fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Nya regler och lagförslag

Skolgång och studier för asylsökande

Information från myndigheter och organisationer

Pressklipp saknas


Arkivet har startat om och saknar material från perioden 180119 - 180513

Arkiveringsdatum 171001:

Riksdagen 17-09-21:

Rätt att fullfölja introduktionsprogram i gymnasieskolan efter flytt till en annan kommun till sidans topp

Om en elev som går ett introduktionsprogram i gymnasiet flyttar till en annan kommun ska eleven ha rätt att fortsätta utbildningen i den nya kommunen. Syftet med introduktionsprogrammen är att de ska ge obehöriga elever möjlighet att komma in på ett nationellt program eller leda till arbete. Rätten att fullfölja utbildningen gäller antingen det påbörjade introduktionsprogrammet eller ett annat introduktionsprogram som finns hos den nya hemkommunen. I vissa fall kan utbildningen också fullföljas vid en fristående gymnasieskola. Lagändringen innebär ett förtydligande av skollagen. Riksdagen sa ja regeringens förslag och lagändringen börjar gälla den 1 november 2017.

Samlingssida med betänkandet samt omröstningar och beslut (Extern länk)

Riksdagsdebatten, webb-tv och protokoll (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170613:

Riksdagen 17-05-18:

Proposition: Rätt att fullfölja introduktionsprogram i gymnasieskolan efter flytt till sidans topp

Propositionen innehåller ett förslag till ändring i skollagen (2010:800). Förslaget innebär att det förtydligas att en elev har rätt att fullfölja introduktionsprogram efter flytt till en annan kommun. Rätten att fullfölja utbildningen avser såväl det påbörjade introduktionsprogrammet som ett annat introduktionsprogram.

Lagen om ändring i skollagen föreslås träda i kraft den 1 november 2017.

(Inga följdmotioner)

Läs eller hämta propositionen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Riksdagen 17-06-07:

Högstadieelever med låga betyg ska erbjudas lovskola till sidans topp

Elever i grundskolan ska ha rätt till undervisning under skollov. Det gäller de elever som slutat åttan och som är i riskzonen för att inte bli behöriga till gymnasiet under nästa årskurs. Även de elever som slutat nian och inte fått tillräckligt bra betyg för att bli behöriga till gymnasiet ska erbjudas lovskola. Kommuner eller andra aktörer som driver skolor ska bli skyldiga att erbjuda dessa elever lovskola. Undervisningen under lovskolan får lämnas över på entreprenad.

En elev ska få tacka nej till undervisningen, men har hon eller han tackat ja så måste eleven också delta.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2017.

Samlingssida med betänkandet, riksdagsdebatten, omröstningar och beslut (Extern länk)

Se även:

Utbildningsdepartementet 17-06-07: Offentlig utredning klar: Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170410:

Utbildningsdepartementet 17-04-06:

Proposition: Rätt att fullfölja introduktionsprogram i gymnasieskolan efter flytt till sidans topp

Regeringen har i dag beslutat om en remiss till Lagrådet med förslag om att förtydliga skollagen gällande elevens rätt att fullfölja ett introduktionsprogram i gymnasieskolan efter flytt till en annan kommun.

Elever som inte är behöriga till ett nationellt program kan på ett introduktionsprogram i gymnasieskolan läsa ämnen som ger möjlighet att gå vidare till ett nationellt program eller en annan utbildning - eller till arbetsmarknaden. Gymnasieutredningen (SOU 2016:77) har konstaterat att det finns risk för att bestämmelserna om rätten att fullfölja ett introduktionsprogram efter en flytt till en annan kommun kan tolkas på olika sätt. Asylsökande som har fyllt 18 år får inte påbörja en utbildning och dessa ungdomar riskerar att ställas utanför gymnasieskolan om det inte är tydligt att de har rätt att fullfölja utbildningen även efter flytt till en annan kommun.

I lagrådsremissen föreslås en ändring i skollagen som förtydligar att en elev har rätt att fullfölja ett introduktionsprogram efter flytt till en annan kommun. Rätten avser såväl det påbörjade introduktionsprogrammet som ett annat introduktionsprogram hos den nya hemkommunen.

- Vi har fått signaler om att rätten att fullfölja introduktionsprogram kan tolkas olika, och därför har vi skyndsamt gått vidare med förslaget från gymnasieutredningen. Nu förtydligas skollagen så att det inte ska råda något tvivel om att en elev som flyttar till annan kommun har rätt att fullfölja sin utbildning på ett introduktionsprogram, säger gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström.

Lagen om ändring i skollagen föreslås träda i kraft den 1 november 2017.

Hämta remissen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Riksdagen 17-03-23:

Proposition: En skyldighet att erbjuda lovskola till sidans topp

I propositionen föreslås att det införs bestämmelser i skollagen (2010:800) om att huvudmän ska vara skyldiga att i vissa situationer erbjuda elever i grundskolan undervisning under skollov.

En huvudman ska erbjuda lovskola till elever som avslutat årskurs 8 och som riskerar att i nästa årskurs inte nå kunskapskraven för betyget E i ett eller flera ämnen och som därigenom riskerar att inte bli behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan. Lovskola ska även erbjudas elever som har avslutat årskurs 9 utan att ha uppnått sådan behörighet. Lovskolan ska anordnas i juni samma år som eleven avslutat årskurs 8 respektive 9 och uppgå till minst 50 timmar i båda fallen.

Den tid som en elev har deltagit i en lovskola som huvudmannen frivilligt har anordnat under perioden från och med augusti det år eleven påbörjar årskurs 8 respektive 9 till och med vårterminen påföljande år, får räknas av från ett erbjudande om lovskola. Om eleven under en sådan period har deltagit i lovskola i minst 50 timmar behöver huvudmannen inte erbjuda eleven lovskola i juni det aktuella året. Tiden för lovskola ingår inte i den minsta totala garanterade undervisningstiden enligt skollagen. Lovskola som anordnas enligt skollagen ska ingå i grundskolan.

En elev ska kunna tacka nej till lovskola, men om ett erbjudande accepteras ska eleven delta i verksamheten. Vidare ska undervisning inom ramen för lovskolan få överlämnas på entreprenad. Den nuvarande bestämmelsen om tilläggsbelopp till enskilda huvudmän ska utökas till att även omfatta ersättning för elever som deltar i lovskola.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2017.

Läs eller hämta propositionen (Extern länk)

Motion av Stefan Jakobsson m.fl. (SD) (Extern länk)

Motion av Christer Nylander m.fl. (L, M, C, KD) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 161122:

Utbildningsdepartementet 16-10- 31:

Utredningen: En gymnasieutbildning för alla till sidans topp

- åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning

Utredningen berör bland annat de asylsökande ungdomar som går i språkintroduktion och visar att en bara en mindre andel fullföljer gymnasiet.

/Utdrag:/

Utredningen lägger i huvudsak generella förslag som ska gagna alla elever. Vissa förslag avser dock särskilt utbildningen för nyanlända elever eller kan förväntas gynna dessa i elever i särskilt hög grad. Detta gäller bl.a. följande förslag.

1. En elev som går på ett introduktionsprogram och som vid utgången av det första kalenderhalvåret det år eleven fyller 19 år eller senare saknar godkänt betyg i ett eller två ämnen men i övrigt uppfyller behörighetskraven till ett nationellt program ska ändå anses behörig om eleven bedöms ha förutsättningar att klara studierna på programmet. Eleven har i sådana fall möjlighet att påbörja ett nationellt program senast det första kalenderhalvåret det år eleven fyller 20 år.

2. Elevens rätt till heltidsstudier på introduktionsprogram ska förtydligas så att eleverna har rätt till minst 23 timmars garanterad undervisningstid i veckan.

3. Undervisningen på språkintroduktion får bedrivas i enbart svenska eller svenska som andraspråk i högst två månader om det inte finns synnerliga skäl.

4. Det tydliggörs att arbetsplatsförlagt lärande (APL) får ingå på språkintroduktion. Förslaget tydliggör möjligheten att inrätta olika utbildningsspår inom språkintroduktion.

5. Eleven ska ha rätt att fullfölja utbildningen hos huvudmannen enligt utbildningsplanen och den individuella studieplanen. Detta ska även gälla i den nya hemkommunen om eleven flyttar till en annan kommun.

6. Det ska vara obligatoriskt för huvudmän att bedöma nyanlända elevers kunskaper även i gymnasieskolan.

7. Stödmaterial för bedömning av utländsk utbildning ska tas fram av Skolverket i samråd med Universitets- och högskolerådet.

Hämta utredningen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 160408:

Utbildningsdepartementet 16-03-31:

Lagrådsremiss: Fjärrundervisning och entreprenad - undervisning på modersmål till sidans topp

Lagrådsremissen innehåller förslag till ändringar i skollagen (2010:800). I lagrådsremissen föreslås att inom grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska uppgifter som avser modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål få överlämnas på entreprenad till en annan huvudman.

Även uppgifter som avser fjärrundervisning i modersmål eller studiehandledning på modersmål ska få överlämnas på entreprenad till en annan huvudman. Uppgifterna får dock endast överlämnas på entreprenad om huvudmannen har gjort vad som rimligen kan krävas för att anordna utbildningen inom den egna organisationen.

Vidare föreslås att skollagens definition av entreprenad ändras. Entreprenad föreslås innebära att en kommun, ett landsting eller en enskild huvudman med bibehållet huvudmannaskap sluter avtal med någon annan om att utföra uppgifter inom utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen.

Det föreslås dessutom en ändring i skollagen som ger kommuner och landsting befogenhet att utföra uppgifter inom skolväsendet på entreprenad åt en annan huvudman inom skolväsendet, även om angelägenheten inte har anknytning till kommunens eller landstingets område eller medlemmar.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2016.

Hämta remissen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 160217:

Utbildningsdepartementet 16-02-12:

Delbetänkande om ökade möjligheter till studiehandledning på modersmål till sidans topp

Utbildningsminister Gustav Fridolin tog i dag emot ett delbetänkande av Utredningen om bättre möjligheter till fjärrundervisning och undervisning på entreprenad.

Kommuner och fristående skolor föreslås få ökade möjligheter att hjälpa varandra med modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål. Studiehandledning ger elever som inte har svenska som modersmål möjlighet att läsa till exempel matematik utifrån sin kunskapsnivå och skolbakgrund.

- Elever som kommer från krig och flykt ska få en bra start i Sverige. Lärare och rektorer gör ett stort arbete för att elever ska kunna få med sig de kunskaper de behöver för att bygga sitt liv. Utredningen har tittat på viktiga förslag för att ge lärare och rektorer bättre möjligheter att lyckas i sitt uppdrag. Nu går vi vidare för att se hur intentionen kan förverkligas, säger Gustav Fridolin.

Utredningen är en del i genomförandet av höstens överenskommelse mellan regeringen, Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna om insatser med anledning av flyktingkrisen.

Läs mer och hämta betänkandet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 151122:

Riksdagen 15-11-17:

Interpellationsdebatt: Friskolors möjlighet att ta emot nyanlända till sidans topp

Interpellation 2015/16:146 av Maria Stockhaus (M)

I migrationsöverenskommelsen mellan regeringen och allianspartierna finns en punkt med som handlar om att öppna möjligheter för att friskolorna ska kunna vara med och ta ansvar för nyanländas skolgång.

Friskolornas riksförbund har lyft frågan på olika sätt. De har bland annat kontaktat Skolinspektionen för att diskutera möjligheter att ta emot nyanlända inom befintligt regelverk. Skolinspektionen har svarat att det är inte möjligt eftersom friskolorna endast får använda kötid, närhet eller syskonförtur som antagningskriterier om skolan är full och det blir lediga platser.

Friskolornas riksförbund har själva föreslagit en försöksverksamhet med en särskild kvot för nyanlända.

Med tanke på den situation Sverige befinner sig i när det gäller nyanlända i allmänhet och nyanlända elever i synnerhet är det ju välkommet att fler aktörer är villiga att vara med och ta ansvar.

Därför vill jag fråga utbildningsministern:

Hur avser utbildningsministern att agera för att verkställa den del av migrationsöverenskommelsen som avser friskolors möjligheter att ta emot nyanlända?

När kan en lösning vara på plats?

Riksdagsdebatten med svar av utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) (Extern länk)

Riksdagens frågestund 15-11-12 i samma ämne (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Riksdagen 15-11-17:

Interpellationsdebatt: Kvaliteten inom sfi-undervisningen till sidans topp

Interpellation 2015/16:148 av Jenny Petersson (M)

Sfi är obligatoriskt för alla som kommer som flyktingar och en förutsättning för att få etableringsersättning. Regeringen har nu föreslagit ett antal åtgärder för att flyktingar snabbare ska få undervisning i svenska; bland annat vill man öppna för att även asylsökande ska få undervisning. Det är ett välkommet omtänkande, men det kan omöjligen fungera i praktiken när nu så många söker sig till Sverige samtidigt som bristen på sfi-lärare redan är stor.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Aida Hadzialic:

- Vilka konkreta förändringar avser statsrådet och regeringen att genomföra vad gäller sfi-undervisningen?

- Hur kommer statsrådet att se till att kvaliteten i sfi-undervisningen säkras?

Riksdagsdebatten med svar av statsrådet Aida Hadzialic (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, svenska media via Eniro och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media främst via I Care och IRR, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, ENAR, Statewatch, Noborder och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Röda Korset, Svenska Amnesty, FARR, Rosengrenska och InfoTorg Juridik (betaltjänst) samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Josefin Åström, Hjalte Lagercrantz, Karin Nilsson Kelly, Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt.