fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Nya regler och lagförslag

Uppehållstillstånd på grund av skolgång

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkivet har startat om och saknar material från perioden 180119 - 180513

Arkiveringsdatum 190318:

FARR 19-03-13:

Tillstånd enligt gymnasielagen - vad händer sen? till sidans topp

Nu finns ett genomarbetat informationsmaterial till personer som fått uppehållstillstånd enligt "den nya gymnasielagen". Eftersom det är en ny form av tillstånd så har det uppstått en lång rad frågor om hur lagen ska tolkas, vilka rättigheter ungdomarna har, vilka gymnasielinjer som ger möjlighet att få förlängt uppehållstillstånd etc.

Alla frågor har inte kunnat besvaras eftersom tolkningen av lagen på en del punkter är oklar. Författarna har redan hunnit uppdatera materialet ett par gånger. Den upplaga du kan ladda ner här är tredje utgåvan . Om materialet uppdateras på nytt så kommer vi att lägga upp den nya versionen.

Materialet riktar sig till dig som beviljats uppehållstillstånd enligt 16 f §, lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige (tillfälliga lagen). Paragraf 16 f började gälla den 1 juli 2018 och gällde endast under en begränsad tid, fram till den 30 september 2018. Den brukar också kallas för den "nya gymnasielagen".

Skriften är sammanställd och redigerad av Stockholms Stadsmission, i samarbete med Barnrättsbyrån, Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar, Rädda Barnen, Röda Korset och Skåne Stadsmission. Innehållet har inhämtats, analyserats och sammanställts av jurister från 6 olika organisationer och byråer. Informationen kommer bland annat från kontakt med myndigheter, granskning av lagtext och förarbeten, samt analyser av rättsfall.

Stadsmissionerna i Stockholm och Skåne är även medlemsorganisationer i FARR.

Läs mer och hämta materialet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181125:

FARR 18-11-14:

Hantering av gymnasielagen JO-anmäls? till sidans topp

Migrationsverkets beslut i somras att avvakta med att behandla ärenden enligt den nya gymnasielagen ledde till att ungdomar missade terminsstarten och inte fick möjlighet att påbörja den utbildning som lagen avsåg att ge dem uppehållstillstånd för. Många av dem hamnade dessutom på gatan. Detta uppmärksammades av 13 jurister, bland dem FARR:s ordförande advokat Emma Persson, i en debattartikel i Dagens Nyheter den 30 oktober. Nu avser en grupp jurister och aktivister att JO-anmäla hanteringen och efterlyser ungdomar som vill bidra med sina uppgifter.

FARR:s ordförande Emma Persson tillskrev redan den 2 augusti migrationsministern Heléne Fritzon och uppmärksammade henne på att stora grupper av ungdomar kom att hamna i kläm mellan regelverken då Migrationsverket stoppat handläggningen av ansökningar enligt "gymnasielagen" för dem som kunde ha fått uppehållstillstånd. Det handlar om ungdomar som inte får någon hjälp med boende och i många fall inte ens något dagbidrag, trots att de befinner sig lagligt i Sverige. I brevet påtalades också att många av ungdomarna inte heller har rätt att gå i skolan under väntetiden på grund av att de som fyllt 18 inte får börja ett gymnasieprogram.

Emma Persson sammanfattade att vissa ungdomar "riskerar att stå på gatan utan rätt att gå i skolan, utan rätt till bistånd eller boende, samtidigt som deras utvisningar inte får verkställas. Det är absolut nödvändigt att ni tar detta på allvar och inte låter den situationen uppstå."

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181108:

Migrationsverket 18-11-05:

1 060 personer har hittills fått uppehållstillstånd med stöd av gymnasielagen till sidans topp

En månad har passerat sedan Migrationsöverdomstolen gav grönt ljus för att tillämpa den nya gymnasielagen. Under denna månad har Migrationsverket beviljat 1 060 personer uppehållstillstånd.

Innan årsskiftet ska Migrationsverket fatta beslut i de ärenden som handläggs av myndigheten. Eftersom drygt hälften av ansökningarna om uppehållstillstånd ska handläggas av domstolarna har Migrationsverket även fokuserat på att lämna yttranden dit.

Sedan 1 juli har Migrationsverket avslagit 1 482 ärenden. Avslagen baseras främst på att ansökan kommit från personer som inte omfattas av lagen.

I takt med att fler personer beviljas uppehållstillstånd gör Migrationsverket en särskild insats för att dessa personer så snabbt som möjligt kan besöka verket för att beställa uppehållstillståndskort.

- De som nu beviljas uppehållstillstånd behöver kortet för att kunna folkbokföra sig, ansöka om studiemedel och ta del av de rättigheter ett uppehållstillstånd medför. De här personerna har fått vänta länge på besked och därför vill vi agera så snabbt som möjligt för att underlätta för dem, säger Camilla Engström, projektledare på Migrationsverket.

I samband med beslutet kommer de som beviljas uppehållstillstånd även att få veta hur de ska gå tillväga för att kunna beställa ett uppehållstillståndskort. Målsättningen är att personerna inom två veckor efter beslut ska få möjlighet att beställa sitt kort.

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 18-11-08:

Uppdaterade rättsliga riktlinjer om gymnasielagen från Migrationsverket till sidans topp

Migrationsverket har uppdaterat sitt rättsliga ställningstagande om hur reglerna för uppehållstillstånd på grund av gymnasiestudier ska tolkas. Det handlar både om när gymnasielagen kan ge längre uppehållstillstånd än personen annars kunde ha fått och uppehållstillstånd för minderåriga som fått eller annars skulle få ett utvisningsbeslut med uppskjuten verkställighet (§ 16e i den tillfälliga lagen). Den enda skillnaden i det nya dokumentet är ett förtydligande som innebär att en person som redan hade fått en ny prövning beviljad på grund av verkställighetshinder ändå först ska få beslut enligt gymnasielagen. Om uppehållstillstånd om 13 månader beviljas vidtar automatiskt en prövning av skyddsstatus. Om personen visar sig ha flyktingstatus förlängs uppehållstillståndet till tre år. Samma uppdatering görs i den rättsliga kommentar som enbart berör § 16f, alltså "nya gymnasielagen". Kommentaren om nya gymnasielagen innehåller dessutom ett nytt stycke som innebär att utvisningsbeslut som hunnit vinna laga kraft kommer att kvarstå under tiden för uppehållstillstånd enligt gymnasielagen, även om utvisningen inte får verkställas. Personer med uppehållstillstånd enligt 16f kommer alltså att få olika status, eftersom de som fått uppehållstillstånd enligt 16f innan deras asylprocedur var helt avslutad inte kommer att få utvisningsbeslut.

Hämta ställningstagandet 40/2018 om studier på gymnasial nivå, SR 40/2018 (Extern länk)

Hämta kommentaren 41/2018 om "nya gymnasielagen", paragraf 16f (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181018:

Migrationsverket 18-10-01:

Över tiotusen sökte uppehållstillstånd för gymnasiestudier till sidans topp

10 557 ungdomar hade under måndagen fått sin ansökan om uppehållstillstånd för gymnasiestudier registrerad. 1 294 ärenden har avgjorts medan 9 219 ansökningar ska prövas när ansökningstiden nu är över. Ytterligare några hundratal ansökningar som skickades under helgen registreras just nu.

Många frågor till Migrationsverket handlar nu om vad som gäller för boende och ekonomiskt bidrag både under tiden man väntar på ett beslut, och när man väl har fått ett beslut om uppehållstillstånd.

- Vi är medvetna om att det är svårt för ungdomar att orientera sig i alla de här reglerna, så därför hoppas vi att vår uppdaterade information på webben ger svar, säger Jan-Anders Rapp, rättslig expert vid Migrationsverket.

Det är till stora delar lagen om mottagande av asylsökande med flera, LMA, som reglerar vad som gäller för boende och ekonomiskt stöd. Den pekar också ut vad Migrationsverket ska göra och vad som är kommunernas ansvar.

Majoriteten av de ungdomar som nu väntar på sitt beslut är så kallade tillståndssökande, det vill säga att de inte längre kan överklaga sin ansökan om asyl.

- Då ligger ansvaret för ekonomiskt bistånd enligt LMA på socialnämnden i den kommun ungdomarna vistas. Däremot finns ingen rätt till boende, utan det är upp till varje kommun vilket stöd de vill erbjuda, säger Jan-Anders Rapp, rättslig expert vid Migrationsverket.

När studierna har påbörjats kan också Centrala studiestödsnämnden, CSN, ge ekonomiskt bistånd i form av studiehjälp.

- Om det uppstår ett akut behov av bostad och försörjning för en person, är det kommunen som ytterst får pröva om det är aktuellt med försörjningsstöd, säger Jan-Anders Rapp.

(...)

Läs mer (Extern länk)

Migrationsverket 18-10-11: Migrationsverket: gymnasielagsärenden ska avgöras före årsskiftet (Extern länk)

SvT Nyheter 18-10-17: Rättsexperten: Tusentals lär få uppehållstillstånd med gymnasielagen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 18-10-18:

Nytt ställningstagande från Migrationsverket förtydligar vilka som får LMA-bistånd till sidans topp

I samband med att den "nya gymnasielagen" infördes publicerade Migrationsverket riktlinjer för vilka sökande som omfattas av bestämmelserna om bistånd i lagen om mottagande av asylsökande (LMA-lagen). Där förklarades att de som ansöker om uppehållstillstånd enbart på grund av gymnasiestudier och inte längre har någon aktiv asylansökan har rätt till dagbidrag enligt LMA-lagen, men detta ska då betalas ut av kommunen, inte Migrationsverket. En förutsättning är att Migrationsverket beviljat inhibition. Nu har detta ställningstagande uppdaterats till en ny version. Det som justerats är endast att det nu står tydligare att personer som har ett pågående ärende om verkställighetshinder (VUT) inte får beslut om inhibition, eftersom utvisningsbeslutet ändå inte får verkställas. Därmed behöver kommunen inte heller bevilja bistånd enligt LMA-lagen. Detta gäller alltså dem som ännu inte fått något svar på frågan om verkställighetshinder. Om en ny prövning redan har beviljats så är personen asylsökande, får beslut om inhibition och får LMA-bistånd från Migrationsverket.

Hämta dokumentet, SR 36/2018 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180926:

FARR 18-09-25:

Gymnasielagen får tillämpas! till sidans topp

Migrationsöverdomstolen har idag fattat beslut i två ärenden som rör den "nya gymnasielagen". Saken rör de paragrafer i den tillfälliga begränsningslagen som ger möjlighet till uppehållstillstånd på grund av gymnasiestudier trots att den sökande har fått avslag på asylansökan. Två migrationsdomstolar hade avslagit ansökningar om uppehållstillstånd på grund av gymnasiestudier då de ansåg att denna del av lagen inte borde tillämpas. Båda ungdomarna överklagade. Nu har Migrationsöverdomstolen slagit fast att lagen får tillämpas och att saken inte behöver underställas EU-domstolen, ett beslut som FARR varmt välkomnar.

FARR planerar att lägga ut informationsvideo på svenska och farsi/dari om gymnasielagen. Denna kommer att sändas på vår facebooksida efter ca kl 12.30 onsdag 26 oktober.

Det som står om gymnasielagen här på hemsidan är uppdaterat, liksom sidan med vanliga frågor. Vi kan komma att uppdatera igen med fler frågor och svar!

 Lagen är inte för dåligt beredd

Ett av de överklagade målen kom från migrationsdomstolen i Malmö. Migrationsverket  hade bedömt att den unge borde få uppehållstillstånd enligt gymnasielagen. Men domstolen ansåg inte att den lagen skulle tillämpas. Domstolen resonerade om den allmänt dåliga beredningen under tidspress som gjort lagstiftningen allt mer komplicerad och lagt till en helt ny grund för uppehållstillstånd. Det avgörande problemet enligt domstolen var att regeringen först efter remissbehandlingen valde att ta bort kravet på sannolik identitet, trots att flera remissinstanser ifrågasatt redan detta sänkta beviskrav jämfört med det normala, styrkt identitet. Domstolen ansåg att regeringen frångått grundlagens krav på hur ett ärende ska beredas och att lagen på den punkten kommit att strida mot EU-rätten. Därför tillämpade domstolen inte den bestämmelsen i lagen. Eftersom pojken inte hade styrkt identitet avslogs ansökan.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

FARR 18-09-26 (uppdaterad): Hur funkar den nya gymnasielagen? (Extern länk)

FARR 18-09-26 (uppdaterad): Vanliga frågor om den nya "gymnasielagen" (Extern länk)

FARR 18-09-27: Video om gymnasielagen - svenska engelska dari (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 18-09-26:

Gymnasielagen inte för dåligt beredd enligt Migrationsöverdomstolen till sidans topp

Detta mål gäller ett ärende som refererades i Asylnytt 18-07-18. Migrationsdomstolen i Malmö ansåg att den nya gymnasielagens nedsatta krav på identitet inte kunde tillämpas. Domstolen förklarade att regeringen frångått grundlagens krav på hur ett ärende ska beredas, då paragrafen om beviskravet ändrades efter remissomgången. Migrationsöverdomstolen håller inte med om detta eftersom det inte finns några närmare bstämmelser om hur regeringsärenden ska beredas utöver ett allmänt krav på att upplysningar och yttranden ska hämtas in från berörda. När lagrådet kritiserat beredningen genomfördes dessutom ytterlgare beredning inför riksdagsbehandlingen. Migrationsöverdomstolen anser att den stadgade ordningen inte har åsidosatts i något väsentlig hänseende. Därför upphävs migrationsdomstolens beslut och den unge mannen som ansökt om uppehållstillstånd för gymnasiestudier beviljas tillstånd i 13 månader.

Läs kammarrättens pressmeddelande och hämta domen, UM 12649-18 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 18-09-26:

Gymnasielagen strider inte mot EU-rätten enligt Migrationsöverdomstolen till sidans topp

Målet i migrationsdomstolen i Stockholm refererades i Asylnytt 18-07-18. Det gällde en pojke som ansökt enligt "den nya gymnasielagen" och inte kunde styrka sin identitet. Migrationsdomstolen ansåg att kravet på styrkt identitet i Schengenregelverket och EU:s gränskodex går före skrivningen i gymnasielagen. Dessutom kan enligt migrationsdomstolen personen inte kontrolleras i SIS-registret om inte identiteten är klarlagd. Migrationsöverdomstolen påpekar nu att EU:s gränskodex bara reglerar inresa och korta uppehållstillstånd. De EU-direktiv som rör personer som redan befinner sig i Sverige säger ingenting om prövningen av frågan om uppehållstillstånd för dem. Kodexen hindrar alltså inte en reglering som innebär ett sänkt beviskrav rörande identitet. Migrationsöverdomstolen påpekar också att Schengenregelverket inte innehåller något krav på klarlagd identitet för att en sökning ska kunna genomföras i SIS. Att en stat får ha egna regler om uppehållstillstånd av olika skäl utan krav på styrkt identitet har redan slagits fast av EU-domstolen. Därför anser Migrationsöverdomstolen att saken inte behöver prövas där.

Det enskilda fallet återförvisades till Migrationsverket på grund av att pojken lämnat in handlingar som tydde på att han är minderårig. Men Migrationsöverdomstolens ståndpunkt att gymnasielagen inte strider mot EU-rätten är vägledande för andra liknande fall.

Läs kammarrättens pressmeddelande och hämta domen, UM 13063-18 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket 18-09-25:

Efter Migrationsöverdomstolens besked: Migrationsverket kan börja fatta bifallsbeslut till sidans topp

Migrationsöverdomstolen kom på tisdagen med besked angående den nya gymnasielagen. Beskedet innebär att Migrationsverket upphäver beslutsstoppet som fattades i somras, och kan börja fatta bifallsbeslut med stöd av lagen.

- Vi har nu gått igenom domarna och fattat beslut om att återuppta tillämpningen av den nya gymnasielagen i sin helhet. Det innebär att vi nu kan börja fatta bifallsbeslut i de här ärendena, säger Fredrik Beijer, rättschef på Migrationsverket.

Migrationsverket har hela tiden varit väl förberett på att pröva de nya gymnasielagsärendena. Därför kan beslut nu börja fattas inom kort.

- Vi kommer att jobba så fort vi kan med de här ärendena nu, så att de sökande kan få besked. Exakt när vi kommer att vara klara kan vi inte säga i nuläget, säger Fredrik Beijer.

Ansökningstiden sträcker sig till och med söndag den 30 september. Det är fem dagar kvar så det är viktigt att lämna in sin ansökan så snart som möjligt till Migrationsverket. Ansökan ska skickas in till Migrationsverket. Det gäller även om asylärendet just nu är överklagat och ska prövas av domstol.

Det går bra att komplettera sin ansökan efter ansökningsdatumet, men det är viktigt att själva ansökan kommer till Migrationsverket före den 1 oktober.

Statistik

Sedan den 1 juli 2018 har totalt 9650 ansökningar kommit in till Migrationsverket.

8453 ärenden är öppna, det vill säga ärenden som för närvarande handläggs.

1159 ärenden är avgjorda, den överväldigande majoriteten är avslag.

Statistiken togs fram den 25 september 2018.

Artikeln med länkar (Extern länk)

Se även:

Migrationsverket 18-09-25 (tidigare): Efter Migrationsöverdomstolens besked: Migrationsverket analyserar domarna (Extern länk)

Migrationsverkets information om hur ansökan går till (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket 18-09-05:

Fler ungdomar kan omfattas av nya gymnasielagen till sidans topp

Migrationsverket har beslutat att ensamkommande barn som anlände till Sverige före den 24 november 2015, men som fick asylansökan registrerad hos Migrationsverket först efter detta datum, under vissa omständigheter kan omfattas av den nya gymnasielagen.

- Om det finns en tjänsteanteckning hos ankomstkommunen, där det framgår att man uttryckt en vilja att söka asyl, och som är daterad innan den 24 november 2015, kommer vi att utgå från det tidigare datumet, säger Anna Lindblad, rättslig expert vid Migrationsverket.

Ytterligare en förutsättning är att den sökande senare bekräftat sin vilja att söka asyl i kontakten med Migrationsverket och att detta gjorts i nära anslutning till den första viljeyttringen.

Som huvudregel krävs skriftlig dokumentation som indikerar att man ville söka asyl Sverige, och som daterats hos kommunen innan den 24 november 2015, men Migrationsverket kommer även att titta på annan bevisning.

Det är Migrationsverket, Polismyndigheten, Kustbevakningen och Tullverket som är behöriga myndigheter att ta emot asylansökningar.

- Med den exceptionella situation som rådde i november 2015, där Migrationsverket inte hann med att registrera ansökningar i takt med att asylsökande anlände till Sverige, är vår bedömning i det här fallet ändå att även en kommun får anses behörig att lämna viljeförklaringen till Migrationsverket, säger Anna Lindblad.

Ett mycket stort antal människor anlände samtidigt till tågcentraler och färjeterminaler under denna period. Det innebar att många ensamkommande barn skjutsades till ankomstboenden oavsett om de hunnit registrera sin asylansökan eller inte. De sista två veckorna i november och första veckan i december 2015 registrerades runt 4 000 asylansökningar som gällde ensamkommande barn.

(...)

Artikeln i sin helhet (Extern länk)

Hämta uppdaterad rättslig kommentar (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

FARR 18-09-05:

Nytt brev till Migrationsverket om gymnasielagen till sidans topp

FARR:s ordförande Emma Persson har på nytt skrivit till Migrationsverket och påtalat att det är många rutiner som inte fungerar för de ungdomar som ansöker om uppehållstillstånd på grund av gymnasiestudier. Förutom att många fortfarande inte får beslut om inhibition (trots löfte om att detta nu skulle fungera) har det uppstått förvirring på en rad andra punkter. "Dessa ungdomar har erbjudits rätt att vänta på beslut i Sverige men står på grund av förvirringen utan minsta laglig försörjning. Det rör sig om tonåringar som de facto svälter", påpekar FARR:s ordförande.

Migrationsverket har idag publicerat en ny rättslig kommentar rörande "nya gymnasielagen". Kommentaren innehåller ett välkommet förtydligande rörande en av datumgränserna i lagen. Men den klargör också att ungdomar som begärt ny prövning av sitt asylärende inte ska få inhibition om de ansöker enligt gymnasielagen. Detta är en av de saker som FARR protesterar mot.

FARR:s första brev om situationen för dessa ungdomar skickades i början av augusti. Emma Persson tog då upp att de som ansökt inte får veta ifall deras utvisningsbeslut inhiberats eller inte. Utan ett beslut om inhibition i handen kan de inte få något ekonomiskt stöd från kommunen där de bor.

FARR fick snabbt ett positivt svar på detta brev. Migrationsverkets t.f. rättschef Aisha Butt klargjorde att ungdomar som har slutligt avslag på asylansökan och ansöker om uppehållstillstånd för gymnasiestudier (enligt den nya gymnasielagen) ska fatta beslut rörande inhibition i alla sådana ärenden och beslut ska skickas ut de sökande oavsett om det är positivt eller negativt. Att dessa rutiner inte hade följts i en av Migrationsverkets regioner har nu åtgärdats enligt t.f. rättschefen.

(...)

Artikeln med länk till brevet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180831:

#vistårinteut 18-08-19:

Information angående tillståndssökande ungdomar och deras rätt till stöd till sidans topp

Många ungdomar som har rätt att ansöka om uppehållstillstånd för gymnasiestudier har varken någonstans att sova eller mat för dagen. Det är inte ovanligt att kommuner nekar hungriga och desperata ungdomar stöd, trots att dessa enligt lagen om mottagande av asylsökande (LMA) har rätt till ett ekonomiskt stöd från hemkommunen.

Det verkar saknas kunskap och information om hur Sveriges kommuners tjänstemän ska agera när det gäller ungdomar som ansöker om uppehållstillstånd enligt den gymnasielag som trädde i kraft första juli i år. Det drabbar ungdomarna oerhört hårt. Därför publicerar yrkes- och volontärnätverket #vistårinteut idag ett informationsblad angående tillståndssökandes rättigheter och kommunernas ansvar.

Asylsökande är inte samma sak som tillståndssökande

Mellan 1 juli och 30 september i år kan ungdomar som fått avslag på sin asylansökan, är över 18 år och anlände till Sverige som ensamkommande barn senast den 24 november 2015, lämna in en ansökan om ny möjlighet till uppehållstillstånd för studier på gymnasienivå. Många sökande är fortfarande i asylprocess och den nya ansökan bifogas då deras befintliga ärende. Dessa benämns asylsökande.

Ett mindre antal av de ungdomar som kan komma att omfattas av de nya reglerna har en avslutad asylprocess och beslut om utvisning. Denna grupp ungdomar kallas för tillståndssökande.

Ekonomiskt stöd till tillståndssökande och ekonomisk ersättning till kommunen

Det är Migrationsverket som ansvarar för asylsökandes dagliga livsföring. Tillståndssökande ungdomar har istället rätt att få ekonomiskt stöd från socialtjänsten i den kommun där de vistas enligt lagen om mottagande av asylsökande (LMA). Kommunen kan sedan återsöka kostnader för både dagersättning och särskilt bidrag från Migrationsverket.

Hämta informationsblad (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

FARR 18-08-29:

Uppdaterad information om gymnasielagen till sidans topp

FARR:s sidor om gymnasielagen har uppdaterats.

Här på hemsidan finns två sidor om den nya gymnasielagen. Sidan "Hur funkar den nya gymnasielagen" innehåller grundläggande information om hela lagen, både de äldre delarna och den del som trädde i kraft 1 juli. Sidan "Vanliga frågor om den nya gymnasielagen" innehåller svar på frågor som vi fått till FARR:s mailbox och på andra sätt. Båda dessa sidor är uppdaterade, bland annat med viss information om inhibition och rätt till bistånd.

Just nu fattas inga positiva beslut enligt "gymnasielagen" eftersom Migrationsverket och domstolarna väntar på om Migrationsöverdomstolen anser att lagen kan användas som den är skriven. Du som har möjlighet att söka och skulle ha en chans bör göra ansökan senast 30 september, så att du inte missar chansen när besluten börjar fattas.

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180819:

FARR 18-08-08:

Klargörande om inhibition efter ansökan för studier till sidans topp

Migrationsverket t.f. rättschef Aisha Butt har i ett brev till FARR klargjort att ungdomar som har slutligt avslag på asylansökan och ansöker om uppehållstillstånd för gymnasiestudier (enligt den nya gymnasielagen) ska informeras om de får inhibition eller ej. Migrationsverket ska fatta beslut rörande inhibition i alla sådana ärenden och beslut ska skickas ut de sökande oavsett om det är positivt eller negativt. I en av Migrationsverkets regioner har rutinerna inte följts, enligt t.f. rättschefen, men detta har nu åtgärdats.

Klargörandet gjordes som svar på ett brev från FARR:s ordförande Emma Persson till Migrationsverkets generaldirektör och rättschef. FARR hade uppmärksammat att en del ungdomar inte fick information om inhibition och därför inte visste om deras utvisning var inställd tills vidare och inte kunde få ekonomiskt bistånd från socialtjänsten.

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180804:

Asylnytt 18-08-04:

Domstolar i Malmö och Luleå anser att gymnasielagen kan tillämpas och ger bifall till sidans topp

Målet i Malmö rörde en ung man från Ghazni. Han far ska ha mördats och hans bror kidnappats. Pojken lämnade landet då han fann att även han var eftersökt. Han har dock inte kunnat bevisa att han är personligen hotad. Mannen har inte kunnat bevisa sin identitet och har lämnat olika uppgifter om sin ålder. Både Migrationsverket och domstolen anser ändå att han omfattas av begränsningslagens paragraf 16f, "gymnasielagen". Eftersom andra domstolar har ifrågasatt lagen argumenterar domstolen i den frågan. Domaren och en av nämndemännen anser att lagen är tillräckligt beredd, genom remissomgång, behandling i flera utskott, två uttalanden av lagrådet mm. Även om kvaliteten kan diskuteras så har ordningen inte åsidosatts i något väsentligt avseende. Beträffande EU-rätten påpekar domstolen att EU:s gränskodex, som stockholmsdomen hänvisat till, inte innehåller något om beviskrav för identiteten vid beviljande av uppehållstillstånd. Det finns inget som hindrar att Sverige tillämpar ett annat krav än styrkt identitet om detta är lagstadgat, vilket det är i begränsningslagen. Det finns alltså inget hinder att tillämpa lagen. Två nämndemän var skiljaktiga. (Målnummer UM 643-18)

Domstolen i Luleå har tagit ett bifallsbeslut utan att argumentera kring lagens tillämplighet. (Målnummer UM 4201-17)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 18-08-04:

Domstolen i Göteborg: Ber EU-domstolen att ta ställning till gymnasielagen till sidans topp

Migrationsdomstolen i Göteborg skrev i ett pressmeddelande den 31 juli: "Bestämmelsen kan komma att tillämpas vid uppehållstillståndsprövningen i en mycket stor mängd öppna mål i migrationsdomstolarna. Med hänsyn till det oklara rättsläget har Migrationsdomstolen i Göteborg därför beslutat att inhämta ett förhandsavgörande från EU-domstolen rörande frågan om det sänkta beviskravet är förenligt med EU-rätten."

Domstolen hade när detta skrivs inte beslutat om vilka exakta frågeställningar EU-domstolen ska ombes svara på. Det EU-domstolen gör är inte att behandla det enskilda fallet utan att avgöra om den svenska lagregeln är i enlighet med de EU-direktiv som finns. Om det finns något direktiv som bör tillämpas så är alla instanser i Sverige skyldiga att följa den tolkning som EU-domstolen gör. En fråga till EU-domstolen brukar ta ca ett år att besvara, men om förtur beviljas kan det gå betydligt snabbare.

Förvaltningsrätten i Göteborg 18-07-31: Migrationsdomstolen i Göteborg hämtar in förhandsavgörande från EU-domstolen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Kammarrätten i Stockholm 18-08-01:

Prövningstillstånd i migrationsmål till sidans topp

Migrationsöverdomstolen har idag meddelat prövningstillstånd i två mål om uppehållstillstånd med stöd av den nya lagstiftningen om tillstånd på grund av gymnasiestudier som trädde i kraft den 1 juli 2018.

Migrationsdomstolen i Malmö respektive Stockholm har i de överklagade domarna, efter lagprövning, funnit att lagen i den del som gäller sänkt beviskrav för den sökandes identitet inte får tillämpas. Målen kommer nu att prövas av Migrationsöverdomstolen.

Målen kommer att handläggas med förtur och arbetet är påbörjat.

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

FARR 18-07-23:

Important message! The law is not annulled! till sidans topp

/Meddelandet finns även på dari/

Important message! The law on residence permit for pupils of upper secondary school is NOT annulled. The Migration Agency and the courts are just waiting for decision from the Migration Court of Appeal. If the law applies to you, hang on! Don't cancel your application!

Viktigt meddelande! Lagen om uppehållstillstånd för gymnasiestudier är INTE upphävd. Migrationsverket och domstolarna väntar nu på beslut från Migrationsöverdomstolen. Om du skulle omfattas av lagen, ge inte upp! Dra inte tillbaka din ansökan!

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

FARR 18-08-02:

FARR till ministern: Ställ inte ungdomarna på gatan! till sidans topp

Situationen har blivit ohållbar för ungdomar som får rätt att vänta i Sverige på beslut enligt gymnasielagen men inte beviljas något som helst ekonomiskt stöd och för dem som inte släpps in i skolan under väntetiden. FARR:s ordförande Emma Persson har den 1 augusti skrivit till migrationsministern Heléne Fritzon om detta och krävt ett snabbt agerande. Emma Persson har även skrivit till Migrationsverket och begärt att samtliga ungdomar som ansöker enligt gymnasielagen ska få ett beslut i fråga om inhibition och ett begripligt besked om vad detta innebär för deras rätt till bistånd.

Tillämpningen av den så kallade gymnasielagen är fortfarande mycket oklar. Efter att ett par domstolar nekat fatta beslut enligt lagen har nu även ett par domstolar gått emot detta och givit uppehållstillstånd utan att underkänna lagen. Till slut har domstolen i Göteborg begärt ett förhandsavgörande av EU-domstolen, något som i värsta fall kan innebära att de sökande kommer att få vänta på besked i mer än ett år.

Ur FARR:s brev till Heléne Fritzon:

"De ungdomar som har påtalat verkställighetshinder mot sitt utvisningsbeslut på grund av nya omständigheter som kan utgöra hinder, kan även samtidigt ansöka om uppehållstillstånd enligt "gymnasielagen". Men även om de skulle omfattas beviljas de inte inhibition - eftersom deras utvisningsbeslut ändå inte kan verkställas förrän de fått svar på frågan om verkställighetshinder. Genom utformningen av LMA-lagen medför detta att de inte får rätt till något som helst ekonomiskt bistånd under denna tid. SKL tolkar lagen som att denna grupp inte ens har rätt till "vård som inte kan anstå".

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

Läs brevet till ministern (Extern länk till pdf-fil)

Läs brevet till Migrationsverket (Extern länk till pdf-fil)

Se även:

Rädda Barnen 18-07-18: Viktigt ta ansvar för ungas mående och utsatthet under väntan (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180718:

Migrationsverket 18-07-06:

Migrationsverket fortsätter att handlägga ärenden enligt gymnasielagen till sidans topp

Migrationsverket fortsätter att ta emot ansökningar och tillämpa den nya gymnasielagen.

- Vi tar emot och handlägger dessa ärenden som vanligt, säger Daniel Grynfarb, chef för migrationsrättsenheten vid Migrationsverket.

Migrationsdomstolen i Malmö meddelade på fredagen en dom i ett enskilt ärende med innebörden att man inte kommer att tillämpa den nya gymnasielagen.

- För Migrationsverkets del innebär inte det några förändringar i vårt sätt att hantera ansökningarna, säger Daniel Grynfarb.

Alla ansökningar som gäller den nya gymnasielagen ska skickas till Migrationsverket. Uppskattningsvis 9 000 personer omfattas och på fredagen hade strax över 3 000 personer skickat sin ansökan till verket.

Migrationsverket prövar lagakraftvunna asylärenden, det vill säga ärenden som enbart handlar om att få uppehållstillstånd med gymnasielagen som grund.

Ansökningar som gäller personer som fortfarande väntar på att få sitt asylärende prövat i domstol, skickar Migrationsverket vidare till någon av landets fyra migrationsdomstolar efter att Migrationsverket bedömt ifall de grundläggande kriterierna i lagen är uppfyllda.

- Vilken migrationsdomstol som blir behörig att pröva gymnasieärendet, beror på var i landet som Migrationsverket avgjort själva asylärendet, säger Daniel Grynfarb.

Migrationsdomstolarna har bedömt att runt 5 000 av de uppskattningsvis 9 000 personerna som omfattas, kommer att prövas av dem.

Läs mer (Extern länk)

Sveriges Radio Ekot 18-07-06: Migrationsverket avvaktar: Gymnasielagen fortsätter gälla (Extern länk)

Svenska Dagbladet 18-07-08: Ensamkommande får skilda bud - "svårt ge rådgivning" (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 18-07-18:

Migrationsdomstolen i Malmö anser gymnasielagen för dåligt beredd för att användas till sidans topp

Målet rör en ung kurd från Kirkuk i Irak, där hans familj angripits av vad han uppfattade som IS-anhängare. Han har dock inte kunnat bevisa vilka angriparna var eller att han riskerar förföljelse i framtiden. De handlingar han lämnat in anses inte bevisa hans identitet. Migrationsverket bedömde att han ändå bör få uppehållstillstånd enligt gymnasielagen. Men domstolen anser inte att den lagen bör tillämpas. Domstolen resonerar om den allmänt dåliga beredningen under tidspress som gjort lagstiftningen allt mer komplicerad och lagt till en helt ny grund för uppehållstillstånd. Det avgörande problemet är dock att regeringen först efter remissbehandlingen valde att ta bort kravet på sannolik identitet, trots att flera remissinstanser ifrågasatt redan detta sänkta beviskrav jämfört med det normala, styrkt identitet. Domstolen anser att regeringen frångått grundlagens krav på hur ett ärende ska beredas och att lagen på denna punkt därmed kommit att strida mot EU-rätten. Därför tillämpar domstolen inte den bestämmelsen i lagen. Eftersom mannen inte har styrkt identitet avslås ansökan. Domstolen sammanträdde i stor nämnd, med två rådmän och tre nämndemän. Domen är dock inte vägledande.

Läs pressmeddelande och hämta domen UM 14195-17 (Extern länk)

Dagens Nyheter 18-07-10: Domstolens beslut om gymnasielagen överklagas (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 18-07-18:

Migrationsdomstolen i Stockholm avslår gymnasieärende på grund av EU-rätten till sidans topp

Målet i Stockholm gäller en ung hazar från Ghazni i Afghanistan. Trots den väpnade konflikten på hemorten har han inte kunnat bevisa att han löper en personlig risk. En markkonflikt, faderns försvinnande och risken för rekrytering anses inte tillräckligt. Mannen har lämnat in en tazkira men den kan enligt domstolen inte styrka hans identitet. Han omfattas dock av gymnasielagen enligt Migrationsverket. Lagen kräver inte att identiteten styrkts eller ens gjorts sannolik. Migrationsdomstolen i Stockholm, som även den sammanträtt i stor nämnd med två rådmän och fyra nämndemän, anser att kravet på styrkt identitet i Schengenregelverket och EU:s gränskodex går före skrivningen i svensk lag. Dessutom kan enligt domstolen Sverige inte kontrollera personen i SIS-registret om inte idntiteten är klarlagd. Visserligen gör Sverige redan undantag från kravet på styrkt identitet för skyddsbehövande och vissa andra men de undantagen grundar sig på att EU-reglerna i krockar med internationella konventioner. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Stockholm)

Se pressmeddelande (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket 18-07-18:

Migrationsverket avvaktar med bifallsbeslut som gäller den nya gymnasielagen till sidans topp

Migrationsverket avvaktar med bifallsbeslut i ärenden där den nya gymnasielagen har åberopats. Ärenden där det är uppenbart att den sökande inte uppfyller grundkraven kommer fortsatt få avslagsbeslut. Detta efter att två migrationsdomstolar har bedömt att det inte går att tillämpa lagstiftningen i den del som avser sänkt beviskrav för identitet.

- Om Migrationsverket inte avvaktar med att fatta bifallsbeslut i ärenden skulle det leda till en rättsosäker situation där beslutet skulle bero på om ärendet prövas av Migrationsverket eller domstolen, säger Inga Thoresson Hallgren, ställföreträdande generaldirektör på Migrationsverket.

Efter att migrationsdomstolarna i Malmö och Stockholm på olika grunder bedömt att bestämmelsen om sänkt beviskrav för identitet inte ska tillämpas har två av Sveriges fyra migrationsdomstolar underkänt bestämmelsen. Åtminstone en av domarna har överklagats till Migrationsöverdomstolen.

Migrationsverket meddelar nu att bifallsbeslut där den nya gymnasielagen kan ligga till grund för ett uppehållstillstånd inte ska fattas förrän rättslig vägledning finns från Migrationsöverdomstolen.

- Vi gör så här av rättssäkerhetsskäl, framförallt när det gäller frågan om förutsägbarhet för den sökande. Man ska kunna förvänta sig ungefär vilket beslut man får i ett ärende oavsett vilken instans som prövar det, säger Inga Thoresson Hallgren, ställföreträdande generaldirektör på Migrationsverket.

Migrationsverket kommer fortsätta att fatta avslagsbeslut i ärenden där den sökande uppenbart inte uppfyller grundkraven för ett uppehållstillstånd enligt nya gymnasielagen. Det kan till exempel handla om ärenden där den sökande kom till Sverige efter den 24 november 2015 eller inte har väntat på beslut i 15 månader eller mer.

Sedan lagen trädde i kraft 1 juli i år har cirka 4000 ansökningar kommit in till Migrationsverket, och beslut har hittills fattats i knappt 100 ärenden. Av dessa var omkring 10 bifall och resterande var avslagsbeslut.

Läs mer (Extern länk)

Sveriges Radio Ekot 18-07-06: Migrationsdomstol underkänner gymnasielagen (Extern länk)

Sveriges Radio Ekot 18-07-06: MP: För tidigt att dra några slutsatser om gymnasielagen (Extern länk)

SvT Skåne 18-07-06: Migrationsdomstolen i Malmö underkänner gymnasielagen (Extern länk)

TT / Expressen 18-07-06: Moderaterna: "Gymnasielagen måste rivas upp" (Extern länk)

Expressen 18-07-07: Centerpartiet tiger efter stora bakslaget (Extern länk)

Sveriges Radio Ekot 18-07-13: Ytterligare en domstol underkänner nya gymnasielagen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

FARR 18-07-18:

Uppdaterad information om gymnasielagen till sidans topp

FARR:s sidor om gymnasielagen har uppdaterats igen, efter att Migrationsverket har bestämt att inte längre fatta beslut enligt den nya gymnasielagen förrän Migrationsöverdomstolen har avgjort hur lagen ska tolkas.

Här på hemsidan finns två sidor om den nya gymnasielagen. Sidan "Hur funkar den nya gymnasielagen" innehåller grundläggande information om hela lagen, både de äldre delarna och den del som trädde i kraft 1 juli. Sidan "Vanliga frågor om den nya gymnasielagen" innehåller svar på frågor som vi fått till FARR:s mailbox och på andra sätt. Båda dessa sidor är nu uppdaterade, bland annat med information om situationen efter att migrationsdomstolarna i Malmö och Stockholm i varsin dom har beslutat att de som fått avslag måste kunna styrka sin identitet för att omfattas.

Saken är inte avgjord förrän Migrationsöverdomstolen har fattat beslut. Du som har möjlighet att söka och skulle ha en chans bör därför ändå göra ansökan senast 30 september, så att du inte missar chansen om lagen fortsätter att gälla.

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180702:

Asylnytt 18-07-07:

Oklart om tillämpningen av gymnasielagen till sidans topp

Dagens utgåva av Asylnytt täcker perioden 25 juni - 2 juli, men publiceras 7 juli. Här finns mycket användbar information från olika källor som kom kring månadsskiftet kring "gymnasielagen" (egentligen en del av den tillfälliga begränsningslagen). Se till exempel FARR:s och Stadsmissionens nedladdningsbara material för asylsökande och stödpersoner nedan.

Den 6 juli kom dock migrationsdomstolen i Malmö med en överraskande dom där "gymnasielagen" sattes åt sidan och en person som enligt lagen borde ha omfattats fick avslag. Domen är inte vägledande, det vill säga att MIgrationsverket troligen inte kommer att följa den, om inte överinstansen Migrationsöverdomstolen skulle göra samma bedömning. Asylnytt återkommer till mer information och diskussion om detta i nästa utgåva.

Förvaltningsrätten i Malmö 18-07-06: Migrationsdomstolen tillämpar inte den så kallade gymnasielagen (Extern länk)

Migrationsverket 18-07-06: Migrationsverket fortsätter att handlägga ärenden enligt gymnasielagen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

FARR 18-06-30:

Hur funkar den nya gymnasielagen? till sidans topp

Denna artikel handlar om alla uppehållstillstånd för gymnasiestudier, både de som trädde i kraft förra året och de nya som gäller från och med 1 juli 2018. Publicerad 18-06-30, uppdaterad 18-07-06.

De nya reglerna innebär att ungdomar som sökt asyl som ensamkommande barn men fått avslag på asylansökan kan få uppehållstillstånd för att gå i gymnasiet eller en yrkesutbildning. Men detta gäller bara de som uppfyller en rad villkor.

De gamla reglerna går ut på att ungdomar som annars bara skulle få ett kortare uppehållstillstånd eller stanna till 18-årsdagen kan få stanna längre för att hinna gå ut gymnasiet och i förlängningen söka permanent uppehållstillstånd om de lyckas få jobb efter skolan. Dessa regler gäller fortfarande - och de kommer att få betydelse för alla som får uppehållstillstånd enligt de nya reglerna när det blir dags att förlänga tillstånden. De gamla reglerna har kompletterats genom att även yrkesutbildningar räknas.

Den tidigare regeln som gjorde att en utvisning automatiskt kunde hejdas genom att ansöka om uppehållstillstånd på grund av studier är borttagen från 1 juli. Istället får Migrationsverket besluta om inhibition medan ansökan behandlas.

Som gymnasium räknas gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, komvux, särvux och folkhögskolan. Studierna ska normalt ske på heltid men det finns vissa undantag. I den vanliga gymnasieskolan omfattas alla slags program. I de övriga skolformerna räknas enbart program på gymnasienivå samt inom komvux sammanhållna yrkesprogram. För att ansöka om uppehållstillstånd krävs bara att vilja gå i gymnasiet; personen behöver inte ha börjat ett program.

(...)

Hela artikeln med information om de nya reglerna och de gamla, vilka som omfattas och hur man ansöker (Extern länk)

Hämta manual för stödpersoner, från Stadsmissionen (Extern länk)

Hämta faktablad till asylsökande, på svenska (Extern länk)

Hämta faktablad till asylsökande, på dari (Extern länk)

Download fact sheet to asylum seekers, in English (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

FARR 18-06-30:

Vanliga frågor om den nya "gymnasielagen" till sidans topp

/Utdrag:/

Man ska ha väntat 15 månader. Ska jag räkna 15 x 30 dagar? Nej, antalet dagar räknas inte, bara månader. Du ska ha fått beslut tidigast samma dag i månaden som du registrerades, 15 månader senare.

Vilken dag räknas som dagen för beslut, och vilket beslut är det? Det är Migrationsverkets beslutsdatum som räknas (alltså inte den dag du fick veta om det). Datumet står överst i beslutet. De senare besluten från domstolar spelar ingen roll.

Mitt ärende blev återförvisat av domstolen och nu har jag fått ett andra beslut från Migrationsverket. Vilket datum räknas och vilken ålder? Migrationsverkets första beslut, före återförvisningen, räknas som datum för första beslut. Den ålder du hade vid det första beslutet räknas som ålder vid beslutet.

Jag håller på att överklaga. Ska jag dra tillbaka överklagan? Nej, det behöver du inte göra. Du ska skicka in blanketten. Sedan kommer domstolen att behandla asylskälen i första hand och uppehållstillstånd på grund av studier i andra hand. Det är viktigt att du gör detta eftersom ansökan för studier bara kan göras fram till 30 september.

Jag har lämnat in en ansökan om verkställighetshinder, VUT. Ska jag dra tillbaka den? Det behöver du inte. Om du inte får uppehållstillstånd på grund av studierna så kommer din VUT-ansökan att behandlas som vanligt. Läs mer på sidan om hur reglerna funkar!

Kan jag bli utvisad medan jag väntar på svar? Ja, men om du har ett utvisningsbeslut som vunnit laga kraft (alltså inte kan överklagas längre) så kan du ansöka om att utvisningen inte ska verkställas förrän du fått svar. Det kallas för att begära inhibition. Om du omfattas av villkoren i lagen kommer du ganska säkert få inhibition.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket 18-07-01:

Nya gymnasielagen 1 juli till 30 september (uppdaterad) till sidans topp

Sveriges riksdag har fattat beslut om nya bestämmelser i den så kallade gymnasielagen. De nya bestämmelserna gör det möjligt för dig som har fått avslag på din asylansökan att ansöka om uppehållstillstånd för gymnasiestudier. För att omfattas av de nya bestämmelserna måste du uppfylla vissa krav. Lagändringen är tillfällig och ansökan måste skickas in mellan den 1 juli och 30 september 2018.

För att få uppehållstillstånd enligt den nya gymnasielagen ska följande villkor vara uppfyllda:

+ Du ansökte om asyl första gången den 24 november 2015 eller tidigare.

+ Du registrerades som ensamkommande barn vid ansökan och blev anvisad till en kommun som skulle ordna ditt boende.

+ När du fick beslutet om utvisning var du 18 år eller äldre.

+ Du fick vänta mer än 15 månader på att få ett beslut.

+ Du fick ditt beslut om utvisning den 20 juli 2016 eller senare.

+ Du studerar, eller har studerat och har för avsikt att studera på gymnasienivå i Sverige.

+ Du ska befinna dig i Sverige när du ansöker.

Migrationsverket kommer också att kontrollera om du har begått något brott eller om det finns något som pekar på att du skulle kunna utgöra en säkerhetsrisk.

Du som fortfarande väntar på ett beslut om din asylansökan kan också omfattas om du får ett avslag på din ansökan och uppfyller alla villkor.

Så ansöker du

Du ska fylla i ansökningsblanketten och skicka den till Migrationsverket.

I blanketten ska du intyga att du studerar eller har för avsikt att studera. Tillsammans med blanketten ska du skicka in

(...)

Hela artikeln, länk till blanketten samt frågor och svar (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 18-07-02:

Migrationsverkets rättsliga kommentarer om "gymnasielagen" till sidans topp

Migrationsverket har publicerat en rättslig kommentar om paragraf 16f i den tillfälliga begränsningslagen. Det är den paragraf som tillåter vissa ensamkommande ungdomar att få uppehållstillstånd på grund av studier trots att de fått avslag i asylärendet. Dokumentet informerar om hur Migrationsverket kommer att tolka formuleringarna i paragrafen. Några exempel: Om ett ärende återförvisats av domstol till Migrationsverket så används verkets första beslut fortfarande som beslutsdatum, och som det datum då personen ska ha fyllt 18. Den som ansöker måste befinna sig i Sverige, men det spelar ingen roll om personen lämnat Sverige och kommit tillbaka. Gällande identitet står att de flesta som har slutliga beslut inte behöver prestera någon ny bevisning om de inte exempelvis uppträtt under flera identiteter. En annan fråga som berörs är förhållandet till ansökningar om ny prövning på grund av verkställighetshinder (VUT). I sådana fall ska ansökan om uppehållstillstånd prövas först (till skillnad mot överklaganden i grundärenden, då asylskälen prövas först). Om uppehållstillstånd på grund av studier beviljas avskrivs VUT-ansökan. Personen kan sedan ansöka om skyddsstatus separat.

Hämta dokumentet SR 29/2018 (Extern länk)

Hämta uppdaterat rättsligt ställningstagande om övriga gymnasieparagrafer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 18-07-02:

Migrationsverket om ekonomiskt stöd för dem som söker enligt gymnasielagen till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande om vilket ekonomiskt stöd de ungdomar bör få som har slutligt avslag på asylansökan och ansöker om uppehållstillstånd enligt gymnasielagen ("gamla" eller "nya" lagen, dvs paragraferna 16e eller 16f). Kontentan är att dessa ungdomar omfattas av Lagen om mottagande av asylsökande (LMA-lagen) medan de väntar på beslut. Det finns en sällan använd paragraf i LMA-lagen om personer som inte är asylsökande men har något "särskilt skäl" att vistas i Sverige. Migrationsverket anser att ungdomarna har ett särskilt skäl eftersom det är en förutsättning för ansökan om tillstånd på grund av studier att befinna sig i Sverige. Om en person har beviljats en ny prövning på grund av av verkställighetshinder (VUT) så är Migrationsverket ansvarigt för att betala ut LMA-bidrag, enligt ställningstagandet. Men de som bara ansöker om tillstånd på grund av studier är inte asylsökande och därför är det inte Migrationsverkets sak att betala ut ersättning till dem. Migrationsverket påpekar att det i sådana fall är upp till kommunen (socialnämnden) där ungdomen vistas att ta ställning till om en person omfattas. En liknande situation uppstår då någon ansöker om förlängning enbart på grund av studier.

Hämta ställningstagandet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

SKL 18-06-29:

Stöd i frågor om ny möjlighet till uppehållstillstånd till sidans topp

SKL har tagit fram ett stöd till kommuner, landsting och regioner kring nya regler för de unga vuxna, som kan söka uppehållstillstånd om de studerar eller har för avsikt att studera.

Från den 1 juli 2018 kommer cirka 9 000 unga vuxna, före detta ensamkommande barn, att kunna söka och få uppehållstillstånd om de studerar, eller har för avsikt att studera. De ungdomar som omfattas av reglerna har möjlighet att ansöka om uppehållstillstånd vid ett tillfälle och ansökan ska ha kommit in till Migrationsverket senast den 30 september 2018. Uppehållstillståndet är 13 månader långt, därefter kan ungdomarna söka förlängt tillstånd. Migrationsverket ansvarar för att pröva frågan om uppehållstillstånd.

SKL har samlat aktuella frågor och besvarat dessa utifrån befintligt regelverk som ett stöd till kommuner, landsting och regioner. Promemorian kan hjälpa våra medlemmar att se vilka konsekvenser reglerna får samt vad som gäller kring statlig ersättning. Det är upp till kommuner, landsting och regioner att välja hur de agerar.

Läs mer och hämta promemorian (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180625:

Riksdagen 18-06-14:

Statsministerns frågestund: Om gymnasielagen till sidans topp

Anf. 94 Jimmie Åkesson (SD)

Herr talman! Statsministern! Vi hade partiledardebatt i går. Då ställde jag en fråga till statsministern som gäller amnestin för 9 000 afghanska män som saknar skyddsbehov. Statsministern var då inte helt tydlig i sitt svar. Jag bad honom motivera hur man kunde göra en sådan prioritering. Han motiverade inte det utan började tala om humanism.

Herr talman! Jag måste ställa mig själv frågan: Är det jag som har missuppfattat någonting? Jag måste fråga statsministern: Vad är det för humanism när man tar pengar från funktionsnedsatta barn och lägger på människor från andra länder som inte har skyddsbehov?

Vad är det för humanism när man inte ser till att laga de hål som finns i välfärden och låter människor dö i väntan på den vård de behöver och i stället lägger de pengarna på att människor som saknar skyddsbehov ska kunna stanna i Sverige? Vad är det för humanism, Stefan Löfven?

Anf. 95 Statsminister Stefan Löfven (S)

Herr talman! Först ett sakfel: Det är ingen amnesti. Det är en tillfällig begränsad åtgärd som jag menar fortfarande är rätt att göra. Jag står för den. Det har med humanism att göra. Jag undrar fortfarande om Åkesson har googlat ordet, som jag bad Åkesson göra i går.

Läs protokollet, anförande 94-97 eller lyssna till debatten (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180614:

Riksdagen 18-06-07:

Riksdagsbeslut: Extra ändringsbudget för 2018 - Ny möjlighet till uppehållstillstånd till sidans topp

Regeringen har lagt fram ett förslag om en ny möjlighet till uppehållstillstånd för vissa ensamkommande unga. Utlänningar som kommit till Sverige som barn senast den 24 november 2015, som har fått eller annars skulle få ett beslut om utvisning och som väntat länge på ett beslut, ska kunna få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för studier på gymnasienivå om vissa andra krav är uppfyllda. De nya reglerna är tillfälliga och en ansökan får bara göras under en begränsad tid och vid ett tillfälle.

Regeringen har också föreslagit att studier på yrkesutbildningar inom vuxenutbildningen och liknande utbildningar inom introduktionsprogram på gymnasieskolan ska kunna ge samma möjlighet till uppehållstillstånd som studier på ett nationellt program i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan.

Som en följd av förslagen föreslog regeringen ändrade utgiftsramar och anslag i statens budget för 2018. Anslagen för migration, studiestöd samt jämställdhet och nyanlända invandrares etablering ökas med knappt 692 miljoner kronor.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Se debatten eller läs protokollet (Extern länk)

Samlingssida med betänkandet, reservationer, debatt, omröstningar och beslut (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket 18-06-07:

Ny gymnasielag den 1 juli till sidans topp

Från och med den 1 juli går det att ansöka om uppehållstillstånd för gymnasiestudier för den som tidigare fått avslag på sin asylansökan. Det står klart efter riksdagens omröstning på torsdagen. Från och med 1 juli tar också Migrationsverket emot ansökningar.

Lagen kan komma att omfatta uppskattningsvis runt 9 000 ungdomar som tidigare fått avslag på sin asylansökan. För att omfattas måste man uppfylla en rad villkor, exempelvis att:

+ första ansökan om uppehållstillstånd ska ha registrerats hos Migrationsverket den 24 november 2015 eller tidigare.

+ Beslutet om utvisning ska ha fattats när den sökande är 18 år eller äldre.

+ Beslutet om utvisning ska ha fattats 15 månader eller senare från registreringsdatumet, men tidigast den 20 juli 2016.

+ Personen ska befinna sig i Sverige när ansökan görs.

+ Den sökande ska studera eller ha för avsikt att studera i gymnasieskolan. Alla utbildningar på gymnasial nivå omfattas, exempelvis introduktionsprogram, nationella program, komvux, särvux, folkhögskola och de så kallade yrkespaketen.

Som i alla ärenden där en person beviljas ett tillstånd kontrolleras om personen har begått brott eller om det finns något som pekar på att personen skulle kunna utgöra en säkerhetsrisk.

Särskild blankett

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

Migrationsverket: Frågor och svar om nya gymnasielagen. (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

FARR 18-06-10:

Vanliga frågor om den nya "gymnasielagen" till sidans topp

Den 7 juni antogs de nya reglerna om uppehållstillstånd på grund av gymnasiestudier av riksdagen. Inget har ändrats sedan förslaget som FARR tidigare har förklarat - läs mer här om vilka som omfattas. Informationen kommer att uppdateras.

Rådgivningsbyrån har redan tagit fram ett utförligare informationsmaterial om vilka det gäller, hur och när du kan ansöka och vad du kan förbereda innan du ansöker. Du hittar Rådgivningsmaterial här.

Här följer svar på några vanliga frågor som kommit till FARR:

Hur gör jag för att ansöka, finns det en blankett? Nej, inte än. Men från 1 juli kommer det att finnas en blankett från Migrationsverket som alla ska använda.

Måste jag ha en studieplan? Nej, du måste inte ha en studieplan. Går du i gymnasiet så ska du ha en individuell studieplan och bifoga den till ansökan. Om du inte går i gymnasiet så räcker det att du intygar att du vill börja.

Kan jag få uppehållstillstånd genom de nya reglerna även om jag fick utvisningsbeslut när jag var minderårig? Nej, de nya reglerna gäller inte dig. Det kan vara så att du omfattas av de "gamla" gymnasiereglerna som kom förra året. Men om Migrationsverket ansåg att det finns ett ordnat mottagande för dig i hemlandet (till exempel familjemedlemmar) så kan du inte få uppehållstillstånd för att gå i gymnasiet.

Vilken dag räknas som dagen för beslut, och vilket beslut är det? Det är Migrationsverkets beslutsdatum som räknas (alltså inte den dag du fick veta om det). Datumet står överst i beslutet. De senare besluten från domstolar spelar ingen roll.

Jag håller på att överklaga. Ska jag dra tillbaka överklagan? Nej, det behöver du inte göra. Du ska skicka in blanketten. Sedan kommer domstolen att behandla asylskälen i första hand och uppehållstillstånd på grund av studier i andra hand. Det är viktigt att du gör detta eftersom ansökan för studier bara kan göras fram till 30 september.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

Se även Rådgivningsbyråns detaljerade informationsmaterial som kan laddas ned:

Rådgivningsbyrån 18-06-07: Ny möjlighet till uppehållstillstånd (Extern länk till pdf-fil)

 till innehållsförteckningen innehåll

Rädda Barnen 18-06-07:

Rädda Barnen välkomnar beslut om ensamkommmande till sidans topp

Senare i dag röstar riksdagen om ny möjlighet till uppehållstillstånd för en stor grupp ensamkommande. Rädda Barnen välkomnar beslutet men konstaterar samtidigt att det är många som inte omfattas av den nya lagstiftningen.

- Vi är glada idag för de ungdomar som omfattas av lagen, det är ett framsteg att det äntligen erbjuds en möjlighet för den här gruppen som drabbats hårt av långa handläggningstider. Tvärtemot vad som ofta hävdas i debatten så har de inte fått en rättvis och rättssäker process, säger Rädda Barnens Sverigechef Ola Mattsson.

Kort bakgrund till dagens beslut:

Ärendena för de ensamkommande som kom under 2015 prioriterades bort av Migrationsverket till förmån för mindre komplexa ärenden. Därav blev handläggningstiderna orimligt långa och genomsnittliga handläggningstiden för ensamkommande är 568 dagar (för ensamkommande från Afghanistan 785 dagar).

Ungdomarna har under den här tiden hunnit fylla 18 år, om man kom som 16-åring så har man gott och väl hunnit fylla 18 nu. Många av ungdomarna som har åldersbedömts har gjort det vid en tidpunkt när de själva hävdat att de är mycket nära sin 18-årsdag.

Systemet för åldersbedömningar är mycket bristfälligt, istället för att göra en sammanvägd bedömning av olika källor har migrationsverket enbart valt att gå på de delar som visar på att ungdomen är över 18 år, detta även i de fall de olika röntgenundersökningarna visat på olika resultat (ett under och ett över 18). Man har inte heller lagt vikt vid ungdomens en berättelse eller andra professionellas bedömningar.

De medicinska åldersbedömningarna är inte prövade vetenskapligt och omfattande kritik har riktats mot dem från många olika vetenskapliga håll.

Säkerhetssituationen i Afghanistan har successivt blivit sämre, samtidigt som andelen personer som får asyl har minskat. Rimligtvis borde det vara tvärtom.

Läs mer (Extern länk)

Dagen 18-06-08: Sveriges Kristna Råd: Utvisa inga afghaner innan lagen är på plats (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180605:

FARR 18-06-03:

FARR: Skicka inte ungdomar till IS! till sidans topp

Den 4 juni debatterar riksdagen en ny möjlighet för uppehållstillstånd för ett antal flyktingungdomar som hamnat i kläm i Sveriges asylprocess. De sökte asyl i Sverige som minderåriga men har genom den långa handläggningstiden fått beslut som vuxna, vilket gjort att oväntat många fått beslut om utvisning. Att en del av dem nu ändå får en ny chans är en seger för ungdomarna själva och de vuxna som finns omkring dem. Genom att organisera sig och berätta vad som hänt dem har de lyckats nå fram till politikerna.

Gruppen omfattar ca 9.000 ungdomar, de allra flesta från krigets Afghanistan eller från en papperslös tillvaro i något av grannländerna. De sökte skydd hos oss och de flesta hann påbörja en ny tillvaro med studier, vänner och drömmar om att bidra till samhället. De har anpassat sig till "svenska värderingar", något som nu straffar sig genom att de som västerniserade riskerar att bli måltavla i hemlandet, där både talibaner och IS har flyttat fram positionerna. Återvändande är för de flesta en omöjlighet - de är lika ovälkomna i hemlandet som här, bara ännu mer utsatta.

Inget problem försvinner genom att rösta nej till uppgörelsen. Ungdomarna finns kvar, som marginaliserade papperslösa, här, i hemlandet eller i något annat land dit de försöker ta sig. Valet att istället låta dem stanna och utbilda sig borde vara lätt. Sverige har dessutom ett ansvar för att stötta dessa unga varav så många fått psykiska problem och självmordstankar i sin hopplösa situation.

(...)

Hela uttalandet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171229:

Arena Idé 17-12-08:

Överenskommelsen mellan S och MP - får de ensamkommande stanna? till sidans topp

Podden Människor och Migration:

Den 27 november presenterade regeringen den överenskommelse som ska öka möjligheten för ensamkommande att få uppehållstillstånd i Sverige. Men vad innebär egentligen överenskommelsen? Sanna Vestin, ordförande för FARR gästar podden för att prata om vad regeringspartierna kommit överens om och vilka konsekvenser förslagen kan få. Vilka krav måste en ensamkommande uppfylla för att få sitt beslut omprövat enligt förslaget?

I överenskommelsen finns även ett förslag att reformera EBO, eget boende, och att inte ha någon avstämning om den tillfälliga lagen.

Läs mer och lyssna (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171208:

Regeringen 17-11-27:

En ny möjlighet till uppehållstillstånd för ensamkommande till sidans topp

Under 2015 kom många ensamkommande barn till Sverige. På grund av det höga mottagandet blev handläggningstiderna också allt längre. Detta har i sin tur lett till att ett antal ensamkommande barn har hunnit bli myndiga under handläggningstiden. Det i sig har kraftigt minskat deras möjlighet att få uppehållstillstånd beviljat.

Regeringen föreslår nu att fler av de ensamkommande som drabbats av de långa handläggningstiderna ska få en ny möjlighet till uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå. Förändringarna görs inom gymnasiereglerna i den tillfälliga lagen.

De som ges nya möjligheter till uppehållstillstånd är de ensamkommande som sökte asyl senast den 24 november 2015 och som:

+ har väntat 15 månader eller längre på beslut från Migrationsverket

+ har fått sin asylansökan prövad enligt den tillfälliga lagen (dvs. efter den 20 juli 2016)

+ registrerats som barn vid ankomst

+ studerar eller har studerat och har för avsikt att fortsätta att studera på gymnasial nivå,

+ fortfarande befinner sig i landet, och

+ inte begått brott

De ensamkommande som kommit efter 24 november 2015 eller med en kortare handläggningstid än 15 månader omfattas inte av förslaget. Uppehållstillstånd enligt förslaget gäller, precis som i befintligt regelverk, för studier på introduktionsprogram och nationellt program på gymnasiet, eller motsvarande utbildningar på gymnasial nivå på komvux och folkhögskola. Regeringen föreslår nu att även personer som går ett så kallat "yrkespaket" ska omfattas. På samma sätt som elever vid nationellt program ska de få uppehållstillstånd för att slutföra utbildningen och möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden med de möjligheter till uppehållstillstånd som detta ger.

(...)

Hela pressmeddelandet (Extern länk)

Christina Höj Larsen (V) i Riksdagens frågestund 17-11-30: Uppehållstillstånd för ensamkommande - se anförande 53 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

FARR 17-11-27:

FARR välkomnar regeringsförslag - men nu behövs moratorium till sidans topp

FARR välkomnar regeringens förslag att en del av de ensamkommande barn och ungdomar som hamnat i kläm genom en utdragen asylprocess ska få en ny chans till uppehållstillstånd. Vi vill framhålla att detta inte hade skett om inte de drabbade ungdomarna själva och så många vuxna omkring dem hade protesterat mot hur de behandlats. Till slut har så många reagerat och så många politiker tagit ställning för en förändring i human riktning att regeringen måste agera.

Vi är medvetna om att förslaget som det ser ut nu inte omfattar alla som drabbats och inte innebär någon långsiktig förbättring av systemet. Men det inger ändå en stark förhoppning att regeringsföreträdare bedömer att en stor andel av de ensamkommande som fått utvisningsbeslut det senaste året kommer att få uppehållstillstånd.

Även om vi välkomnar förslaget anser vi att det är olyckligt att det lägger ännu en regel till en redan mycket svårbegriplig lag. Ungdomarna kommer att få tillbringa ytterligare en lång tid i otrygghet tills lagen är färdigformulerad och de som ansöker hunnit få besked.

Vi saknar en viktig pusselbit i förslaget - moratoriet. Alla som sökte asyl senast 24 november 2015 kommer att ha hunnit få beslut när lagändringen träder i kraft. Om dessa inte har möjlighet att vänta i Sverige skulle lagen bli helt verkningslös. Därför förutsätter vi att regeringen snarast förordnar om att de ungdomar som kan komma att omfattas av de nya reglerna inte ska tvingas lämna Sverige innan de getts möjlighet att ansöka enligt de nya gymnasiereglerna.

(...)

Hela pressmeddelandet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Röda Korset 17-11-27:

"Dagens förslag löser inte grundproblemet med den ökade psykiska ohälsan" till sidans topp

Regeringen föreslår att de som kommit som ensamkommande och ansökt om asyl innan 24 november 2015 och som väntat i mer än 15 månader på besked ska få möjlighet att söka uppehållstillstånd för att studera. Röda Korset är positiva till att man försöker hitta lösningar för den här gruppen där många lider av psykisk ohälsa, samtidigt som man inte löser grundproblemet som är den tillfälliga lagen och bedömningen av situationen i Afghanistan.

Vi möter dagligen ensamkommande barn och unga i vår verksamhet runt om i Sverige och vet att den psykiska ohälsan i gruppen har ökat. Regeringen har idag föreslagit att en del av den här gruppen, de som kommit som ensamkommande och ansökt om asyl innan 24 november 2015 och som väntat i mer än 15 månader på besked, ska få möjlighet att söka uppehållstillstånd för att studera. Vi är positiva till att man försöker hitta lösningar för den här gruppen och vi hoppas att förslaget kommer att innebära betydande förbättringar för enskilda barn och unga som kan få en möjlighet att landa och fortsätta sin etablering i Sverige.

Men dagens förslag löser dock inte grundproblemet med den ökade psykiska ohälsan som enligt oss framför allt beror på den tillfälliga utlänningslagen och bedömningen av skyddssituationen i Afghanistan. Förslaget hjälper inte heller de ensamkommande barn och unga som mår för dåligt för att orka studera.

Den tillfälliga lagen som infördes sommaren 2016 innebär stora begräsningar i familjers möjlighet att återförenas, att tidsbegränsade uppehållstillstånd är huvudregeln och att vissa grunder för uppehållstillstånd är borttagna. Att regeringen idag gav besked om att den tillfälliga lagen kommer att fortsätta gälla till och med sommaren 2019 utan att först har gjort någon som helst utvärdering av lagens humanitära konsekvenser både förvånar och oroar oss. Vi som dagligen möter människorna som lever med konsekvenserna av lagen kommer dock fortsätta att dokumentera och analysera effekterna.

(...)

Läs mer (Extern länk)

Dagens Nyheter 17-11-27: Ung i Sverige: Lagförslaget är inte tillräckligt bra (Extern länk)

Sveriges Kristna Råd i Svenska Dagbladet 17-11-30: "Uppgörelsen inte nog - vi är oroade över asylpolitiken" (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171124:

Riksdagen 17-11-15:

Svar på skriftlig fråga: Möjlighet till spårbyte efter gymnasielagen till sidans topp

Fråga 2017/18:234 av Johanna Jönsson (C)

Sedan möjligheten till spårbyte infördes, och asylsökande som uppfyllde kraven på arbetstillstånd kunde byta spår och få uppehållstillstånd som arbets?kraftsinvandrare, har detta hjälpt tusentals människor att stanna i Sverige för att arbeta.

Arbetskraftsinvandringen är bra för Sverige. Den förbättrar arbetsmarknadens funktionssätt och hjälper svenska företag med kompetensförsörjning. Spår?byte ger också en möjlighet för personer som saknar skyddsskäl, men ändå har en utsatt situation, att få stanna i Sverige. Det är bra både för dem och för Sverige.

Lagen om möjlighet till uppehållstillstånd för gymnasiestudier syftade till att göra det möjligt för fler av dem som sökte asyl som minderåriga 2015 att få stanna i Sverige för att läsa färdigt gymnasiet och därefter söka arbete och få möjlighet att stanna som arbetskraftsinvandrare.

För väldigt många kan dock detta bara fungera om kraven på godkända id-handlingar mildras. För att de ska omfattas av den praktiska möjligheten att stanna även efter att ha läst klart gymnasiet måste kraven för arbetstillstånd ändras.

Min fråga till statsrådet Heléne Fritzon är därför:

Bereds sådana förändringar av regeringen, och när kan de förväntas vara på plats?

Svar av Statsrådet Heléne Fritzon (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171027:

Rådgivningsbyrån 17-10-11:

Begäran om förtydligande av ställningstagande om gymnasieregler till sidans topp

Före, och i viss utsträckning efter, det att Migrationsverket publicerade sitt rättsliga ställningstagande SR 25/2016 har myndigheten ej varit enhetlig vid sin bedömning av om hur ett utvisningsbeslut avseende en underårig, som inom kort blir vuxen, skall utformas i den situation det inte bedömts föreligga ett ordnat mottagande i hemlandet.

I vissa fall var utvisningsbeslutet kombinerat med att den berörde gavs en längre tid (fram till dess hen fyllt 18 år) för frivillig avresa, i vissa fall kombinerades utvisningsbeslutet med ett tillfälligt uppehållstillstånd enligt 5 kap. 11§ UtlL (fram till dess hen fyllt 18 år) och i vissa fall fattades beslut om utvisning med uppskjuten verkställighet (fram till dess hen fyllt 18 år).

Nu har Migrationsverket i ett rättsligt ställningstagande SR 33/2017 angivit att ansökningar om uppehållstillstånd för gymnasiestudier för den som har ett laga kraftvunnet utvisningsbeslut (16e§ i den tillfälliga lagen) skall avvisas (inte över huvud taget tas upp till prövning) om inte utvisningsbeslutet varit förknippat med en uppskjuten verkställighet.

Mot bakgrund av vad ovan anförts om att Migrationsverket tidigare ej varit konsekvensen vid sitt beslutsfattande kommer många, som skulle kunna åberopa den tillfälliga lagen och gymnasiestudier (pga att de borde ha fått ett beslut om utvisning med uppskjuten verkställighet), få sin ansökan avvisas.

Rådgivningsbyrån anser därför att Migrationsverket i sitt rättsliga ställningstagande SR 33/2017 måste ange att även de barn som en kortare tid efter myndighetens beslut blev vuxna och som på grund av avsaknad av ett ordnat mottagande fått ett utvisningsbeslut med längre tid för frivillig avresa eller ett beslut om utvisning och ett tillfälligt uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 11§ utlänningslagen skall få sin begäran om prövning enligt 16e§ den tillfälliga lagen sakligt prövade.

Amnesty International, svenska sektionen, Caritas Sverige, FARR och Svenska kyrkan har vid ett möte 2017-10-11 ställt sig bakom Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingars ovan givna uppmaning till Migrationsverket.

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 17-10-00:

Domstol återförvisade avvisat ärende om uppehållstillstånd för studier till sidans topp

Som framgick av föregående Asylnytt har Migrationsverket ställt upp regler för vilka ansökningar enligt paragraf 16e i den tillfälliga begränsningslagen som ska behandlas i sak (varvid verkställighet av utvisningen inhiberas) och vilka ansökningar som ska avvisas. Saken rör de personer som eventuellt kan få stanna under gymnasiestudierna trots att de fått avslag. Migrationsverket vill begränsa prövningen till de ärenden där "de materiella förutsättningarna föreligger". Förvaltningsrätten i Stockholm beslutade i oktober att återförvisa ett sådant ärende till Migrationsverket eftersom personen hör till kretsen som omfattas av den tillfälliga lagen. Det fanns enligt domstolen inte fog för att avvisa ansökan. Domen är inte vägledande. (Källa förvaltningsrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171013:

Asylnytt 17-10-13:

Migrationsverket begränsar prövning av ansökningar om gymnasie-tillstånd till sidans topp

I början av oktober publicerade Migrationsverket en rättslig kommentar till ansökningar om uppehållstillstånd på grund av gymnasiestudier för personer som fått slutligt avslag i asylärendet. Kommentaren innebär att sådana ansökningar bara ska prövas om de "materiella förutsättningarna" föreligger, dvs att personen sökte asyl senaste 24 november 2015, befinner sig i Sverige och har fått ett utvisningsbeslut med uppskjuten verkställighet på grund av brist på ordnat mottagande. Det som ska prövas är enbart frågan om personen går i gymnasiet, dvs värdera studieplanen. Ansökningar som inte uppfyller de materiella förutsättningarna ska avvisas, dvs inte prövas i sak. Verkställlighet av utvisningsbesluten kommer därmed inte att inhiberas under tiden för eventuellt överklagande.

Asylnytts kommentar: Ett problem är att det finns många beslut som är oklara beträffande om verkställigheten är uppskjuten på grund av ordnat mottagande eller inte.

Rättelse: I denna notis stod tidigare att ålder 17-25 år är en av de materiella förutsättningarna. Så är det inte. Paragrafen innehåller ingen åldersgräns.

Hämta kommentaren (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170901:

FARR 17-07-31:

Ansökan om uppehållstillstånd för gymnasister till sidans topp

Den 1 juni började de nya reglerna om längre uppehållstillstånd för gymnasister att gälla. Många har nu lämnat in ansökan och andra funderar på hur de ska göra. FARR sammanfattar här hur det fungerar att söka.

De nya reglerna är komplicerade eftersom olika tidsgränser och villkor gäller för olika åldrar och situationer. Men alla reglerna går ut på att ungdomar som annars bara skulle få ett kortare uppehållstillstånd eller stanna till 18-årsdagen i vissa fall ska få stanna längre för att hinna gå ut gymnasiet. Den som har fått slutligt avslag och räknades som vuxen redan i Migrationsverkets beslut omfattas inte. Det har hänt att ungdomar med slutligt avslag har gripits i samband med att de lämnat in ansökan.

Du som har fått slutligt avslag

Om du redan har fått avslag både av Migrationsverket och domstolarna så kan du ändå få uppehållstillstånd för att du går i gymnasiet men bara om du räknades som barn åtminstone när du fick ditt första utvisningsbeslut OCH utvisningen skulle skjutas upp tills du blev 18 för att du inte hade något ordnat mottagande i hemlandet. Detta måste framgå av ett beslut du fått av Migrationsverket eller domstol för att du ska kunna få stanna medan du går i gymnasiet. Du måste dessutom ha sökt asyl senast 24 november 2015.

Det finns en särskild ansökningsblankett för ungdomar i den här situationen. När du lämnar in den eller skickar den till Migrationsverket så kommer ditt utvisningsbeslut inte att få verkställas förrän Migrationsverket har tagit ställning till ansökan. Det kallas för inhibition. Förutom blanketten ska du lämna in en individuell studieplan. Det är ett intyg från skolan som visar vilket program du går på.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170530:

Migrationsverket 17-05-24:

Migrationsverket förberett inför nya gymnasielagen till sidans topp

Den 1 juni träder ny lagstiftning i kraft som kan ge vissa personer uppehållstillstånd i Sverige om de studerar på gymnasiet.

- Lagen är komplicerad, men Migrationsverket är redo att börja fatta beslut i berörda ärenden, säger Anna Lindblad, expert vid Migrationsverkets rättsavdelning.

Migrationsverket arbetar intensivt med att förbereda sin verksamhet och ta fram information om tillämpningen av den nya lagstiftningen.

Samtidigt får Migrationsverket många frågor från sökande, massmedier, kommuner, frivilligorganisationer och andra intressenter om den nya lagen och hur den ska tillämpas.

För att omfattas av bestämmelserna måste flera krav vara uppfyllda. Bland annat måste man ha ansökt om asyl i Sverige, vara i åldern 17-25 år och studera på gymnasienivå. Ytterligare villkor måste vara uppfyllda.

- Det kan vara svårt att förstå om man omfattas av lagen eller inte. Vi arbetar för fullt med att ta fram information, säger Anna Lindblad.

Osäkert hur många som berörs

Eftersom lagstiftningen är komplicerad och prövningen görs i flera steg uppstår också osäkerhet kring hur många individer som berörs av den.

- Vi kan därför ännu inte med säkerhet säga hur många som kommer att omfattas av lagstiftningen. Det finns ingen samlad statistik om hur många personer med tidsbegränsade uppehållstillstånd som studerar på gymnasiet. Därför kan vi inte bedöma hur många som kommer att ha rätt till dessa tillstånd, säger Anna Lindblad.

Hur handläggningstiderna kommer att påverkas av den nya lagen är svårt att säga.

- Men även om bestämmelserna är komplexa ser vi inte att prövningen i enskilda ärenden kommer att vara särskilt komplicerad förutsatt att den som studerar på gymnasiet har lämnat in sin individuella studieplan, säger Anna Lindblad.

Mer komplett stöd

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

Frågor och svar om gymnasielagen (Extern länk)

Se även:

Migrationsverket 17-05-29: Rättslig kommentar angående ärenden där det finns ett av- eller utvisningsbeslut som har fått laga kraft och som omfattas av den tillfälliga lagens bestämmelser om uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170515:

Riksdagen 17-05-03:

Ändrade regler för uppehållstillstånd för nyanlända som går i gymnasiet till sidans topp

Nyanlända ungdomar som går i gymnasiet och som sköter sina studier ska få möjlighet att få förlängt uppehållstillstånd. Det innebär att de kan slutföra sin gymnasieutbildning även om deras tidigare tillstånd har upphört. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I dag väljer en del ungdomar att inte gå gymnasiet eftersom de inte vet om de kan avsluta sin skolgång. Avsikten med förslaget är att uppmuntra ungdomarna att studera och att de också ska känna trygghet i att de kan fullfölja studierna. Enligt regeringen är en gymnasieutbildning värdefull såväl för den enskilde som för den svenska arbetsmarknaden.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juni 2017.

Samlingssida med betänkandet, riksdagsdebatten och besluten (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

#vistårinteut 17-05-06:

Vilseledande gällande nya regler för uppehållstillstånd för studier på gymnasienivå till sidans topp

Den 4 maj 2017 annonserade Sveriges Radio via sin kanal Radio Sweden (lättläst svenska), att "Ensamkommande ungdomar får stanna och gå klart gymnasiet". Man påstod att riksdagsbeslutet gäller "alla som är mellan 17 och 25 år gamla. Många av dem är ungdomar från Afghanistan som riskerar att bli utvisade när de har fyllt 18 år".

Denna information är felaktig. Alla ensamkommande får inte alls stanna; riksdagsbeslutet gäller inte de ensamkommande som fått avslag. Det är heller inte så att de som redan går i gymnasiet kan dra nytta av de nya reglerna om de får ett avslag. Lagen går ut på att förlänga uppehållstillstånd som ungdomen har eller ändå skulle ha fått. Ingen kan få uppehållstillstånd enbart på grund av att den går i gymnasiet.

Riksdagsbeslutet gäller de ensamkommande barn och unga som fått ett tillfälligt uppehållstillstånd tills de fyller 18 år. Enligt Farr, Flyktinggruppernas Riksråd, fick 196 ensamkommande ett sådant besked om att få stanna i Sverige fram tills 18-årsdagen "under perioden 1 januari 2016 till 31 mars 2017. Under samma period "fick 3043 av dem beslut om utvisning utan någon tidsfrist efter att ha fått sin ålder ändrad".

Det är alltså en bråkdel av alla ensamkommande som omfattas av förslaget.

Rörelsen #vistårinteut vet inte hur många ensamkommande unga som i och med uppgiften fått nytt hopp. Men vi vet att ensamkommande unga kommer att hamna i en förödande hopplöshetskänsla när de upptäcker att de blivit felaktigt informerade. Vem tar ansvar för det?

***Uppdatering 170508***

Efter samtal med TT har rörelsen #vistårinteut beslutat att ändra rubriken på och en del av innehållet i denna text.

***Uppdatering 170508***

Efter att Radio Sweden insett hur svår lagen är att tolka har de tagit bort sin artikel.

***Uppdatering 170510***

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170424:

Riksdagen 17-04-07:

Svar på skriftlig fråga: Ungdomars möjlighet att läsa klart påbörjad gymnasieutbildning till sidans topp

Fråga 2016/17:1165 av Ida Drougge (M)

Många ensamkommande ungdomar vittnar om problem med att få fortsätta i gymnasieskolan efter dagen de fyller 18 år. I teorin ska detta fungera; är du inskriven på en gymnasieskola när du är asylsökande innan du fyller 18 år så har du rätten att gå kvar. Det som dock sker vid 18-årsdagen för de allra flesta asylsökande är att de tvingas flytta från den kommun de bott i, förankrat sig i och börjat skolan i till en annan kommun och ett annat asylboende. Då Migrationsverket inte informerar om flytt förrän efter att eleven fyllt 18 år har eleven ingen chans att skriva in sig på en gymnasieskola i tid i den nya kommunen. I praktiken leder detta till att asylsökande ungdomar tvingas avsluta sin påbörjade gymnasieutbildning.

Min fråga till statsrådet Anna Ekström är:

Hur ser statsrådet på detta, och vad gör statsrådet och regeringen för att säkerställa att alla 18-åringar i Sverige får gå klart gymnasieskolan?

Svar på frågan av statsrådet Anna Ekström (S)

Regeringens mål är att alla unga ska gå en gymnasieutbildning, eftersom en gymnasieutbildning kan vara avgörande för att varaktigt kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Gymnasieutredningen (SOU 2016:77) har lämnat en rad förslag för att fler unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning, däribland ett förslag om att tydliggöra rätten att fullfölja introduktionsprogram.

Regeringen beslutade den 6 april 2017 lagrådsremissen Rätt att fullfölja introduktionsprogram i gymnasieskolan efter flytt till en annan kommun. I denna föreslås en ändring i skollagen som förtydligar att en elev har rätt att fullfölja introduktionsprogram efter flytt till en annan kommun. Rätten avser såväl det påbörjade introduktionsprogrammet som ett annat introduktionsprogram hos den nya hemkommunen.

(...)

Hela svaret (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170320:

Justitiedepartementet 17-03-02:

Proposition: Studerande på gymnasienivå ska kunna få längre uppehållstillstånd till sidans topp

Regeringen lämnar i dag en proposition till riksdagen med förslag som innebär att unga nyanlända som studerar på gymnasial nivå ska kunna få längre uppehållstillstånd än vad de annars hade fått. Förslagen aviserades förra våren i propositionen om den tillfälliga lagen.

Den tillfälliga lagen, som trädde i kraft den 20 juli 2016, innehåller bland annat bestämmelser om att permanent uppehållstillstånd ska kunna beviljas en person som vid förlängning av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd kan försörja sig genom anställning eller näringsverksamhet. För den som är under 25 år gäller detta endast om personen har fullföljt en gymnasieutbildning eller motsvarande.

Syftet med det här förslaget är att uppmuntra unga nyanlända att genomgå utbildning på gymnasial nivå. Det är viktigt att ungdomar känner att de har den arbetsro de behöver för att kunna fokusera på sina studier och bygga en framtid i Sverige. En genomförd gymnasieutbildning stärker ungdomars möjlighet att få ett jobb och den svenska arbetsmarknaden har ett stort behov av gymnasiekompetent arbetskraft.

I propositionen föreslår regeringen bland annat att:

+ Den som beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt den tillfälliga lagen, och ensamkommande barn som beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt utlänningslagen på grund av verkställighetshinder för att det saknas ett ordnat mottagande i hemlandet, ska kunna få ett uppehållstillstånd med en längre giltighetstid.

+ Ensamkommande barn som har fått, eller annars skulle få, ett beslut om av- eller utvisning med uppskjuten verkställighet för att det saknas ett ordnat mottagande i hemlandet ska kunna få ett uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå.

+ När grunden för det tidigare tillståndet har upphört ska den som studerar och sköter sina studier kunna få ett uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå för att ha möjlighet att fortsätta sina studier.

(...)

Hela pressmeddelandet (Extern länk)

Hämta propositionen (Extern länk)

Motion 2016/17:3647 av Fredrik Malm m.fl. (L) (Extern länk)

Motion 2016/17:3653 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) (Extern länk)

Motion 2016/17:3649 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) (Extern länk)

Motion 2016/17:3650 av Johan Forssell m.fl. (M) (Extern länk)

Motion 2016/17:3652 av Paula Bieler m.fl. (SD) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170214:

Justitiedepartementet 17-02-02:

Lagrådsremisser: Åldersbedömning och förlängt tillstånd på grund av studier till sidans topp

I en lagrådsremiss som regeringen i dag har överlämnat till Lagrådet lämnas förslag till ändringar i utlänningslagen som innebär att Migrationsverket ska bedöma en persons ålder tidigare i asylprocessen än vad som görs i dag.

(...)

I en lagrådsremiss som regeringen i dag har överlämnat till Lagrådet lämnas förslag som aviserades redan i våras i propositionen om den tillfälliga lagen och som innebär att unga nyanlända som studerar på gymnasial nivå ska kunna få längre uppehållstillstånd än vad de annars hade fått.

/Efter att lagrådet granskat förslagen återkommer regeringen med propositioner till riksdagen./

Hämta lagrådsremissen om åldersbedömning (Extern länk)

Hämta lagrådsremissen om förlängt uppehållstillstånd på grund av studier (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170109:

FARR 16-01-09:

Yttrande om uppehållstillstånd för gymnasiestudier till sidans topp

FARR har lämnat ett yttrande om regeringens förslag om uppehållstillstånd för att gå ut gymnasiet. FARR är motståndare till tidsbegränsade uppehållstillstånd i allmänhet och tidsbegränsade uppehållstillstånd för barn i synnerhet. Vi tar också fortfarande avstånd från den människosyn som manifesteras i att anställningsbarhet eller som här goda skolresultat är avgörande för att få permanent uppehållstillstånd - inte skyddsbehov.

Trots de principiella invändningarna välkomnar FARR att regeringen uppfyller löftet att även ungdomar ska få en chans att förlänga och eventuellt permanenta uppehållstillstånd. Men ska det få någon effekt mer än för en handfull personer så måste regeringen sätta stopp för att ensamkommande barn rutinmässigt skrivs upp i ålder utan utredning och utvisas. Regeringen måste också se till att kommunerna behåller sitt ansvar för ungdomar som fyller 18 så att de inte kastas ut ur skolan.

FARR vill att alla ensamkommande barn som saknar mottagande i hemlandet ska omfattas av möjligheten till fyra års uppehållstillstånd. Ett annat önskemål är att det tionde grundskoleåret ska omfattas på samma sätt som språkintroduktion.

I sin slutkommentar påpekar FARR att regeringen har ett ansvar för att myndigheter har skärpt reglerna för ensamkommande barn, så att många av dem nu kommer att utvisas istället för att få gå ut skolan. Det är regeringen som har gått ut med budskapet att det är tillåtet att införa regler som får kraftiga negativa konsekvenser, om det övergripande målet är att avskräcka asylsökande från att ta sig till Sverige. Denna helt öppna signalpolitik utgör i sig en signal till andra att bete sig på samma sätt.

FARR uppmanar återigen regeringen att besinna sitt ansvar och klargöra för allmänheten och myndigheterna att den tillfälliga lagen verkligen var ett tillfälligt undantag. Låt oss höra regeringen deklarera att i fortsättningen ska myndigheterna ta hänsyn till utsatta grupper, göra sina bedömningar på ett rättssäkert sätt och tillgodose mänskliga rättigheter - även i flyktingpolitiken.

Läs remissvaret (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 161221:

FARR 16-12-11:

Förslag om längre uppehållstillstånd för gymnasister till sidans topp

Regeringen har lagt fram ett förslag om uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå. Lagförslaget går ut på att ungdomar som får olika sorters korta uppehållstillstånd kan få längre tillstånd tills de gått ut gymnasiet - och i förlängningen få permanent uppehållstillstånd om de får jobb sedan. Viktigast är förslaget för ungdomar som har fått korta uppehållstillstånd som annars skulle ha löpt ut när de fyller 18. Även minderåriga som fått utvisningsbeslut som inte kan verkställas förrän de fyller 18 omfattas. Men förslaget hjälper inte dem som får vanliga utvisningsbeslut.

Detta förslag är nu på remiss till en mängd remissinstanser - myndigheter, kommuner och organisationer. När remisstiden gått ut 9 januari kommer förslaget att omarbetas och läggas fram först till lagrådet och därefter till riksdagen. Till sist bearbetas det av riksdagens socialförsäkringsutskott innan riksdagen röstar. Många ändringar kan komma att ske på vägen. Om regeringens förslag går igenom ska det börja gälla den 1 juni 2017. Den här artikeln beskriver hur förslaget ser ut just nu.

Förslaget gäller ungdomar som är mellan 17 och 25 år gamla enligt Migrationsverkets bedömning och som går i gymnasieskolan (introduktionsprogram, nationellt program, särskola eller gymnasieprogram i folkhögskola). Förslaget gäller även de yngre ungdomar som går i gymnasieskolan och som annars skulle ha utvisats när de fyllt 18, förutsatt att de sökte asyl senast 24 november 2015.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Miljöpartiet 16-12-12:

10 frågor till Maria Ferm om förslaget om längre uppehållstillstånd för gymnasiestudier till sidans topp

Regeringen har presenterat ett förslag för att nyanlända ungdomar ska få stanna i Sverige medan de pluggar på gymnasiet. Syftet är att uppmuntra att nyanlända läser på gymnasiet och öka chanserna till permanenta uppehållstillstånd på sikt.

Miljöpartiets migrationspolitiska talesperson, Maria Ferm, svarar på frågor om förslaget:

1. Kommer förslaget få någon betydelse?

- Ja, jag är väldigt glad och lättad att vi kunnat presentera ett förslag som jag vet betyder så mycket för så många. För en del ungdomar innebär förslaget att de kan gå klart gymnasiet och därefter få möjlighet till permanent uppehållstillstånd genom arbete istället för att utvisas på sin 18-årsdag. För andra ungdomar innebär förslaget att de får längre uppehållstillstånd och kan känna sig trygga med att de kommer att få avsluta sina gymnasiestudier.

2. Kommer förslaget att gå igenom riksdagen?

- Det både tror och hoppas jag. Även om vi har haft svåra diskussioner om migrationspolitik i riksdagen, så tror jag att alla partier vill ge de bästa förutsättningarna för elever som går i skolan och för att deras lärare ska kunna göra ett bra jobb.

3. Gäller förslaget även ungdomar som läser på språkintroduktion, eller bara de som hunnit komma in på ett nationellt program?

(...)

Läs alla frågorna och svaren (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 161208:

Justitiedepartementet 16-11-28:

Förslag om att studerande på gymnasienivå ska kunna få längre uppehållstillstånd till sidans topp

Justitiedepartementet remitterar i dag utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå. Utkastet innehåller förslag som aviserades redan i våras i propositionen om den tillfälliga lagen och innebär att unga nyanlända som studerar på gymnasial nivå ska kunna få längre uppehållstillstånd än vad de annars hade fått.

I utkastet föreslås bland annat att:

+ den som beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt den tillfälliga lagen, och ensamkommande barn som beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt utlänningslagen på grund av verkställighetshinder för att det saknas ett ordnat mottagande i hemlandet, ska kunna få ett uppehållstillstånd med en längre giltighetstid,

+ ensamkommande barn som har fått, eller annars skulle få, ett beslut om av- eller utvisning med uppskjuten verkställighet för att det saknas ett ordnat mottagande i hemlandet ska kunna få ett uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå,

+ när grunden för det tidigare tillståndet har upphört ska den som studerar och sköter sina studier kunna få ett uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå för att ha möjlighet att fortsätta sina studier,

+ det ska vara möjligt för den som har fått ett längre eller ett beviljat uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå att beviljas ett permanent uppehållstillstånd om han eller hon kan försörja sig och

+ det ska dessutom finnas en möjlighet till en etableringsfas på sex månader efter studierna då man kan söka arbete.

Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2017.

Hämta förslaget (Extern länk)

Riksdagen 16-12-16: Interpellationsdebatt: Asylsökande som saknar skyddsskäl, av Johan Forssell (M) (Extern länk)

Riksdagens frågestund 16-12-15: Fråga av Daniel Riazat (V): Situationen för nyanlända elever (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 161122:

FARR 16-11-18:

Ta ansvar för barnen som flytt till Sverige! till sidans topp

Idag rapporterar Sveriges Radio om att regeringen överväger att låta ensamkommande barn få uppehållstillstånd medan de går ut gymnasiet. Det löftet fanns med redan när riksdagen beslutade om den tillfälliga asyllagen, den som begränsar möjligheterna till uppehållstillstånd i Sverige. Flyktinggruppernas Riksråd, FARR, ser fram emot att löftet uppfylls. Men det är bara en av flera åtgärder som är akut nödvändiga för att stoppa en pågående katastrof.

Läs pressmeddelande (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, svenska media via Eniro och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media främst via I Care och IRR, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, ENAR, Statewatch, Noborder och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Röda Korset, Svenska Amnesty, FARR, Rosengrenska och InfoTorg Juridik (betaltjänst) samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Josefin Åström, Hjalte Lagercrantz, Karin Nilsson Kelly, Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt.