledning av att FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) blir svensk lag den 1 januari 2020. Vi noterar att lagförslaget saknar en konsekvensanalys för hur lagen är förenlig med konventionen.

Vi är generellt oroade över att lagstiftaren inte tar ansvar för att säkerställa att Sveriges internationella åtaganden efterlevs med en väl underbyggd lag. Genom lagens konstruktion överlåts istället tolkningen av våra konventionsåtaganden till enskilda rättstillämpare.

Hämta remissvaret från Rådgivningsbyrån (Extern länk)

Fler remissvar på regeringens hemsida (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190219:

Justitiedepartementet 19-02-14:

Utkast till lagrådsremiss: Förlängning av den tillfälliga lagen till sidans topp

Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige (utkast till lagrådsremiss)

I utkastet till lagrådsremiss föreslås att lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige ska fortsätta att gälla till och med den 19 juli 2021 med ändringen att alternativt skyddsbehövande ges samma möjligheter till familjeåterförening som flyktingar.

Som en följd av förslaget om en fortsatt giltighet av lagen och mot bakgrund av Sveriges åtaganden enligt bl.a. FN:s konvention om begränsning av statslöshet föreslås också att det införs en bestämmelse om permanent uppehållstillstånd i vissa fall för utlänningar som har fötts i Sverige och som sedan födelsen är statslösa. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 20 juli 2019.

Som en följd av förslaget om en fortsatt giltighet av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige föreslås vidare att lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå ska träda i kraft den 20 juli 2021 och upphöra att gälla den 20 januari 2025.

Förslagen i utkastet till lagrådsremiss bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.

Hämta förslaget till lagrådsremiss (Extern länk)

Se listan över remissinstanser och hur svar ska sändas in (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Rådgivningsbyrån 19-02-12:

En kommentar om familjeåterförening till sidans topp

Den senaste tiden har många missuppfattningar florerat i sociala medier när det gäller familjeåterförening. Vi vill därför förtydliga hur reglerna för familjeåterförening ser ut och vad de förändringar som regeringen föreslagit innebär.

Vilka lagar reglerar familjeåterförening?

I Sverige regleras familjeåterförening genom Utlänningslagen. Sedan år 2016 begränsas rätten till familjeåterförening genom Lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige (begränsningslagen). Den sistnämnda skulle egentligen endast gälla till sommaren år 2019, men just nu finns förslag på att lagen ska förlängas i två år men med vissa förändringar.

Utöver dessa lagar är Sverige bunden av Europakonventionen om de mänskliga rättigheternas artikel 8 som säkerställer rätten till privat- och familjeliv, samt EU:s familjeåterföreningsdirektiv. Dessa rättsakter uttolkas av Europadomstolen respektive EU-domstolen vars domar Sverige har att följa.

Vem får lov att återförenas med sin familj?

Med begränsningslagen i sin nuvarande utformning är det endast personer som beviljats flyktingstatus som har rätt till familjeåterförening. Personer som bedöms som alternativt skyddsbehövande har än så länge ingen rätt att återförenas med sin familj.

Alternativt skyddsbehövande är bland annat de som flytt från krig. De flesta syrier som kommit till Sverige har bedömts som alternativt skyddsbehövande och inte flyktingar.

Vid förlängningen av begränsningslagen föreslås att alternativt skyddsbehövande ska ha rätt till familjeåterförening i samma utsträckning som flyktingar. Detta är för närvarande den enda utökning av rätten till familjeåterförening som är föreslagen.

Vem får komma hit genom familjeåterförening?

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171001:

Röda Korset 17-01-18:

Ändringar av lagen om mottagande av asylsökande till sidans topp

Den 1 juni 2016 infördes en lagändring som i korthet innebär att vuxna asylsökande utan barn som fått avslag på asylansökan inte längre kommer ha rätt till boende, dagersättning och särskilt bidrag.

Svenska Röda Korset har samlat information om konsekvenser som detta fått för den enskilde utifrån våra möten med dessa. Vi har särskilt uppmärksammat utsatthet i form av hemlöshet, hunger och kraftigt försämrad hälsa. Vi har också noterat ett avsevärt ökat behov av information både rättsligt och socialt, då många av de människor vi möter inte har förstått varför de befinner sig i den situation de gör och därmed inte inser konsekvenserna.

Hämta rapporten (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170530:

Migrationsverket 17-05-24:

Riktlinjer för prövning av permanent uppehållstillstånd enligt den tillfälliga lagen till sidans topp

Rättsligt ställningstagande angående prövning av rätten till permanent uppehållstillstånd enligt 17 § lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige - SR 19/2017

/Utdrag ur Sammanfattning/

+ Om den sökande sedan tidigare har beviljats statusförklaring ska denna återkallas om det kommer till verkets kännedom att den sökande inte längre kan anses vara flykting eller alternativt skyddsbehövande. Migrationsverket måste också pröva frågan om statusförklaring om en sökande med status som alternativt skyddsbehövande gör gällande att han eller hon är flykting. I andra situationer saknas normalt anledning att pröva frågan om statusförklaring bara av den anledningen att den sökande ansöker om permanent uppehållstillstånd.

+ Permanent uppehållstillstånd enligt 17 § den tillfälliga lagen kan beviljas för den som har haft ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 5, 12 eller 15 § den tillfälliga lagen. Det tillfälliga tillståndet måste ha löpt ut innan ett permanent uppehållstillstånd kan beviljas.

+ Den som är under 25 år ska bara beviljas permanent uppehållstillstånd enligt 17 § den tillfälliga lagen om han eller hon har fullföljt gymnasieutbildning eller motsvarande. (...)

+ För att försörjningskravet ska anses uppfyllt krävs att inkomsterna har viss varaktighet. Inkomsterna ska förväntas bestå minst två år framåt från beslutstillfället.

+ För att en anställning ska kunna läggas till grund för bedömningen enligt 17 § den tillfälliga lagen krävs att arbetsgivaren har anmält anställningen till Skatteverket.

+ Subventionerade anställningar kan inte ligga till grund för permanent uppehållstillstånd enligt 17 § den tillfälliga lagen.

+ Lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor får inte vara sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen.

Hämta ställningstagandet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170504:

Riksdagen 17-05-04:

Proposition: Ett sammanhållet mottagande med tidsbegränsade uppehållstillstånd till sidans topp

Regeringen föreslår åtgärder som syftar till att behålla ett sammanhållet mottagande när tidsbegränsade uppehållstillstånd är huvudregel. Förslagen innebär följande.

+ Personer som ansöker om ett fortsatt uppehållstillstånd innan det tidigare tillståndet löper ut ska inte omfattas av lagen om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) på nytt.

+ Personer som har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige som skyddsbehövande ska endast omfattas av lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. om de inte är folkbokförda här i landet.

+ Socialförsäkringsbalken, studiestödslagen och lagen om studiestartsstöd ändras så att bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner samt studiehjälp, studiemedel och studiestartsstöd ska kunna betalas ut även om ett tidsbegränsat uppehållstillstånd har upphört att gälla. Det gäller om en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd lämnas in innan tillståndet löper ut.

+ EU-medborgare ska endast omfattas av LMA om det finns synnerliga skäl.

+ Ett beslut om överföring enligt Dublinförordingen ska anses som ett beslut om avvisning eller utvisning vid tillämpning av LMA.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2017.

Läs eller hämta propositionen (Extern länk)

Motion av Paula Bieler och Jennie Åfeldt (båda SD) (Extern länk)

Motion av Christina Höj Larsen m.fl. (V)Integration - Identitet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170320:

#vistårinteut 17-03-11:

Brist i Migrationsverkets sätt att registrera ensamkommande barns ankomstdatum till sidans topp

Rörelsen #vistårinteut har fått information om följande:

Hösten 2015 anlände ett stort antal ensamkommande barn till Sverige och Malmö. Barnen kallades inte in på ansökningssamtal till Migrationsverket direkt på grund av hög belastning på ansökningsenheterna på Migrationsverket. Socialtjänsten skickade information om barnen som placerats till Migrationsverket, varpå verket tilldelade varje barn ett individuellt dossiernummer. Detta förfarande fungerade som en första registrering av att barnet ville söka asyl. Men detta skedde utan att barnet var på plats på ansökningsenheten på Migrationsverket.

För ett stort antal barn dröjde det lång tid, ibland upp till ett par veckor, innan de fick komma in till Migrationsverket för att fullfölja sin asylansökan. Ett stort antal barn anlände alltså innan den 24 november 2015 (under hela november månad totalt drygt 4600 barn), men fick tid för samtal på Migrationsverket för att registrera sin asylansökan efter den 24 nov.

Migrationsverket framhöll att det var tilldelning av dossiernummer i samband med placering av socialtjänsten som räknades som registrering av asylansökan, eftersom det var verkets egen oförmåga att hantera det stora antalet ansökningar som ledde till den långa väntan. Om till exempel ett barn anlände, placerades och tilldelades ett dossiernummer den 23 nov så skulle detta datum räknas som datum för registrering av asylansökan. Kom barnet före 24 november 2015 skulle alltså barnets asylansökan prövas enligt ordinarie utlänningslag, inte begränsningslagen.

Information har nu kommit från teamledaren på Migrationsverkets ansökningsenhet i Malmö under ett samverkansmöte mellan socialtjänsten och Migrationsverket att verket inte längre håller fast vid det här förfaringssättet. Istället för att gå på ankomstdatum, går verket på det datum då barnet varit inne på Migrationsverkets ansökningsenhet och sökt asyl.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170309:

Justitiedepartementet 17-03-02:

Ett sammanhållet mottagande med tidsbegränsade uppehållstillstånd till sidans topp

Regeringen har i dag beslutat om lagrådsremissen Ett sammanhållet mottagande med tidsbegränsade uppehållstillstånd. Den innehåller förslag som säkerställer ett sammanhållet mottagande när tidsbegränsade uppehållstillstånd under en period kommer att vara huvudregel.

Det är viktigt att behålla kontinuitet och ordning i mottagandet av asylsökande och nyanlända. Regeringens förslag skapar bättre möjligheter för enskilda att etablera sig i samhället och i arbetslivet. Samtidigt kan kommuner och myndigheter undvika kostsam och onödig administration.

Förslagen innebär bland annat att:

+ Personer som har fått uppehållstillstånd och påbörjat sin etablering i samhället inte behöver göra avbrott i etableringsprocessen och återgå till mottagandesystemet.

+ Socialförsäkringsförmåner, som till exempel barnbidrag och bostadsbidrag, ska få betalas ut även om det uppstår ett glapp mellan uppehållstillstånd om personen har ansökt om ett fortsatt uppehållstillstånd i tid.

+ Personer med tidsbegränsade uppehållstillstånd får rätt till studiestöd.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2017.

Läs mer och hämta lagrådsremissen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170214:

Asylnytt 17-02-14

Förtydliganden om försörjningskravet från Migrationsverket till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande om hur försörjningskravet vid anknytning ska tolkas. Det gäller till exempel att den som befinner sig i Sverige är den som ska försörja de inresande även om till exempel ett särkullbarn formellt är anhörig till sin förälder som i sin tur är anhörig till personen i Sverige. Om anknytning åberopas till flera personer i Sverige ska försörjningen inte prövas om någon av dessa personer är undantagen. När anknytning söks till make och barn som finns i Sverige så blir det inget försörjningskrav eftersom barnet är undantaget. Andra påpekanden är att flera personer i familjen kan bidra till försörjningen, även den inresande. Å andra sidan ska hela familjen försörjas, även de som redan bor i Sverige. Bedömningen ska utgå från förhållandena vid prövningstillfället, men vara framåtsyftande. Skyddsbehövande kan få undantag från försörjningskravet om familjen har etablerats före inresan. Enligt ställningstagandet räcker det att familjen bildats; det krävs inte en längre tids sammanlevnad utomlands.

Hämta ställningstagandet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170109:

Justitiedepartementet 16-12-21:

Ett sammanhållet mottagande med tidsbegränsade uppehållstillstånd till sidans topp

Justitiedepartementet remitterar i dag promemorian Ett sammanhållet mottagande med tidsbegränsade uppehållstillstånd. Promemorian innehåller förslag som ska säkerställa ett sammanhållet mottagande när tidsbegränsade uppehållstillstånd under en period kommer att vara huvudregel.

Det är viktigt att behålla tydlighet och kontinuitet i mottagandet av asylsökande och nyanlända. Enskilda får då bättre möjligheter till etablering i samhälls- och arbetslivet. Kommuner och myndigheter kan undvika kostsam och ofta onödig administration. Utöver detta innehåller promemorian vissa förslag för att förbättra Migrationsverkets arbete med mottagande och återvändande.

Förslagen innebär bland annat:

+ Personer som har fått uppehållstillstånd och påbörjat sin etablering i samhället ska inte behöva göra avbrott i den processen och återgå till mottagandesystemet.

+ Socialförsäkringsförmåner som till exempel barnbidrag och bostadsbidrag ska få betalas ut även om det uppstår ett glapp mellan uppehållstillstånd om personen har ansökt om ett fortsatt uppehållstillstånd i tid.

+ Personer med tidsbegränsade uppehållstillstånd ska ha rätt till studiestöd och studiestöd ska kunna betalas ut även om det uppstår ett glapp mellan uppehållstillstånd om personen har ansökt om ett fortsatt uppehållstillstånd i tid.

+ Överföringsbeslut enligt Dublinförordningen ska behandlas på samma sätt som beslut om avvisning och utvisning när det gäller bistånd enligt lagen om mottagande av asylsökande.

Hämta förslaget (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 161221:

Migrationsverket 16-12-12:

Rättslig kommentar angående övergångsbestämmelsen i tillfälliga lagen till sidans topp

SR 60/2016

Kommentaren utgör en uppdatering av tidigare kommentar SR 47/2016 som upphävs.

Sammanfattning:

Undantaget från tillämpning av tillfälliga lagen gäller, enligt lagens övergångsbestämmelser punkten 2, endast underåriga barn och deras föräldrar som ansökt om uppehållstillstånd senast den 24 november 2015 om barnen är underåriga även vid beslutstillfället. Har något barn i familjen fyllt 18 år tillämpas tillfälliga lagens regler för det barnet. Har samtliga barn i familjen blivit vuxna tillämpas tillfälliga lagens regler för hela familjen. För att familjemedlemmar ska omfattas av övergångsbestämmelsen krävs att de prövas samtidigt som ett barn, som omfattas av bestämmelsen. Ansökningsdag är dagen för viljeyttringen om personen därefter fullföljt sin ansökan. Detta gäller även för barn utan vårdnadshavare.

Ansökningsdag för ärenden som återförvisats från Migrationsdomstol är dagen när den ursprungliga ansökan registrerades. Detta gäller även återförvisade ärenden där Migrationsverket ursprungligen fattat beslut om överföring i enlighet med Dublinförordningen.

I ärenden där beslut fattats om överföring i enlighet med Dublinförordningen men där ansvaret övergått till Sverige på grund av missade tidsfrister är ansökningsdagen datumet när den ursprungliga asylansökan i Sverige registrerades av Migrationsverket. Det krävs inte att utlänningen ånyo ansöker om asyl efter det att ansvaret för ansökan övergått till Sverige.

I ärenden rörande personer som uppgett sig vara barn utan vårdnadshavare men där Migrationsverket i samband med asylbeslutet skriver upp personens ålder till vuxen ska ärendet bedömas på samma sätt som om personen uppgett vuxen ålder vid ansökningsdatumet.

Hämta kommentaren (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Riksdagen 16-12-16:

Interpellationsdebatt: Förlängning av tillfälliga uppehållstillstånd till sidans topp

Interpellation 2016/17:156 av Johan Forssell (M)

Huvudregeln i den tillfälliga lagstiftning på migrationsområdet som nu gäller är tillfälliga uppehållstillstånd. Tre år är tiden för dem som får flyktingstatus och 13 månader för dem som klassas som alternativt skyddsbehövande.

Vi är samtidigt i en situation med fortsatt mycket långa handläggningstider på Migrationsverket. Risken är att en person som får tillfälligt uppehållstillstånd på 13 månader ansöker om förlängning och har fortsatta skyddsskäl men inte hinner få beslut om ett nytt tillfälligt uppehållstillstånd förrän det första uppehållstillståndet har gått ut. Frågan är vad som händer i ett sådant fall. Betraktas personen fortfarande som nyanländ med ett tillfälligt uppehållstillstånd, eller betraktas han eller hon som asylsökande? Är ansvaret för personen kommunens eller Migrationsverkets?

Mot denna bakgrund vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

+ Vilka åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att säkerställa att personer får beslut om nya tillfälliga uppehållstillstånd i sådan tid att det inte uppstår ett glapp från det att det tidigare tillfälliga uppehållstillståndet har gått ut till dess att det nya tillfälliga uppehållstillståndet börjar gälla?

+ Tänker ministern ta några lagstiftningsinitiativ eller vidta någon annan åtgärd för att tydliggöra om kommunen eller Migrationsverket ska ansvara för de personer där ett sådant glapp ändå uppstår?

Interpellationen samt debatten med svar av Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 160831:

Migrationsverket 16-08-19:

Tillämpningen av försörjningskravet efter 20 juli 2016  till sidans topp

SR 50/2016

Migrationsverket har publicerat "Rättslig kommentar om tillämpningen av försörjningskravet enligt 5 kap. 3 b § utlänningslagen (2005:716) efter 20 juli 2016 SR 50/2016"

Huvudinnehållet är att Utlänningslagens regler om försörjningskrav ska tillämpas där ansökan lämnades in före 20 juli 2016 men beslut fattas senare.

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

FARR 16-08-25:

Vad betyder den tillfälliga asyllagen för dig som söker asyl? till sidans topp

Den 20 juli 2016 började en ny lag gälla, lag om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Lagen gäller till och med den 19 juli 2019, om inte Sveriges riksdag ändrar sig och bestämmer något annat. Den tillfälliga lagen är en del av ett paket för att minska antalet asylsökande som regeringen annonserade den 24 november 2015.

Den viktigaste ändringen är att att uppehållstillstånd som ges på grund av asylskäl ska vara tidsbegränsade. De som inte erkänns som flyktingar enligt Genèvekonventionen ska inte heller få ta hit sin familj. Familjeåterförening inskränks på flera sätt även för de som får flyktingstatus. Dessutom ska kategorin övriga skyddsbehövande tas bort helt och uppehållstillstånd av ömmande omständigheter ges ännu mer sällan än idag.

Innehållsförteckning

Vilka asylsökande kan få uppehållstillstånd?

Hur långt blir uppehållstillståndet?

Överklagande och verkställighetshinder

Kommer familjen att få återförenas?

Länkar till de viktigaste av Migrationsverkets riktlinjer för hur lagen ska tolkas

Läs materialet (Extern länk)

Hämta denna information som faktablad, tillsammans med förslag om hur lagen och dess konsekvenser kan bekämpas (Extern länk till pdf-fil)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, svenska media via Eniro och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media främst via I Care och IRR, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, ENAR, Statewatch, Noborder och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Röda Korset, Svenska Amnesty, FARR, Rosengrenska och InfoTorg Juridik (betaltjänst) samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Josefin Åström, Hjalte Lagercrantz, Karin Nilsson Kelly, Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt.