fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Nya regler och lagförslag

Uppehållstillstånd på grund av skolgång

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkivet har startat om och saknar material från perioden 180119 - 180513

Arkiveringsdatum 190318:

FARR 19-03-13:

Tillstånd enligt gymnasielagen - vad händer sen? till sidans topp

Nu finns ett genomarbetat informationsmaterial till personer som fått uppehållstillstånd enligt "den nya gymnasielagen". Eftersom det är en ny form av tillstånd så har det uppstått en lång rad frågor om hur lagen ska tolkas, vilka rättigheter ungdomarna har, vilka gymnasielinjer som ger möjlighet att få förlängt uppehållstillstånd etc.

Alla frågor har inte kunnat besvaras eftersom tolkningen av lagen på en del punkter är oklar. Författarna har redan hunnit uppdatera materialet ett par gånger. Den upplaga du kan ladda ner här är tredje utgåvan . Om materialet uppdateras på nytt så kommer vi att lägga upp den nya versionen.

Materialet riktar sig till dig som beviljats uppehållstillstånd enligt 16 f §, lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige (tillfälliga lagen). Paragraf 16 f började gälla den 1 juli 2018 och gällde endast under en begränsad tid, fram till den 30 september 2018. Den brukar också kallas för den "nya gymnasielagen".

Skriften är sammanställd och redigerad av Stockholms Stadsmission, i samarbete med Barnrättsbyrån, Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar, Rädda Barnen, Röda Korset och Skåne Stadsmission. Innehållet har inhämtats, analyserats och sammanställts av jurister från 6 olika organisationer och byråer. Informationen kommer bland annat från kontakt med myndigheter, granskning av lagtext och förarbeten, samt analyser av rättsfall.

Stadsmissionerna i Stockholm och Skåne är även medlemsorganisationer i FARR.

Läs mer och hämta materialet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181125:

FARR 18-11-14:

Hantering av gymnasielagen JO-anmäls? till sidans topp

Migrationsverkets beslut i somras att avvakta med att behandla ärenden enligt den nya gymnasielagen ledde till att ungdomar missade terminsstarten och inte fick möjlighet att påbörja den utbildning som lagen avsåg att ge dem uppehållstillstånd för. Många av dem hamnade dessutom på gatan. Detta uppmärksammades av 13 jurister, bland dem FARR:s ordförande advokat Emma Persson, i en debattartikel i Dagens Nyheter den 30 oktober. Nu avser en grupp jurister och aktivister att JO-anmäla hanteringen och efterlyser ungdomar som vill bidra med sina uppgifter.

FARR:s ordförande Emma Persson tillskrev redan den 2 augusti migrationsministern Heléne Fritzon och uppmärksammade henne på att stora grupper av ungdomar kom att hamna i kläm mellan regelverken då Migrationsverket stoppat handläggningen av ansökningar enligt "gymnasielagen" för dem som kunde ha fått uppehållstillstånd. Det handlar om ungdomar som inte får någon hjälp med boende och i många fall inte ens något dagbidrag, trots att de befinner sig lagligt i Sverige. I brevet påtalades också att många av ungdomarna inte heller har rätt att gå i skolan under väntetiden på grund av att de som fyllt 18 inte får börja ett gymnasieprogram.

Emma Persson sammanfattade att vissa ungdomar "riskerar att stå på gatan utan rätt att gå i skolan, utan rätt till bistånd eller boende, samtidigt som deras utvisningar inte får verkställas. Det är absolut nödvändigt att ni tar detta på allvar och inte låter den situationen uppstå."

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181108:

Migrationsverket 18-11-05:

1 060 personer har hittills fått uppehållstillstånd med stöd av gymnasielagen till sidans topp

En månad har passerat sedan Migrationsöverdomstolen gav grönt ljus för att tillämpa den nya gymnasielagen. Under denna månad har Migrationsverket beviljat 1 060 personer uppehållstillstånd.

Innan årsskiftet ska Migrationsverket fatta beslut i de ärenden som handläggs av myndigheten. Eftersom drygt hälften av ansökningarna om uppehållstillstånd ska handläggas av domstolarna har Migrationsverket även fokuserat på att lämna yttranden dit.

Sedan 1 juli har Migrationsverket avslagit 1 482 ärenden. Avslagen baseras främst på att ansökan kommit från personer som inte omfattas av lagen.

I takt med att fler personer beviljas uppehållstillstånd gör Migrationsverket en särskild insats för att dessa personer så snabbt som möjligt kan besöka verket för att beställa uppehållstillståndskort.

- De som nu beviljas uppehållstillstånd behöver kortet för att kunna folkbokföra sig, ansöka om studiemedel och ta del av de rättigheter ett uppehållstillstånd medför. De här personerna har fått vänta länge på besked och därför vill vi agera så snabbt som möjligt för att underlätta för dem, säger Camilla Engström, projektledare på Migrationsverket.

I samband med beslutet kommer de som beviljas uppehållstillstånd även att få veta hur de ska gå tillväga för att kunna beställa ett uppehållstillståndskort. Målsättningen är att personerna inom två veckor efter beslut ska få möjlighet att beställa sitt kort.

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 18-11-08:

Uppdaterade rättsliga riktlinjer om gymnasielagen från Migrationsverket till sidans topp

Migrationsverket har uppdaterat sitt rättsliga ställningstagande om hur reglerna för uppehållstillstånd på grund av gymnasiestudier ska tolkas. Det handlar både om när gymnasielagen kan ge längre uppehållstillstånd än personen annars kunde ha fått och uppehållstillstånd för minderåriga som fått eller annars skulle få ett utvisningsbeslut med uppskjuten verkställighet (§ 16e i den tillfälliga lagen). Den enda skillnaden i det nya dokumentet är ett förtydligande som innebär att en person som redan hade fått en ny prövning beviljad på grund av verkställighetshinder ändå först ska få beslut enligt gymnasielagen. Om uppehållstillstånd om 13 månader beviljas vidtar automatiskt en prövning av skyddsstatus. Om personen visar sig ha flyktingstatus förlängs uppehållstillståndet till tre år. Samma uppdatering görs i den rättsliga kommentar som enbart berör § 16f, alltså "nya gymnasielagen". Kommentaren om nya gymnasielagen innehåller dessutom ett nytt stycke som innebär att utvisningsbeslut som hunnit vinna laga kraft kommer att kvarstå under tiden för uppehållstillstånd enligt gymnasielagen, även om utvisningen inte får verkställas. Personer med uppehållstillstånd enligt 16f kommer alltså att få olika status, eftersom de som fått uppehållstillstånd enligt 16f innan deras asylprocedur var helt avslutad inte kommer att få utvisningsbeslut.

Hämta ställningstagandet 40/2018 om studier på gymnasial nivå, SR 40/2018 (Extern länk)

Hämta kommentaren 41/2018 om "nya gymnasielagen", paragraf 16f (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181018:

Migrationsverket 18-10-01:

Över tiotusen sökte uppehållstillstånd för gymnasiestudier till sidans topp

10 557 ungdomar hade under måndagen fått sin ansökan om uppehållstillstånd för gymnasiestudier registrerad. 1 294 ärenden har avgjorts medan 9 219 ansökningar ska prövas när ansökningstiden nu är över. Ytterligare några hundratal ansökningar som skickades under helgen registreras just nu.

Många frågor till Migrationsverket handlar nu om vad som gäller för boende och ekonomiskt bidrag både under tiden man väntar på ett beslut, och när man väl har fått ett beslut om uppehållstillstånd.

- Vi är medvetna om att det är svårt för ungdomar att orientera sig i alla de här reglerna, så därför hoppas vi att vår uppdaterade information på webben ger svar, säger Jan-Anders Rapp, rättslig expert vid Migrationsverket.

Det är till stora delar lagen om mottagande av asylsökande med flera, LMA, som reglerar vad som gäller för boende och ekonomiskt stöd. Den pekar också ut vad Migrationsverket ska göra och vad som är kommunernas ansvar.

Majoriteten av de ungdomar som nu väntar på sitt beslut är så kallade tillståndssökande, det vill säga att de inte längre kan överklaga sin ansökan om asyl.

- Då ligger ansvaret för ekonomiskt bistånd enligt LMA på socialnämnden i den kommun ungdomarna vistas. Däremot finns ingen rätt till boende, utan det är upp till varje kommun vilket stöd de vill erbjuda, säger Jan-Anders Rapp, rättslig expert vid Migrationsverket.

När studierna har påbörjats kan också Centrala studiestödsnämnden, CSN, ge ekonomiskt bistånd i form av studiehjälp.

- Om det uppstår ett akut behov av bostad och försörjning för en person, är det kommunen som ytterst får pröva om det är aktuellt med försörjningsstöd, säger Jan-Anders Rapp.

(...)

Läs mer (Extern länk)

Migrationsverket 18-10-11: Migrationsverket: gymnasielagsärenden ska avgöras före årsskiftet (Extern länk)

SvT Nyheter 18-10-17: Rättsexperten: Tusentals lär få uppehållstillstånd med gymnasielagen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 18-10-18:

Nytt ställningstagande från Migrationsverket förtydligar vilka som får LMA-bistånd till sidans topp

I samband med att den "nya gymnasielagen" infördes publicerade Migrationsverket riktlinjer för vilka sökande som omfattas av bestämmelserna om bistånd i lagen om mottagande av asylsökande (LMA-lagen). Där förklarades att de som ansöker om uppehållstillstånd enbart på grund av gymnasiestudier och inte längre har någon aktiv asylansökan har rätt till dagbidrag enligt LMA-lagen, men detta ska då betalas ut av kommunen, inte Migrationsverket. En förutsättning är att Migrationsverket beviljat inhibition. Nu har detta ställningstagande uppdaterats till en ny version. Det som justerats är endast att det nu står tydligare att personer som har ett pågående ärende om verkställighetshinder (VUT) inte får beslut om inhibition, eftersom utvisningsbeslutet ändå inte får verkställas. Därmed behöver kommunen inte heller bevilja bistånd enligt LMA-lagen. Detta gäller alltså dem som ännu inte fått något svar på frågan om verkställighetshinder. Om en ny prövning redan har beviljats så är personen asylsökande, får beslut om inhibition och får LMA-bistånd från Migrationsverket.

Hämta dokumentet, SR 36/2018 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180926:

FARR 18-09-25:

Gymnasielagen får tillämpas! till sidans topp

Migrationsöverdomstolen har idag fattat beslut i två ärenden som rör den "nya gymnasielagen". Saken rör de paragrafer i den tillfälliga begränsningslagen som ger möjlighet till uppehållstillstånd på grund av gymnasiestudier trots att den sökande har fått avslag på asylansökan. Två migrationsdomstolar hade avslagit ansökningar om uppehållstillstånd på grund av gymnasiestudier då de ansåg att denna del av lagen inte borde tillämpas. Båda ungdomarna överklagade. Nu har Migrationsöverdomstolen slagit fast att lagen får tillämpas och att saken inte behöver underställas EU-domstolen, ett beslut som FARR varmt välkomnar.

FARR planerar att lägga ut informationsvideo på svenska och farsi/dari om gymnasielagen. Denna kommer att sändas på vår facebooksida efter ca kl 12.30 onsdag 26 oktober.

Det som står om gymnasielagen här på hemsidan är uppdaterat, liksom sidan med vanliga frågor. Vi kan komma att uppdatera igen med fler frågor och svar!

 Lagen är inte för dåligt beredd

Ett av de överklagade målen kom från migrationsdomstolen i Malmö. Migrationsverket  hade bedömt att den unge borde få uppehållstillstånd enligt gymnasielagen. Men domstolen ansåg inte att den lagen skulle tillämpas. Domstolen resonerade om den allmänt dåliga beredningen under tidspress som gjort lagstiftningen allt mer komplicerad och lagt till en helt ny grund för uppehållstillstånd. Det avgörande problemet enligt domstolen var att regeringen först efter remissbehandlingen valde att ta bort kravet på sannolik identitet, trots att flera remissinstanser ifrågasatt redan detta sänkta beviskrav jämfört med det normala, styrkt identitet. Domstolen ansåg att regeringen frångått grundlagens krav på hur ett ärende ska beredas och att lagen på den punkten kommit att strida mot EU-rätten. Därför tillämpade domstolen inte den bestämmelsen i lagen. Eftersom pojken inte hade styrkt identitet avslogs ansökan.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

FARR 18-09-26 (uppdaterad): Hur funkar den nya gymnasielagen? (Extern länk)

FARR 18-09-26 (uppdaterad): Vanliga frågor om den nya "gymnasielagen" (Extern länk)

FARR 18-09-27: Video om gymnasielagen - svenska engelska dari (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 18-09-26:

Gymnasielagen inte för dåligt beredd enligt Migrationsöverdomstolen till sidans topp

Detta mål gäller ett ärende som refererades i Asylnytt 18-07-18. Migrationsdomstolen i Malmö ansåg att den nya gymnasielagens nedsatta krav på identitet inte kunde tillämpas. Domstolen förklarade att regeringen frångått grundlagens krav på hur ett ärende ska beredas, då paragrafen om beviskravet ändrades efter remissomgången. Migrationsöverdomstolen håller inte med om detta eftersom det inte finns några närmare bstämmelser om hur regeringsärenden ska beredas utöver ett allmänt krav på att upplysningar och yttranden ska hämtas in från berörda. När lagrådet kritiserat beredningen genomfördes dessutom ytterlgare beredning inför riksdagsbehandlingen. Migrationsöverdomstolen anser att den stadgade ordningen inte har åsidosatts i något väsentlig hänseende. Därför upphävs migrationsdomstolens beslut och den unge mannen som ansökt om uppehållstillstånd för gymnasiestudier beviljas tillstånd i 13 månader.

Läs kammarrättens pressmeddelande och hämta domen, UM 12649-18 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 18-09-26:

Gymnasielagen strider inte mot EU-rätten enligt Migrationsöverdomstolen till sidans topp

Målet i migrationsdomstolen i Stockholm refererades i Asylnytt 18-07-18. Det gällde en pojke som ansökt enligt "den nya gymnasielagen" och inte kunde styrka sin identitet. Migrationsdomstolen ansåg att kravet på styrkt identitet i Schengenregelverket och EU:s gränskodex går före skrivningen i gymnasielagen. Dessutom kan enligt migrationsdomstolen personen inte kontrolleras i SIS-registret om inte identiteten är klarlagd. Migrationsöverdomstolen påpekar nu att EU:s gränskodex bara reglerar inresa och korta uppehållstillstånd. De EU-direktiv som rör personer som redan befinner sig i Sverige säger ingenting om prövningen av frågan om uppehållstillstånd för dem. Kodexen hindrar alltså inte en reglering som innebär ett sänkt beviskrav rörande identitet. Migrationsöverdomstolen påpekar också att Schengenregelverket inte innehåller något krav på klarlagd identitet för att en sökning ska kunna genomföras i SIS. Att en stat får ha egna regler om uppehållstillstånd av olika skäl utan krav på styrkt identitet har redan slagits fast av EU-domstolen. Därför anser Migrationsöverdomstolen att saken inte behöver prövas där.

Det enskilda fallet återförvisades till Migrationsverket på grund av att pojken lämnat in handlingar som tydde på att han är minderårig. Men Migrationsöverdomstolens ståndpunkt att gymnasielagen inte strider mot EU-rätten är vägledande för andra liknande fall.

Läs kammarrättens pressmeddelande och hämta domen, UM 13063-18 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket 18-09-25:

Efter Migrationsöverdomstolens besked: Migrationsverket kan börja fatta bifallsbeslut till sidans topp

Migrationsöverdomstolen kom på tisdagen med besked angående den nya gymnasielagen. Beskedet innebär att Migrationsverket upphäver beslutsstoppet som fattades i somras, och kan börja fatta bifallsbeslut med stöd av lagen.

- Vi har nu gått igenom domarna och fattat beslut om att återuppta tillämpningen av den nya gymnasielagen i sin helhet. Det innebär att vi nu kan börja fatta bifallsbeslut i de här ärendena, säger Fredrik Beijer, rättschef på Migrationsverket.

Migrationsverket har hela tiden varit väl förberett på att pröva de nya gymnasielagsärendena. Därför kan beslut nu börja fattas inom kort.

- Vi kommer att jobba så fort vi kan med de här ärendena nu, så att de sökande kan få besked. Exakt när vi kommer att vara klara kan vi inte säga i nuläget, säger Fredrik Beijer.

Ansökningstiden sträcker sig till och med söndag den 30 september. Det är fem dagar kvar så det är viktigt att lämna in sin ansökan så snart som möjligt till Migrationsverket. Ansökan ska skickas in till Migrationsverket. Det gäller även om asylärendet just nu är överklagat och ska prövas av domstol.

Det går bra att komplettera sin ansökan efter ansökningsdatumet, men det är viktigt att själva ansökan kommer till Migrationsverket före den 1 oktober.

Statistik

Sedan den 1 juli 2018 har totalt 9650 ansökningar kommit in till Migrationsverket.

8453 ärenden är öppna, det vill säga ärenden som för närvarande handläggs.

1159 ärenden är avgjorda, den överväldigande majoriteten är avslag.

Statistiken togs fram den 25 september 2018.

Artikeln med länkar (Extern länk)

Se även:

Migrationsverket 18-09-25 (tidigare): Efter Migrationsöverdomstolens besked: Migrationsverket analyserar domarna (Extern länk)

Migrationsverkets information om hur ansökan går till (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket 18-09-05:

Fler ungdomar kan omfattas av nya gymnasielagen till sidans topp

Migrationsverket har beslutat att ensamkommande barn som anlände till Sverige före den 24 november 2015, men som fick asylansökan registrerad hos Migrationsverket först efter detta datum, under vissa omständigheter kan omfattas av den nya gymnasielagen.

- Om det finns en tjänsteanteckning hos ankomstkommunen, där det framgår att man uttryckt en vilja att söka asyl, och som är daterad innan den 24 november 2015, kommer vi att utgå från det tidigare datumet, säger Anna Lindblad, rättslig expert vid Migrationsverket.

Ytterligare en förutsättning är att den sökande senare bekräftat sin vilja att söka asyl i kontakten med Migrationsverket och att detta gjorts i nära anslutning till den första viljeyttringen.

Som huvudregel krävs skriftlig dokumentation som indikerar att man ville söka asyl Sverige, och som daterats hos kommunen innan den 24 november 2015, men Migrationsverket kommer även att titta på annan bevisning.

Det är Migrationsverket, Polismyndigheten, Kustbevakningen och Tullverket som är behöriga myndigheter att ta emot asylansökningar.

- Med den exceptionella situation som rådde i november 2015, där Migrationsverket inte hann med att registrera ansökningar i takt med att asylsökande anlände till Sverige, är vår bedömning i det här fallet ändå att även en kommun får anses behörig att lämna viljeförklaringen till Migrationsverket, säger Anna Lindblad.

Ett mycket stort antal människor anlände samtidigt till tågcentraler och färjeterminaler under denna period. Det innebar att många ensamkommande barn skjutsades till ankomstboenden oavsett om de hunnit registrera sin asylansökan eller inte. De sista två veckorna i november och första veckan i december 2015 registrerades runt 4 000 asylansökningar som gällde ensamkommande barn.

(...)

Artikeln i sin helhet (Extern länk)

Hämta uppdaterad rättslig kommentar (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

FARR 18-09-05:

Nytt brev till Migrationsverket om gymnasielagen till sidans topp

FARR:s ordförande Emma Persson har på nytt skrivit till Migrationsverket och påtalat att det är många rutiner som inte fungerar för de ungdomar som ansöker om uppehållstillstånd på grund av gymnasiestudier. Förutom att många fortfarande inte får beslut om inhibition (trots löfte om att detta nu skulle fungera) har det uppstått förvirring på en rad andra punkter. "Dessa ungdomar har erbjudits rätt att vänta på beslut i Sverige men står på grund av förvirringen utan minsta laglig försörjning. Det rör sig om tonåringar som de facto svälter", påpekar FARR:s ordförande.

Migrationsverket har idag publicerat en ny rättslig kommentar rörande "nya gymnasielagen". Kommentaren innehåller ett välkommet förtydligande rörande en av datumgränserna i lagen. Men den klargör också att ungdomar som begärt ny prövning av sitt asylärende inte ska få inhibition om de ansöker enligt gymnasielagen. Detta är en av de saker som FARR protesterar mot.

FARR:s första brev om situationen för dessa ungdomar skickades i början av augusti. Emma Persson tog då upp att de som ansökt inte får veta ifall deras utvisningsbeslut inhiberats eller inte. Utan ett beslut om inhibition i handen kan de inte få något ekonomiskt stöd från kommunen där de bor.

FARR fick snabbt ett positivt svar på detta brev. Migrationsverkets t.f. rättschef Aisha Butt klargjorde att ungdomar som har slutligt avslag på asylansökan och ansöker om uppehållstillstånd för gymnasiestudier (enligt den nya gymnasielagen) ska fatta beslut rörande inhibition i alla sådana ärenden och beslut ska skickas ut de sökande oavsett om det är positivt eller negativt. Att dessa rutiner inte hade följts i en av Migrationsverkets regioner har nu åtgärdats enligt t.f. rättschefen.

(...)

Artikeln med länk till brevet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180831:

#vistårinteut 18-08-19:

Information angående tillståndssökande ungdomar och deras rätt till stöd till sidans topp

Många ungdomar som har rätt att ansöka om uppehållstillstånd för gymnasiestudier har varken någonstans att sova eller mat för dagen. Det är inte ovanligt att kommuner nekar hungriga och desperata ungdomar stöd, trots att dessa enligt lagen om mottagande av asylsökande (LMA) har rätt till ett ekonomiskt stöd från hemkommunen.

Det verkar saknas kunskap och information om hur Sveriges kommuners tjänstemän ska agera när det gäller ungdomar som ansöker om uppehållstillstånd enligt den gymnasielag som trädde i kraft första juli i år. Det drabbar ungdomarna oerhört hårt. Därför publicerar yrkes- och volontärnätverket #vistårinteut idag ett informationsblad angående tillståndssökandes rättigheter och kommunernas ansvar.

Asylsökande är inte samma sak som tillståndssökande

Mellan 1 juli och 30 september i år kan ungdomar som fått avslag på sin asylansökan, är över 18 år och anlände till Sverige som ensamkommande barn senast den 24 november 2015, lämna in en ansökan om ny möjlighet till uppehållstillstånd för studier på gymnasienivå. Många sökande är fortfarande i asylprocess och den nya ansökan bifogas då deras befintliga ärende. Dessa benämns asylsökande.

Ett mindre antal av de ungdomar som kan komma att omfattas av de nya reglerna har en avslutad asylprocess och beslut om utvisning. Denna grupp ungdomar kallas för tillståndssökande.

Ekonomiskt stöd till tillståndssökande och ekonomisk ersättning till kommunen

Det är Migrationsverket som ansvarar för asylsökandes dagliga livsföring. Tillståndssökande ungdomar har istället rätt att få ekonomiskt stöd från socialtjänsten i den kommun där de vistas enligt lagen om mottagande av asylsökande (LMA). Kommunen kan sedan återsöka kostnader för både dagersättning och särskilt bidrag från Migrationsverket.

Hämta informationsblad (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

FARR 18-08-29:

Uppdaterad information om gymnasielagen till sidans topp

FARR:s sidor om gymnasielagen har uppdaterats.

Här på hemsidan finns två sidor om den nya gymnasielagen. Sidan "Hur funkar den nya gymnasielagen" innehåller grundläggande information om hela lagen, både de äldre delarna och den del som trädde i kraft 1 juli. Sidan "Vanliga frågor om den nya gymnasielagen" innehåller svar på frågor som vi fått till FARR:s mailbox och på andra sätt. Båda dessa sidor är uppdaterade, bland annat med viss information om inhibition och rätt till bistånd.

Just nu fattas inga positiva beslut enligt "gymnasielagen" eftersom Migrationsverket och domstolarna väntar på om Migrationsöverdomstolen anser att lagen kan användas som den är skriven. Du som har möjlighet att söka och skulle ha en chans bör göra ansökan senast 30 september, så att du inte missar chansen när besluten börjar fattas.

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180819:

FARR 18-08-08:

Klargörande om inhibition efter ansökan för studier till sidans topp

Migrationsverket t.f. rättschef Aisha Butt har i ett brev till FARR klargjort att ungdomar som har slutligt avslag på asylansökan och ansöker om uppehållstillstånd för gymnasiestudier (enligt den nya gymnasielagen) ska informeras om de får inhibition eller ej. Migrationsverket ska fatta beslut rörande inhibition i alla sådana ärenden och beslut ska skickas ut de sökande oavsett om det är positivt eller negativt. I en av Migrationsverkets regioner har rutinerna inte följts, enligt t.f. rättschefen, men detta har nu åtgärdats.

Klargörandet gjordes som svar på ett brev från FARR:s ordförande Emma Persson till Migrationsverkets generaldirektör och rättschef. FARR hade uppmärksammat att en del ungdomar inte fick information om inhibition och därför inte visste om deras utvisning var inställd tills vidare och inte kunde få ekonomiskt bistånd från socialtjänsten.

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180804:

Asylnytt 18-08-04:

Domstolar i Malmö och Luleå anser att gymnasielagen kan tillämpas och ger bifall till sidans topp

Målet i Malmö rörde en ung man från Ghazni. Han far ska ha mördats och hans bror kidnappats. Pojken lämnade landet då han fann att även han var eftersökt. Han har dock inte kunnat bevisa att han är personligen hotad. Mannen har inte kunnat bevisa sin identitet och har lämnat olika uppgifter om sin ålder. Både Migrationsverket och domstolen anser ändå att han omfattas av begränsningslagens paragraf 16f, "gymnasielagen". Eftersom andra domstolar har ifrågasatt lagen argumenterar domstolen i den frågan. Domaren och en av nämndemännen anser att lagen är tillräckligt beredd, genom remissomgång, behandling i flera utskott, två uttalanden av lagrådet mm. Även om kvaliteten kan diskuteras så har ordningen inte åsidosatts i något väsentligt avseende. Beträffande EU-rätten påpekar domstolen att EU:s gränskodex, som stockholmsdomen hänvisat till, inte innehåller något om beviskrav för identiteten vid beviljande av uppehållstillstånd. Det finns inget som hindrar att Sverige tillämpar ett annat krav än styrkt identitet om detta är lagstadgat, vilket det är i begränsningslagen. Det finns alltså inget hinder att tillämpa lagen. Två nämndemän var skiljaktiga. (Målnummer UM 643-18)

Domstolen i Luleå har tagit ett bifallsbeslut utan att argumentera kring lagens tillämplighet. (Målnummer UM 4201-17)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 18-08-04:

Domstolen i Göteborg: Ber EU-domstolen att ta ställning till gymnasielagen till sidans topp

Migrationsdomstolen i Göteborg skrev i ett pressmeddelande den 31 juli: "Bestämmelsen kan komma att tillämpas vid uppehållstillståndsprövningen i en mycket stor mängd öppna mål i migrationsdomstolarna. Med hänsyn till det oklara rättsläget har Migrationsdomstolen i Göteborg därför beslutat att inhämta ett förhandsavgörande från EU-domstolen rörande frågan om det sänkta beviskravet är förenligt med EU-rätten."

Domstolen hade när detta skrivs inte beslutat om vilka exakta frågeställningar EU-domstolen ska ombes svara på. Det EU-domstolen gör är inte att behandla det enskilda fallet utan att avgöra om den svenska lagregeln är i enlighet med de EU-direktiv som finns. Om det finns något direktiv som bör tillämpas så är alla instanser i Sverige skyldiga att följa den tolkning som EU-domstolen gör. En fråga till EU-domstolen brukar ta ca ett år att besvara, men om förtur beviljas kan det gå betydligt snabbare.

Förvaltningsrätten i Göteborg 18-07-31: Migrationsdomstolen i Göteborg hämtar in förhandsavgörande från EU-domstolen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Kammarrätten i Stockholm 18-08-01:

Prövningstillstånd i migrationsmål till sidans topp

Migrationsöverdomstolen har idag meddelat prövningstillstånd i två mål om uppehållstillstånd med stöd av den nya lagstiftningen om tillstånd på grund av gymnasiestudier som trädde i kraft den 1 juli 2018.

Migrationsdomstolen i Malmö respektive Stockholm har i de överklagade domarna, efter lagprövning, funnit att lagen i den del som gäller sänkt beviskrav för den sökandes identitet inte får tillämpas. Målen kommer nu att prövas av Migrationsöverdomstolen.

Målen kommer att handläggas med förtur och arbetet är påbörjat.

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

FARR 18-07-23:

Important message! The law is not annulled! till sidans topp

/Meddelandet finns även på dari/

Important message! The law on residence permit for pupils of upper secondary school is NOT annulled. The Migration Agency and the courts are just waiting for decision from the Migration Court of Appeal. If the law applies to you, hang on! Don't cancel your application!

Viktigt meddelande! Lagen om uppehållstillstånd för gymnasiestudier är INTE upphävd. Migrationsverket och domstolarna väntar nu på beslut från Migrationsöverdomstolen. Om du skulle omfattas av lagen, ge inte upp! Dra inte tillbaka din ansökan!

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

FARR 18-08-02:

FARR till ministern: Ställ inte ungdomarna på gatan! till sidans topp

Situationen har blivit ohållbar för ungdomar som får rätt att vänta i Sverige på beslut enligt gymnasielagen men inte beviljas något som helst ekonomiskt stöd och för dem som inte släpps in i skolan under väntetiden. FARR:s ordförande Emma Persson har den 1 augusti skrivit till migrationsministern Heléne Fritzon om detta och krävt ett snabbt agerande. Emma Persson har även skrivit till Migrationsverket och begärt att samtliga ungdomar som ansöker enligt gymnasielagen ska få ett beslut i fråga om inhibition och ett begripligt besked om vad detta innebär för deras rätt till bistånd.

Tillämpningen av den så kallade gymnasielagen är fortfarande mycket oklar. Efter att ett par domstolar nekat fatta beslut enligt lagen har nu även ett par domstolar gått emot detta och givit uppehållstillstånd utan att underkänna lagen. Till slut har domstolen i Göteborg begärt ett förhandsavgörande av EU-domstolen, något som i värsta fall kan innebära att de sökande kommer att få vänta på besked i mer än ett år.

Ur FARR:s brev till Heléne Fritzon:

"De ungdomar som har påtalat verkställighetshinder mot sitt utvisningsbeslut på grund av nya omständigheter som kan utgöra hinder, kan även samtidigt ansöka om uppehållstillstånd enligt "gymnasielagen". Men även om de skulle omfattas beviljas de inte inhibition - eftersom deras utvisningsbeslut ändå inte kan verkställas förrän de fått svar på frågan om verkställighetshinder. Genom utformningen av LMA-lagen medför detta att de inte får rätt till något som helst ekonomiskt bistånd under denna tid. SKL tolkar lagen som att denna grupp inte ens har rätt till "vård som inte kan anstå".

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

Läs brevet till ministern (Extern länk till pdf-fil)

Läs brevet till Migrationsverket (Extern länk till pdf-fil)

Se även:

Rädda Barnen 18-07-18: Viktigt ta ansvar för ungas mående och utsatthet under väntan (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180718:

Migrationsverket 18-07-06:

Migrationsverket fortsätter att handlägga ärenden enligt gymnasielagen till sidans topp

Migrationsverket fortsätter att ta emot ansökningar och tillämpa den nya gymnasielagen.

- Vi tar emot och handlägger dessa ärenden som vanligt, säger Daniel Grynfarb, chef för migrationsrättsenheten vid Migrationsverket.

Migrationsdomstolen i Malmö meddelade på fredagen en dom i ett enskilt ärende med innebörden att man inte kommer att tillämpa den nya gymnasielagen.

- För Migrationsverkets del innebär inte det några förändringar i vårt sätt att hantera ansökningarna, säger Daniel Grynfarb.

Alla ansökningar som gäller den nya gymnasielagen ska skickas till Migrationsverket. Uppskattningsvis 9 000 personer omfattas och på fredagen hade strax över 3 000 personer skickat sin ansökan till verket.

Migrationsverket prövar lagakraftvunna asylärenden, det vill säga ärenden som enbart handlar om att få uppehållstillstånd med gymnasielagen som grund.

Ansökningar som gäller personer som fortfarande väntar på att få sitt asylärende prövat i domstol, skickar Migrationsverket vidare till någon av landets fyra migrationsdomstolar efter att Migrationsverket bedömt ifall de grundläggande kriterierna i lagen är uppfyllda.

- Vilken migrationsdomstol som blir behörig att pröva gymnasieärendet, beror på var i landet som Migrationsverket avgjort själva asylärendet, säger Daniel Grynfarb.

Migrationsdomstolarna har bedömt att runt 5 000 av de uppskattningsvis 9 000 personerna som omfattas, kommer att prövas av dem.

Läs mer (Extern länk)

Sveriges Radio Ekot 18-07-06: Migrationsverket avvaktar: Gymnasielagen fortsätter gälla (Extern länk)

Svenska Dagbladet 18-07-08: Ensamkommande får skilda bud - "svårt ge rådgivning" (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 18-07-18:

Migrationsdomstolen i Malmö anser gymnasielagen för dåligt beredd för att användas till sidans topp

Målet rör en ung kurd från Kirkuk i Irak, där hans familj angripits av vad han uppfattade som IS-anhängare. Han har dock inte kunnat bevisa vilka angriparna var eller att han riskerar förföljelse i framtiden. De handlingar han lämnat in anses inte bevisa hans identitet. Migrationsverket bedömde att han ändå bör få uppehållstillstånd enligt gymnasielagen. Men domstolen anser inte att den lagen bör tillämpas. Domstolen resonerar om den allmänt dåliga beredningen under tidspress som gjort lagstiftningen allt mer komplicerad och lagt till en helt ny grund för uppehållstillstånd. Det avgörande problemet är dock att regeringen först efter remissbehandlingen valde att ta bort kravet på sannolik identitet, trots att flera remissinstanser ifrågasatt redan detta sänkta beviskrav jämfört med det normala, styrkt identitet. Domstolen anser att regeringen frångått grundlagens krav på hur ett ärende ska beredas och att lagen på denna punkt därmed kommit att strida mot EU-rätten. Därför tillämpar domstolen inte den bestämmelsen i lagen. Eftersom mannen inte har styrkt identitet avslås ansökan. Domstolen sammanträdde i stor nämnd, med två rådmän och tre nämndemän. Domen är dock inte vägledande.

Läs pressmeddelande och hämta domen UM 14195-17 (Extern länk)

Dagens Nyheter 18-07-10: Domstolens beslut om gymnasielagen överklagas (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 18-07-18:

Migrationsdomstolen i Stockholm avslår gymnasieärende på grund av EU-rätten till sidans topp

Målet i Stockholm gäller en ung hazar från Ghazni i Afghanistan. Trots den väpnade konflikten på hemorten har han inte kunnat bevisa att han löper en personlig risk. En markkonflikt, faderns försvinnande och risken för rekrytering anses inte tillräckligt. Mannen har lämnat in en tazkira men den kan enligt domstolen inte styrka hans identitet. Han omfattas dock av gymnasielagen enligt Migrationsverket. Lagen kräver inte att identiteten styrkts eller ens gjorts sannolik. Migrationsdomstolen i Stockholm, som även den sammanträtt i stor nämnd med två rådmän och fyra nämndemän, anser att kravet på styrkt identitet i Schengenregelverket och EU:s gränskodex går före skrivningen i svensk lag. Dessutom kan enligt domstolen Sverige inte kontrollera personen i SIS-registret om inte idntiteten är klarlagd. Visserligen gör Sverige redan undantag från kravet på styrkt identitet för skyddsbehövande och vissa andra men de undantagen grundar sig på att EU-reglerna i krockar med internationella konventioner. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Stockholm)

Se pressmeddelande (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket 18-07-18:

Migrationsverket avvaktar med bifallsbeslut som gäller den nya gymnasielagen till sidans topp

Migrationsverket avvaktar med bifallsbeslut i ärenden där den nya gymnasielagen har åberopats. Ärenden där det är uppenbart att den sökande inte uppfyller grundkraven kommer fortsatt få avslagsbeslut. Detta efter att två migrationsdomstolar har bedömt att det inte går att tillämpa lagstiftningen i den del som avser sänkt beviskrav för identitet.

- Om Migrationsverket inte avvaktar med att fatta bifallsbeslut i ärenden skulle det leda till en rättsosäker situation där beslutet skulle bero på om ärendet prövas av Migrationsverket eller domstolen, säger Inga Thoresson Hallgren, ställföreträdande generaldirektör på Migrationsverket.

Efter att migrationsdomstolarna i Malmö och Stockholm på olika grunder bedömt att bestämmelsen om sänkt beviskrav för identitet inte ska tillämpas har två av Sveriges fyra migrationsdomstolar underkänt bestämmelsen. Åtminstone en av domarna har överklagats till Migrationsöverdomstolen.

Migrationsverket meddelar nu att bifallsbeslut där den nya gymnasielagen kan ligga till grund för ett uppehållstillstånd inte ska fattas förrän rättslig vägledning finns från Migrationsöverdomstolen.

- Vi gör så här av rättssäkerhetsskäl, framförallt när det gäller frågan om förutsägbarhet för den sökande. Man ska kunna förvänta sig ungefär vilket beslut man får i ett ärende oavsett vilken instans som prövar det, säger Inga Thoresson Hallgren, ställföreträdande generaldirektör på Migrationsverket.

Migrationsverket kommer fortsätta att fatta avslagsbeslut i ärenden där den sökande uppenbart inte uppfyller grundkraven för ett uppehållstillstånd enligt nya gymnasielagen. Det kan till exempel handla om ärenden där den sökande kom till Sverige efter den 24 november 2015 eller inte har väntat på beslut i 15 månader eller mer.

Sedan lagen trädde i kraft 1 juli i år har cirka 4000 ansökningar kommit in till Migrationsverket, och beslut har hittills fattats i knappt 100 ärenden. Av dessa var omkring 10 bifall och resterande var avslagsbeslut.

Läs mer (Extern länk)

Sveriges Radio Ekot 18-07-06: Migrationsdomstol underkänner gymnasielagen (Extern länk)

Sveriges Radio Ekot 18-07-06: MP: För tidigt att dra några slutsatser om gymnasielagen (Extern länk)

SvT Skåne 18-07-06: Migrationsdomstolen i Malmö underkänner gymnasielagen (Extern länk)

TT / Expressen 18-07-06: Moderaterna: "Gymnasielagen måste rivas upp" (Extern länk)

Expressen 18-07-07: Centerpartiet tiger efter stora bakslaget (Extern länk)

Sveriges Radio Ekot 18-07-13: Ytterligare en domstol underkänner nya gymnasielagen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

FARR 18-07-18:

Uppdaterad information om gymnasielagen till sidans topp

FARR:s sidor om gymnasielagen har uppdaterats igen, efter att Migrationsverket har bestämt att inte längre fatta beslut enligt den nya gymnasielagen förrän Migrationsöverdomstolen har avgjort hur lagen ska tolkas.

Här på hemsidan finns två sidor om den nya gymnasielagen. Sidan "Hur funkar den nya gymnasielagen" innehåller grundläggande information om hela lagen, både de äldre delarna och den del som trädde i kraft 1 juli. Sidan "Vanliga frågor om den nya gymnasielagen" innehåller svar på frågor som vi fått till FARR:s mailbox och på andra sätt. Båda dessa sidor är nu uppdaterade, bland annat med information om situationen efter att migrationsdomstolarna i Malmö och Stockholm i varsin dom har beslutat att de som fått avslag måste kunna styrka sin identitet för att omfattas.

Saken är inte avgjord förrän Migrationsöverdomstolen har fattat beslut. Du som har möjlighet att söka och skulle ha en chans bör därför ändå göra ansökan senast 30 september, så att du inte missar chansen om lagen fortsätter att gälla.

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180702:

Asylnytt 18-07-07:

Oklart om tillämpningen av gymnasielagen till sidans topp

Dagens utgåva av Asylnytt täcker perioden 25 juni - 2 juli, men publiceras 7 juli. Här finns mycket användbar information från olika källor som kom kring månadsskiftet kring "gymnasielagen" (egentligen en del av den tillfälliga begränsningslagen). Se till exempel FARR:s och Stadsmissionens nedladdningsbara material för asylsökande och stödpersoner nedan.

Den 6 juli kom dock migrationsdomstolen i Malmö med en överraskande dom där "gymnasielagen" sattes åt sidan och en person som enligt lagen borde ha omfattats fick avslag. Domen är inte vägledande, det vill säga att MIgrationsverket troligen inte kommer att följa den, om inte överinstansen Migrationsöverdomstolen skulle göra samma bedömning. Asylnytt återkommer till mer information och diskussion om detta i nästa utgåva.

Förvaltningsrätten i Malmö 18-07-06: Migrationsdomstolen tillämpar inte den så kallade gymnasielagen (Extern länk)

Migrationsverket 18-07-06: Migrationsverket fortsätter att handlägga ärenden enligt gymnasielagen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

FARR 18-06-30:

Hur funkar den nya gymnasielagen? till sidans topp

Denna artikel handlar om alla uppehållstillstånd för gymnasiestudier, både de som trädde i kraft förra året och de nya som gäller från och med 1 juli 2018. Publicerad 18-06-30, uppdaterad 18-07-06.

De nya reglerna innebär att ungdomar som sökt asyl som ensamkommande barn men fått avslag på asylansökan kan få uppehållstillstånd för att gå i gymnasiet eller en yrkesutbildning. Men detta gäller bara de som uppfyller en rad villkor.

De gamla reglerna går ut på att ungdomar som annars bara skulle få ett kortare uppehållstillstånd eller stanna till 18-årsdagen kan få stanna längre för att hinna gå ut gymnasiet och i förlängningen söka permanent uppehållstillstånd om de lyckas få jobb efter skolan. Dessa regler gäller fortfarande - och de kommer att få betydelse för alla som får uppehållstillstånd enligt de nya reglerna när det blir dags att förlänga tillstånden. De gamla reglerna har kompletterats genom att även yrkesutbildningar räknas.

Den tidigare regeln som gjorde att en utvisning automatiskt kunde hejdas genom att ansöka om uppehållstillstånd på grund av studier är borttagen från 1 juli. Istället får Migrationsverket besluta om inhibition medan ansökan behandlas.

Som gymnasium räknas gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, komvux, särvux och folkhögskolan. Studierna ska normalt ske på heltid men det finns vissa undantag. I den vanliga gymnasieskolan omfattas alla slags program. I de övriga skolformerna räknas enbart program på gymnasienivå samt inom komvux sammanhållna yrkesprogram. För att ansöka om uppehållstillstånd krävs bara att vilja gå i gymnasiet; personen behöver inte ha börjat ett program.

(...)

Hela artikeln med information om de nya reglerna och de gamla, vilka som omfattas och hur man ansöker (Extern länk)

Hämta manual för stödpersoner, från Stadsmissionen (Extern länk)

Hämta faktablad till asylsökande, på svenska (Extern länk)

Hämta faktablad till asylsökande, på dari (Extern länk)

Download fact sheet to asylum seekers, in English (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

FARR 18-06-30:

Vanliga frågor om den nya "gymnasielagen" till sidans topp

/Utdrag:/

Man ska ha väntat 15 månader. Ska jag räkna 15 x 30 dagar? Nej, antalet dagar räknas inte, bara månader. Du ska ha fått beslut tidigast samma dag i månaden som du registrerades, 15 månader senare.

Vilken dag räknas som dagen för beslut, och vilket beslut är det? Det är Migrationsverkets beslutsdatum som räknas (alltså inte den dag du fick veta om det). Datumet står överst i beslutet. De senare besluten från domstolar spelar ingen roll.

Mitt ärende blev återförvisat av domstolen och nu har jag fått ett andra beslut från Migrationsverket. Vilket datum räknas och vilken ålder? Migrationsverkets första beslut, före återförvisningen, räknas som datum för första beslut. Den ålder du hade vid det första beslutet räknas som ålder vid beslutet.

Jag håller på att överklaga. Ska jag dra tillbaka överklagan? Nej, det behöver du inte göra. Du ska skicka in blanketten. Sedan kommer domstolen att behandla asylskälen i första hand och uppehållstillstånd på grund av studier i andra hand. Det är viktigt att du gör detta eftersom ansökan för studier bara kan göras fram till 30 september.

Jag har lämnat in en ansökan om verkställighetshinder, VUT. Ska jag dra tillbaka den? Det behöver du inte. Om du inte får uppehållstillstånd på grund av studierna så kommer din VUT-ansökan att behandlas som vanligt. Läs mer på sidan om hur reglerna funkar!

Kan jag bli utvisad medan jag väntar på svar? Ja, men om du har ett utvisningsbeslut som vunnit laga kraft (alltså inte kan överklagas längre) så kan du ansöka om att utvisningen inte ska verkställas förrän du fått svar. Det kallas för att begära inhibition. Om du omfattas av villkoren i lagen kommer du ganska säkert få inhibition.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket 18-07-01:

Nya gymnasielagen 1 juli till 30 september (uppdaterad) till sidans topp

Sveriges riksdag har fattat beslut om nya bestämmelser i den så kallade gymnasielagen. De nya bestämmelserna gör det möjligt för dig som har fått avslag på din asylansökan att ansöka om uppehållstillstånd för gymnasiestudier. För att omfattas av de nya bestämmelserna måste du uppfylla vissa krav. Lagändringen är tillfällig och ansökan måste skickas in mellan den 1 juli och 30 september 2018.

För att få uppehållstillstånd enligt den nya gymnasielagen ska följande villkor vara uppfyllda:

+ Du ansökte om asyl första gången den 24 november 2015 eller tidigare.

+ Du registrerades som ensamkommande barn vid ansökan och blev anvisad till en kommun som skulle ordna ditt boende.

+ När du fick beslutet om utvisning var du 18 år eller äldre.

+ Du fick vänta mer än 15 månader på att få ett beslut.

+ Du fick ditt beslut om utvisning den 20 juli 2016 eller senare.

+ Du studerar, eller har studerat och har för avsikt att studera på gymnasienivå i Sverige.

+ Du ska befinna dig i Sverige när du ansöker.

Migrationsverket kommer också att kontrollera om du har begått något brott eller om det finns något som pekar på att du skulle kunna utgöra en säkerhetsrisk.

Du som fortfarande väntar på ett beslut om din asylansökan kan också omfattas om du får ett avslag på din ansökan och uppfyller alla villkor.

Så ansöker du

Du ska fylla i ansökningsblanketten och skicka den till Migrationsverket.

I blanketten ska du intyga att du studerar eller har för avsikt att studera. Tillsammans med blanketten ska du skicka in

(...)

Hela artikeln, länk till blanketten samt frågor och svar (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 18-07-02:

Migrationsverkets rättsliga kommentarer om "gymnasielagen" till sidans topp

Migrationsverket har publicerat en rättslig kommentar om paragraf 16f i den tillfälliga begränsningslagen. Det är den paragraf som tillåter vissa ensamkommande ungdomar att få uppehållstillstånd på grund av studier trots att de fått avslag i asylärendet. Dokumentet informerar om hur Migrationsverket kommer att tolka formuleringarna i paragrafen. Några exempel: Om ett ärende återförvisats av domstol till Migrationsverket så används verkets första beslut fortfarande som beslutsdatum, och som det datum då personen ska ha fyllt 18. Den som ansöker måste befinna sig i Sverige, men det spelar ingen roll om personen lämnat Sverige och kommit tillbaka. Gällande identitet står att de flesta som har slutliga beslut inte behöver prestera någon ny bevisning om de inte exempelvis uppträtt under flera identiteter. En annan fråga som berörs är förhållandet till ansökningar om ny prövning på grund av verkställighetshinder (VUT). I sådana fall ska ansökan om uppehållstillstånd prövas först (till skillnad mot överklaganden i grundärenden, då asylskälen prövas först). Om uppehållstillstånd på grund av studier beviljas avskrivs VUT-ansökan. Personen kan sedan ansöka om skyddsstatus separat.

Hämta dokumentet SR 29/2018 (Extern länk)

Hämta uppdaterat rättsligt ställningstagande om övriga gymnasieparagrafer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 18-07-02:

Migrationsverket om ekonomiskt stöd för dem som söker enligt gymnasielagen till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande om vilket ekonomiskt stöd de ungdomar bör få som har slutligt avslag på asylansökan och ansöker om uppehållstillstånd enligt gymnasielagen ("gamla" eller "nya" lagen, dvs paragraferna 16e eller 16f). Kontentan är att dessa ungdomar omfattas av Lagen om mottagande av asylsökande (LMA-lagen) medan de väntar på beslut. Det finns en sällan använd paragraf i LMA-lagen om personer som inte är asylsökande men har något "särskilt skäl" att vistas i Sverige. Migrationsverket anser att ungdomarna har ett särskilt skäl eftersom det är en förutsättning för ansökan om tillstånd på grund av studier att befinna sig i Sverige. Om en person har beviljats en ny prövning på grund av av verkställighetshinder (VUT) så är Migrationsverket ansvarigt för att betala ut LMA-bidrag, enligt ställningstagandet. Men de som bara ansöker om tillstånd på grund av studier är inte asylsökande och därför är det inte Migrationsverkets sak att betala ut ersättning till dem. Migrationsverket påpekar att det i sådana fall är upp till kommunen (socialnämnden) där ungdomen vistas att ta ställning till om en person omfattas. En liknande situation uppstår då någon ansöker om förlängning enbart på grund av studier.

Hämta ställningstagandet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

SKL 18-06-29:

Stöd i frågor om ny möjlighet till uppehållstillstånd till sidans topp

SKL har tagit fram ett stöd till kommuner, landsting och regioner kring nya regler för de unga vuxna, som kan söka uppehållstillstånd om de studerar eller har för avsikt att studera.

Från den 1 juli 2018 kommer cirka 9 000 unga vuxna, före detta ensamkommande barn, att kunna söka och få uppehållstillstånd om de studerar, eller har för avsikt att studera. De ungdomar som omfattas av reglerna har möjlighet att ansöka om uppehållstillstånd vid ett tillfälle och ansökan ska ha kommit in till Migrationsverket senast den 30 september 2018. Uppehållstillståndet är 13 månader långt, därefter kan ungdomarna söka förlängt tillstånd. Migrationsverket ansvarar för att pröva frågan om uppehållstillstånd.

SKL har samlat aktuella frågor och besvarat dessa utifrån befintligt regelverk som ett stöd till kommuner, landsting och regioner. Promemorian kan hjälpa våra medlemmar att se vilka konsekvenser reglerna får samt vad som gäller kring statlig ersättning. Det är upp till kommuner, landsting och regioner att välja hur de agerar.

Läs mer och hämta promemorian (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180625:

Riksdagen 18-06-14:

Statsministerns frågestund: Om gymnasielagen till sidans topp

Anf. 94 Jimmie Åkesson (SD)

Herr talman! Statsministern! Vi hade partiledardebatt i går. Då ställde jag en fråga till statsministern som gäller amnestin för 9 000 afghanska män som saknar skyddsbehov. Statsministern var då inte helt tydlig i sitt svar. Jag bad honom motivera hur man kunde göra en sådan prioritering. Han motiverade inte det utan började tala om humanism.

Herr talman! Jag måste ställa mig själv frågan: Är det jag som har missuppfattat någonting? Jag måste fråga statsministern: Vad är det för humanism när man tar pengar från funktionsnedsatta barn och lägger på människor från andra länder som inte har skyddsbehov?

Vad är det för humanism när man inte ser till att laga de hål som finns i välfärden och låter människor dö i väntan på den vård de behöver och i stället lägger de pengarna på att människor som saknar skyddsbehov ska kunna stanna i Sverige? Vad är det för humanism, Stefan Löfven?

Anf. 95 Statsminister Stefan Löfven (S)

Herr talman! Först ett sakfel: Det är ingen amnesti. Det är en tillfällig begränsad åtgärd som jag menar fortfarande är rätt att göra. Jag står för den. Det har med humanism att göra. Jag undrar fortfarande om Åkesson har googlat ordet, som jag bad Åkesson göra i går.

Läs protokollet, anförande 94-97 eller lyssna till debatten (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180614:

Riksdagen 18-06-07:

Riksdagsbeslut: Extra ändringsbudget för 2018 - Ny möjlighet till uppehållstillstånd till sidans topp

Regeringen har lagt fram ett förslag om en ny möjlighet till uppehållstillstånd för vissa ensamkommande unga. Utlänningar som kommit till Sverige som barn senast den 24 november 2015, som har fått eller annars skulle få ett beslut om utvisning och som väntat länge på ett beslut, ska kunna få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för studier på gymnasienivå om vissa andra krav är uppfyllda. De nya reglerna är tillfälliga och en ansökan får bara göras under en begränsad tid och vid ett tillfälle.

Regeringen har också föreslagit att studier på yrkesutbildningar inom vuxenutbildningen och liknande utbildningar inom introduktionsprogram på gymnasieskolan ska kunna ge samma möjlighet till uppehållstillstånd som studier på ett nationellt program i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan.

Som en följd av förslagen föreslog regeringen ändrade utgiftsramar och anslag i statens budget för 2018. Anslagen för migration, studiestöd samt jämställdhet och nyanlända invandrares etablering ökas med knappt 692 miljoner kronor.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Se debatten eller läs protokollet (Extern länk)

Samlingssida med betänkandet, reservationer, debatt, omröstningar och beslut (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket 18-06-07:

Ny gymnasielag den 1 juli till sidans topp

Från och med den 1 juli går det att ansöka om uppehållstillstånd för gymnasiestudier för den som tidigare fått avslag på sin asylansökan. Det står klart efter riksdagens omröstning på torsdagen. Från och med 1 juli tar också Migrationsverket emot ansökningar.

Lagen kan komma att omfatta uppskattningsvis runt 9 000 ungdomar som tidigare fått avslag på sin asylansökan. För att omfattas måste man uppfylla en rad villkor, exempelvis att:

+ första ansökan om uppehållstillstånd ska ha registrerats hos Migrationsverket den 24 november 2015 eller tidigare.

+ Beslutet om utvisning ska ha fattats när den sökande är 18 år eller äldre.

+ Beslutet om utvisning ska ha fattats 15 månader eller senare från registreringsdatumet, men tidigast den 20 juli 2016.

+ Personen ska befinna sig i Sverige när ansökan görs.

+ Den sökande ska studera eller ha för avsikt att studera i gymnasieskolan. Alla utbildningar på gymnasial nivå omfattas, exempelvis introduktionsprogram, nationella program, komvux, särvux, folkhögskola och de så kallade yrkespaketen.

Som i alla ärenden där en person beviljas ett tillstånd kontrolleras om personen har begått brott eller om det finns något som pekar på att personen skulle kunna utgöra en säkerhetsrisk.

Särskild blankett

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

Migrationsverket: Frågor och svar om nya gymnasielagen. (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

FARR 18-06-10:

Vanliga frågor om den nya "gymnasielagen" till sidans topp

Den 7 juni antogs de nya reglerna om uppehållstillstånd på grund av gymnasiestudier av riksdagen. Inget har ändrats sedan förslaget som FARR tidigare har förklarat - läs mer här om vilka som omfattas. Informationen kommer att uppdateras.

Rådgivningsbyrån har redan tagit fram ett utförligare informationsmaterial om vilka det gäller, hur och när du kan ansöka och vad du kan förbereda innan du ansöker. Du hittar Rådgivningsmaterial här.

Här följer svar på några vanliga frågor som kommit till FARR:

Hur gör jag för att ansöka, finns det en blankett? Nej, inte än. Men från 1 juli kommer det att finnas en blankett från Migrationsverket som alla ska använda.

Måste jag ha en studieplan? Nej, du måste inte ha en studieplan. Går du i gymnasiet så ska du ha en individuell studieplan och bifoga den till ansökan. Om du inte går i gymnasiet så räcker det att du intygar att du vill börja.

Kan jag få uppehållstillstånd genom de nya reglerna även om jag fick utvisningsbeslut när jag var minderårig? Nej, de nya reglerna gäller inte dig. Det kan vara så att du omfattas av de "gamla" gymnasiereglerna som kom förra året. Men om Migrationsverket ansåg att det finns ett ordnat mottagande för dig i hemlandet (till exempel familjemedlemmar) så kan du inte få uppehållstillstånd för att gå i gymnasiet.

Vilken dag räknas som dagen för beslut, och vilket beslut är det? Det är Migrationsverkets beslutsdatum som räknas (alltså inte den dag du fick veta om det). Datumet står överst i beslutet. De senare besluten från domstolar spelar ingen roll.

Jag håller på att överklaga. Ska jag dra tillbaka överklagan? Nej, det behöver du inte göra. Du ska skicka in blanketten. Sedan kommer domstolen att behandla asylskälen i första hand och uppehållstillstånd på grund av studier i andra hand. Det är viktigt att du gör detta eftersom ansökan för studier bara kan göras fram till 30 september.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

Se även Rådgivningsbyråns detaljerade informationsmaterial som kan laddas ned:

Rådgivningsbyrån 18-06-07: Ny möjlighet till uppehållstillstånd (Extern länk till pdf-fil)

 till innehållsförteckningen innehåll

Rädda Barnen 18-06-07:

Rädda Barnen välkomnar beslut om ensamkommmande till sidans topp

Senare i dag röstar riksdagen om ny möjlighet till uppehållstillstånd för en stor grupp ensamkommande. Rädda Barnen välkomnar beslutet men konstaterar samtidigt att det är många som inte omfattas av den nya lagstiftningen.

- Vi är glada idag för de ungdomar som omfattas av lagen, det är ett framsteg att det äntligen erbjuds en möjlighet för den här gruppen som drabbats hårt av långa handläggningstider. Tvärtemot vad som ofta hävdas i debatten så har de inte fått en rättvis och rättssäker process, säger Rädda Barnens Sverigechef Ola Mattsson.

Kort bakgrund till dagens beslut:

Ärendena för de ensamkommande som kom under 2015 prioriterades bort av Migrationsverket till förmån för mindre komplexa ärenden. Därav blev handläggningstiderna orimligt långa och genomsnittliga handläggningstiden för ensamkommande är 568 dagar (för ensamkommande från Afghanistan 785 dagar).

Ungdomarna har under den här tiden hunnit fylla 18 år, om man kom som 16-åring så har man gott och väl hunnit fylla 18 nu. Många av ungdomarna som har åldersbedömts har gjort det vid en tidpunkt när de själva hävdat att de är mycket nära sin 18-årsdag.

Systemet för åldersbedömningar är mycket bristfälligt, istället för att göra en sammanvägd bedömning av olika källor har migrationsverket enbart valt att gå på de delar som visar på att ungdomen är över 18 år, detta även i de fall de olika röntgenundersökningarna visat på olika resultat (ett under och ett över 18). Man har inte heller lagt vikt vid ungdomens en berättelse eller andra professionellas bedömningar.

De medicinska åldersbedömningarna är inte prövade vetenskapligt och omfattande kritik har riktats mot dem från många olika vetenskapliga håll.

Säkerhetssituationen i Afghanistan har successivt blivit sämre, samtidigt som andelen personer som får asyl har minskat. Rimligtvis borde det vara tvärtom.

Läs mer (Extern länk)

Dagen 18-06-08: Sveriges Kristna Råd: Utvisa inga afghaner innan lagen är på plats (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180605:

FARR 18-06-03:

FARR: Skicka inte ungdomar till IS! till sidans topp

Den 4 juni debatterar riksdagen en ny möjlighet för uppehållstillstånd för ett antal flyktingungdomar som hamnat i kläm i Sveriges asylprocess. De sökte asyl i Sverige som minderåriga men har genom den långa handläggningstiden fått beslut som vuxna, vilket gjort att oväntat många fått beslut om utvisning. Att en del av dem nu ändå får en ny chans är en seger för ungdomarna själva och de vuxna som finns omkring dem. Genom att organisera sig och berätta vad som hänt dem har de lyckats nå fram till politikerna.

Gruppen omfattar ca 9.000 ungdomar, de allra flesta från krigets Afghanistan eller från en papperslös tillvaro i något av grannländerna. De sökte skydd hos oss och de flesta hann påbörja en ny tillvaro med studier, vänner och drömmar om att bidra till samhället. De har anpassat sig till "svenska värderingar", något som nu straffar sig genom att de som västerniserade riskerar att bli måltavla i hemlandet, där både talibaner och IS har flyttat fram positionerna. Återvändande är för de flesta en omöjlighet - de är lika ovälkomna i hemlandet som här, bara ännu mer utsatta.

Inget problem försvinner genom att rösta nej till uppgörelsen. Ungdomarna finns kvar, som marginaliserade papperslösa, här, i hemlandet eller i något annat land dit de försöker ta sig. Valet att istället låta dem stanna och utbilda sig borde vara lätt. Sverige har dessutom ett ansvar för att stötta dessa unga varav så många fått psykiska problem och självmordstankar i sin hopplösa situation.

(...)

Hela uttalandet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, svenska media via Eniro och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media främst via I Care och IRR, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, ENAR, Statewatch, Noborder och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Röda Korset, Svenska Amnesty, FARR, Rosengrenska och InfoTorg Juridik (betaltjänst) samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Josefin Åström, Hjalte Lagercrantz, Karin Nilsson Kelly, Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt.